lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Den tobaksfria familjen: utvärdering2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län har projektet Den tobaksfria familjen bedrivits perioden september 2009 - 2010. I projektet deltog utvalda verksamheter i Högsby och Nybro kommun. Projektet syftade till att fånga upp tobaksbrukande småbarnsföräldrar och blivande föräldrar för att motivera dem till tobaksstopp. Som en del i en projektutvärdering av projektet ”Den tobaksfria familjen” fick eHälsoinstitutet uppdraget att genomföra en utvärdering. Personalen intervjuades om sina upplevelser av att ha arbetat med metoden MI och hur deras samverkan med andra enheter i projektet hade fungerat.

    Utvärderingen av ”Den tobaksfria familjen” visade att personalen ser MI som en självklar metod för att arbeta förebyggande och med livsstilsförändringar inom tobaksavvänjning. Personalen angav att det är det sättet man måste möta föräldrarna på och att metoden stödjer arbetet att hjälpa föräldern att själv bli motiverad och komma till insikt. Alla intervjuade såg stor vinst med projektet och med den förnyade kunskap i MI de hade erhållit. Flera upplevde sig nu ha lättare att föra fram och prata kring tobaksbruk och tobaksfrågor med de föräldrar och blivande föräldrar som de möter.

    Det fanns inget större samarbete mellan de olika enheterna inom projektet utöver det som vissa enheter hade sedan tidigare. Inom projektet ”Den tobaksfria familjen” förekom främst träffar på lokal nivå och dessa hade inte lett till något utökat samarbete mellan verksamheterna.

    Utifrån utvärderingens resultat föreslår eHälsoinstitutet att följande punkter beaktas i det fortsatta arbetet med tobaksavvänjning riktat till småbarnsföräldrar: 

    • Regelbundna träffar med personal för tobaks- och metodfrågor genom vilka personalens behov av vidareutbildning, information och inspiration skulle kunna tillgodoses. 
    • Stöd till personal som arbetar med fler liknande metoder för att säkerställa att rätt metod används vid rätt tillfälle vilket skulle kunna öka effektiviteten och möjliggöra ett bättre resultat. 
    • Rutiner och/eller riktlinjer för hur pappor (sambos/partners) ska inkluderas vid frågor och dokumentation kring tobaksbruk. 
    • Förutsättningar för samarbete mellan olika verksamheter som arbetar kring småbarnsfamiljer med tobaksfrågor skulle kunna underlätta samverkan.
    • Information som är gemensam och landstingsövergripande skulle kunna underlätta för personalen och skulle kunna öka graden av kontinuitet för de tobaksbrukande föräldrarna. 
    • Länsövergripande samarbete såsom samordnad information och aktiviteter för att ta tillvara kunskaper och resurser för att anpassa tobaksavvänjning efter kulturella behov.
  • 2.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Ensamhet på särskilt boende - förstudie2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som ett led i arbetet med förbättringsområdet ensamhet gav Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun eHälsoinstitutet i uppdrag att ta fram ett underlag att ingå i verksamheters eget förbättringsarbete med att stävja negativt upplevd ensamhet i särskilda boenden. Studien utfördes september-december 2015 genom en litteratursökning respektive intervjuer med sju personal.

    Litteratursökningen inkluderade elva artiklar i vilka följande aspekter framträdde som särskilt viktiga orsaker eller faktorer som påverkar negativt upplevd ensamhet på särskilda boenden: social isolering, förluster, fysisk försämring, grad av allmän tillfredsställelse. I flera artiklar hade olika digitala stöd prövats med gott resultat, t.ex. videosamtal och TV-spel.

    Personalen uttryckte att ensamhet är ett svårt begrepp att avgränsa. Det var inte helt klart för dem när ensamhet upplevs som negativ eller inte. Samtidigt såg de att många boende led av upplevd ensamhet, oro och upplevd ångest. Den tid personalen har för sociala aktiviteter och den tid de boenden har biståndsbedömt är begränsad. Personalen upplevde att denna tid borde vara mer omfattande då sociala aktiviteter är en tidskrävande arbetsuppgift och något de starkt upplevde behövdes. De boende hade många gånger svårt att upprätthålla en social aktivitet sinsemellan utan personal.

    Utifrån forskningsresultat och intervjuerna föreslår utvärderingen att verksamheten bör arbeta med följande för att minska ensamhet:

    • Främja social inklusion - inom verksamheten och med det omgivande samhället
    • Skapa social interaktion - stärka personalen i att stödja de boende som vill interagera
    • Lyfta sociala aktiviteter - ge dem tyngd och göra dem accepterade i verksamheten
    • Möjliggöra "det lilla mötet" - värdeskapande varje dag mellan personal och boende
    • Stärka personalen - i att tolka signaler och agera vid uttryckt dåligt mående
    • Insatser för att stärka boendes självkänsla
    • Insatser för att minska depression och ångest
  • 3.
    Axelsson, Clara
    University of Kalmar, School of Human Sciences. University of Kalmar, eHealth Institute, School of Human Sciences, University of Kalmar,.
    Funktionsstudie: Obstetrix - Birth2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Till vårdIT-systemet Cosmic har Cambio tillsammans med målkunden Akademiska sjukhuset i Uppsala utvecklat en modul för obstetriken, Birth. Modulen acceptansgodkändes av Akademiska Sjukhuset juni 08 varefter man påbörjade test av systemet. Birth är inte testad i verklig användning av verksamheten vid tiden för utvärderingen och planeras att implementeras i Uppsala läns landsting, inom Mödrahälsovården (MHV) i april 09 och på Kvinnokliniken (KK) under hösten 09.

    Cambios vårdinformationssystem Cosmic, införs successivt inom Landstinget i Kalmar län. Sedan ett antal år tillbaka används inom Kvinnoklinikerna och Mödrahälsovården systemet Obstetrix för obstetrikspecifik dokumentation, parallellt med pappersjournalen. Inom KK och MHV finns bland personalen en oro att Birth inte klarar av de funktionella krav som finns och utifrån önskemål från Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen (HSF) ansvarar ITförvaltningen för att en funktionsjämförelse genomförs mellan Birth och Obstetrix. eHälsoinstitutet uppdrogs genomföra en sådan utvärdering i form av en funktionsjämförelse mellan Birth och Obstetrix.

    Genom intervjuer gjorda med representanter från obstetrikverksamheten i Kalmar Läns Landsting togs en lista fram över funktioner som verksamheten ser som väsentliga krav på ett IT-stöd, Funktionskravslista. Utvärderingen studerade respektive system utifrån denna lista.

    Utvärderingen visade att Birth, vid tiden för utvärderingen, i 6 punkter av 13 inte uppfyller verksamhetens krav till en tillfredsställande nivå. Det gäller funktionaliteten kring:

    • Ultraljud
    • Planeringsverktyg
    • Noteringsfunktion
    • Fosterövervakning
    • Överföring till kvalitetsregister/register
    • Utdata

    I resterande 7 punkter visade utvärderingen att funktionaliteten möter verksamhetens krav. I ett fall var funktionaliteten högre i Birth än i Obstetrix:

    • Partogrammet

    I de resterande sex punkterna befanns systemen som likvärdiga. Vidare bedöms att de tre första är funktioner, som genom att verksamheten använder hela Cosmics patientadministrativa samt specifika moduler, minskar dubbeldokumentation.

    • Remiss och svar
    • Labblistor
    • Läkemedelshantering
    • Diagnos
    • Samtycke Biobankslagen
    • Utskrifter
  • 4.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Motiverande samtal (MI) inom Riskbruksprojektet i Kalmar län: utvärdering av personalens användning av MI och behov av stöd2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län, har grund- och fördjupningsutbildning i metoden Motiverande samtal för vårdpersonal inom landstinget genomförts. Kurserna har getts inom ramen för Riskbruksprojektet, som är ett regeringsuppdrag med målet att frågor om riskbruk av alkohol och tobak ska få en självklar plats i hälso- och sjukvården. Som ett led i att utveckla sin verksamhet kring MI har Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län uppdragit åt eHälsoinstitutet att genomföra föreliggande utvärdering. Syftet med utvärderingen var att skapa ett underlag för hur Landstinget i Kalmar län skall arbeta vidare med utvecklingen av utbildningspaket i MI, där även stöd till personal ingår. Utvärderingsresultatet är baserad på en webbaserad enkät besvarad av 151 individer samt två intervjuer med sammanlagt fyra individer.

    Utvärderingen resultat visar att MI är en viktig och väl använd metod som upplevs som bra av de som använder den. 54,3% av de som besvarat enkäten använder MI så gott som dagligen och 82,8% instämmer i hög grad med att de anser att MI är en bra metod. Dock är behovet av utbildning och stöd för att upprätthålla en praktisk användning av MI relativt stort. 66,1% av de som besvarat enkäten uppger att de har behov av mer utbildning i MI.

    Utifrån utvärderingens resultat rekommenderar eHälsoinstitutet att följande punkter beaktas i det fortsatta arbetet med utbildning och stöd avseende tillämpning av MI:

    • Kursutbud - tydligt beskrivet och varierat kursutbud i flera nivåer
    • Koda samtal - spela in för bedömning och återkoppling
    • Övningstillfällen - möjlighet att öva tillsammans med kollegor och experter
    • Lathund - översiktlig och situerad guide för att hjälpa i samtalet
    • Nätverk - stöd i det dagliga arbetet och forum för frågor
    • Informationssida på intranätet - för spridning av information och inspiration
    • Dokumentarkiv på intranätet - tydligt strukturerad tillgång till forskning och verktyget
    • Nyhetsmejl - sammanställt utskick som information, inspiration och en möjlighet för de som inte har tid eller kan söka själva
  • 5.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Nyttoanalys - nytt vårdinformationssystem i Landstinget Dalarna2017Report (Other academic)
  • 6.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Registerdata i förbättringsarbete: personalens uppfattning inom Landstinget i Kalmar län2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som en del i ett större arbete med en fördjupningsanalys av Öppna Jämförelser Hälso- och sjukvård 2010 i Landstinget i Kalmar län gav landstinget eHälsoinstitutet i uppdrag att ta fram ett underlag till landstingets pågående förbättringsarbete. Målet för uppdraget var dels att belysa hur personal använder registerdata i sitt pågående förbättringsarbete och dels hur man ser att man skulle kunna göra detta bättre. Studien har även undersökt hur personal upplever det att bli jämförd, i exempelvis Öppna Jämförelser. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med tio personer från landstinget, vid länets tre sjukhus och primärvården: Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, verksamhetsutvecklare, ekonom och verksamhetschef.

    Personalen trodde att man inom en snar framtid kommer att se mer av olika mätningar med snabb återföring. Personalen ansåg också att det ofta är svårt att ta reda på vad patienterna verkligen menar, men att det är viktigt att personalen försöker ta reda på det, genom olika mätningar.

    För att förändra attityder till registerdata måste personalen se registreringen som betydelsefull för sitt arbete. Det är viktigt att de närmaste cheferna uppmuntrar sin personal att använda register och berömmer dem när de gör det, att de synliggör personalens arbete och att de främjar ett klimat där alla kan vara delaktiga. Genom att återkoppla till personalen och bekräfta det de gör sätter man deras arbete med register och inmatning av data i ett meningsfullt sammanhang.

    För att öka trovärdigheten på data och jämförelser baserade på mätdata upplevde man att kvaliteten på indata måste höjas. Personalen ansåg att tolkning av registrerade data är nödvändig om de ska kunna användas. Siffror som presenteras måste relateras till den egna verksamheten och måste ges en bakgrund i form av svar på frågor om varför de ser ut som de gör. För att lära enheter att tolka data och för att kunna använda data behöver vissa initialt central hjälp.

    Överlag upplevde de intervjuade att personalen inom landstinget ser positivt på att bli jämförda oavsett om man ligger bra eller dåligt till. Jämförelsen blir både en morot och en piska för att förbättra verksamheten och nå uppsatta mål.

    I samtliga intervjuer påpekade man att uppdraget från landstingets ledning måste bli tydligare. Det är ledningen som måste staka ut vägen och peka på vilka områden som ska vara prioriterade att satsa på att förbättra. Genom att bryta ner nyckeltal till aktiviteter på olika nivåer kan man få fram hanterbara aktiviteter. Det är enklare att skapa förståelse för förbättringsarbete om man ställs inför något som verksamheterna kan genomföra.

    Personalen ansåg att det är viktigt att använda all tillgänglig data. Det är viktigt att på varje avdelning skapa en kultur där ”varje dag lite bättre” är implementerat i den ordinarie verksamheten- att man får till en kultur som kontinuerligt främjar förändring. Man måste lära sig att använda data som ett redskap att plocka ut, analysera och använda i sitt arbete.

    Rekommendation 

    • Utbilda personal i att registrera data och hantera register 
    • Prioritera framtagande av mallar för automatisk överföring från journal till register 
    • Utforma stöd för personalen att tolka sin egen data 
    • Främja att data, tolkning och resultat återkopplas till medarbetarna regelbundet 
    • Avsätta permanenta resurser för hantering av mätning, data och förbättring i det dagliga arbetet 
    • Främja inkluderandet av patienter i förbättringsarbete, genom exempelvis fokusgrupper 
    • Inkludera personal i tvärprofessionella grupper vid all central tolkning av registerdata
  • 7.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Utvärdering av iKBT: pilottest av internetstödd psykologisk behandling vid Landstinget i Kalmar län2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Psykiatriförvaltningen, Landstinget i Kalmar län initierade 2010 en utredning för att undersöka möjligheten att använda internetstödd behandling inom kognitiv beteendeterapi (iKBT). 2011 inleddes diskussioner med två tjänsteföretag inom området: Psykologpartners och Livanda och under perioden 2012-08—2014-02 prövades två behandlingsystem i pilottester inom primärvård och psykiatri. Landstinget i Kalmar län gav eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet uppdraget att genomföra föreliggande utvärdering. Utvärderingens mål var att beskriva behandlarnas upplevelse av att använda två olika system för iKBT. Särskilt fokus skulle läggas på jämförelse mellan användningen inom primärvård och psykiatri. Utvärderingen skulle också om möjligt identifiera aspekter gällande breddning och upphandling.

    De deltagande behandlarna upplevde metoden iKBT som ett komplement till den traditionella behandling som respektive verksamheter erbjuder. iKBT ansågs kunna vara en kvalitetssäkring i det att materialet ser lika ut för alla patienter oavsett ansvarig behandlare.

    Behandlarna ansåg att det går att upprätthålla kompetens i två program som används relativt ofta men samtidigt ser man det som svårt för den enskilde att upprätthålla kompetens inom alla de program ett system erbjuder. Behandlarna ansåg båda systemen som generellt bra, men med olika positiva värden. Behandlarna upplevde system A som mer patientvänligt då det ansågs ha en stor variation i det material som ingår i de båda testade programmen. Behandlarna upplevde system B som mer behandlarvänligt. Den administrativa delen av systemet, som vänder sig till den behandlande parten, ansågs ha en hög funktionalitet och utgöra ett bra verktyg.

    Deltagarna var överens om att ett beslut om införande av iKBT måste ske på landstingsnivå för att möjliggöra framgångsrik implementation. Samtidigt utryckte deltagande behandlare starkt att det måste finnas en viljeyttring på förvaltnings- och politisk nivå att metoden iKBT är något som ska införas. Deltagarna ansåg att ett fåtal personer bör vara specialister i metoden men också att det måste finnas en, individ eller funktion, som har det övergripande ansvaret.

    Konklusion

    • Det behövs en landstingsövergripande organisation som innefattar både psykiatri och primärvård, enskilda behandlare kan inte driva iKBT som metod inom landstinget.
    • En samordnad marknadsföringsinsats är avgörande för rekrytering av patienter och för att upprätthålla information och kompetens kollegialt.
    • För att nå en framgångsrik användning av iKBT behöver en kontinuerlig funktion för utbildning skapas. Ny personal måste introduceras och redan introducerad personal måste kompetensutvecklas i iKBT och de system som kan användas.
    • Implementering av iKBT och användning av den standardisering av arbetsmetoder som följer programmen borgar för en ökad patientsäkerhet och ökad jämlikhet. Alla patienter i en behandling får ta del av ett utprövat material i sin helhet vilket säkerställer att en viss kvalitet kan uppnås.
  • 8.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Utvärdering av läkemedelsavstämning: rutin och dokumentationsmall vid ortopedkliniken, Landstinget i Kalmar län2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges Kommuner och Landsting har inlett en satsning för att minska vårdskadorna i landet. Hit hör frågor gällande läkemedelsfel i vårdens övergångar. Man har sammanställt ett antal åtgärder som, konsekvent tillämpade, syftar till att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Detta åtgärdspaket sammanfattas i begreppet läkemedelsavstämning.

    På ortopedkliniken vid Länssjukhuset i Kalmar infördes i början av år 2009 en ny rutin för läkemedelsavstämning, ”Säker läkemedelsordination”. Rutinen strukturerar ansvarsfördelning och arbetsuppgifter för läkare och sjuksköterskor gällande läkemedelsavstämning med klinikens patienter. För att underlätta dokumentation och förenkla kontroll samt rapportering till SKL infördes en mall för dokumentation i datorjournalsystemet Cosmic under oktober 2009 på ortopedkliniken.

    Inför ett eventuellt breddinförande av en dokumentationsmall för läkemedelsavstämning och rutiner kring läkemedelsavstämning i Cosmic gav Landstinget i Kalmar län uppdraget åt eHälsoinstitutet att genomföra en utvärdering. Utvärderingen hade till syfte att ta tillvara erfarenheter av rutin och mall på ortopedkliniken.

    Rutinen för läkemedelsavstämning upplevdes av läkare och sjuksköterskor som enkel att följa. Läkarna ansåg dock att det är en onödig rutin för de planerade patienter man tar emot på avdelningen; sjuksköterskor uppgav att de finner stöd i rutinen. Utvärderingen föreslår att rutinen ska kompletteras med anvisningar om var dokumentation av läkemedelsavstämning ska ske och att det ska beskrivas hur personal ska agera då tillfälliga läkemedel inte är utsatta vid patientens hemgång.

    De starkaste synpunkterna på dokumentationsmallen i Cosmic för läkemedelsavstämning gällde presentationen av sökorden i epikrisen. Alla intervjuade yrkeskategorier ansåg att presentationen var mycket svårläst och utvärderingen föreslår därför att mallen döljs i epikrisen. Utvärderingen föreslår även att en värdering av de befintliga sökorden genomförs för att utveckla dessa till, enligt verksamhetens mått, mer relevanta.

    Personalen upplevde det svårt att uppskatta huruvida mall och rutin medfört att antal läkemedelsfel minskat. Fall där fel upptäckts och rättats till förekom under tiden man arbetat enligt rutinen vilket betraktas som en positiv effekt. För att undersöka huruvida rutinen och/eller mallen bidrar till att minska antal läkemedelsfel föreslår utvärderingen att en jämförande före- och efterstudie av journaler genomförs.

  • 9.
    Axelsson, Clara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Petersson, Göran
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Stevenson-Ågren, Jean
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    "Det kan bli så mycket fel": Förstudie om barnmorskors upplevelser av kommunikation med gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska.2016Report (Other academic)
  • 10.
    Axelsson, Clara
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences. University of Kalmar, eHealth Institute, School of Human Sciences, University of Kalmar,.
    Nilsson, Anna-Lena
    University of Kalmar, School of Human Sciences. University of Kalmar, eHealth Institute, School of Human Sciences, University of Kalmar,.
    Mina vårdkontakter: Utvärdering av ett pilotprojekt i Landstinget i Kalmar län2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som ett led i utvecklingen av ”Vården på webben” har en applikation, ”Mina vårdkontakter”, testats i ett pilotprojekt av Landstinget i Kalmar län. Inför breddinförandet av Mina vårdkontakter uppdrog Landstinget i Kalmar län eHälsoinstitutet att genomföra föreliggande utvärdering med målet att samla in och ta tillvara erfarenheter från pilotprojektet och de verksamheter som däri deltagit.

    Utvärderingen är en kvalitativ studie där totalt 17 intervjuer genomförts, 15 med vårdpersonal och 2 med pilotprojektets ledning. Representanter från respektive av de 11, i pilotprojektet deltagande enheterna, har intervjuats. I samband med de 15 intervjuerna med vårdpersonal har en enkät fyllts i. I gruppen vårdpersonal har sjuksköterskor, läkarsekreterare och chefer inkluderats. En läkare fanns med i urvalet dock avbokades denna intervju pga. sjukdom.

    Sammantaget är de flesta nöjda med sitt deltagande i pilotprojektet samt användningen av Mina vårdkontakter. Man upplever att den information och utbildning som givits innan införandet varit tillfredsställande och bra. Den generella attityden hos personalen har varit övervägande positiv med få undantag. Den yrkesgrupp som uppfattas av andra yrkesgrupper som minst positiv till Mina vårdkontakter är läkare.

    Mina vårdkontakter upplevs av samtliga som en enkel applikation att lära och använda. Användarna tyckte generellt att applikationen fyllde en viktig funktion. Men systemet upplevs vid tiden för utvärderingens genomförande dock som långsamt.

  • 11.
    Caporuscio, Mauro
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Computer Science.
    Weyns, Danny
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Computer Science. Katholieke University Leuven, Belgium.
    Andersson, Jesper
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Computer Science.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Petersson, Göran
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    IoT-enabled Physical Telerehabilitation Platform2017In: Proccedings of the International Workshop on Engineering IoT Systems: Architectures, Services, Applications, and Platforms, IEEE, 2017, p. 112-119Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Physical telerehabilitation services over the Internet allow physiotherapists to engage in remote consultation with patients at their homes, improving the quality of care and reducing costs. Traditional visual approaches, such as webcams and videophones, are limited in terms of precision of assessment and support for assistance with exercises. In this paper, we present a Physical Telerehabilitation System (PTS) that enhances video interaction with IoT technology to monitor the position of the body of patients in space and provide smart data to physiotherapists and users. We give an overview of the architecture of the PTS and evaluate (i) its usability based on a number of interviews and focus groups with stakeholders, and (ii) its technical efficiency based on a series of measurements. From this evaluation, we derive a number of challenges for further improvement of the PTS and outline a possible solution based on a microservices architecture.

  • 12.
    Johansson, Pauline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Wilde Björling, Camilla
    Kalmar County Council, Sweden.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Östlund, Martin
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of computer science and media technology (CM), Department of Media Technology.
    Widell, Ingela
    Kalmar County Council, Sweden.
    Jonsson, Stefan
    Kalmar County Council, Sweden.
    Tablet computers as a mean to strengthen patients undergoing radiotherapy2015In: Presented at the 6th International Carers Conference - Care and caring: future proofing the new demographics, Gothenburg, Sweden, September 3-6, 2015, 2015Conference paper (Refereed)
  • 13.
    Lundberg, Jenny
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Media Technology.
    Billore, Soniya
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Marketing.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Diabetes Among Children (DAC): project - Exploring opportunities with support from mobile applications in a cross cultural Indo-Swedish study2017In: BIOSTEC 2017: Final Program and Book of Abstracts, Portugal, 2017, p. 85-, article id 89Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we present opportunities and challenges to meet the worldwide challenge of diabetes. Diabetes has devastating long term complications that cause very great personal suffering and social costs locally and globally. The prevalence of diabetes is increasing globally as an epidemic and affects 415 million people today which is expected to increase to 642 million is 2040. Int this paper we explore the possibilities to join an Indo-Swedish collaboration. we present a research framework for mobile applicaiton development between Sweden and India. the scientific frameowrk is elaborated and this paper ends with speciifc challenges and future work.

  • 14.
    Lundberg, Jenny
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of computer science and media technology (CM), Department of Media Technology.
    Billore, Soniya
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Marketing.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Diabetes Among Children (DAC) Project - Exploring Opportunities with Support from Mobile Applications in a Cross Cultural Indo-Swedish Study2017In: Proceedings of the 10th International Joint Conference on Biomedical Engineering Systems and Technologies, Vol 5: HEALTHINF / [ed] VanDenBroek, EL Fred, A Gamboa, H Vaz, M, SciTePress, 2017, p. 407-412Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we present opportunities and challenges to meet the worldwide challenge of diabetes. Diabetes has devastating long-term complications that cause very great personal suffering and social costs locally and globally. The prevalence of diabetes is increasing globally as an epidemic and affects 415 million people today, which is expected to increase to 642 million in 2040. In this paper we explore possibilities to join in Indo-Swedish R&D collaboration. We present and motivate the research purpose. Furthermore we present a research framework for mobile application development between Sweden and India. The scientific framework is elaborated and this paper ends with specific challenges and further work.

  • 15.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Användarnas synpunkter på IT-lösningar inom vården: Sammanfattade erfarenheter från utvärderingar vid eHälsoinstitutet 2010-20122012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet i Kalmar, bedrivs utveckling av utvärderingsmetodik samt utvärderingar inom eHälsa i syfte att underlätta användningen och implementation av IT inom hälso- och sjukvård. Utvärderingarna har gjorts som uppdrag från framför allt offentliga men även privata aktörer. I denna sammanfattning redovisas summariskt resultaten av de projekt där aspekten användbarhet efterfrågades. Arbetet har begränsats till resultat från uppdrag gjorda fr.o.m. 2010 och sammanfattningen är avsedd att utgöra underlag för det pågående användbarhetsprojektet, som socialdepartementet initierat.

  • 16.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences. University of Kalmar, eHealth Institute, School of Human Sciences, University of Kalmar,.
    Axelsson, Clara
    University of Kalmar, School of Human Sciences. University of Kalmar, eHealth Institute, School of Human Sciences, University of Kalmar,.
    Utdata ur Cosmic - Psykiatriförvaltningen, Landstinget i Kalmar län: Utvärderingsrapport2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Psykiatriförvaltningen hos Landstinget i Kalmar län har sedan driftstarten av vårdinformationssystemet Cosmic våren 2006 inte kunnat få önskad utdata ur systemet. Detta har medfört att Landstinget bl.a. inte kunnat lämna statistiska rapporter till de nationella kvalitetssystem som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar för. eHälsoinstitutet i Kalmar fick i uppdrag att utvärdera orsakerna till Psykiatriförvaltningens problem med utdata.

    Datainsamling skedde via intervjuer, möten och tidigare resultat producerat av Vård-IT projektet. Intervjuerna gjordes initialt med personal från Cosmicförvaltningen respektive vårdverksamheten. Den enkät som planerades genomfördes dock inte eftersom intervjuerna gav tillräcklig information för att färdigställa en rapport. Uppdragsgivaren tog, efter att ha läst rapporten, beslut om att uppdraget skulle avslutas med den information som hunnit samlas in.

    Föreliggande utvärdering visar på att de tekniska förutsättningarna inte fanns för landstinget att få utdata ur Cosmic. Från intervjuerna framkom det bl.a. att det förekom fel i Cosmic Intelligence men även prestandaproblem gällande landstingets servrar. Till detta tillkommer även att landstinget ännu inte använder enhetliga termer och begrepp. Cosmic Intelligence är den del av Cosmic som hanterar utdata. Dess funktion är att extrahera inmatad data och skapa rapporter med det utdata man önskar. Problemen med Cosmic Intelligence tillsammans med de andra problemen gav en tydlig orsaksbild. Hur stor del av utdataproblemet dessa faktorer individuellt medför kan dock inte föreliggande utvärdering säga. Landstinget har inte dokumenterat problembilden för utdata och inte heller utfört systematiska tester. De nämnda problemområdena är dock kända för landstinget vilket kan läsas i slutrapporten av implementeringsprojektet Vård-IT.

    Psykiatriförvaltningen använder idag, till skillnad från andra klinker, inte det administrativa diagnosverktyget i Cosmic. Användningen av detta skulle underlätta utdata gällande diagnos. Att Psykiatriförvaltningen inte har infört diagnosverktyget beror på att detta verktyg inte hade levererats av leverantören Cambio vid den tidpunkt då Cosmic infördes på Psykiatriförvaltningen samt att de inte var beroende av diagnosutdata, då deras ersättningssystem inte krävde det.

    Cosmic förvaltningsenhet är fortfarande under uppbyggnad och har inte tillräckligt med resurser för att samtidigt arbeta strategiskt, drifta systemet, supporta användarna och parallellt med detta både testa systemet och interagera med leverantören. Detta har även medfört att de tydliga rutiner och arbetsprocesser mellan vårdverksamheten och Cosmicförvaltningen, som skulle behövas för att underlätta kommunikationen, informationen och förbättringsarbetet inom landstinget, ännu inte har arbetats fram.

  • 17.
    Pun, Benny
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Petersson, Göran
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Nationellt register födoämnesreaktioner: en förstudie2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Allergier och överkänslighetsreaktioner för födoämnen är vanligt förekommande i Sverige och är ett växande folkhälsoproblem. Det är dock okänt hur många individer som drabbas varje år då många är odiagnostiserade. Individer med svåra allergier eller överkänsligheter mot födoämnen upplever ofta en sämre livskvalitet. Många studier talar för att födoämnesallergier och tillhörande anafylaktiska reaktioner är i ökande.

    Studiens syfte var att undersöka förutsättningar för att skapa ett nationellt register över födoämnesreaktioner.

    Studien bestod av en litteratursökning inom området och sju semistrukturerade intervjuer med nio personer med olika professioner.

    I litteratursökningen identifierades två nationella register i Sverige och ytterligare fyra i andra europeiska länder med fokus på allergi eller överkänslighet för födoämnen eller livsmedel. De intervjuade hade blandade synpunkter kring förutsättningarna och behovet av att skapa ett nationellt register över födoämnesreaktioner. Majoriteten av de intervjuade kunde se en nytta med ett register men några av informanterna ansåg att det skulle finnas problem vid registreringen och inrapporteringen av data.

    Studien visade att det finns ett intresse för utvecklandet av ett nationellt register av födoämnesreaktioner. Däremot såg de intervjuade många svårigheter och frågetecken kring skapandet av ett sådant register. Främst handlade det om regelverket för inmatningen av uppgifter i registret men också om förvaltningen och finansieringen av ett nationellt register.

    Vi föreslår en fördjupad studie med fokus på design av ett nationellt register av födoämnesreaktioner där man undersöker förutsättningarna för en central ägare och intresserade finansiärer. Då skulle man också undersöka vilka professioner som kan vara lämpliga för att rapportera in uppgifter samt ta fram ett genomarbetat regelverk för vad som skall registreras och av vem.

  • 18.
    Weyns, Danny
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Computer Science. KU Leuven.
    Caporuscio, Mauro
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Computer Science.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Petersson, Göran
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    BoConnect – Reliable Assistive Technologies to Empower Elderly People to Live Independently Longer2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    BoConnect was a multi-disciplinary collaborative research project between Linnaeus University and Växjö and Kalmarmunicipalities in Sweden. The project had a budget of 3 MSEK; it stated Jan. 2015 and ended Dec. 2016.The project studied reliable assistive technologies to support elderly people. In contrast to existing work in this areathatis often limited to small-scale technology-driven pilots that are poorly embedded in the social living context, the BoConnect project took a holistic perspective on assistive technologies and put user needs and reliability of the solutions in focus, both from a technological and organizational perspective. This report summarizes the main results of the project.

  • 19. Wilde Björling, Camilla
    et al.
    Lagerlund, Magnus
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Johansson, Pauline
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Östlund, Martin
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Media Technology.
    Widell, Ingela
    Johnsson, Stefan
    Surfplattor stärker patienters ställning i vården : Ett samarbetsprojekt mellan patienter, vård och forskning2013Conference paper (Other academic)
  • 20. Wilde Björling, Camilla
    et al.
    Lagerlund, Magnus
    Östlund, Martin
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Computer Science, Physics and Mathematics.
    Johansson, Pauline
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Johnsson, Stefan
    Can patients be better prepared and more satisfied during the course of radiation therapy by using iPad's?2012In: Radiotherapy and Oncology: Vol. 103 Supplement 1, 2012, p. S30-Conference paper (Refereed)
  • 21.
    Östlund, Martin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Computer Science, Physics and Mathematics.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Pauline
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Johnsson, Stefan
    Lagerlund, Magnus
    Widell, Ingela
    Wilde Björling, Camilla
    Using computer tablets to empower breast cancer patients undergoing radiation therapy treatment2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    BackgroundEfficient information dispersal and effective communication are key issues in increasing quality of care for patients undergoing radiation therapy. Radiation therapy consists of daily treatment sessions every weekday for 4-6 weeks. Although this means that patients are in daily contact with nursing staff, there is little time at these quick in-and-out sessions to address any substantive issues beyond the mechanics of the actual treatment procedure. Our aim is to explore the potential usefulness of computer tablets as an enabling device for making patient-staff information interchange more accessible and efficient. We are especially interested in investigating the empowerment effects that we believe will follow when making it easier for patients to influence the course of their treatment.

    MethodsFrom april to june 2012 all breast cancer patients scheduled for adjuvant radiation therapy treatment at the county hospital in Kalmar (Sweden) will be offered the opportunity to borrow a tablet computer during the course of their treatment. The tablet offers secure access to a web site containing illness-, treatment- and clinic-specific information, including a number of videos demonstrating the treatment procedure; a secure discussion forum in which patients can ask questions to staff; and a set of automatically processed surveys that provide staff with instant feedback from patients. Post-treatment interviews will be conducted with participating patients as well as with the staff on their respective experience of using the tablets. Patients will also fill out a survey and user logs from the web site will be analyzed to determine usage patterns.

    ResultsAt the time of writing we have started off the first couple of patients. Initial reactions are positive from both patients and staff. At the the time of the conference we will have evaluated the first set of patients and be able to present the results of this. We expect to see patients that are more confident and less anxious by being better prepared for their treatment both factually and emotionally. For the medical staff, we expect to see that the instant feedback provided by patients, via the questions they ask and the survey answers they submit, will allow staff to react more swiftly and more accurately to meet the patients’ needs and wants, and in so doing provide both better medical care and better emotional support.

    ConclusionsComputer tablets offer an efficient and accessible way for patients to inform themselves and to communicate with staff. The instant feedback from patients provides staff with the input they need to provide the best possible care, both medically and in providing emotional support. The sense of control, and actual control, over the course of their treatment that this will bring to patients, we believe will lead to a sense of empowerment that will help them better deal with the emotionally taxing experience it is to undergo treatment for a life-threatening condition.

1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf