lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 10 of 10
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Axelsson, Clara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Petersson, Göran
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Stevenson-Ågren, Jean
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    "Det kan bli så mycket fel": Förstudie om barnmorskors upplevelser av kommunikation med gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska.2016Report (Other academic)
  • 2.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Kvinnor och män i domar: En forskningsrapport om språkliga genuskonstruktioner i domar om brottmål, vårdnadsmål och LVU-mål2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra och öka medvetenheten om genuskonstruk­tioner i Sveriges Domstolars skrift­liga domar i brottmål, vård­nads­mål och LVU-mål. Vi utgår från kritisk diskurs­analys, där genus definieras som sociala konstruk­tioner av könsiden­titeter. Studien har genom­förts genom kvantitativa och kvalitativa språk­­­­­analyser. Meto­der­na komplet­terar varandra genom att de kvan­titativa ana­lyser­­na ger en överblick av kvantifierbara, genusrelaterade mönster i brott­måls­domar, vård­nads­domar och LVU-dom­ar. Och de kvalitativa analyserna illustrerar och pro­ble­ma­tise­rar hur rättens repre­sen­­ta­tion av genus framträder i ett repre­sentativt, mindre urval skriftliga domar, där både svenskfödda och utlandsfödda parter före­kom­mer. Följande frågor ställs:

    1. Vilka konstruktioner av genus och etnicitet framträder språkligt i domarna?
    2. I vilken omfattning kommer parter av olika kön till tals i domarna?
    3. Vilka dominerande teman om kvinnor och män fram­träder i de olika domtyperna (det vill säga brottmålsdomar, domar i vårdnadsmål och domar i LVU-mål)?
    4. Vilka röster från kvinnor och män kommer till tals i domtexterna och hur legi­timeras rösterna?

    Materialet består totalt av 49 domar och är hämtat från en tingsrätt och en förvaltnings­rätt. Vi kan inte påvisa några mönster i skrivningar eller strukturer baserat på juristernas eller nämndemännens kön. Men vi kan konsta­tera att könen på nämndemännen inte alltid fram­går i domar från Tingsrätten, men alltid i Förvaltningsrättens domar.

    Den språkligt mångröstade rättegången återspeglas i dom­texter­nas språk som också de är mångröstade. Studien indikerar att det finns större skillnad mellan etnicitet än kön, efter­som det skrivs om svenskfödda och utlandsfödda på olika sätt genom att olika teman aktualiseras. En tendens är att män framställs som aktiva och kvinnor som pas­siva bland utlandsfödda. Det finns även indikationer på att kvinnors och mäns beteen­den framställs på olika vis utifrån traditionella och stereotypa uppfatt­ningar om kvinnor och män. Det kan t.ex. gälla omsorgsförmåga i vårdnads- och LVU-domar och klädsel och alkohol­på­ver­kan i brottmål.

    Sammantaget utgör domarna en skriftlig representation av andras röster som före­kom­­mit under huvudförhandlingen. I en sådan skriftlig framställning måste rätten i sitt be­mötan­­de göra representationen i texten så att den ger läsaren känslan av att domen handlar om verkliga människor som bemöts på ett empatiskt och objektivt sätt. Genus­neutrala skrivsätt handlar i det här sammanhanget inte om att språkligt avköna parter eller att dölja diskriminerande förhållanden, men istället se till individens rättigheter och skyldig­heter. Att skriva tydligt i avsnitten med domskäl är mest betydelsefullt. Men av­snit­ten med refe­rat av parternas utsagor skrivs också av den lagfarna domaren, och efter­som lek­män och journalister tenderar att läsa domarna som sammanhängande texter flyter rättens bedöm­ning och parternas utsagor samman för en läsare som saknar juri­disk kompetens.

    Vi har gått igenom domarna och gjort översikter över domskälen efter måltyp. Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som är ett vävt domskäl. Många domskäl har korta hän­vis­ningar till vad parterna anfört. Vår förståelse av vävt domskäl är ett domskäl där läng­re och sam­manhängande utsagor från utredningen vävs in i under rubriken domskäl. För­valtningsrätten har kon­sekvent separerat utredningen och domskälen i alla de domar som analyserats här. Tings­rätten har en blandning av båda typerna med övervikt för invävda refererat i dom­skälen i 67 % av domarna. I brottmåls­domarna från Tings­rätten finns stor varia­tion i ut­form­ningen av domskälen, vilket kan skapa en osäkerhet hos lä­sa­­ren. Tyd­ligast är det när rätten an­vän­­der under­rubriker för att markera vad som är par­ters utsagor respektive rättens bedöm­ning.

  • 3.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Kvinnors och mäns språkliga representation i domar2019In: Språkbruk, ISSN 0358-9293, ISSN 0358-9293, no 4, p. 10-13Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Äldre kvinnor och män i två dagstidningar: En genuskritisk komparativ studie2017In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 38, p. 65-81Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöks hur kvinnor och män över 70 år språkligt och innehållsligt representeras i artiklar från två sydsvenska dagstidningar – en regional och en lokal. Vi vill besvara följande frågor: Hur ser representationen av äldre personer ut kopplat till genus samt etnisk och social bakgrund? Vilka teman dominerar i de texter där äldre personer är huvudpersoner, och hur framställs genus i relation till dessa teman? Vilka generella skillnader finns det mellan hur kvinnor respektive män framställs i dagstidningarnas lokala rapportering? Alla artiklarna i mate­rialet är rikt bildsatta. Resultaten visar att kvinnor och personer över 80 år är överrepresenterade i materialet. Den äldrediskurs som dominerar i materialet representerar äldre personer som framåtblickan­de och aktiva i sam­man­hang som tidigare inte har förknippats med personer i hög ålder. Återkommande är berättelser om äldre som gjort en omstart sent i livet, exempelvis genom att börja träna på gym eller genom att inleda en ny kärleksrelation. En annan trend är att i artiklar som skrivs om män som är i en relation eller gifta övergår texten också till att handla om männens partner. Således kan vi konstatera att kvinnor inte är underrepresenterade i detta material på det sätt som rapporterats från andra studier. Många olika teman framträder i artiklar med äldre som förebilder i skrift och bild, men till de dominerande temana hör yrkesliv och hantverkstraditioner, historiska händelser och jultraditioner och sport samt kultur- och föreningsliv. I dessa teman berörs både kvinnor och män, men kvinnor är överrepresenterade som talespersoner för lokala eve­ne­mang som till exempel marknader och föreningsträffar. Vi ser dock en tendens till stereotypa genuskonstruktioner genom att mäns sociala status oftare än kvinnors markeras explicit genom yrkesepitet och andra socialt positionerande epi­tet, som till exempel ”vd” och ”ordförande”. I materialet förekommer också beskrivningar av äldre kvinnors ut­seen­de och klädsel, medan inga motsvarande beskrivningar förekommer i texterna om äldre män. I representationen av äldre män betonas i stället männens plikttrogenhet och arbetsamhet. På så sätt uppvisar studien likheter med tidigare forskning om hur kvinnor och män framställs i medierna. Oberoende av ålder förefaller kön vara avgörande för hur journalister väljer att karakterisera den intervjuade. Det görs nämligen fortfarande i häpnadsväckande traditionella genuskategorier. Sammantaget visar studien att modifierat med ett intersektionellt perspektiv erhålls en mer nyanserad bild av äldre kvinnor och män, där kvinnorna får mer spaltutrymme än mannen, även om ett traditionellt synsätt på hur män och kvinnor karakteriseras i de studerade dagstidningarna.

  • 5.
    Fristedt, Desirée
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att främja studenters akademiska skriftspråksutveckling2013In: Universitetspedagogik i praktiken.: Sexton lärartexter om pedagogisk utveckling. / [ed] Henrik Hegender & Martin Stigmar, Växjö/Kalmar: Linnéuniversitetet , 2013, p. 32-39Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Byrman, GunillaVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.Einarsson, JanVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.Hammarbäck, SolveigVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.Skoglund, AstridVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Forskningens tillämpning i skolan2008Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I volymen presenteras femton artiklar från Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Konferensen hölls i Växjö den 29–30 november 2007 med temat: Forskningens tillämpning i skolan. Artiklarna belyser både teori och skolpraktik, och i några finns också förslag om hur undervisningen i svenska kan utvecklas. Bland skribenterna märks dels forskarstuderande och nyblivna doktorander ur Nationella forskarskolan i svenska med didaktisk inriktning, dels konferensens plenarföreläsare från Danmark, Finland, Norge och Sverige.

  • 7.
    Näslund, Shirley
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ström, Peter
    Umeå University, Sweden.
    En bomb i brevlådan eller ett blad bland andra?: En receptionsstudie av Om krisen eller kriget kommer2019In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 43, p. 17-36Article in journal (Refereed)
  • 8.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Kommunikativa strategier i texter om tobaksavvänjning: Innehåll, argumentation och modelläsare2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this dissertation is to examine the content and communicative strategies in texts used in a project on tobacco policy delegated by the Swedish government to the National Institute of Public Health (“The National Tobacco Assignment 2008–2010”). The study uses communicative strategies as an umbrella term for the way the texts fulfil the political assignment through adaptation to suit different receivers in a discursive practice with set guidelines for communication between experts and users, and how these strategies are visible in the studied texts.

    The material consists of six guides for care personnel and ten brochures for smokers. The study is a text-focused critical discourse analysis combining methodological tools from different linguistic traditions. These are chiefly taken from critical text linguistics, new rhetoric, and sociosemiotics. The main question posed in the study is how the public authority’s assignment to influence people through the texts is combined with ideas about smokers’ empowerment. The investigation problematizes how the content and form of the texts relates to the authority’s assignment to exert influence, and to motivational interviewing as a discursive practice with an empowerment perspective on lifestyle changes.

    The analyses show that controlling ideas and notions about smokers’ empowerment exist in parallel in the government texts about smoking cessation. Controlling elements are most prominent in the sections of the guides about groups who, in the encounter with care personnel, do not show any interest or desire to quit smoking. In the studied brochures the controlling elements are most prominent in those aimed at operation ­patients, adolescents, and parents-to-be. Both groups of material – the guides and the brochures – nevertheless give the impression of being designed to be compatible with a patient-cent­red discursive practice. This is noticeable, for example, in the occurrence of associative and dissociative argumentation strategies which legitimize or tone down controlling elements.

     

     

  • 9.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    ”Prata med din barnmorska”: Språkhandlingar i ett kommunikationsstöd i mödrahälsovården2020In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 44, p. 249-264Article in journal (Refereed)
  • 10.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skev dom speglar skev värld2020In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
1 - 10 of 10
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf