Problemställning:

Internationella studier visar att svenska lärare ägnar mer tid åt administration och mindre åt undervisning och kompetensutveckling än lärare i andra OECD-länder (OECD, 2013). I Sverige styrs skolan offensivt med ökade inslag av granskning och kontroll, vikande PISA-resultat och en ökande lärarbrist (Bejerot m.fl., 2015; UKÄ, 2016).

Trycket på svenska lärare är högt och skilda initiativ tas för att lärare ska kunna fokusera på "kärnuppdraget". Bland annat föreslås införandet av avlastande tjänster, lärarassistenter. Innehållet i avlastningen beskrivs emellertid på olika sätt. Introduktionen av lärarassistenter kan ses som ett försök till intern stratifiering av läraryrket, där arbetet delas upp och där delar av arbetet lämnas över till andra yrkesgrupper. Följden blir att professionella domäner behöver förhandlas, förskjutas och fördelas.

Frågeställningar:

-       Vilka delar av lärares arbete förväntar skolledare att redan införda avlastande tjänster skall ta över?

-       Vilka förväntningar på önskvärda avgränsningar mellan professionella domäner beskrivs av lärarna själva?

-       Vilka förväntningar om professionell domän för den nya yrkeskategorin lärarassistenter beskrivs i utbildningsinformation för lärarassistentutbildningar?

-       Harmonierar dessa olika förväntningar? Finns potentiella eller redan konstaterade konfliktytor?

Teoretiska utgångspunkter:

Introduktionen av lärarassistenter i den svenska skolan medför med stor sannolikhet att skolorganisationens ekologi rubbas, att professionella rörelser uppstår och att professionella domäner förhandlas, förskjuts och fördelas. (Abbott, 1988).

Ett tydliggörande av läraryrkets kärna (Lindqvist & Nordänger, 2007; Gardesten, 2016) och en nyintroducerad arbetsspecialisering kan betraktas som ett sätt att förstärka läraryrkets professionella status. Men introduktionen av nya yrkesgrupper kan lika gärna uppfattas som ett hot mot det professionella. Idén om införandet av lärarassistenter ”översätts” således på olika sätt - i olika praktiker - av olika aktörer (Czarniawska & Joerges, 1996) där uppfattningar om vad som är kärnan i lärararbetet (Gardesten, 2016; Lindqvist & Nordänger, 2007) och vad framstår som ”smutsigt” (Landahl, 2006; Hughes, 1958/1981) kan skilja sig åt.

Metoder:

-       Webb-enkät till skolledare om innehållet i 408 införda avlastande tjänster.

-       Enkäter till 65 lärare vid tre skolor där lärarassistenter införts. Enkätfrågor om vilka arbetsuppgifter lärarna vill bli av med, vill behålla, vill tillföra respektive vill samarbete med andra yrkesprofessioner om. Uppföljande intervjuer om utfallet av arbetsfördelningen med olika professioner på de tre skolorna.

-       Innehållsanalys av utbildningsplaner för 18 svenska lärarassistentutbildningar

Empiriskt fält:

Professionella domäner i skolan

I denna del uppmärksammas stavningskonventionerna och hur eleverna ökar sin medvetenhet från att upptäcka hur fonem och morfem hänger ihop till att se att det finns regler för stavning som stöttar det egna skrivandet. Syftet är att väcka tankar och diskussion kring vad, hur och i vilka sammanhang lärare ska använda sin egen förtrogenhet med stavningsregler i undervisningen och mötet med eleverna.

I delen ingår även en inriktningsartikel om att stimulera skrivande i förskoleklass. 

I undervisningsaktiviteten kan ni bland annat låta eleverna arbeta med skriftspråkskonventioner genom att uppmärksamma versal och skiljetecken i ord och texter på olika sätt.

Purpose The aims of the study are: - to examine k-3 teacher students' linguistic awareness, and the relationship between their actual and perceived knowledge - if and how students' linguistic awareness will change over ten weeks in a course focusing basic reading and writing instruction Method 100 teacher students participated in a course focusing reading and writing process and teaching of reading and writing. The linguistic awareness-factors only implicitly were included via literature. Initially the students responded to a (pre)test focusing linguistic awareness (eg. phonological and morphological awareness). The students also answered questions about how well they managed the test. At the end of the course the test and the questionnaire was repeated. Results Most of the students show uncertainty in many parts. In the pre-test many students failed to answer issues about syllables, phonemes and vowels sound quality. The post-test showed that far from all students had the familiarity needed to assist and support children in their way to early reading and writing development and their conquest of written language. Pre-test and post-test also showed that the students often were unaware of what they could or could not. Conclusions The study shows that students do not have the skills and familiarity with aspects of linguistic awareness required for stimulating and developing the linguistic components associated with early reading and writing. In the teacher-training program factors above must be explicit. Necessary is to allocate time for students themselves to practice to become familiar with the elements they will teach about.

I denna artikel presenteras lärarstudenters perspektiv på elevers rumsliga handlingsutrymme i framtidens skola. Studenterna fick utifrån vinjettmetodologi möjlighet att argumentera för hur en skola borde organiseras utifrån deras perspektiv.  Argumenten för att öka elevernas rumsliga handlingsutrymme handlade om att lärarstudenterna i sin framtida lärarroll ville vara ständigt tillgängliga för eleverna, samt med hänvisning till skolvardagens oförutsägbarhet som gör att elever alltid bör ha tillgång till läraren, även under raster. Argumenten för att minska elevernas rumsliga handlingsutrymme innehöll dock också hänvisningar till skolvardagens oförutsägbarhet och till att läraren under arbetsdagen måste ha möjlighet till ostörd rast och förberedelse. Resultaten diskuteras inom ramen för komplexitetsteori där skolor ses som dynamiska sociala system där rutiner och strukturer kan bidra till nödvändig komplexitetsreduktion. Sammanfattningsvis bidrar artikeln med perspektiv på hur organiseringen av framtidens skola kan stödja omsorgsuppdraget och tillsynen över eleverna, parallellt med en rimlig arbetsmiljö för både lärare och elever.

This qualitative study focuses on how new teacher candidates reflect on teacher tasks such as moral education, care, and teaching. The candidates reflected on these experiences after being put in charge of starting a school day in front of the pupils, but also after having observed how mentor teachers started a school day. Thematic analysis was used to analyse the written reflections of the candidates. Our findings reveal that the candidates noted how micro rituals and school artefacts could support the way teachers work, but also how emotionally challenging it could be to handle such tasks as a novice. These findings are discussed in relation to how teacher education programs can promote openness and honesty when facing challenges and difficulties.

The study highlights the extension and scope of teachers’ work. Swedish teachers reflected on this before and after visiting schools in France, where “CPE-staff” alleviate teachers with different tasks. In sum, findings indicate that the extension and scope of teachers’ work can be discussed in terms of what, when and where, but also as already institutionalized or something that reshapes during negotiations on a daily basis. The findings are analyzed by the concepts of “structure” and “communitas” (Turner, 1974, 2008), highlighting how the professional boarders are dependent on patterns of structures and relationships within the school as an organization.

I modulens inledande del beskrivs elevens skrivutveckling genom olika faser, från pseudo-skrivning till ortografisk-morfemisk skrivning. Två strategier för skrivandet diskuteras – den direkta (ortografiska) och den indirekta (fonologiska).

Syftet med att lyfta olika komponenter av skrivandet är att ge fördjupad kunskap om elevens skrivprocess och väcka tankar om hur motivation, idéskapande, inkodning och textbyggande utgör delar av skrivundervisningen. 

I undervisningsaktiviteten kan ni på ett lekfullt sätt arbeta med skiljetecken på olika nivåer genom att låta eleverna formulera gåtor om sig själva.

I fritidshemmets verksamhet finns det stora möjligheter för dig som pedagog att konkretisera och arbeta med elevernas språkutveckling på olika sätt. I den här boken får du tips på språkutvecklande och planerade aktiviteter som går att genomföra i den dagliga fritidsverksamheten.