lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Bogus-self-employment in Sweden2019Inngår i: Self-Employment as precarious work: a European perspective / [ed] Wieteke Conen & Joop Schippers, Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2019, s. 153-169Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This chapter analyses to what extent bogus self-employment is prevalent in Sweden and identifies institutional and economic factors that may explain its magnitude and development. Drawing on the last wave of the European Working Conditions Survey and using standard econometric techniques we analyse the prevalence of bogus self-employed in the EU-28 and Nordic countries and examine main differences between self-employment and bogus self-employment. We find that Sweden displays a lower incidence of bogus self-employed compared to other EU member states. Bogus self-employment appears to be more prevalent in certain segments of the labour market, in particular in industries such as construction, transport and personal household services. The specificity of the industrial relations system in Sweden, with strong social partners, high union density and coverage rate of collective agreements in all sectors of the economy, may explain the limited development of bogus self-employment and relatively low incidence compared to other member states.

  • 2.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Labour market measures in in Sweden 2008–13: the crisis and beyond2015Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Mer nöje än nödvändigt ont att fortsatta arbeta2018Inngår i: Äldre i Centrum: tidskrift för aktuell äldreforskning, ISSN 1653-3585, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Self-employment and parental leave2015Inngår i: Small Business Economics, ISSN 0921-898X, E-ISSN 1573-0913, Vol. 45, nr 4, s. 751-770Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The main objective of this paper is to analyse the extent to which employment status impacts upon the use of parental leave in Sweden. Our results show that during the child’s first two years of life Swedish female self-employees use on average 46 fewer days in parental leave (15 percent) than female wage earners, while male self-employees use on average 27 fewer days in parental leave (71 percent) than their wage earner counterparts.  We argue that the shorter average duration of parental leave among male self-employees is due to a combination of relatively higher costs of absence from work for self-employees compared to wage earners and a participation selection effect where some individuals with high performance-related income opt for self-employment and do not take parental leave at all, and where the self-employed who actually choose to take parental leave are similar to wage earners in terms of work-commitments and consequently reduces the difference in duration between self-employed and wage earners. On the other hand, given that all mothers, self-employees or wage earners, take parental leave, we do not find a participation effect among female self-employees. Instead, we suspect that there is an employment selection effect where women with high performance related income choose self-employment and consequently contributes to the shorter observed durations of parental leave for female self-employees.

  • 5.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Herbert, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Beyond retirement: who stays at work after the standard age of retirement?2019Inngår i: International journal of manpower, ISSN 0143-7720, E-ISSN 1758-6577, Vol. 40, nr 5, s. 917-938Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose Drawing on a unique combination of longitudinal administrative data and a postal survey, the purpose of this paper is to identify the socio-economic factors and individual characteristics that affect senior citizens' decision to continue working on the Swedish labour market after the standard retirement age. Design/methodology/approach By using standard econometric techniques (multinomial logit model) on a large representative sample of 20,000 senior citizens residing in Sweden, the auhtors analyse the extent to which socio-economic factors and individual characteristics including personality traits affect the decision of senior citizens to delay retirement and to continue working after the standard retirement age. Findings The results of our estimations show clearly that good health, high educational attainment/high-skilled jobs, good psychosocial work environment, employment status (to be self-employed), personality traits (extraversion, openness to experience and conscientiousness) as well as industrial sectors (agriculture, healthcare and transport) are strong predictors of the continuation of work after the standard retirement age (65 years old). Originality/value To the best of the authors' knowledge, the paper is the first attempt in Sweden to analyse jointly a large range of factors influencing the decision to remain in the labour force after the standard/normal pension age, including psychosocial working conditions and personality traits.

  • 6.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Herbert, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Därför vill 40-talisterna jobba efter 652017Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, nr 5, s. 45-58Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dagens generation av svenskar i åldersgruppen 65–74 år har en högre sysselsättningsgrad än tidigare generationer. I den här artikeln analyseras seniorernas motiv till att fortsätta att arbeta och varför andra går i pension, med fokus på vilka socioekonomiska faktorer som påverkar beslutet att fortsätta arbeta efter 65. Vi undersöker även om det finns vissa personlighets- och karaktärsdrag som utmärker de arbetande seniorerna, samt om det finns ett samband mellan arbete efter 65 och den allmänna tillfredsställelsen med livet.

  • 7.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Herbert, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Rönnmar, Mia
    Lund University.
    To stay or not to stay. That is the question: beyond retirement: Stayers on the labour market2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The research project addresses three main questions: Who are the persons that continue to work after “normal” retirement age? What are their motivations? What are the consequences for the individual and for society? To answer these questions we perform an analysis of external and internal factors affecting the choice to stay after 65 years on the labour market or to leave earlier. Among external factors we investigate are: The impact of the prevailing labour laws and regulations on senior citizens’ participation on the labour market ; The socio-economic factors that affect the likelihood to stay on the labour market after the age of 65 ; The impact of employers’ human resource strategies on the possibility for senior workers to remain on the labour market after the age of 65 years. We also analyse the the role of individ specific factors such as motivation and , personal traits but the outcome in terms of subjective well-being and health. 

  • 8.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Jolivet, Annie
    Institute of Economic and Social Resedarch, Paris.
    Undervärderade effekter av ett längre arbetsliv i Europa2013Inngår i: Europapolitisk analys, Vol. 4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under de senaste 40 åren har sysselsättningsgraden för åldersgruppen 55-64 år utvecklats likartat

    i Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Sverige och Tyskland. En

    minskning har skett fram till mitten av 1990-talet och därefter en ökning. Gemensamt för dessa

    åtta länder är även att de högutbildade lämnar arbetskraften vid i genomsnitt högre åldrar än de

    lågutbildade och att alternativa anställningsformer (tillfälliga anställningar, egenföretagande, deltidsarbete)

    är vanligare i högre åldrar. Å andra sidan finns det avsevärda skillnader mellan länderna

    när det gäller såväl nuvarande sysselsättningsgrad för äldre och kvinnor som förekomsten av egenföretagande

    och deltidsanställning bland äldre.

    Syftet med den här analysen är att belysa den övergripande utvecklingen och den aktuella situationen

    för arbetstagare mellan 50 och 74 år i de åtta länderna. Den sammanfattar också villkoren för

    den äldre arbetskraften och diskuterar hur nationell politik bör anpassas till ett förlängt arbetsliv.

    Dessutom presenteras statistik och tidigare studier om de äldres sysselsättning och välfärd.

  • 9.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU.
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU.
    Jolivet, Annie
    Working longer in European countries: underestimated and unexpected effects2012Inngår i: International journal of manpower, ISSN 0143-7720, E-ISSN 1758-6577, Vol. 33, nr 6, s. 612-628Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to analyse the main evolutions and the current situation of the 50-74 year olds on the labour market in eight European countries (Denmark France, Germany, Italy, The Netherlands, Sweden, Poland and the UK). Design/methodology/approach - Based on a cross-country comparative approach, this overview draws on detailed analysis of the situation of older workers and public policies in each of the selected countries but also on a wide range of available studies and statistics on employment and welfare outcomes. Findings - The eight selected countries display similarities: a u-shaped pattern of employment rates of older workers (55-64 years old) over the last 40 years, with an increase since the mid 1990s, the later exit of higher educated workers and the higher prevalence of non-standard employment contracts among older workers. On the other hand, considerable disparities can be observed regarding the gender gap in employment rate, current employment rates, self-employment and part-time employment among older workers. Social implications - Specific questions will be more acute with the effective postponement of retirement: increasing inequalities between groups of older workers, increasing uncertainty about the age of retirement, the way to keep lower educated workers in their jobs, sustainable working conditions, increasing risks of age discrimination, and impact of care of older relatives. Originality/value - This paper offers a synthetic overview with a special attention paid to the main features of the countries' exit patterns at the end of the working life, the prevailing public policies and the specificity of the different national employment and societal models.

  • 10.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU.
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU.
    Jolivet, Annie
    Working longer in European countries: underestimated and unexpected effects2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Karlsson, Mattias
    Metoder för att utvärdera sysselsättningskrav vid offentlig upphandling - en översikt2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under den senaste tiden har sociala hänsyn vid offentlig upphandling blivit allt vanligare. En specifik form av sociala hänsyn vid offentlig upphandling är sysselsättningskrav där upphandlande myndigheter ställer specifika krav på att företagen ska anställa individer som står långt från arbetsmarknaden, exempelvis långtidsarbetslösa, lågutbildade och arbetslösa ungdomar m.m.

    I Sverige framstår sysselsättningskravet främst som ett komplement till arbetsmark-nadspolitiken där Arbetsförmedlingen eller kommunala arbetsförmedlare har en central roll för att fördela anställningsstöd till långtidsarbetslösa. Sysselsättnings-kravets påverkan på sysselsättningsgrad och arbetslöshet för hela arbetsmarknaden är osäker. Även om det i efterhand kan konstateras att ett visst antal personer ur målgruppen har anställts inom ramarna för upphandlingen, och sysselsättnings-kravet därmed är uppfyllt, kan sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden både öka eller minska, på grund av direkta och indirekta effekter på företagens rekryteringsbeteende, andra företag i regionen och individuella incitament att söka jobb. Det ställs därför relativt stora krav på en utvärdering för att kunna svara på frågan hur sysselsättningskravet påverkar sysselsättningen på arbetsmarknaden.

    Sysselsättningskravets syfte, målsättning och målgrupp bör anges i början av upphandlingsprojektet. Dessutom bör det explicit anges vilken anställningsform som avses (anställningskontrakt, arbetstid, anställningens längd). En utvärdering bör inkludera en jämförelsegrupp av utförande företag med anställda som inte omfattas av sysselsättningskrav vid upphandlingen. Det är endast genom att jämföra utfallet mellan de två grupperna (behandlingsgruppen och kontroll-gruppen) som det går att uttala sig om sysselsättningskravets inverkan på sysselsättningen och arbetslösheten i regionen. En utvärdering bör involveras i planeringsstadiet av ett upphandlingsprojekt med sysselsättningskrav. Behovet av insamling av data under projektet är omfattande och upphandlingens organisation, syfte och målsättning bör vara tydlig för alla parter. En tänkbar modell är att den upphandlande myndigheten ger en extern utvärderingskonsult i uppdrag att följa upphandlingen och genomföra utvärderingen som en integrerad del av projektet. Det kan etableras allmänna riktlinjer och erfarenheter för hur en utvärdering ska genomföras, där utvärderingskonsulten har en viktig roll i att förmedla dessa erfarenheter. Samtidigt måste utvärderingskonsulten vara lyhörd för särskilda omständigheter och villkor i den aktuella utvärderingen. Utvärderingen kan alltså inte följa en fast modell, eftersom det finns en uppenbar risk att utvärderingen då enbart upplevs som en administrativ börda utan egentlig nytta för de inblandade parterna. Uppföljningar av upphandlingen bör ske inom en relativt kort tidshori-sont, för att kartlägga eventuella förbättringsåtgärder i samarbetet mellan de tre parterna. För att kartlägga upphandlingens effekter på sysselsättningen krävs dock en längre tidshorisont där arbetstagare och arbetsgivare kan följas under en längre tid efter att upphandling har genomförts.

  • 12.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Miao, Chizheng
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Impact of late and prolonged working life on subjective health: the Swedish experience2019Inngår i: European Journal of Health Economics, ISSN 1618-7598, E-ISSN 1618-7601, Vol. 20, nr 3, s. 389-405Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper explores the relationship between the prolongation of working life and subjective health. Drawing on a unique combination of longitudinal data and the results of a postal survey in Sweden, we investigate the health consequences of extending working life beyond the normal retirement age of 65. To do this, we compare the health status of two groups of retired people: one group who left the labour market completely at the age of 65, and a second group who remained in employment after the age of 65. Using a standard linear probability model and controlling for a range of socio-economic variables as well as previous labour market experiences, perceived life expectancy, pre-retirement income and health, our estimations show that those continuing to work after 65 on average display a 6.8% higher probability of reporting better health during retirement than those leaving at the age of 65. However, we find that this positive correlation between the extension of working life and health is only transitory. After 6 years of retirement, the health advantage of working after the normal retirement age disappears. Furthermore, we did not find any evidence that working after the age of 65 is positively correlated with physical fitness, self-reported depressive symptoms or well-being.

  • 13.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU.
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU.
    Mångs, Andreas
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU.
    Kvinnors företagande – en strategi för att lösa livspusslet?.2011Inngår i: Kvinnors företagande – mål eller medel? / [ed] Eva Blomberg, Gun Hedlund och Martin Wottle, Stockholm: SNS förlag, 2011, 1, s. 266-291Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Elmkvist, Magdalena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Ericson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Formy wsparcia zatrudnienia jako determinanta rozwoju regionalnego na przykładzie regionu Kronoberg w Szwecji2016Inngår i: Podlasie - wizje przemian i rozwoju / [ed] Andrzej F. Bocian, Dorota Perło & Paweł Piątkowski, Białystok: Fundacja Promocji Rozwoju Podlasia , 2016, s. 262-276Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [pl]

    Celem niniejszego artykułu jest przedstawienie podejścia do problemu bezrobocia i migracji z jakim obecnie boryka się Szwecja oraz próba oceny programów przeciwdziałania bezrobociu powołanych przez szwedzki ALMP. Szwecja jest krajem Unii Europejskiej charakteryzującym się rozbudowanym systemem pomocy społecznej, starzejącym się społeczeństwem oraz otwartą polityką migracyjną. Napływ imigrantów, poza wzrostem liczby ludności w wieku produkcyjnym, to także duże wyzwanie dla rynku pracy, zarówno na poziomie krajowym jak i regionalnym. Problematyka zagadnienia będzie omówiona na przykładzie regionu Kronoberg, który to w ostatnim czasie przyjął największy odsetek imigrantów.

    W niniejszej pracy rozpatrywane będą formy wspracia zatrudnienia finansowane z budżetu państwa bez udziału środków unijnych. Wszelkie subwencje oraz wsparcia finansowe będą analizowane z punktu widzenia pracodawcy. Nazewnictwo programów i form kompensacji pozostaje w języku szwedzkim z racji braku polskich odpowiedników.

  • 15.
    Ericson, Thomas
    Lund University.
    The Bosman case: effects of the abolition of the transfer fee2000Inngår i: Journal of Sports Economics, ISSN 1527-0025, E-ISSN 1552-7794, Vol. 1, nr 3, s. 203-218Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A league benefits from signing a contract that makes compensation compulsory to a team that loses its player on the expiry of his contract. This article analyzes the consequences of impeding such contracts between teams, as in the Bosman case, settled by the European Court of Justice in 1995. It is argued that smaller teams will sell their talent before the expiry of their contracts with the players to be able to bargain for a transfer fee from the recruiting team. Consequently, the quality of the leagues decreases.

  • 16.
    Ericson, Thomas
    University of Gothenburg.
    The effects of wage compression on general and firm-specific training2008Inngår i: Applied Economics Letters, ISSN 1350-4851, E-ISSN 1466-4291, Vol. 15, nr 3, s. 165-169Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The issue of who finances on-the-job training has important implications for labour markets. It is persistently difficult to test empirically whether it is the employer or the employee who carries the costs of general training. This article presents a simple method that compares the effect of wage inequality on duration of general training and firm-specific training. The result is consistent with the proposition that it is the worker who bears a greater part of the costs associated with general training than in the case of firm-specific training.

1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf