In this essay I will argue that beauty is an important part of human well-being. Not only may experiences of beauty contribute to physical and mental recuperation, but beauty also figures importantly in our conceptions of ourselves and our natural and social environment. Relating ourselves to norms of beauty and evaluating our environment from the point of view of its (lack of) beauty, we form ourselves aesthetic identities that are also important aspects of our self-esteem. Given the importance of beauty to human well-being, and given that an argument can be given for a right to well-being, the conclusion of this essay will be that there is also a right to beauty.

In this essay, I intend to argue that the concept of magic can be extended to cover an agent’s use of works of art to influence her perceptions of herself and of reality. More specifically, I intend to argue that works of art can be used to create, confirm, or affirm normative identities, that is, conceptions of ourselves as standing in a special relationship to certain norms and values. My argument will include contributions to the discussion of magic as well as agency in art made by Robin Collingwood, Ernst Gombrich, and Alfred Gell. I will conclude by providing some examples of how perceptually magic uses of art can function to form normative identities. I will also say something about how to morally evaluate such uses of art.

Är det rätt att förvägra ett barn fungerande hörsel, om ett annat barn inte har råd med operationen? Bör vi acceptera att vissa grupper undantas från generella lagar och regler, av kulturella skäl? Och vilken plikt har ett materiellt starkt väst att minska den globala ojämlikheten? 

Få begrepp är så positivt laddade i Sverige som jämlikhet. Men vilken jämlikhet är det vi pratar om? I rapporten Bortom missunnsamhetens etik - argument för rättighetsbaserat jämlikhetstänkande urskiljer Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, olika sätt att tolka begreppet och hittar ett som både är moraliskt försvarbart och politiskt användbart ur ett frihetligt perspektiv.

Politiska eftergifter till islamism har sin bakgrund i folkhemstanken om jämlikhet. Men jämlikhet mellan kulturer tycks bli viktigare än jämlikhet inom kulturer. Om vi som samhälle menar allvar med rätten till frihet, måste vi också i praktik och politik försvara denna rätt mot frihetsfientliga religiösa övertygelser, skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi.