lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 123
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agevall, Lena
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Albert O. Hisrchmans liv och verk2008Inngår i: Sorti eller protest: En fråga om lojaliteter, Arkiv Förlag, Lund , 2008, s. 7-12Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Agevall, Lena
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Förord till den nya svenska utgåvan av Sorti eller protest2008Inngår i: Sorti eller protest: En fråga om lojaliteter, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2008, s. 13-33Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förod till Albert O.Hirschmans bok "Sorti eller protest"

  • 3.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor: En studie av dess förändring mellan år 2001 och 20162018Inngår i: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Transformationen av en professions organisatoriska omgivning: universitetsadministrationens förändring efter 1990-talet.

     Det finns bland universitetslärare en utbredd föreställning om att administrationen och antalet administratörer har vuxit kraftigt i omfång. Men antalet administratörer vid universiteten har i själva verket hållit jämn takt med tillväxten av den akademiska lärarkåren. Det som däremot har hänt är en inre omstrukturering av kåren: utbildningsnivån har stigit, och vissa typer av tjänster har ökat kraftigt (ekonomer, controllers) medan andra har minskat. Speglar dessa förändringar en förskjutning av den administrativa personalens uppgifter, från att vara stöd och service till institutioner, lärare m.m., till att i högre utsträckning vara ett medel för ledningens ambition att styra och kontrollera verksamheten? 

    Tillväxten av mer kvalificerad expertis inom universitetsadministrationen kan emellertid tolkas på flera sätt. Vi vill i denna text även pröva tesen att den kan förstås utifrån den ökande osäkerhet som universitets- och högskoleledningar möter, i form av många och skiftande krav från intressenter, samt den osäkerhet som New Public Managements olika styrinstrument ger upphov till.

     

  • 4.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Den högre utbildningens professionella fält2019Inngår i: Det professionella landskapets framväxt / [ed] Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1 uppl., s. 55-146Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Från början utbildade universiteten kyrkans prästerskap och från 1600-talet även statens ämbetsmän. Den högre utbildningens fält etablerades under 1800-talet. Då skapades en rad institut vars uppgift var att utbilda det framväxande industrisamhällets expertis i teknik, farmaci, ekonomi m.m. Institutens yrkesinriktade utbildningar byggde på den tidens vetenskaper. När instituten och universitet närmade sig varandra blev vetenskaplig forskning efter hand en ny tjänsteuppgift för universitetens professorer. Under 1900-talet blev utbildningen av välfärdsstatens professioner systemets nya och fjärde uppgift. Den högre utbildningens fält fick genom 1977 års högskolereform sin aktuella struktur, där vetenskaplig forskning är universitetens dominerande värde och utbildningen av professionerna deras centrala inslag, samtidigt som alla professionsutbildningar förankras vetenskapligt. I denna situation blir universitetetslärare och forskare alla andra professioners moder.

  • 5.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Exploring tensions between academic and vocational elements in the education of professions2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    On social closure and professional expansion2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One standard assumption in the theory of professions involves the notion of a specific occupational group trying to and partly succeeding in controlling the supply of services in a specific segment of society. Each and every profession is then seen as implicitly or explicitly trying to avoid or control the competitive market model. This is the core of the neo-weberian cynical theory of professions, underscoring social closure and monopolies as prime vehicles of professionalization. Another theoretical strand argues the importance of expansion for the entrenchment and success of professions. This paper explores the relation between professional expansion and social closure, focussing on those mechanisms which are concomitant with expansion and arise as a reaction within the jurisdictional fields of rapidly expanding professions.

  • 7.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Professions in Incentive Society: The Legacy of the 1990s in the Swedish Academic profession2015Inngår i: Differences, Inequalities and socilogical imagination: ESA 2015, 12th Conference of the European sociological Association, Abstract Book, Prague: Institute of Sociology of the Czech Academy of Sciences , 2015, s. 949-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The early 1990s are marked by two types of important events on a global scale. First, these were years of economic recession, accompanied by rising unemployment, the widespread ascendance of new forms and techniques of governance, and politically enforced restrictions on public spending.  Second, the early 1990s made knowledge society a common trope, and the global university enrolment ratio rose steeply. The two changes are interlinked –expansion of higher education bolstered youth unemployment, a knowledge economy was held up as a model for western societies – and both impact the system of professions.

    This paper examines how the combination of recession and university expansion was accommodated in one specific locale in the system of professions, the case of Swedish university teachers. The academic profession was subjected to the same changes in the forms and techniques of governance as other Swedish professions. But whereas most professions encountered novel forms of steering under conditions of scarcity, the higher education sector was reformed during a period of abundance. Two resource-shocks hit the system. One derived from an increased flow of research funding, the other from the rapidly increasing number of students. We argue that this mode of introduction (1) postponed the perception of adverse effects on the profession, (2) aligned with, accentuated and altered the structure of an internally differentiated but formally unified university system, (3) created specific groups of beneficiaries at different poles of the system – and that, thereby, (4) an incentive-based institutional framework was worked into the tissue of the professional body.

  • 8.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Rapidly Growing Professions and Social Closure: Conditions, Consequences and Counter-Movements2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students of the history of professions are likely to observe in their profession(s) of choice one or more major quantitative leaps when the number of practitioners set off in an exponential pattern. The growth of the welfare state after WWII, for instance, gave rise to such patterns both in the established professions and in the then burgeoning semi-professions. Growth rates with similar time-shapes occur in other historical contexts, driven by state commitment, market expansion, or other forces.

     

    In this paper we explore the relation between professional expansion and social closure. We focus on those mechanisms which are concomitant with expansion and arise as a reaction within the jurisdictional fields of rapidly expanding professions. But expansion does not only strengthen the position of such professions – it also lead to changes in task structures, in aspirations for more highly valued tasks, and encourages new divisions of labour among occupational categories in the fields, including the new “kids on the block” .

     

    We will analyse the effects of professional “take-offs” after WW2 as a key example, although the main focus of the paper is theoretical.

  • 9.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Tensions between academic and vocational demands2014Inngår i: From Vocational to Professional Education: Educating for Social Welfare / [ed] Jens-Christian Smeby, Molly Sutphen, London and New York: Routledge, 2014, s. 26-49Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One of the most important routes to employment within the social welfare sector worldwide is higher education, which equips students not only with the knowledge for employment, but with the tools to use and build on this knowledge. During the last few decades there has been an academic drift in professional education, especially for many shorter professional programmes. Many of these shorter programmes have left the realm of vocational education to enter higher education. On the one hand, graduates are confronted by an increased demand for research and evidence-based knowledge, and on the other, they are criticised for lacking the knowledge and skills relevant for professional work.

    From Vocational to Professional Education presents new research into programmes suggesting how best to prepare students for professional work and addresses the challenges facing the education of professionals for social welfare. The book identifies and clarifies key problems, as well as outlining the political and historical context in which they are embedded. Chapters discuss theoretical and analytical ways to address these challenges and suggest recommendations for the further development of education for professional practice.

    Based on comprehensive longitudinal research data, the book will appeal to policy makers, leaders of higher education, and teachers and researchers involved in programmes qualifying students for professional work.

  • 10.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    The Emergence of the Professional Field of Higher Education in Sweden2013Inngår i: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 3, nr 2, s. 1-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The changing structure of the Swedish university system has shaped its corps of university teachers. The analytical device used to demonstrate this connection is the changing social functions of Swedish universities which serve as the lens through which we understand this change. We argue for five successive and historically added layers of functions: the training of church officials, state functionaries, experts of the industrial society, the welfare professions, and, finally, the mass of employees of the “knowledge society.” Each new function is superimposed on the existing ones, adding to the complexity of tasks, areas of knowledge, and teacher categories in the universities. The position of the university as the arbiter of the highest form of knowledge, the internal differentiation of the field of higher education, and the growth and stratification of its teaching corps are three main building blocks for this history of the Swedish system of higher education.

  • 11.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Olofsson, Gunnar
    The professional field of higher education: A longue durée view of institution and corps in the Swedish university system2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The modern field of higher education, and within it the corps of university teachers, takes on a dual significance in the context of the broader professional landscape. On the one hand it constitutes a professional field in its own right. On the other hand, the university is the institution through which the other professions are reproduced. It is with this latter aspect in mind that Harold Perkin characterised the university teacher as a key profession (Perkin, 1969).

    This paper sets out to map the relation between social function, institution, corps, and cognitive base in the Swedish system of higher education, from the beginnings in 1477 until the present day. We assume (a) that these aspects evolve in different tempi, and (b) that they coalesce into particular configurations. We argue that this framework allows us to address central issues regarding the historical trajectory of higher education inSweden. Through which mechanisms did a medieval institution, catering primarily to ecclesiastical needs, acquire a capacity to accommodate and become the custodian of scientific knowledge? How has the increasing differentiation of the cognitive base affected the composition of the corps? How have shifts in the composition of the corps affected the internal workings of the university? And what role does this play in the formation of university teaching as a key profession?

  • 12.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Universitetslärarna och den högre utbildningen2019Inngår i: Ett professionellt landskap i förvandling / [ed] Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1 uppl., s. 91-126Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Från och med högskolereformen 1977 infogades ett antal akademiska yrkesutbildningari ett samlat universitets- och högskolesystem. Det gällde grund- och förskollärare, sjuksköterskor, kortare tekniska utbildningar m.fl. som tidigare funnits vid särskilda enheter. Därmed fixerades grunddragen i dagens universitets- och högskolesystem. Detta kapitel skildrar hur universitetslärarkårens expansion, sammansättning och inre skiktning formades på det professionella fält som etablerades inom detta sammanhållna och hierarkiskt ordnade universitetssystem.

  • 13.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Universitetslärarprofessionen och det högre utbildningsfältets förändring 1980-20152018Inngår i: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I detta papper undersöker vi vilka konsekvenser de förändringar, som universitet- och högskolesystemet har genomgått under de senaste decennierna, har haft för universitetslärargruppen som kår. För det första har det efter 1977 års infogning av en lång rad nya enheter i högskolesystemet tillförts nya undervisningsenheter, nya studentgrupper och nya lärargrupper.  För det andra förändrades sättet att finansiera och styra universiteteten under 1990-talets första år, som till en början innebar en kraftigt ökad volym men som på sikt omstöptes i en allt striktare reglering. För det tredje ändrades mot 1990-talets slut karriärstrukturen: dels blev doktoranderna i allt högre utsträckning anställda vid universiteten (doktorandtjänster), dels öppnades möjligheten att inom sin tjänst befordras till professor.

    Vad har det inneburit för universitetslärarkåren och dess inre skiktning att universitetssystemet på detta sätt utrustades med nya slags enheter, nya styr-och finansieringsregimer, och nya tjänstekategorier? Vilken typ av konflikter kan vi förvänta oss att detta mångskiftande skiktnings- och motsättningsmönster ger upphov till?

  • 14.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Platzer, Ellinor
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Sjöstrand, Glenn
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Between science and occupation: Knowledge, academization, and the route from university to labour market2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 15. Andersson, Gunnar
    et al.
    Eliasson-Lappalainen, Rosmari
    Hallberg, Margareta
    Kärfve, Eva
    Lindberg, Mats
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Sunesson, Sune
    Svensson, Lennart
    Minnesord: Thomas Brante 1947–20162016Inngår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 53, nr 4, s. 437-442Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 16. Bergman, Paavo
    et al.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Samhällsvetenskapens hantverk2005Bok (Annet vitenskapelig)
  • 17. Brante, Thomas
    et al.
    Johnsson, Eva
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Svensson, Lennart
    Professionerna i kunskapssamhället: En jämförande studie av svenska professioner2015 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Bäck, Carolina
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Inklusion och exklusion på bostadsmarknaden i Växjö1999Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehållerföljande avsnitt:

    1.      Metod                                                                                                         

    1.1             Intervju                                                                                          

    1.2             Tillvägagångssätt

    2.      Bakgrundsbeskrivning                                                                            

    2.1             Bostadspolitisk utveckling med allmännyttan i fokus              

    2.2             Beskrivning av Växjö stad                                                           

    2.3             Segregation, integration och segmentation                                

    2.4             Allmännyttan och de privata bostadsföretagen                         

    2.4.1         Växjöhem AB                                                                              

    2.4.2         Hyresbostäder AB                                                                      

    2.4.3         De privata bostadsföretagen                                                      

     3.      Den sociala exklusionsprocessen                                                             

    3.1             Vi och de                                                                                        

    3.2             Rykten och myt                                                                             

    3.3             Stigma och stämpling                                                                   

    3.4             Etablerade och nykomlingar                                                       

    3.4.1         Zon 1 – högstatusområden                                                         

    3.4.2         Zon 2 – Medelklassområden                                                      

    3.4.3         Zon 3 – De svarta fåren                                                              

    3.4.4         Samspelet mellan zonerna                                                         

     4.      Uppkomsten av ömtålighetstrappan                                                       

    4.1             Ömtåliga områden                                                                        

    4.2             Tåliga områden                                                                             

    4.3             De socialt exkluderade                                                                 

    4.3.1         De vräkta                                                                                     

     5.      Sammanfattande slutsatser                                                                      

    5.1             Ömtålighetstrappan                                                                     

    5.2             Planerad segmentation?                                                               

    5.3             Boendeinflytande                                                                                              

    5.4       En skyddande kokong och identitetsmarkör                                                                                                                                                    

    Bilaga I Intervjuarguide

    Bilaga II Detaljerad beskrivning av Växjös bostadsområden

    Bilaga III Karta över Växjös bostadsomården

  • 19.
    Eriksson, Magnus
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Lundberg, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för medier och journalistik (MJ).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Det lilla universitetet: En bild av Växjö universitet 20022013Inngår i: Studenterna och deras utbildningar vid ett nytt universitet / [ed] Eva Fasth & Gunnar Olofsson, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2013, 1, , s. 312s. 29-45Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Eriksson, Magnus
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Lundberg, Eva
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Växjöstudenterna och deras universitet: en studie av studenternas bakgrund, förhållningssätt och studievanor (projekt Student 2001)2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Undersökningen “Student 2001” gav upphov till ett mycket rikt och omfattande material. Med detta material kan vi beskriva, belysa och förstå en mängd aspekter av växjöstudenternas väg till och genom universitetet.

    Redan från början hade vi idén om ett brett projekt som berörde, drog in och intresserade så många som möjligt som har med Växjös studenter att göra. Sålunda genomfördes projektet i nära samarbete med Växjö kommun och Studentkåren, vilket bl a innebar att dessa båda kom att få egna frågemoduler inom projektets ram.Även inom universitet kändes det angeläget att försöka göra Student 2001 till ett slags ”allemansegendom”. Här involverades aktivt personer och grupper, som kunde föra fram de intressen som institutioner och olika studentnära avdelningar inom universitetet kunde tänkas ha.

    Samarbetet resulterade i att ett mycket omfattande frågeformulär skickades ut till en stor grupp växjöstudenter. Formuläret besvarades trots detta förvånansvärt väl och vi fick in ett fantastiskt datamaterial!

    Redovisningen av projektet genomförs, enligt idén om största möjliga involvering - i flera steg: Steg ett innebar en skriftlig rapport till Växjö kommun: Eriksson, M, Lundberg, E, Olofsson, G (2002): Växjöstudenterna – bakgrund och boende.

    Därefter inledde vi en serie specialskräddade muntliga presentationer för projektets olika intressenter, vilket innebär att fokus läggs på sådant som den aktuella gruppen är särskilt betjänt av att få del av. Till varje sådan presentation har vi därför tagit fram ett antal specifika tabeller och diagram, som lämnats för vidare diskussion och analys av intressenterna själva. Vid dagens datum har vi genomfört ett femtontal sådana specialpresentationer och räknar med ytterligare ett antal under hösten.

    Den här rapporten, Växjöstudenterna och deras universitet- en studie av bakgrund, förhållningssätt och studievanor utgör steg tre och ska sammanfatta och ge överblick över projektet. Här riktar vi oss till den allmänt intresserade och till den som vill öka sin kunskap om dagens studenter vid ett av de tre nya svenska universiteten.

  • 21.
    Fasth, Eva
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, GunnarLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Studenterna och deras utbildningar vid ett nytt universitet2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För sextio år sedan hade Sverige två universitet (Lund och Uppsala), två större högskolor (Stockholm och Göteborg) och ett antal fackhögskolor för medicinska, tekniska och naturvetenskapliga yrken. För att studera där krävdes studentexamen, något som inte behövdes ör att utbilda sig vid de skolor som utbildade lärare, sjuksköterskor, socialarbetare och poliser. Idag påbörjar nästan hälften av en årskull någon form av högre utbildning vid de många universitet och högskolor som finns i dagens Sverige. Högre utbildning krävs för en snabbt växande rad av yrken.

    1967 fick Växjö en filial till Lunds universitet. Filialen blev efterhanden högskola, där många utbildningar snart fick en tydlig yrkesinriktning. 1999 blev högskolan ett universitet och 2010 slogs Växjö universitet ihop med Högskolan i Kalmar till dagens Linnéuniversitet.

    I denna bok skildras det nya högskolelandskapets studenter och utbildningar med Växjö som exempel. Här följer vi högskoleingenjörer, gymnasielärare, ekonomer och samhällsvetare på deras väg genomstudierna mot en mer eller mindre oviss framtid. Hur ser Växjöstudenternas studiemiljö och studentliv ut? Vilka är deras framtidsförhoppningar?  Varför väljer några att avbryta sina studier? Och hur går det för studenter med bakgrund i andra länder?

    Växjö är en bra utsiktspunkt för den som vill förstå vidden av den omvandling som den högre utbildningen har genomgått i Sverige. Här formas nya utbildningar och hit kommer studenter från befolkningsgrupper och orter där man tidigare inte studerat vidare.

  • 22.
    Gough, Ian
    et al.
    University of Bath, UK.
    Olofsson, GunnarVäxjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Capitalism and social cohesion: Essays on exclusion and integration1999Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Hasselberg, Ylva
    et al.
    Uppsala university.
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Hur ska universiteten styras?2018Inngår i: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, nr 5, s. 36-37Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En kritisk granskning av en pågående statlig utredning av ledning och styrning inom universitets- och högskolevärlden. Den kollegiala styrningen tycks vara på väg att marginlaiseras än mera.

  • 24.
    Hort, Sven
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    A Portrait of the Sociologist as a Young Rebel: Göran Therborn 1941-19812016Inngår i: Class, Sex and Revolutions: A Critical Appraisal of Gören Therborn / [ed] Gunnar Olofsson & Sven Hort, Lund: Arkiv förlag , 2016, 1, s. 19-51Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents a short biographiclal account of Göran Therborns early years, hist studies, his early contribtions to sociology as well as to the New Left and the  Marxist discussions in the 1960's and the 1970's, with a focus on the Swedish context.

  • 25.
    Lindberg, Boel
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    From combating to supporting pop music. The paradox of municipal music education in Sweden 1940 to 20002009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    From combating to supporting pop music. The paradox of municipal music education in Sweden 1940 to 2000Lindberg, BoelSchool of HumanitiesVäxjö universityVäxjö, SwedenOlofsson, GunnarSchool of Social SciencesVäxjö universityVäxjö, SwedenKeywordsHagstrom's music, combating popular music, Private music education, public music education, hegemonic cultural adaptationIn 1997 Sweden was the third biggest exporter of popular music in the world. This astonishing fact has often been explained as being the result of the large investments in municipal music schools that took place in Sweden from 1940. The explanation holds an interesting paradox. Most municipal music schools began with the aim to teach young people appreciate more valuable music (i.e. classical) than the popular music of the entertainment industry. Around 1940 there was a large debate on the "Dance-floor-misery". Christians and conservatives attacked the public amusements available in abundance, arguing that they led to moral shallowness among the youth. It was especially young people's contact with dance and popular music offered in open-air dance-floors and dance-pavilions that caused most harm. The debate began in 1938 with an official letter to the Government from the bishop of Växjö. It led to the forming of a Royal committee assigned to find ways to decontaminate the unsatisfactory state of the entertainment industry. In Växjö the Church and the municipality joined forces forming a Youth Council. Its main achievement was to start a music school in 1947. During the 1970s it became one of the most successful in Sweden, thanks to its tolerant views on modern genres and instruments used in popular music. By 1980 it had driven a once prosperous music school run by the town's largest music shop out of business. This school ? Hagstrom's music school ? had started in 1944. Its main aim was to meet the demand for education on instruments like accordion, guitar, saxophone, keyboard and drums, instruments used in popular dance-music.The Växjö case elucidates the process that led the once detested popular music to become accepted and fully incorporated into the curricula of the municipal music schools. This process will be linked to the thesis that a hegemonic culture has somehow to adopt prevailing views and tastes among the dominated in order to survive (cf. Gramsci, Williams).

  • 26.
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    A note on how to understand the differences between pre-professions, semi-professions and classical professions: Paper for the conference "Qualifying for professional Careers", Oslo University College December 13th- 15th 20102010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    A Third Wave of Professions?2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Olofsson, Gunnar
    University of Copenhagen, Denmark.
    After the Working-Class Movement?: An Essay on What's 'New' and What's 'Social' in the New Social Movements1988Inngår i: Acta Sociologica, ISSN 0001-6993, E-ISSN 1502-3869, Vol. 31, nr 1, s. 15-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the early 1980s many social theorists claimed that the ‘New Social Move­ments’ (NSMs) were the authentic social movements of our time. This claim is discussed in relation to two traditions in the analysis of social movements. The ‘American’ tradition focuses on the single-issue movement of a protest and mobilizing character. The ‘European’ tradition focuses on the relation between major societal changes and processes of class formation, the labour movement being the classic case.

    In the article the women’s movement is discussed as a major cultural revolutionary movement; the different campaigns dealing with the new urban forms of socialized reproduction» housing, planning, etc., as movements for the defence of the 'real consumption’; the green and environmentalist movements taking up the conflicting relation nature-society.

    Is the relation between the NSMs and the new and growing social strata of students and employees within the welfare state, which make up their audience and activist core, to be understood as a parallel to the part played by the ‘old’ social movements in the making of the working class, the farmer class, etc? It is argued that there is no ‘necessary’ relationship between the socictal changes and the NSMs, as there was between industrialization and the labour movement.

    The societal relations and changes around which the NSMs organize themselves - gender contradictions, socialization of reproduction, con­tradictions in the forms of modern urban living, nature society - do not single out a new social force as their ‘natural’ counterpart. They are both more encompassing in their reach and more non-partisan in character. The most likely centre for a possible coalescence of a multitude of NSMs into a major social movement, if not in the class formative sense, is the societally basic relationship, nature-society.

    The themes and issues raised by the NSMs can in the political process become articulated with existing political and social forces. The capacity of these forces and institutions to absorb the issues raised by the NSMs deter­mine the possibility for the NSMs to emerge as a new major social force.

  • 29.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Age, Work and Retirement in Sweden – Views, Policies and Strategies of key Actors. An Overview of Work, Pensions and Early Exit as well as State Policies and Employer Strategies Towards the Older Workforce.: Background Paper on the Swedish case for the ‘Millennium Project’ Conference in Tokyo, November 29th -30th 2001, organised by the Japan Institute of Labour2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish government’s official policy during the entire post-war period has been to promote employment up to the ordinary retirement age. The central labour market organisations have supported that policy. However, policy on the firm level has been different. Many firms have tried to influence their older workers to leave early. A combination of support from social insurance and occupational insurance schemes and directly from the firms has been used to persuade older workers (and the local unions) to waive their rights to employment, which they have according to the seniority principle. This locally engineered policy found support among employers, local unions and older workers as well.

     

    During the 1990s Sweden experienced a gradual decline in labour force participation. The decline in labour force participation led to initiatives from the government to influence the employment policy of the firms. The government has continued and in several ways recently strengthened its policy to counteract early retirement. However, the extent of early exit has increased. 

  • 30.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Ageing and Work in Sweden: Background Paper on Sweden, presented for the ‘Millennium Project’ conference in Tokyo, December 4th -6th, 2000, organized by the Japanese Ministry of Labour2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sweden experienced a dramatic shakeout of the older workforce in the first half of the 1990s as part of the economic crisis 1991-94. The labour force participation rates and, even more pronounced the employment rates for the older workforce sank dramatically. However, when the Swedish economy recovered in the latter half of the 1990s the employment rates for the older workers, both for men and women, did not return to the former rather high levels.

    Today the relatively low employment rates of the older workers are regarded as a major social and economic problem in Swedish society in three ways.

    First, it is seen a cost problem. Unemployment insurance and other kinds of social insurance schemes for those that retired “too early” are expensive and regarded as a heavy burden (i.e. cost) on society.

    Secondly it is seen as a problem of changing norms. The Swedish labour market and social policy regime is built around the “work line”, the axis around which economic growth as well as the character of welfare provision is constructed. A long period of falling employment rates in the older workforce can lead - and is already being seen as having led to - a change in the perception of the normal retirement age, that is the expected effective retirement age.

    The average effective retirement age in Sweden is judged to be around 61 years (although many experts argue for a figure of 59 years). A recent poll among the 45-60 age group showed that a clear majority in this group wanted to retire at 60-61 years (SIFO 2000). This normative change is regarded as problematic and potentially dangerous since it will influence the behaviour of the older workforce as well as the attitudes of the employers towards ageing workers.

    Thirdly, it is increasingly seen as a problem for the economic growth in Sweden.  Long-term economic forecasts envisage a growth in the labour force in Sweden, which for demographic reasons have to take the form of increasing employment rates among the older workforce. This long-term bottleneck problem in the Swedish economy gives rise to proposals to change the pension systems (the public as well as occupational systems) and to make entry into the disability pension schemes more difficult. A series of measures is proposed to make it more difficult for older workers to enter the different social insurance schemes, i.e. those schemes that make early exit possible.

     

  • 31.
    Olofsson, Gunnar
    Lund University.
    Att konstruera reformobjekt.: Sociologi mellan vetenskap och myndighetshandlande1980Inngår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 17, nr 1, s. 37-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Olofsson, Gunnar
    Lund University, Sweden.
    Avdrag och bidrag som former för offentlig omfördelning1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap. Aalborg University, Denmark.
    Begrebet "social integation": dets rolle i sociologisk teori og dets anvendelse som policy-begreb2008Inngår i: Social kritik tidsskrift for social analyse og debat, ISSN 0904-3535, nr 113, s. 6-15Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Begrebet social integration (The Concept of Social integration): dets rolle i sociologisk teori og dets anvendelse som policy-begreb (its use in sociological theory and its role as a policy concept)2008Inngår i: Social kritik tidsskrift for social analyse og debat, ISSN 0904-3535, Vol. 20, nr 113, s. 6-15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 35.
    Olofsson, Gunnar
    Lunds universitet.
    Between Class adn State - a Summary.1979Inngår i: Mellan klass och stat: Om arbetarrörelse, reformism och socialdemokrati, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 1979, 1, s. 224-229Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Olofsson, Gunnar
    Lund University, Sweden.
    Bostadskarriären som förmögenhetsmaskin: Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi1990 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Olofsson, Gunnar
    University of Lund, Sweden.
    Counteracting early exit in the Swedish public sector: Two examples of integration policies1994Inngår i: Investing in older people at work: Contributions, case studies and recommendations : a symposium for employers, policy makers and health professionals from Europe, 11-13 October 1993, London: Health Education Authority , 1994, 1, Vol. s. 146-160, s. 146-160Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Olofsson, Gunnar
    Lund University, Sweden.
    ''Den stränge fadern och den goda modern": Sociologiska perspektiv på den moderna svenska staten1988Inngår i: Sverige - vardag och struktur: Sociologer beskriver det svenska samhället / [ed] Ulf Himmelstrand, Göran Svensson, Stockholm: Norstedts Förlag, 1988, 1, s. 585-615Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Olofsson, Gunnar
    Lunds universitet.
    Det svenska pensionssystemet 1913–1993: historia, struktur och konflikter1993Inngår i: Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, ISSN 0345-0333, nr 58-59, s. 29-84Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Dramatiska förändringar och sega strukturer1999Inngår i: Installation Växjö universitet 1999: nytt universitet och nya professorer / [ed] Tommy Book, Kerstin Brodén, Växjö: Växjö University Press , 1999, 1, s. 82-86Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 41. Olofsson, Gunnar
    Embeddedness and Integration: An Essay on Karl Polanyi’s 'The Great Transformation’1995Inngår i: Social Integration and Marginalisation / [ed] Nils Mortensen, Köpenhamn: Samfundslitteratur, 1995, 1, s. 72-113Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    En sociolog blir till.: Dispositioner, praktiker och lärdomar.2014Inngår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 51, nr 3-4, s. 13-36Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    En studie av ombuden vid Socialdemokraternas partikongress år 1969: En enkätundersökning av kongressombudens sociala bakgrund, utbildning, yrkesbana och deras organisatoriska förankring i ungdomsförbundet, partiet, fackföreningarna, i riks- och kommunalpolitiken m.m.2017Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En studie av ombuden vid Socialdemokraternas partikongress år 1969.

    Denna skrift är samling av fyra texter som beskriver en enkätundersökning av kongressombudens sociala bakgrund, utbildning, yrkesbana och deras organisatoriska förankring i ungdomsförbundet, partiet, fackföreningarna, i riks- och kommunalpolitiken m.m.

     Den innehåller följande fyra delar.

     1.  Inledning: Undersökningens tillkomst och bakgrund. 6 si-dor. (oktober 2017)

    2.   P.M. ang. SAP-enkäten 1969. Tekniskt genomförande och råtabeller. 27 sidor. (1974)

    3.   Undersökningens kodschema. 20 sidor (1970)

    4.   Undersökningens frågeformulär. 20 sidor. (1969)

     

  • 44.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Everyone his/her own profession?2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Harold Wilensky published his well-known article “The Professionalization of everyone?” in 1964. This paper develops and reformulates Wilensky´s argument in the context of the very significant expansion of student enrolment in vocational programs in today’s universities and university colleges. The empirical focus is the development in the Scandinavian countries. The key argument is that we now face a “professionalization from below”. This combines: (a) a strategy among some occupational groups striving for professional status; (b) that their vocational study programs are being developed at or being moved into a university setting; and (c) the emergence of new scientific fields (and even disciplines) that are related to the training as well as the practice of these profession-seeking occupations.

  • 45.
    Olofsson, Gunnar
    Lunds universitet.
    Firms and the older workforce: The case of Sweden in the 1990’s1997Inngår i: Arbete och Hälsa, ISSN 0346-7821, Vol. 29, s. 243-249Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 46.
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    From the working-class movement to the new social movements2014Inngår i: Social movements: transformative shifts and turning points / [ed] Savyasaachi & Ravi Kumar, New Delhi: Routledge, 2014, 1, s. 33-59Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the early 1980s many social theorists claimed that the ‘New Social Move­ments’ (NSMs) were the authentic social movements of our time. This claim is discussed in relation to two traditions in the analysis of social movements. The ‘American’ tradition focuses on the single-issue movement of a protest and mobilizing character. The ‘European’ tradition focuses on the relation between major societal changes and processes of class formation, the labour movement being the classic case.

     In the article the women’s movement is discussed as a major cultural revolutionary movement, the different campaigns dealing with the new urban forms of socialized reproduction, housing, planning, etc., as movements for the defence of the ‘real consumption'; the green and environmentalist movements taking up the conflicting relation nature-society.

     Is the relation between the NSMs and the new and growing social strata of students, and employees within the welfare state, which make up their audience and activist core, to be understood as a parallel to the part played by the ‘old’ social movements in the making of the working class, the farmer class, etc? It is argued that there is no ‘necessary’ relationship between the societal changes and the NSMs, as there was between industrialization and the labour movement.

     The societal relations and changes around which the NSMs organize themselves - gender contradictions, socialization of reproduction, con­tradictions in the forms of modern urban living, nature society - do not single out a new social force as their ‘natural’ counterpart. They are both more encompassing in their reach and more non-partisan in character. The most likely centre for a possible coalescence of a multitude of NSMs into a major social movement, if not in the class formative sense, is the societally basic relationship, nature-society.

     

    The themes and issues raised by the NSMs can in the political process become articulated with existing political and social forces. The capacity of these forces and institutions to absorb the issues raised by the NSMs deter­mines the possibility for the NSMs to emerge as a new major social force.

     

  • 47.
    Olofsson, Gunnar
    Lund University, Sweden.
    Gradual Withdrawal and Partial Exit among Older Workers: Some Conceptual Remarks1993Inngår i: Den äldre arbetskraften och arbetsmarknaden: Dokumentation av en forskarkonferens / [ed] Pia Forsberg, Gunnar Olofsson, Lund: Lund University, Department of Sociology , 1993, 1, s. 88-100Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    How Professional Groups Judge and Evaluate the Professional Competence of other Professions2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Within the Swedish research project ”The Professional Landscape” we have new data on how seventeen professions evaluate the professional competence of a large number of professions, This paper will present data on the how Swedish professions evaluate the professional competence of each other (and some other occupations as well).The number of interviews is around 5.000.

     The paper will discuss how we can interpret the reciprocal evaluations – the level as well as the (a)symmetry - of the competence ascribed to different professions as a consequence of their cognitive basis (different or similar), which generation of professions they belong to, their cooperation/conflict within an occupational domain (e.g. physicians, nurses and biomedical scientists in the health care domain) and their social status.

  • 49. Olofsson, Gunnar
    Hur ont blir till gott - och gott blir till ont: Några idéer kring marknad och förvaltning som institutionella arrangemang för att reglera förhållandet mellan avsikt, handling och följder1989Inngår i: Det godas vägar och avvägar - Välfärdsstaten och den sociala styrningens problem: En rapport från ett symposium anordnat november 1988 inom forskningsprogrammet "Social styrning och faktisk samhällsutveckling" / [ed] Jan Carle, Göran Therborn, Göteborg: Göteborgs universitet, 1989, 1, s. 89-102Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Högskoleutbildning, yrke och profession2011Inngår i: Med sikte på profession: Akademiska yrkesutbildningar vid ett nytt universitet / [ed] Gunnar Olofsson & Otto Petersson, Lund: Arkiv förlag , 2011, 1, , s. 273s. 19-38Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I boken Med sikte på profession redovisas data från ”Femklöverprojektet”. Femklövern har följt studenter på fem akademiska yrkesutbildningar vid Linnéuniversitetet, från att de började sina studier fram till deras första två år i yrkeslivet. De utbildade sig till poliser, socionomer, personalvetare, bibliotekarier och idrottscoacher.

    De fem utbildningsprogrammen har i olika grad ambitionen att bli professionsutbildningar och vetter dels mot ämnesstudier, dels mot det direkt yrkesförberedande. Spänningen mellan universitetets krav och arbetsmarknadens förväntningar präglar både studiernas uppläggning och studenternas studiemotiv, men också hur studenterna uppfattar studiernas relevans för det yrkesliv som de ser framför sig. Ett viktigt tema är i vilken utsträckning yrkesutbildningarna förmedlat professionella inslag och förhållningssätt och hur dessa utvecklas under utbildningen och i arbetslivet. Vi har även strävat efter att fånga i vad mån programmens vetenskapliga bas har genomsyrat utbildningarna och i vilken grad studenterna tillägnat sig den.

     Författarna visar på en viktig trend i högskolans yrkesorienterade program. Allt fler utbildningsprogram som redan finns i högskolans regi utvecklar tydliga professionsanspråk. Samtidigt växer antalet yrkesorienterade utbildningar som vill nå högskolestatus. De resultat som här redovisas har därför betydelse och relevans långt utöver de fem yrkesutbildningar som ingick i Femklövern.

123 1 - 50 of 123
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf