lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Brodin, Eva
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Silander, Charlotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Lindberg, Leif
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Frick, Liezel
    Stellenbosch University, South Africa.
    McKenna, Sioux
    Rhodes University, South Africa.
    Innovation, collaboration, and gender in national policies and guidelines on doctoral education: Shapes from Sweden and South Africa in the 21st century2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2011, the European Research Area (ERA) outlined several principles of innovative doctoral training such as research excellence; exposure to industry and other relevant employment sectors; transferable skills training; and quality assurance (Vittorio 2015). Similar policies and guidelines can also be found in doctoral education across the globe, where the request for innovation and societal collaboration is urgent (e.g. Association of American Universities 1998/2017; Australian Council of Learned Academies 2016; HEQSF 2013; Swedish Government Bill, 2008, 2009, 2016). At the same time, it is known that the general conditions for innovation vary across countries (Meeus & Edquist 2006), and that global policy trends are construed and organised differently at national level in doctoral education (Andres et al. 2015). Combined with the fact that gender differences have been found in many studies on doctoral education in general (Jones 2013), it is significant to ask: What are the contextual and gendered conditions for doctoral students to develop their innovative and collaborative capability?

     

    In our first approach to this problem field, we will present preliminary results from our analysis of some conditions at macro level in Sweden and South Africa. From a comparative perspective, we will elucidate how expressions of innovation, societal collaboration, gender and related concepts have occurred and converged in their national policies and guidelines on doctoral education in the 21st century. We will use summative content analysis for analysing data, which implies an interpretative process of “identifying and quantifying certain words or content in a text with the purpose of understanding the contextual use of the words or content” (Hsieh & Shannon 2005, p. 1283).

     

    Comparing Swedish and South African doctoral education is well justified. Doctoral education is highlighted as a means to increased innovation and collaboration with society in the national policies of both countries. However, they also differ in their organisation of doctoral education, and their societal needs (e.g. for the South African context, see: National Planning Commission 2011). We assume that these differences should reflect nationally diverse ways to conceptualise innovation, societal collaboration, gender and related concepts in policy documents on doctoral education. Also, such a comparative perspective enables deeper understanding of the contextual conditions in Swedish doctoral education.

     

    For the purpose of this conference, we will delimit our literature review to Swedish studies on doctoral education. While such studies are generally rare (Elmgren et al. 2015), they are almost non-existent in relation to innovation and collaboration. Some of these studies are rather focused on research policies and institutional conditions in general (Langfeldt et al. 2015; Stensaker & Benner 2013), than on doctoral education per se. Others are more concerned with doctoral students’ conditions for societal collaboration in practice (Andræ Thelin 2009; Bienowska & Klofsten 2012; Heldal 2016; Lundqvist & Benner 2012; Bienkowska, Klofsten and Rasmussen 2016; Wallgren 2007). However, when it comes to studies on innovation, there is dearth in the research literature. But we do know that doctoral students’ creativity is not always encouraged (Brodin 2015, 2016, 2017), and that other scholars have expressed similar concerns (Wingren 2015). Such results matters, as meta-analyses show a strong correlation between individuals’ creativity and innovation and also that contextual factors influence their innovative output (Sarooghi, Libaers & Burkemper 2015). We also know that concepts such as independence, critical thinking, and communication skills are frequently associated with innovation and collaboration (Cobo 2013). Thus our will include such related concepts in our analysis.  

     

    This conference contribution aims at distributing our study to a Swedish audience, while the same results will be presented at the international Quality in Postgraduate Research conference (QPR) in Adelaide, 17-19 April 2018.

  • 2.
    Brodin, Eva
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Silander, Charlotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Lindberg, Leif
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Frick, Liezel
    Stellenbosch University, South Africa.
    McKenna, Sioux
    Rhodes University, South Africa.
    Issues on innovation, societal collaboration, and gender in doctoral education: Their historical appearances and relationships in Sweden and South Africa2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2011, the European Research Area (ERA) outlined several principles of innovative doctoral training such as research excellence; exposure to industry and other relevant employment sectors; transferable skills training; and quality assurance (Vittorio, 2015). Similar policies and guidelines can also be found in doctoral education across the globe, where the request for innovation and societal collaboration is urgent (e.g. Association of American Universities, 1998/2017; Australian Council of Learned Academies, 2016; HEQSF, 2013; Swedish Government Bill, 2008, 2016). At the same time, it is known that the general conditions for innovation vary across countries (Meeus & Edquist, 2006), and that global policy trends are construed and organised differently at national level in doctoral education (Andres et al., 2015). Furthermore, studies have shown that doctoral students’ inter-sectorial work could be hindered by the fact that the universities are not always near to knowledge-intensive industries, or that the industry is ill prepared to make use of the doctoral students’ qualifications (Vittorio, 2015). Combined with the fact that gender differences have been found in a number studies on doctoral education in general (Jones, 2013), it is accordingly significant to ask: What are the contextual and gendered conditions for doctoral students to develop their innovative and collaborative capability? Current research has no satisfying answer to this complex question yet. Against this background, our conference contribution is founded in a newly started project entitled "Developing innovative and collaborative capability in doctoral education from a gender perspective: Conditions, processes and outcomes in Sweden and South Africa". Based on social rule theory (Burns & Carson, 2002), we assume that learning practices are governed by a range of social rules founded in policies, organisational leadership, scholarly norms, and societal stakeholders. In particular, we are interested in how diverse levels of the doctoral educational system are related (or not) to each other, and how different systems affect the students’ innovative and collaborative development. While our overall project consists of several self-contained but interrelated studies to fulfil this holistic and systems theoretical approach, the first part of our study, reported on here, focuses on the macro level only by analysing national policies and guidelines related to doctoral education. Hence, based on summative content analysis (Hsieh & Shannon, 2005), this conference contribution will illuminate how the expressions of innovation, societal collaboration, gender and related concepts have occurred, converged and developed over time in Swedish and South African national policies on doctoral education from 1970-2017. Certain attention will be given to differences and similarities in these regards when comparing the two nations. Comparing Swedish and South African doctoral education is well justified. In contrast to Sweden, with its long traditions of societal welfare and of producing doctorates, South Africa is now in a phase of significant expansion and construction of doctoral education – with the political aim to strengthen the economy and democracy of their nation (National Planning Commission, 2011). Due to these national differences, our project can contribute to a deeper understanding of both context-specific and global issues within the problem field.

  • 3.
    Lindberg, Leif
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Disciplinen och den dubbla kompetensen: Noteringar i anslutning till ett kvalifikationskrav2007Ingår i: Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, ISSN 1652-2729, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    This paper is about changes of meanings of an expression, the double competence, often used as a demand of qualification when professors of ”Pedagogik” are recruited. Material used was all written expert assessments of applicants ́qualifications from 65 competitions between 1910 and 1998. The assessments were analysed, using dimensions as width, depth and quality. Main outcomes: disagreement on meanings between experts up to World War II, struggles between experts about the territory during 50thies and 60thies, superficial consensus on ”the system view” during 70thies and early 80thies and a more complex emphasis on quality the last decades.

  • 4.
    Lindberg, Leif
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Ethos och skolframgång2015Ingår i: Struktur, kultur, ledarskap: förutsättningar för framgångsrika skolor / [ed] Jonas Höög & Olof Johansson, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 2:1, s. 51-71Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Lindberg, Leif
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Ethos och skolframgång2010Ingår i: Struktur, kultur, ledarskap - förutsättningar för framgångsrika skolor / [ed] Jonas Höög & Olof Johansson, Lund: Studentlitteratur AB, 2010, 1:1, s. 53-73Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Lindberg, Leif
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Handledningsförväntningar2005Ingår i: Forskarhandledning i förändring: en antologi ur doktoranders och forskarhandledares perspektiv, 2005Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Lindberg, Leif
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    '...i Pädagogique och Didaktique wunna förkofran ...'2009Ingår i: Pedagogik som examensämne 100 år, Uppsala: Uppsala universitet Pedagogiska institutionen , 2009, s. 29-40Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 8.
    Lindberg, Leif
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Is "Pedagogik" as an Academic Discipline in Sweden just a Phenomenon for the Twentieth Century?: The Effects of Recent Education Reform.2002Ingår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 1, nr 1, s. 65-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    n this article, the disciplinary transitions of Pedagogik in Sweden during the last century are examined. The material used includes written expert assessments, inaugural lectures, syllabuses, descriptions of teaching and research duties, governmental reports and research activities. Three different periods are detectable. From the first decade until the mid-century, an embryonic stage of psychometrics and intelligence testing could be observed. From mid-century up to the mid-1970s, a neo-behaviouristic paradigm was growing strong and dominated school research and a new teacher education was launched, supported with professorships in school research. From the mid-1970s up to the turn of the century, research was characterised by a variety of research perspectives and approaches. The conception of the discipline seems to be stable but under development. Parliamentarians searched for another knowledge base for teacher education than Pedagogik at the end of this period. There is evidence of Pedagogik moving towards an interdisciplinary approach, but there are also contradictory movements.

  • 9.
    Lindberg, Leif
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Pedagogisk meritering2009Ingår i: Högskolepedagogik: att vara professionell som lärare i högskolan, Stockholm: Liber , 2009, 1, s. 12-31Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Lindberg, Leif
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Principals Ethos -Some Empirical Results2006Proceedings (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Lindberg, Leif
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Professorstillsättningar: Sakkuningaprofessorstillsättningar och professurer i pedagogik 1910 - 19982005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten beskrivs översiktligt ett källmaterial bestående av sakkunnigutlåtanden vid professorstillsättningar i pedagogik. Rapporten innehåller uppgifter om professorsanställningarnas benämningar, lärosäte, namn på utnämnd professor, vilka som sökt respektive tjänst/anställning, vilka som utsetts till sakkunniga samt dessas placering av sökanden i förslagsrum. Eftersom sakkunnigutlåtanden inte alltid är ett lättillgängligt material återfinns i anslutning till varje ärende en referens som underlättar sökning. En komplett samling av samtliga sakkunnigutlåtanden finns på Institutionen för pedagogik, Växjö universitet. Materialet utgör tillsammans med installationsföreläsningar i pedagogik, ämnesbeskrivningar och kursplaner i pedagogik för vart femte år från 1975 till 2000 de huvudsakliga forskningsmaterialen i ett projekt om disciplinen pedagogik under det sena 1900-talet. Installationsföreläsningar i pedagogik 1910 – 1982 finns publicerade i Lindberg & Berge Pedagogik som vetenskap – vetenskap som pedagogik. Lund: Studentlitteratur 1988 (eller senare upplaga). Installationsföreläsningar efter 1982 kommer successivt med början 2005 att publiceras elektroniskt i samarbete med forskarassistent Eva Forsberg och professor Ulf P. Lundgren Pedagogiska institutionen Uppsala universitet. Föreläsningarna kommer att återfinnas på hemsida ”Research Unit for Studies in Educational Policy and Educational Philosophy – STEP”.

  • 12.
    Lindberg, Leif
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Styrningen av forskning och utbildning2009Ingår i: Högskolepedagogik: att vara professionell som lärare i högskolan, Stockholm: Liber , 2009, 1, s. 162-175Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13. Lindberg, Leif
    et al.
    Berge, Britt-Marie
    Pedagogik som vetenskap - vetenskap som pedagogik1988Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Lindberg, Leif
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Haake, Ulrika
    Umeå university, Sweden.
    Silander, Charlotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Riis, Ulla
    Uppsala University, Sweden.
    Nordic Research on Gender Equality among staff in Higher Education: A litterature review2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Lindberg, Leif
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Moqvist-Lindberg, Ingeborg
    Forskarutbildning - vart är den på väg?2018Ingår i: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Joakim Krantz & Daniel Sundberg, Kalmar, Växjö: Linnaeus University Press, 2018, s. 17-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Lindberg, Leif
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Riis, Ulla
    Silander, Charlotte
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Akademins olika världar2005Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att – med utgångspunkt i befintlig statistik om högre utbildning i Sverige – identifiera kritiska faser i övergången från grundutbildning till forskarutbildning, respektive från forskarutbildning till anställning vid högskolan, med avseende på kön och befattningar för vilka doktorsexamen krävs. Rapporten ska också pröva vad en fokusering på horisontella processer i den befi ntliga statistiken kan betyda för möjligheterna att kvalificera hypoteserna om den kvarstående bristande jämställdheten, i de avseenden som nämns ovan. För det tredje, att formulera inriktning för fortsatta studier på området.

    Undersökningen är explorativ och ska uppfattas som en förstudie vilken

    ringar in områden för fortsatta studier. Häri ingår även en tidigare publicerad rapport Jämställdhet inom universitet och högskolor – En bibliografi med kommentarer (Högskoleverkets rapportserie 2003:22R). Den här aktuella rapporten och den från 2003 är finansierade av Högskoleverkets jämställdhetsråd.

    Rapporten redovisar kortfattat jämställdhetssatsningar i högre utbildning

    under efterkrigstiden, de material som använts för analyserna, de benäm-

    ningar på områden och personal som använts samt förändringar i indelningen av SCB:s utbildningsstatistik för den högre utbildningen samt vilka jämförelser som kan göras över tid till följd av dessa förändringar.

    I rapporten fokuseras på förändringar av könsbalansen inom högskolan

    under 1990-talet med utgångspunkt från uppfattningen att utvecklingen mot ökad jämställdhet går för långsamt. Här beskrivs förändringar i kvinnoandelar för åren 1987, 1993 och 2002 och då kan på aggregerad nivå (vertikal) avläsas en stegvis ökning nerifrån och uppåt över tid mot uppnådd jämställdhet definierat av jämställdhetsintervallet. T.ex. kan då visas att kvinnoandelen av de doktorsexaminerade är 44% år 2002. I en horisontell analys framgår dock att dessa 44% byggs upp av ett antal asymmetriska förhållanden där fem forskningsområden ligger utanför jämställdhets intervallet. Två av områdena domineras av kvinnor samtidigt som antalet doktorsexamina inom dessa områden är litet. De tre områden som domineras av doktorsexamina av män utgör ca

    40 % av alla doktorsexamina som avlades under 2002.

    Analyser görs även av personalkategorier, verksamhetsområde och kön samt mellan doktorsexaminerade, verksamhetsområde, kön och forskarassistenter. Jämförelser görs också mellan doktorsexaminerade, kön och professorer.

    Författarna studerar också bl.a. förändringar i kvinnoandelarna inom

    forskarutbildningen samt övergången mellan grundutbildning och forskar-

    utbildning. I denna övergång, där utgångsläget är ungefär en tredjedel fler

    examinerade kvinnor än män i grundutbildningen, är den sammanlagda övergångsfrekvensen för kvinnor 4.8% och för män 10%. De kvinnodominerade ämnesområdena i grundutbildning, med undantag för medicin, har mycket låga övergångsfrekvenser.

    Studien innehåller också analyser med avseende på könsbalans och bristen på könsbalans i den svenska högskolan. Här framhålls att, inom det samlande begreppet den svenska högskolan, finns olika världar där var och en fungerar under olika villkor. Särskilt framträdande är det antalsmässiga förhållandet mellan professorstillgång och antalet grundutbildnings studenter. Området medicin, t.ex., kännetecknas av flest professorer, stor doktorsproduktion (varav ungefär hälften är kvinnor) och relativt få examinerade grundutbildningsstudenter. Samhällsvetenskap, som ett andra exempel, har många grundutbildningsstudenter, få examinerade doktorer och glest mellan professorerna. Områdena undervisning samt vård och omsorg är helt dominerade av kvinnor

    vad avser examinerade från grundutbildningen. Övergångsfrekvensen från

    grundutbildning till forskarutbildning är betydligt lägre om dessa jämförs

    med andra områden. Professorstillgången är mycket begränsad, liksom de

    akademiska karriärmöjligheterna.

    Det framhålls i studien att en huvudsaklig fokusering på den vertikala pro-

    cessen i beskrivningar och analyser av könsandelar blir ett problem, eftersom sådana beskrivningar och analyser kommer att betona förändringens lång- samhet. En fokusering på horisontella processer i analyserna kommer i stället att lyfta fram både områden där förändringar inträffar och sådana där ingenting händer. Olikheterna i skilda utbildnings- och ämnesområdens materiella villkor blir i studier av horisontella processer iakttagbara inte minst vad avser karriärmöjligheter för kvinnor och män. Balansen mellan, å ena sidan kvinnor och män, å andra sidan tillgången till forskarutbildning och anställning är inte densamma mellan utbildnings/ämnesområden.

    I rapporten diskuteras utgångspunkter för ett forskningsprogram och for-

    muleras en referensram för fortsatta undersökningar. I denna framhålls, å

    ena sidan, förhållandet att försöken att förklara det låga antalet kvinnor inom akademin i olika grad tar fasta på diskriminering eller självselektion. Å andra sidan fi nns en diskussion om huruvida akademin egentligen skiljer sig från övriga samhället. Vissa menar att det inte är så, medan andra hävdar att det finns förhållanden som talar för att akademin är speciell jämförd med andra sektorer, med månghundraårig manlig dominans och ett mer än hundraårigt strikt meritokratiskt system som måste genomgås för att en position ska kunna erhållas. Dessa ståndpunkter får utgöra grunden för en indelning av försöken

    att förklara underrepresentationen av kvinnor, och särskilt på högre nivåer, inom den svenska högskolan. Fyra kategorier erhålls härigenom:

    (1) Inomakademiska självselektionsförklaringar

    (2) Inomakademiska diskrimineringsförklaringar

    (3) Utomakademiska självselektionsförklaringar

    (4) Utomakademiska diskrimineringsförklaringar.

    Det konstateras att merparten av hittills gjorda undersökningar kan kategoriseras under (1) och framförallt under (2), i viss mån under (3), medan studier under (4) knappast förkommer alls. Studier i anslutning till (3) fokuserar oftast dessutom på vilken roll familjeförhållanden spelar för kvinnors akademiska karriär. Rapporten innehåller slutligen ett antal undersökningsskisser.

  • 17.
    Lindberg, Leif
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Riis, Ulla
    Uppsala universitet.
    Silander, Charlotte
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Gender Equality and the Academy:When Desire and Choice Face Hindrance, Opportunities and Resistance2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Lindberg, Leif
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Riis, Ulla
    Silander, Charlotte
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Gender Equality in Swedish Higher Education: Patterns and Shifts2011Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 55, nr 2, s. 165-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In most European countries, more women than men attend undergraduate Higher Education (HE) and more women than men obtain degrees. In Sweden the proportion of female students has long been in the vicinity of 51-60%. The number of doctoral entrants and degrees meet a obalanced gender criterion,o defined as no sex constituting more than 60% of the population. Still the unequal gender structure of higher positions persists: men tend to hold the top positions, especially as professors. Explaining this inertia is the main theme of this article. Differences between horizontal and vertical analyses are focused on, and changes due to gender balance during 1999-2007 are shown. Variations in career patterns over research areas are highlighted. Finally, hypotheses are formulated and approaches for further studies on gender balance in HE are discussed.

  • 19.
    Lindberg, Leif
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Riis, Ulla
    Silander, Charlotte
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Gender Inequality in Swedish Higher Education2005Ingår i: Fourth European Conference on Gender Equality in Higher Education 2005, 2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Riis, Ulla
    et al.
    Pedagogiska institutionen Uppsala universitet.
    Haake, Ulrika
    Pedagogiska institutionen Umeå universitet.
    Lindberg, Leif
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Silander, Charlotte
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Gender Equality and the Academy: When Desires and Choice Face Hinderance, Opportunities and Resistance: A Position Paper2008Ingår i: ECER 2008, From Teaching to Learning?, Sweden: University of Gothenburg , 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Silander, Charlotte
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Haake, Ulrika
    Umeå University.
    Lindberg, Leif
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Intern organisation och styrning av forskningens profilering och finansiering: En studie av svenska högskolor och nya universitet. Slutrapport till KK-stiftelsen 2014-03-142014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Silander, Charlotte
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Haake, Ulrika
    Umeå universitet.
    Lindberg, Leif
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    The different worlds of academia: a horizontal analysis of gender equality in Swedish higher education2013Ingår i: Higher Education, ISSN 0018-1560, E-ISSN 1573-174X, Vol. 66, nr 2, s. 173-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Women are underrepresented in advanced positions in higher education in Europe. This study takes a horizontal perspective and focuses on the relationship between gender and discipline in order to combine research on gender in higher education with theories of disciplinary differences in academic cultures. The study points out substantial differences between disciplines in gender composition, specifically, the probability of a person leaving academia after earning a doctor’s degree and various attitudes towards gender equality work. Our approach, which is based on quantitative longitudinal as well as qualitative research methods, has yielded a more complex and contradictory picture of gender equality in higher education than have vertical cross-sectional studies.

  • 23.
    Silander, Charlotte
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Riis, Ulla
    Uppsala University, Sweden.
    Lindberg, Leif
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Nordic research on gendered academic careers – a literature review2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 24.
    Silander, Charlotte
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Riis, Ulla
    Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
    Lindberg, Leif
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Haake, Ulrika
    Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
    Gender Equality and the Academy: Facts or False Assuptions?2009Ingår i: ECER 2009, Vienna September 28-30: Theory and Evidence in European Educational Research, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf