En typisk svensk landslagsidrottare har sysslat med många idrottersom barn. Först i gymnasieåldern väljer han eller hon att specialiserasig och elitsatsa. Men det finns många fler vägar till framgång. För attta hand om alla talanger behöver idrottsrörelsen hitta fler sätt attguida dem på.

Introduction The sport talent discourse is dominated by the controversy regarding early specialization or sporting diversification and sampling (Cote & Fraser-Thomas, 2007 and Bridge & Toms, 2012). The main purpose of the project was to study Swedish top athletes and describe the pathways to national top level in sports and the athletes’ perception of this process. More specifically the project studied socio-economic background, families sporting background, sports debut age, age of specialisation and investing in sports.

Method Questionnaires were distributed to 349 national team athletes from 39 different sport federations. 328 athletes, 195 females and 133males, returned the questionnaires, an answering rate of 93,8%. The average age was 25 years. 62% were involved in individual sports.They were all nations team athletes and 69% of them had received special elite support as potential medal winners at World Cups and Olympic games.

Results The study showed the strong family influence on the sport activities. The national team athletes typically came from sport families, their parents had own sport experiences often from a high level within the same sport as the children. The parents often were engaged as coaches, committee delegates, board members etc. The study identified several different paths to the nationalteam. The career steps from early involvement to top level performances are varying and individual. Beside the two dominating paths the results showed different nuances and individual pathways including early sport choice but with early or late specialization as well as latersport choice with or without sampling periods. These results are corresponding with other recent studies (see for example Storm et al 2012).

Discussion The findings in this study indicate that the talent programs and talent identification systems have to be more flexible to match the different individual pathways to elite level. The standardized talent programs and the traditional talent “stairways” are discussed since they run the risk of missing talents who don’t seem to fit expected sport activity patterns.

References Bridge, M. W. & Toms,M.R, The specialising or sampling debate: a retrospective analysis of adolescent sports participation in the UK, Journal of Sports Sciences,2012; 1–10 Côte, J. & Fraser-Thomas, J. Youth involvement in sport. In P. Crocker (Ed.), Introduction to sport psychology: A Canadian perspective(pp. 266–294). Toronto, ON: Pearson Prentice Hall. Storm, L. K., Henriksen, C. & Krogh-Christensen, M. Specialization pathwaysamong elite Danish athletes: A look at the developmental model of sport participation from a cultural perspective. International Journal ofSport Psychology, 2012, 43, 199-222

Syftet med denna rapport var att undersöka hur vägen fram till idrottsutövande på elitnivå ser ut och upplevs av svenska elitidrottare, från involvering som ung idrottare till nationell och internationell elitnivå, alltså det som kan benämnas som själva talangutvecklingen. Datainsamlingen har skett genom en omfattande enkät som innehållit en blandning av öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Sammantaget har 349 enkäter utdelats och 328 har besvarats, vilket ger en svarsandel på cirka 93 procent. I korthet framkommer bland annat följande resultat:

Landslagsutövarna kommer från ”idrottsfamiljer”. Föräldrarna har i stor omfattning egna idrottsliga erfarenheter och kunskaper och har ofta själva varit tävlingsaktiva i samma idrott som blivit landslagsutövarnas huvudidrott. Föräldrarna har också i många fall varit ledare och tränare.

Familjerna har haft ekonomiska möjligheter att på olika sätt stödja sina barns idrottande.

Föräldrarna har i stor omfattning akademisk utbildning.

Landslagsutövarna har prövat flera idrotter under sin ”idrottsliga resa”.

Den första idrottskontakten sker i cirka 7 års ålder, men oftast inte i den blivande huvudidrotten.

Under uppväxten sysslar de flesta med minst två andra idrotter förutom huvudidrotten.

Vid 15 års ålder specialiserar de sig och väljer att bara syssla med sin huvudidrott.

Ungefär ett år senare börjar de elitsatsa på sin idrott.

En övervägande del har genomgått idrottsprofilerad gymnasieutbildning.

Sammantaget visar resultaten att vägarna till landslagsnivå är varierande och individuella och att den svenska idrottsmodellen i stor utsträckning tycks karaktäriseras av sen specialisering och elitsatsning.

Avslutningsvis diskuteras resultaten i jämförelse med internationella forskningsresultat och erfarenheter. Här väcks frågor som:

Kan idrotten attrahera dem som inte kommer från idrottskunniga familjer med möjlighet att stödja sina barn ekonomiskt och tidsmässigt?

Är idrotten organiserad så att aktiviteter i flera idrotter möjliggörs under ungdomsåren?

Är det möjligt att nå landslaget utan att ha genomgått idrottsprofilerad gymnasieutbildning? Om inte, enligt vilka kriterier bör uttagning till dessa utbildningar ske?

Hur kommer det sig att stora spelare ofta är fostrade i små föreningar? Det visar sig att små klubbar har en rad fördelar för att rekrytera och behålla barn och ungdomar i verksamheten. 

Flera kvaliteter kännetecknar en god idrottslig utvecklingsmiljö. Men en sak är allra viktigast – och en förutsättning för att många andra framgångsfaktorer ska realiseras. Det visar en studie vid Linnéuniversitetet.

Finding and describing the optimal path to elite athletic performance has, for a long time, been a challenge for researchers. This study examined Swedish tennis coaches’ everyday practices for creating athlete development environments and the environmental factors that promote or hinder athlete development. The study was conducted in 2018–2019 and included in-depth focus groups with 13 Swedish full-time tennis coaches. Data were analyzed using thematic analysis and by drawing on models for studying athlete development environments. The results highlight how the coaches’ everyday work involves a range of administrative tasks, which ultimately means that there is little to no time left for focusing on athlete development. These results also draw attention to concerns about these professional coaches’ health, with increasing demands in their roles to manage administrative tasks in addition to the coaching and time spent on the court with their athletes. The results further reveal how the tennis clubs’ boards are increasingly interested in sound economy and high participation levels rather than focusing on performance outcomes and developing elite athletes. Finally, the results from this study emphasize the importance of increased collaboration and communication between clubs, coaches, regions, and the national association to create common and clearer guidelines for long-term athlete development. Future studies could engage in longitudinal and ethnographic work with tennis clubs of varying size and geographical locations, involving different stakeholders (e.g., coaches, management, parents, players) in order to further explore the environmental factors that promote or hinder athlete development.

Talang och hård träning är sällan tillräckligt för att lyckas. En klarmajoritet av dagens landslagsidrottare är uppväxta i en villa medtvå svenskfödda föräldrar med god ekonomi och akademisk utbildning.Och föräldrarna har många gånger själva varit framgångsrikai samma sport.