Förskola och skola är författningsreglerade verksamheter och personalen förutsätts uppfylla de juridiska krav som ställs. Samtidigt upplever personal att bl.a. dokumentationskraven är höga och man känner emellanåt osäkerhet på hur dessa ska hanteras och hur handläggningen i övrigt formellt ska gå till.

Den här boken är tänkt att utgöra ett stöd för alla som arbetar med dokumentation i förskola och skola. Boken utgår från en tidigare publikation - Dokumentationsboken (Norstedts Juridik, 3 uppl. 2013) men är starkt omarbetad. Den innehåller inte bara blankettmallar utan också förslag till handläggningsrutiner för barn- och elevärenden allt kopplat till aktuella lagar och förordningar. Stor vikt har lagts vid att såväl handläggningen som dokumentationen med stöd av bokens material ska bli så rättsäker och juridiskt korrekt som möjligt. I detta syfte innehåller mallarna för olika beslut, t.ex. beslut om disciplinära åtgärder eller om sekretess, ledtexter som ska bidra till att beslutet blir juridiskt välgrundat och välmotiverat.

Boken vänder sig främst till dem som arbetar i förskola och skola som önskar ett konkret stöd i sitt myndighetsutövande arbete. Den kan också användas i högre utbildning för lärare och skolledare eftersom den tar upp centrala författningar i skolförfattningarna och visar hur dessa kan tillämpas i skolans inre arbete.

Du kan även på www.nj.se köpa mallarna som finns i boken i PDF-format. Mallarna ligger indelade efter respektiva kapitel i boken och med sidhänvisning. Du kan fylla i dena egna uppgifter, spara ned och skriva ut.

Allt fler stämmor höjs mot det som man upplever som en juridifiering av skolväsendet och kritik riktas mot att skolans personal inte har tid med pedagogiska frågor då de måste hålla koll på juridiken. Samtidigt finns andra röster som säger att i en verksamhet med myndighetsutövande inslag måste arbetet styras av en juridisk reglering. I den här rapporten gör vi inledningsvis en historisk tillbakablick i syfte att bättre försöka förstå bakgrunden till skolans förändrade juridiska styrning. Härigenom kan vi också kasta ljus över varför juridiken alltmer kommit att fokuseras i skolan under senare tid. Vi kommer vidare att på ett konkret plan redovisa delar av den juridiska regleringen av skolans verksamhet och diskutera det som idag allt mer kommit att benämnas som en juridifiering av skolväsendet.

Vad handlar då denna juridifiering om? Det som ofta diskuteras är en starkare central styrning men detta räcker inte för att förstå de pågående förändringarna. Ett ökat fokus på den enskilde elevens rättigheter är ett kännetecken för den pågående juridifieringen. Det handlar om rättigheter till korrekt behandling, stöd och möjligheter att överklaga beslut. Ett förtydligande av individens rättigheter bör ses som en positiv utveckling av verksamheten även om det innebärett mer omfattande regelverk. En annan förändring, och kanske bidragande orsak till att regelverket förstärks, är möjligheten för privata aktörer att inordna sig i ett förvaltningsrättsligt regelsystem somtidigare i stort sett varit förbehållet den offentliga sektorn. Detta ökar samtidigt kraven på rättssäkerhetsregler för att skapa ett gemensamt ramverk inom vilket skolverksamheten ska ske.

Mot bakgrund av den ökade juridifieringen blir det intressant att diskutera skolchefens roll och möjligheter att påverka. Skolchefsuppdraget är till skillnad mot rektorsuppdraget inte reglerat i lag men samtidigt har skolchefen en central position som huvudmannens företrädare. Och det är i huvudmannens intresse att värna om elevernas rättigheter. I detta arbete utgör juridifieringen ett viktigt skyddsnät men de huvudsakliga frågorna bör handla om att stärka pedagogik, lärande och ett gott ledarskap i skolan.