lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Hjelte, Jan
    et al.
    Westerberg, Kristina
    Svanevie, Kajsa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    En ljusnande framtid är vår: En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-20132014Report (Other academic)
  • 2.
    Jonsson, Kajsa (current name Kajsa Svanevie)
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Idéspridning och kunskapskultur: exemplet socialt arbete i Sverige2006In: Organisation och omvärld: Nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer / [ed] Ove Grape, Björn Blom, Roine Johansson, Lund: Studentlitteratur , 2006, p. 147-172Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Jonsson, Kajsa (current name Kajsa Svanevie)
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Knowledge-basing in social work?: results of an evaluation of a local Swedish project2005Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The paper reports on an evaluation of a local Swedish project including centres in two municipalities whose aim was to build up functional structures between social work research, education and practice. The project was part of a national program for a knowledge-based social service, i.e. an evidence-based practice. The evaluation was drawing on the critical realistic tradition with an understanding of actors as causal agents. To explain the effects of the program and of the local project an understanding of the contexts, ideas and preferences of actors was needed. In order to ”fill the gap” between the local project and the national program, program theories were examined on different levels of analysis. Document analysis and interviews helped reconstruct both formal and informal program theories, which partly showed to be conflicting. Empirical findings, through observations, interviews and writing reports, on both the implementation and on the results of the local project, were finally confronted with the different program theories. Reconstructing program theories helped understand the central ideas on the national level, on the local level and on an individual level. It also helped explain the concrete realization and results of the project. An implementation gap between the program and the project was found. The activity in the local centres was mainly carried out according to local program theories. A conclusion of the evaluation was that a translation from evidence to knowledge on a national program level made it possible for participants in the local project to reproduce a more bottom-up oriented and experience-based culture instead of transforming the existing culture of knowledge into a more evidence-based one.The paper is a contribution to the understanding of cultures of knowledge and their manifestations in social work within a Swedish context, on both a national and a local level. It is illustrated how the use of program theory could be helpful to unravel what promotes respectively counteracts cultural changes.

  • 4.
    Jonsson, Kajsa (current name Kajsa Svanevie)
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Kunskapsbasering från topp till tå: en kritisk realistisk utvärderingsmodell2006In: Socionomen, ISSN 0283-1929, no 4, p. 45-48Article in journal (Refereed)
  • 5.
    Jonsson, Kajsa (current name Kajsa Svanevie)
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Utvärdering av fullskaleförsöket Kompetenscentrum i Norr (KiN): design och preliminära resultat2004Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    På regeringens uppdrag utformade Socialstyrelsen under år 2000 ett förslag till program för nationellt stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Utgångspunkten är att de brister som finns när det gäller att bedöma och värdera socialtjänstens insatser för klienter både bör och kan åtgärdas genom en systematisk kunskapsutveckling. I juni 2002 erhöll Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet medel från Socialstyrelsen för att bedriva ett fullskaleprojekt med syfte att integrera forskning, utbildning och praktik. Inblandade aktörer är Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, Umeå kommun och Skellefteå kommun. Projektet pågår mellan 2002 och 2005. Utvärdering görs både nationellt av Socialstyrelsen och lokalt av Enheten för Samordning och Forskning (ESF). Den lokala utvärderingen av projektet har kontroll, främjande och grundkunskapsutveckling som drivande ambitioner. Det övergripande syftet är att beskriva, analysera och värdera dels projektet som helhet dels de två integrationsmodellerna som sjösätts i de båda medverkande kommunerna. I syftet innefattas en kontextualisering av både projekt och integrationsmodeller samt en förklaring till utfallet. Ett uppfyllande av syftet avser att klarlägga projektets ändamålsenlighet samt dess förutsättningar för permanentande. Utvärderingen görs ur ett kritiskt realistiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv och kan beskrivas som en förklarande programutvärdering. Inom ramen för utvärderingen är projektanställdas kunskaper, värderingar och upplevelser av intresse att lyfta fram och granska då dessa betraktas påverka projektets riktning på ett direkt sätt. Även kontext är av intresse att belysa utifrån antagandet att denna inverkar indirekt på utfallet. Vid utvärderingen identifieras, begreppsliggörs och utprovas så kallade KMR-konfigurationer dvs. mönster som framträder mellan kontext, mekanism och resultat. Det handlar om att bygga upp en förklaringsmodell. Av synnerligt intresse är per konsekvens att analytiskt urskilja projektets mekanismer dvs. att förklara varför utfallet blev som det blev.

  • 6.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Att begripliggöra evidensbaserandets idé och pågående praktik: en förståelse- och förklaringsmodell2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    En social megarörelse verkar för införandet av evidenskultur som en ny professionskultur inom de människovårdande och pedagogiska fälten. Evidensrörelsen har vunnit mark, men implementeringen av evidensbaserade praktiker (EBP) förefaller ha skett i olika tempo och utsträckning inom olika fält. Kring evidenskulturens status, potential och relevans råder kontrovers. Uppsatsen utgår från frågan om hur den pågående implementeringen av evidenskultur kan begripliggöras. Därmed presenteras en modell för empirisk kartläggning och teoretisk-analytisk förklaring av EBP-implementering. För modellens utformning har införandet av en evidenskultur i socialt arbete använts som ett empiriskt fall, men modellen som sådan har högt ställda generaliseringsanspråk. Modellen kan bidra till att besvara frågor av karaktären: Vad är utfallet av EBP-implementeringen vid givna tidpunkter?; Hur kan utfallet förklaras?; Vad har medverkat till respektive motverkat etablerandet av en evidenskultur? Med syftet att bidra till kartläggning och förklaring av kunskapskulturell förändring i ett så kallat öppet system är modellen metateoretiskt grundad i den kritiska realismen. Utgångspunkten är att evidenskontroverser synliggör kunskapskulturella strukturer i konflikt, vilket nyttjas analogt med naturvetenskapens experiment. För en stärkt förklaringskraft använder modellen programteori och nyinstitutionell teori med fokus på idéspridning. Syntesen mellan metateori och hjälpteorier medför modellen en design som innefattar flera analysnivåer och som beaktar EBP-implementeringens temporala dynamik.

  • 7.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Att examinera utvärderingskunnande: En modell för bedömning och lärande2008In: Om examination och lärande / [ed] Ljungqvist, Urban; Stigmar, Martin; Thorin, Eva, Växjö universitet: Universitetspedagogiskt centrum , 2008, p. 154-Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande kapitel är att beskriva en modell för lärande i och bedömning av utvärderingskunnande. Modellen har utformats inom ramen för ämnet utvärdering vid ett socionomprogram, men med mindre revideringar är en användning sannolikt också möjlig vid andra utbildningar med givna praktikfält. Centrala frågeställningar vid utformandet av modellen har varit: Hur kan spänningsförhållanden mellan komplexa lärandemål och krav på valid och reliabel bedömning av kunnande hanteras?; På vilket sätt kan ett bejakande av kunskapande som process förenas med bedömning av kunskap som en produkt av lärande?; Hur kan transparens vid bedömning uppnås?

  • 8.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    EBP-implementering i socialt arbete – En oavslutad resa i tid och rum.2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Mellan åren 2001 och 2003 genomförde Socialstyrelsen på regeringens uppdrag en programsatsning för en kunskapsbaserad socialtjänst (KUBAS). Programmet är ett exempel på ett nationellt försök att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Struktursatsningar av detta slag, men av delvis olika karaktär, har pågått parallellt i de nordiska länderna. Vid en nationell utblick återfinns också gjorda erfarenheter från implementeringsförsök av EBP, bl.a. i Storbritannien och USA. I uppsatsen analyseras betydelsen av EBP i relation till det som av många betraktas vara ett pågående paradigmskifte. Med detta synliggör uppsatsen införandet av evidenskultur som en social megarörelse för en ny professionskultur inom människovårdande och pedagogiska fält. Det konstateras att den så kallade EBP-rörelsen generellt har vunnit mark, men att etablerandet av en ny professionskultur har skett i olika tempo och utsträckning inom olika fält. Över tid har det uppstått olika tolkningar av den egentliga innebörden i EBP. Kring evidenskulturens status, potential och relevans har det rått och råder det fortsatt kontrovers. Genom kunskapsproduktion, modellförsök och en kontinuerlig debatt har konsoliderande processer satts i rörelse inom socialt arbete såväl som inom andra semiprofessionella och professionella fält. Men: Ju vidare innehåll och förpackning EBP-idén får desto mindre krav på, och förutsättningar för, en i grunden förändrad professionskultur. Inte förrän en högre grad av konsensus uppnås är det definitionsmässigt att tala i termer av ett rådande eller ens stundande paradigmskifte.

  • 9.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Ett evidensbaserat socialt arbete för ett livslångt lärande?2010In: Att vara socionom: från utbildad till erfaren / [ed] Sandström, Gunbritt, Lund: Studentlitteratur, 2010, 1, p. 145-158Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet diskuterar jag hur etablerandet av så kallad evidensbaserad praktik (EBP) i socialt arbete kan bidra till att söka svar på praktikrelevanta och klientfokuserade frågor i syfte att kontinuerligt lära av och förbättra det sociala arbete som bedrivs . Kapitlet utgår från att många av oss som är verksamma i, kring eller för socialt arbete som praktik och disciplin bär med oss en undran om det sociala arbetet verkligen hjälper på det sätt vi hoppas och vill tro.

  • 10.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Evidensbaserat socialt arbete: Från idé till praktik2011Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    As an innovation Evidence-Based Practice (EBP) is designed as a tool for clinical problem solving. According to its theory of use EBP will bring a difference for policy makers, for professionals, for researchers and for service users. One question to be asked is whether EBP actually leads to the radical social change it is designed to accomplish. The aim of the study is to describe and analyse the outcome of the effort to establish EBP, with a focus on the case of social work in Sweden. The research questions are: What is EBP? Why are efforts made to establish EBP? What is the outcome of the EBP project? How can the outcome of the EBP project be explained?

    The case study was conducted on a critical realistic meta-theoretical ground with a focus on explanation of social change with an explicit actor-structure perspective. Methodologically, a narrative synthesis of studies was made. As a complement primary data were collected to fill empirical gaps. The state of things was described before and after the EBP-initiatives. Several helping theories – Kuhn’s theory of paradigm, program theory, neo-institutional theory and theory of diffusion – were used to analyse the empirically mapped outcome of the EBP project.

    The results show that the import of the original model of Evidence-Based Medicine (EBM) to social work is a part of a wider social movement in the helping and educational professions. The new model has influenced social work as a discipline, as a field of practice and as a field of policy. There are examples of full-scale implementations of EBP, although EBP has not reached a general status as daily practice. Some obstacles remain.

    The gradual adaption of EBP corresponds to criteria hold by Kuhn for a paradigm shift. Acceptance of the model has contributed to change the structure and function of social systems. At an organizational level, this change means on-going institutionalization. The innovation is influencing the way institutional actors conduct their work. Although the structural conditions have been optimal, the EBP-model has been debated with heat. The EBP-debate and policy-driven infrastructural efforts have brought a more in-depth examination of the model. So-called coercive, normative, and regulative isomorphisms were used to change organizations. The degree of institutionalization depended on the individuals and the organizations willingness and preparedness to change, to understand, and to put the model into practice. When actors used a less strict version of the original EBP model, the pace of cultural and institutional change slowed down.

  • 11.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå University.
    Glapp i EBP-projektet?2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Evidensbaserad praktik (EBP) är en modell för problemlösning. Modellen bygger på kontinuerlig kunskapsanvändning och självutvärdering, med fokus på resultat för patient eller brukare. En viktig förutsättning för modellens sjösättande är samverkansstrukturer mellan forskning, utbildning, politik och praktik. I modellens idé ligger att överbrygga olika rationaliteter. I uppsatsen betraktas den pågående EBP-etableringen som ett iscensatt paradigmskifte, med potential att medföra en ny professionskultur. Det konstateras att EBP har vunnit mark inom en rad professionsområden så som medicin, klinisk psykologi, omvårdnad, utbildning och socialt arbete. Konkreta uttryck för EBP-rörelsens framväxt är uppbyggnad av evidensorienterade nätverk, struktursatsningar och modellförsök för evidensbaserade praktiker liksom riktade satsningar på kunskapsproduktion om patient- och klienteffekter. Genom detta förefaller vissa konsoliderande processer ha satts i rörelse. Samtidigt har etableringen skett i olika tempo och i olika utsträckning inom olika fält, men också inom olika länder. När det gäller det sociala arbetets fält framgår vid en internationell utblick att struktursatsningar har pågått parallellt i de nordiska länderna. Det finns också gjorda erfarenheter av implementeringsförsök bl.a. i Storbritannien och USA. På liknande sätt som inom andra fält har det rått, och råder fortsatt, kontrovers kring evidenskulturens status, potential och relevans. Uppsatsen uppehåller sig särskilt vid det faktum att det över tid har uppstått olika tolkningar av innebörden i EBP. Genom olika översättningar av modellen har det uppstått glapp. Med detta argumenteras för att ju vidare innehåll och lösare förpackning EBP har getts, desto mindre har de inbyggda kraven på, och förutsättningarna för, en i grunden förändrad professionskultur blivit. Betydelsen av detta diskuteras särskilt i relation till huruvida EBP, genom sin programteori, kan medföra det paradigmskifte som modellen har designats till att åstadkomma av sina nyckelarkitekter.

  • 12.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Kunskapskulturer i projektform: En utvärdering av Kompetenscentrum i Norr2005Report (Other academic)
  • 13.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Om evidensbaserandets idé och översatta praktik.2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    På regeringens uppdrag initierade Socialstyrelsen en programsatsning för en kunskapsbaserad socialtjänst (KUBAS) som genomfördes mellan åren 2001 och 2003. Det nationella programmet är ett exempel på ett systematiskt försök att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Struktursatsningar av detta slag, men med delvis olika karaktär, har parallellt pågått i samtliga nordiska länder. Utifrån ett vidgat perspektiv finns också erfarenheter av implementeringsförsök bl.a. från Storbritannien och USA, med betoningar på genomföranden top-down respektive bottom-up. Med utgångspunkt i den pågående debatten om det evidensbaserade sociala arbetet och i ett antal empiriska exempel syftar uppsatsen till att synliggöra och förklara evidensbaserandets idé och praktik. Därmed beskrivs vad evidensbasering är, hur evidensbasering låter sig göras och vilken betydelse försöksverksamheter har haft, men också hur de generellt kan förstås, i ett större sammanhang. I uppsatsen redogörs därmed också för hur programteori kan användas för att följa global spridning av en differentierad idé, till och med ett lokalt omsättande på individnivå. Uppsatsen synliggör att det finns olika översättningar av idén om evidensbasering, vilket lett till debatter, men också till att det uppstått glapp mellan programteorier på olika implementeringsnivåer. Betydelsen av olika implementeringsförsök diskuteras i relation till det som av många betraktats vara ett pågående paradigmskifte. Centrala frågor är: handlar det om ett paradigmskifte egentligen och står vi verkligen inför en förändrad kunskapskultur inom de människovårdande professionerna med relaterad politik, forskning och utbildning? Vilken roll spelar utvärdering och utvärderande i detta?

  • 14.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Perspektiv på evidensbegreppen2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utifrån ett tvärgående och sektoröverskridande perspektiv diskutera förhållandet mellan konceptet evidensbaserad praktik (EBP) å ena sidan och begreppet evidens å andra sidan. Med utgångspunkt i litteraturen reser jag frågan om vilka de logiska och praktiska implikationerna blir av olika definitioner och grundförståelser. Mot bakgrund av att EBP, utifrån identifierbara idéelement och med en explicit logik, ursprungligen har designats som en ”motor” för en ”god praktik”, argumenterar jag för att det finns mer eller mindre rimliga tolkningar av konceptet. Jag menar också att det också går att göra en bedömning av mer eller mindre rimliga tolkningar när det gäller konceptets relation till evidensbegreppet (och även av innebörden av detta). I uppsatsen uppehåller jag mig särskilt vid frågan om utvärderingens och utvärderandets roll i förhållande till EBP, och till produktion och användning av evidens. Jag menar att processen av evidensproduktion och evidensanvändning både kan karaktäriseras som bottom-up och som top-down, enligt EBP-logiken. Jag argumenterar också för att den regelmässiga och spontana uppföljningen blir en viktig mekanism för att tillförsäkra ändamålsenlig produktion och användning av evidens, och för att etablera en evidensbaserad praktik – per definition. Den kritiska praktikern och den lyhörde forskaren blir viktiga nycklar för detta.

  • 15.
    Svanevie, Kajsa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Socialt arbete som evidensbaserad praktik2013Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    På senare år har evidensbaserad praktik (EBP) introducerats som en möjlighet för socialarbetarprofessionen att ta ansvar för kvalitetssäkring av det sociala arbets verksamhetsfält. Därmed ställs det idag ökade krav på att socionomer har kunskaper och färdigheter i linje med filosofin, förhållningssättet och arbetsmodellen EBP. Argumenten är främst relaterade till yrkesetik och brukarnytta.

    Socialt arbete som evidensbaserad praktik visar hur man som professionell socialarbetare kan bidra till en EBP genom sitt vardagliga arbete. Bokens syfte är att ge en handlingsorienterad översikt med konkreta exempel på arbetsprocesser som karaktäriserar en EBP. Centrala frågor som behandlas är: Vad är EBP? Varför är EBP motiverat i socialt arbete? Vad behöver man kunna för att bidra till en EBP? Författaren illustrerar med skiftande infallsvinklar hur man tillämpar EBP-filosofin i syfte att ständigt förbättra den egna yrkespraktiken.

  • 16.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Translating the EBP-model into social work practice2013In: NORDIC CONFERENCE ONIMPLEMENTATION OFEVIDENCE-BASED PRACTICE: Abstracts, 2013, p. 73-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The model of Evidence-Based Practice (EBP) is originally designed as a tool for clinical problem solving and work related learning. According to its theory of use EBP will bring an ethically sound and effective practice. Although simple in its construction implementation of the model seems as a highly complex and tricky activity in the field of social work as well as in the field of healthcare and others. The paper addresses how actors on different analytical levels respond to, translate, and spread the EBP-model. This is argued to be an effective cause to the overall implementation effect, which includes differentiation and sidesteps from the basic model. Also contextual factors hinder or facilitate realization of the model in practice, either if it will be the original model or translations of it. In sum this analytical framework of how adoption of a new practice model can be understood and explained also gives rise to the provoking question whether adherence with the original EBP-model is desirable and realistic in the context of social work. If so, a necessary follow-up question would be how fidelity with the original EBP-model can be secured. The paper explores different approaches in program theoretical terms. Empirical examples from debate and implementation efforts are given.

  • 17.
    Svanevie, Kajsa
    Umeå University.
    What sense does the continuous outcome of the great EBP-project make?2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    As an innovation imported from the field of epidemiology to social work the idea of Evidence-Based Practice (EBP) is designed as a tool for problem solving. According to its theory of use EBP, as a motor of change, will bring a difference for policy, for practice and for service users. As a travelling idea EBP is though both complex and dynamic. It has not been adopted or implemented with simplicity anywhere spread. The idea has over time been formulated and reformulated. One question to be asked is whether the idea of EBP is actually leading to the radical change it is designed to accomplish. The aim of my study is to describe and analyse results of the ongoing effort to establish EBP in social work. This brings a methodological need to map and analytically make sense of the outcome of the EBP-project, as a planned paradigm shift, at given moments of time and at defined levels of analysis (contexts). The paper addresses how I have outlined a meta-theoretical ground with methodological implications to do this exercise, and how this has brought my study a research map. The meta-theoretical ground of the study is critical realistic which has two significant methodological consequences. First it brings a strong focus on the actor-structure-relationship in my understanding of the object to be studied, and in the empirical mapping of this object on different levels of analysis. Empirical manifestations of relevance to map are related to ideas of use of knowledge and of production of knowledge (i.e. the core elements of the concept of EBP). Actors on different analytical levels are seen to spread and translate these ideas (as an effective cause to the overall effect of the EBP-project). I though regard the overall result of the EBP-project as transformation or reproduction of cultural structures. Methodologically I am making a narrative synthesis of studies of the emergence of EBP, of expressed understandings of the concept of EBP, of studies of EBP-oriented organisations, of the EBP-debates, and of implementation efforts on both policy and practice levels  – with an analytical focus on the relation between context-mechanism-outcome. Databases used for systematic search for empirical material in 2003, 2006 and 2009 are Academic Search Full TEXT Elite and Social Sciences Citation Index. I have also made search manually by references. Both secondary data (such as results of analyses of different aspects of the EBP-movement, as well as results from evaluations of EBP-implementation efforts) and primary data (such as debate articles, websites, reports) have been collected in order to continually ‘fill gaps’ in the research map. Second the critical realistic ground brings the study the task of explaining the empirical findings (that is the given outcome of the EBP-establishment). Methodologically this means that I use a battery of helping theory (primary neo-institutional theories) for analytical sense making (explanation) of the results, by revealing social mechanisms.

  • 18.
    Svanevie, Kajsa
    et al.
    Umeå University.
    Inger, Bergström
    Hur skulle det gått för barnet?: Om EBP som förhållningssätt inom social barnavård2011In: Socionomen, ISSN 0283-1929, no 5, p. 16-21Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Författarna beskriver hur socialsekreterare kan använda ett förhållningssätt i linje med filosofin bakom en evidensbaserad praktik (EBP). I detta exempel var det svårt att förmedla anknytningsproblematik och allvarliga känslomässiga brister i omsorgen om ett litet barn. Författarna visar hur det med utgångspunkt i BBIC gjordes möjligt att belägga, beskriva och följa upp vårdnadshavarnas omsorgsförmåga och färändringspotential i förhållande till barnets behov av beteende- och känslomässigt stöd för en gynnsam utveckling. De framhåller värdet av ett så tydligt, konkret och välförankrat material som möjligt i utrednings- och biståndsarbete.

  • 19.
    Svanevie, Kajsa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Järkestig Berggren, Ulrika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Perspektiv på yrkeslärande: En planerad studie av det svenska socionomprogrammets verksamhetsförlagda utbildning2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Socionomprogrammet utbildar till en profession som råder över omfattande samhällsresurser, innehar långtgående definitionsmakt och som fattar beslut med betydande konsekvenser för enskilda. Socionomutbildningen är en generalistutbildning som har att svara mot förväntningar från ett diversifierat och kontextberoende yrkesfält. Yrkesfältet karaktäriseras idag av en ökande specialisering, samtidigt som det pågår riktade försök att etablera sk. evidensbaserad praktik (EBP) med förstärkta krav på vetenskaplig förankring. Ett utbildningsinslag i skärningspunkten mellan vetenskap och yrkespraktik, angeläget att studera närmare är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Syfte med paperet är att beskriva en planerad studie om huruvida VFU vid de svenska socionomprogrammen bidrar till att främja yrkeskunskap i linje dels med EBP, dels med intressenters förväntningar på yrkesspecifikt kunnande. Den planerade studien innefattar två delstudier. Den första utgör en diskursanalytiskt orienterad dokumentstudie. Avsikten är att analysera kursplaner och examinationer av VFU i landets socionomutbildningar avseende föreställningar om yrkeskunskap, med fokus på om och hur EBP integreras. Den andra delstudien utgör en intressentstudie. I denna är avsikten att genom fokusgruppintervjuer inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg (barn och unga) respektive äldreomsorg undersöka intressenters förväntningar på yrkesrelevant kunnande. Studien förväntas bidra med ny kunskap om det lärande som främjas vid socionomprogrammets VFU och huruvida detta ligger i linje dels med EBP, dels med intressenters förväntningar på yrkesrelevant kunnande.

1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf