Det självständiga arbetet har en lång tradition inom svensk lärarutbildning. I boken Att skapa en professionell identitet ges exempel på praktiknära utvecklingsarbeten som både kan komplettera och utmana en rådande uppsatstradition på landets lärosäten.

Utbildningsverksamheten står inför nya utmaningar och lärare måste få inflytande över vad den egna kunskapsbildningen ska omfatta samt kunskap om utvecklings- och förändringsarbete. Att inom ramen för de självständiga arbetena utveckla detta kunnande, främst bland studerande men även yrkesverksamma, i ett praktiknära samarbete kan vara en framgångsrik väg till ökad kvalitet.

Bokens första del återger dels en historisk tillbakablick av den praktiknära forskningens framväxt, dels en diskussion om det ökade intresset för praktiknära frågor. Även aktionsforskning som metod och inspiration i utvecklingsinriktade arbeten behandlas.

Del två skildrar ett försöksprojekt som bedrivits på Linnéuniversitet där studenter som går sista terminen på lärarutbildningen skriver utvecklingsinriktade självständiga arbeten och tillägnar sig redskap för processtänkande som ett led i systematiskt kvalitetsarbete.

Den tredje delen låter studenternas röster komma till tals. Denna del innehåller exempel på ett utvecklingsinriktat arbete samt reflektioner från studenter som genomfört sådana arbeten.

Boken vänder sig både till lärarstudenter och verksamma lärare samt till rektorer inom utbildningssektorn.

I kapitlet behandlas delaktighet och samverkan, två aspekter som med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är centrala i utbildningsinriktade arbeten. Vidare diskuteras kunskapsutveckling genom dokumentation som ett led i systematiskt kvalitetsarbete samt hur studenternas professionella identitet stärks genom reflektion. 

Den här studien handlar om praktiknära utvecklingsinriktade examensarbeten på programmet Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem vid Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, utvecklingsinriktade arbeten, efter aktionens genomförande följdes upp och utvecklades till en del i fritidshemmets vardagliga verksamhet. Den teoretiska utgångspunkten hämtades från Biesta. Studien genomfördes med 13 fritidshemslärare från sju fritidshem. Datakonstruktionen genomfördes i fyra fokusgruppsintervjuer. Resultatets fyra kategorier visar bland annat: att verksamhetsfältet upplever studenterna och deras utvecklingsinriktade arbeten stimulerande och berikande; att personalens delaktighet i de utvecklingsinriktade arbetena relaterar till hur studenterna bjuder in till deltagande; att de studenter vars utvecklingsinriktade arbeten blir integrerade i den ordinarie verksamheten visar en tydlig begynnande yrkesskicklighet, och att inre och yttre ramfaktorer som bland annat upplevelser av utvecklingsklimat och tid inverkar både på studentens och personalens möjligheter till delaktighet och genomförande av utvecklingsinriktade arbeten. Resultatet visar att fortsatta studier om ökad samverkan mellan akademi och verksamhetsfält som stöd för studenters praktiknära examensarbeten är nödvändiga.

Research topic/aim: Syftet med studien är att belysa hur lärare i fritidshem talar om elevers intressen i undervisning i svenska fritidshem och hur detta kan förstås. Enligt den svenska läroplanen (Skolverket, 2022) ska undervisning i fritidshem ta sin utgångspunkt i elevers behov, intressen och erfarenheter. Mot denna bakgrund borde elevers intressen, exempelvis digitala verktyg, vara centrala i planeringen av fritidshemmets undervisning. Men vilket utrymme får elevers intressen i undervisningen och vad är egentligen ett intresse? 

Ett intresse kan innebära omfattande aktiviteter som involverar flera personer, till exempel att spela fotboll eller vara mindre som att pyssla med en kamrat. När lärare tar elevers intressen i beaktande ges de även inflytande i undervisningen. Ofta sker detta under informella samtal (Elvstrand & Lago, 2019; Lager, 2018; Lager, Sheridan & Gustafsson, 2015). Det kan dock vara stora skillnader mellan fritidshemmen i personalens bemötande av elevers intressen. Vissa lärare ser elever som medaktörer i planeringen, andra kan se elever som objekt och låter då planeringen utgå från egna intressen (Ljusberg, 2022).

Theoretical framework: Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs främst av Deweys (1916/1999) definition av begreppet intresse. Enligt Dewey relaterar begreppet intresse till förväntningar på något. I ett fritidshem kan elever som förhandlar med lärare i fritidshem om att få göra vissa aktiviteter ofta bära en förväntan om att göra tiden på fritidshemmet mer meningsfull. Förväntningar kan, enligt Gadamer (1969/1997), ses som förförståelse av något och bygger i sin tur på erfarenheter. Förväntningar handlar ofta om ett sökande efter mening och betydelse utifrån de erfarenheter som redan är befintliga (Gadamer, 1969/1997). En persons förväntningar, känslor och föreställningar står alltid i relation till hennes erfarenheter av sin omgivning och sociala sammanhang (Dewey, 1916/1999). 

Methodology/research design: Den här studien baseras på ett fokussamtal med fem deltagare och två forskare. Fokussamtalet genomfördes 2021 inom ramen för FoU-projektet, Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (Jacobsson & Hermansson, 2022). Samtalet behandlade frågan hur lärare i sitt arbete balanserade elevers intressen med läroplanens övriga krav på undervisningen. Samtalet varade 1,5 timme, spelades in med videokommunikationsprogrammet Zoom, transkriberades och analyserades med Deweys definition av begreppet intresse. Tillvägagångssättet följde Vetenskapsrådets (2017) forskningsetik och innebär i korthet att deltagarna informerades om samtalets syfte och att de kunde avstå.

Expected results/findings: Resultatet visar i tre teman att lärare i fritidshem kan ha olika uppfattningar om elevers intresse och hur dessa kan ingå i planering av verksamheten. Elevers intressen kan uppfattas som:

(A) objekt som kan hanteras rutinmässigt i planeringen

(B) svårfångade objekt som ska schemaläggas, och

(C) grund för delaktighet och inflytande, 

Enbart i tema (C) framträder ett genuint engagemang för elevers intresse som utgångspunkt för undervisning i fritidshem i enlighet med läroplanen. Är dessa olikheter mellan fritidshemmen hållbara?

This paper is a presentation of a PhD-project that has come to an end. The project is a study of upper secondary school teachers’experiences from using digital resources is presented. The study was carried out in two upper secondary schools where the students hadeach recently been given their own laptop, a so-called one-to-one computer. The purpose of the study was to describe and analyse theteachers’ experiences of using digital resources in teaching. Four teachers, three men and one woman, from two upper secondary schoolsin a Swedish municipality, participated in the study. Empirical material was collected during autumn 2010 and spring 2012. The methodsused in the collection were interviews and participatory observations, so-called go-along observations. The study’s theoretical approachhas its foundation in phenomenological philosophy. In the result care, time and teachers’ lived experiences of didactic work emerge asimportant for the utilisation of digital resources in teaching. In the teaching, the teachers’ experiences and knowledge of their subjects,teaching, digital resources, and life experiences and knowledge seemed to interact. This interaction between experiences and knowledgeis described in the study as lived experiences of didactic work. The study shows that teachers dealt with the new digital technology anddesigned learning environments for the students with the starting point of their lived experiences of didactic work and assumptions aboutthe students’ interest for digital resources. The teachers’ care with relationship building and creation of trust and confidence was shown tohave importance for how, and to what extent, digital resources could be used in teaching. Both similarities and differences in the teachers’experiences of, and knowledge about, how teaching is carried out with one-to-one computers emerged in the study. Two of the teacherswere more experienced users of digital resources in comparison with the two others. The teachers’ experiences of digital resources areoften related to their own interest in these, but their experiences are also related to the lack of time for learning to use digital resources aspedagogical tools.

In this thesis a study upper secondary school teachers’ experiences from using digital resources is presented. The study was carried out in two upper secondary schools where the students had each recently been given their own laptop, a so-called one-to-one computer. The purpose of the study was to describe and analyse the teachers’ experiences of using digital resources in teaching. Four teachers, three men and one woman, from two upper secondary schools in a Swedish municipality, participated in the study. Empirical material was collected during autumn 2010 and spring 2012. The methods used in the collection were interviews and participatory observations, so-called go-along observations. The study’s theoretical approach has its foundation in phenomenological philosophy. In the result care, time and teachers’ lived experiences of didactic work emerge as important for the utilisation of digital resources in teaching. In the teaching, the teachers’ experiences and knowledge of their subjects, teaching, digital resources, and life experiences and knowledge seemed to interact. This interaction between experiences and knowledge is described in the study as lived experiences of didactic work. The study shows that teachers dealt with the new digital technology and designed learning environments for the students with the starting point of their lived experiences of didactic work and assumptions about the students’ interest for digital resources. The teachers’ care with relationship building and creation of trust and confidence was shown to have importance for how, and to what extent, digital resources could be used in teaching. Both similarities and differences in the teachers’ experiences of, and knowledge about, how teaching is carried out with one-to-one computers emerged in the study. Two of the teachers were more experienced users of digital resources in comparison with the two others. The teachers’ experiences of digital resources are often related to their own interest in these, but their experiences are also related to the lack of time for learning to use digital resources as pedagogical tools. 

Presentationen redogör för ett pågående utvecklingsprojekt med fokus på studenters självständiga arbete. I projektet undersöks på vilka sätt det är möjligt att öka stödet till studenter i deras skrivprocess och samtidigt tidseffektivisera lärarens handledning av det självständiga arbetet. I arbetet används förinspelad videohandledning för en multimodal och flippad handledning.

Abstrakt

I presentationen redogörs för ett utvecklingsprojekt där lärarstudenters självständiga arbete står i centrum. Vid en ”traditionell” handledning möts studenten i realiteten ofta av handledarens muntliga och skriftliga kommentarer som ett faktum. Studenten får sällan tid att förbereda frågor eller möjlighet att ifrågasätta handledningen. Många studenter har dessutom olika grader av skrivsvårigheter. Kommentarerna i marginalen blir lätt många och långa, vilket kan vara tidskrävande för handledaren, men också nedslående för studenten. Det gäller då för handledaren att kunna iscensätta ett läranderum som ger studenten stöd, men under rimlig tidsåtgång. Syftet med projekt är att med hjälp av flippad videohandledning utveckla handledningen multimodalt till ett meningsfullt kreativt och reflekterande samtal för ökad studentaktivitet. I projektet har hittills sju studenter deltagit. Fem handledningsträffar genomfördes under vt 17. Inför varje handledning lämnar studenterna in ett underlag som jag läser. Muntlig återkoppling med synpunkter på varje enskild studenttext spelas in med programmet Kaltura via dator och förmedlas till studenten via LMS någon dag innan det fysiska handledningsmötet. Efter avslutad kurs skickades med hjälp av Google Drive en enkät med fyra frågor till studenterna. Resultatet visar att studenterna uppskattar att kunna titta på videon flera gånger. Videon ger dem intryck av enskild handledning även när handledningstillfällena genomfördes i grupp. Projektet startade våren 2017 och fortgår under våren 2018.

I takt med att samhället i stort digitaliseras ökar även kraven på att skolan, men även förskolan och fritidshemmen, följer med i den digitala utvecklingen. Digitala verktyg i undervisning, som t.ex. surfplattor, datorer, olika program och appar, har fått allt större betydelse under senare år inom det svenska skolväsendet, från förskola och fritidshem till universitet. Ett tydligt tecken på detta är uppdateringen av läroplaner och styrdokument i enlighet med regeringens beslut om en nationell digitaliseringsstrategi (Regeringen, 2017). Exempelvis skärptes kraven på att elever i alla skolformer ska ges förutsättningar att utveckla digital kompetens i läroplanen för grundskola och fritidshem (se t.ex. Skolverket, 2018). Det innebär att lärare, oavsett skolform, förväntas planera och genomföra undervisning med digitala verktyg som ger elever grundläggande förutsättningar i sitt livslånga lärande. Kravet på digitalisering och digital kompetens för såväl lärare som elever uppfattar studenter på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem som ett utmanande utvecklingsområde för fritidshemmen. I detta kapitel behandlar jag fem självständiga arbeten i form av utvecklingsarbeten som har bedrivits och genomförts med inspiration av en aktionsforskningsmodell.

From a European viewpoint, during the last decade it has become increasingly common to see one-to-one laptops in upper secondary schools. With expectations of effective learning, and in particular of increasing motivation among students, schools provide their students with laptops, also hoping to contend with the outcomes of the PISA-evaluation (Fredriksson, Gajek, & Jedeskog, 2009; Solhaug, 2009). Similarly, there are one-to-one laptop initiatives in Sweden, and ongoing projects in upper secondary schools to provide students with laptops for daily use (Tallvid, Björn, Lindström, & Lundin, 2010). More seldom, research considers teachers’ own thoughts and beliefs in teaching in a new technology environment (Ertmer, 2005). The aim of this paper is to illuminate different approaches of an upper secondary school in the selection of digital resources in a changing educational environment.

The paper is part of an ongoing PhD project. The PhD project has the purpose of providing an understanding of how Swedish teachers may think when they select between different digital resources. The informants are teachers in the social studies programmes of two public upper secondary schools. During the autumn of 2010, all students in this programme were provided with free laptops, which led to a new technological teaching environment for the teachers. This paper discusses one of the teachers and is thus to be understood as a case study. The aim is to obtain a holistic and deep understanding of the teacher in a complex school context (Stake, 1995). In this paper, the analysis was conducted with a phenomenological life-world perspective as aspects of teachers’ approaches to teaching and digital learning resources. The main points of departure are theories of Heidegger and Merleau-Ponty. The combination of Heidegger’s (1993) theory of the human and the human relations to the world—the Dasein[1]and the Being—together with Merleau-Ponty’s (1999) theory of the lived body opens a possibility for understanding the teacher’s life-world. Together, the theories makes it possible to understand the digital competence of the teacher as embodied knowledge and also how embodied knowledge and experiences are part of the teacher’s way of thinking and of making didactical considerations. The preliminary interpretation indicates a few things. For instance, the teacher talks about learning to recognize in what instances there is a need for computers in teaching. In an era defined by constant shortages of time, she found her selection process ultimately rested more on her professional and personal experiences than on striving for information, communication and technology development and renewal in her teaching. There really is no time to seek new resources on the Internet; instead this teacher often gets to know new resources by reading her students’ essays. One of her major problems is to compete with Facebook and Google. She responds to this by teaching on criticism of the sources. She is also concerned about what abilities the students may lose as a result of the one-to-one laptop system.

The main purpose with this study is to investigate and understand how technology students handle information especially when they are working with their Master's thesis. A further purpose is to examine how technology students use library resources of the Linköping University. The research method used is grounded theory, where description of the method is an integral part of the study. Twelve qualitative interviews were made with newly qualified graduates from the engineering programs of Linköping Institute of Technology. The respondents were divided into two groups, A and B, with six in each group. All of them had completed or almost completed their education and their final thesis. The six engineers in group A had not chosen any course in information seeking, whereas in group B all six engineers had chosen the optional course, TGTU 60, offered in information seeking. The results indicate that the technology students adopt their way of seeking information from their teachers and supervisors and from the study culture. The students' adoption of information management is the social process that constitutes the core category of the research. The results also show that the engineering program is traditional and that the students seldom visit the library. A high rate of study, set course literature and traditional teaching are factors that scarcely stimulate the students to use the library. But after the course in information seeking, the respondents in group B had improved their information literacy and used the library more often.

Syftet med denna studie är att belysa hur ökad samverkan mellan akademi och verksamhetsfält kan bidra till ökad kvalitet när det gäller hur utvecklingsinriktade arbeten integreras i ordinarie verksamhet, deras hållbarhet över tid och deras koppling till vetenskaplig metod. Analysen utgår från teorier om organisationskultur med fokus på kulturuttrycken språk, handlingar och materialitet. Sammanlagt ingick fem olika arbetslag i studien tillsammans med de studenter som genomförde utvecklingsarbeten i fritidshemmet. Studiens fokussamtal genomfördes på skolorna. Av analysen framträder fyra framgångsfaktorer: dialog, delaktighet, förankring och vetenskaplig grund. Dessa framstår som särskilt viktiga i universitetets och kommunernas/skolornas samverkan för att man tillsammans ska kunna ge fungerade stöd till studenterna, som resulterar i ökad kvalitet i deras utvecklingsinriktade arbeten. Studenter som med rätt stöd genomför utvecklingsinriktade självständiga arbeten tränas i att omsätta innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inför sin kommande yrkesutövning. 

Sedan våren 2014 har studenter på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem vid Linnéuniversitetet haft möjlighet att genomföra sina självständiga arbeten i form av utvecklingsarbeten. Bakgrunden till att erbjuda denna form av självständiga arbeten var att ge studenterna en chans att använda praktiknära och deltagarorienterade arbetssätt som även utvecklar studenternas yrkeskunnande i utvecklings- och förändringsarbete som i förlängningen gynnar elevers lärande och utveckling (se även Karlsudd, Dahl & Willén-Lundgren, 2017). Denna inriktning på det självständiga arbetet ryms inom utbildningsuppdraget, att svara upp mot kraven för en professionell yrkesutbildning där vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är centrala byggstenar. Det utvecklingsinriktade arbetet synliggör fritidshemmets såväl brister som utvecklingsmöjligheter och visar på värdet av arbete för en meningsfull fritidshemsverksamhet för elever med fokus på såväl rekreation som undervisning. I föreliggande studie är det övergripande syftet att studera hur ökad samverkan mellan akademi och verksamhetsfält, Linnéuniversitetet (LNU) och skolhuvudmän, kan bidra till ökad kvalitet på lärarstudenters utvecklingsinriktade arbeten. Målet är att utveckla former för hur dessa arbeten kan integreras i fritidshemmets ordinarie verksamhet och bli hållbara över tid. Studien syftar också till att undersöka hur samverkan mellan utbildningen och fritidshemmet kan stödja studenterna i deras utvecklingsarbeten. Genom praktiknära forskning, eller så kallad följeforskning, har vi tidigare följt upp hur studenternas utvecklingsarbeten har uppfattats och tagits emot i fritidshemmen (Dahl & Perselli, 2019). I Regeringens satsning på praktiknära forskning (Dir. 2017:27; SOU 2018:19) är målet främst att stärka samverkan mellan universiteten och skolväsendet, men det handlar i slutänden om att utveckla och förbättra skolans undervisning och möjliggöra elevers måluppfyllelse.

Development work as a way into the profession

Research aim

The overall purpose of the presentation is to contribute knowledge of development work as a variant of student final thesis at the programme for leasure-time teachers at Linnaeus University, Sweden. Students perform their final thesis as a development work, inspired by an action research model chosen by themselves. In this presentation, we account three qualitative studies of these student development work. The studies analyse: 1) what the students see as meaningful to change in the leasure-time centre and 2) their motives for the choice of development. The subjects discussed in these three studies are social relations, digital tools, and participation and influence. These three subjects are priority areas in both the recreation home's governing document and in current research.

Theoretical framework

Theoretical perspectives and theories are related to the subjects that are analyzed. The studies on social relations is based both on a sociocultural perspective (Wenger, 1989, Vygotsky, 2005) and a value perspective (Noddings, 2002). The studies of digital tools takes its starting point in multimodal teaching and learning (Selander & Kerr, 2017), and the studies on participation and influence is based on Thomas (2009). The three studies relate to a theory model for students' development work, prepared by Karlsudd (2017). Karlsudds theory model shows how theory and method can be an academic foundation in students’ development work.

Methodological design

Initially, we made searches in the archive Diva looking for development work in various subject areas. Twelve works in three subject areas (see above) were selected for their clear arguments for their decisions and approaches in the choice of development area. Then, qualitative content analyzes were conducted, a method described as flexible and appropriate when you seek for in-depth understanding of oral, text-based and also visual communication according to Elo and Kyngäs (2007), and Finfgeld-Connett (2014).

Expected conclusions / findings

The results of our analysis show that the students, through their actions, have formulated, solved problems and changed their activities within a designated area, independently and in cooperation with pedagogical practice. The student has opened the opportunity to practice systematic quality work by acquiring tools and developing process thinking. Some conclusions: 1) A success factor is that pedagogical practice sees the student as an asset that can contribute to a quality increase in the leisure-time center. 2) A conscious multimodal perspective could further develop students' development work. 3) The students' awareness of working life in the leisure-time center increases. For example, the possibility of working with relationships in large student groups and the possibility of all pupils for participation, security and care of peers and teachers is questioned. New issues raised: Who owns the "problem" that is the basis for the project work. Is it the practice and its teacher, only the student or both parties?

Relevance to Nordic educational research

Research on education provides the opportunity for exchanges of knowledge and experience between Nordic researchers. This will also lead to the development of environments for education and learning where students provide opportunities for development and preparation for the mission to transform and develop an internship

At Linköping University different courses of study are taught from different pedagogical perspectives. Diverse methods of teaching pose diverse demands upon the information literacy of students. Students’ informationseeking is often governed by teachers’ attitudes to information seeking and library use. The library gives courses in information seeking. Most of the courses are scheduled but do not result in academic credits. Our experience is that the students who would need to develop their knowledge of information literacy often do not give priority to these courses due to a tight schedule. This project shows the need of enhanced cooperation between teachers and librarians in order to develop students’ information literacy and communication skillswith pedagogical questions. The authors are librarians at the Linköping University library and are working with information literacy issues and student education.

Syftet med denna artikel är att utifrån en fenomenologisk och barndomssociologisk ansats problematisera och diskutera hur barns perspektiv kommer till uttryck i fritidshemslärares skriftliga beskrivningar av sin undervisning. Fokus är fritidshemslärares beskrivningar av sina utgångspunkter för undervisningen samt tillvägagångssätt för genomförandet. Studien bygger på skriftliga reflektioner från 48 lärare i fritidshem på 31 skolor i fyra svenska kommuner. I analysen framträder olika utgångspunkter för undervisningen beroende på om den är planerad eller oplanerad. I de skriftliga reflektionerna över den planerade och genomförda undervisningen överväger ett barnperspektiv hos lärarna; ett perspektiv som utgår från barns bästa, men utifrån vuxnas villkor. Utgångspunkten för planeringen är läroplanen och liten hänsyn tas till elevernas intressen och erfarenheter. I den oplanerade undervisningen framträder barns perspektiv tydligare; elever ges här större möjligheter till makt, inflytande och handling. Här beskrivs elevernas intressen, nyfikenhet och frågor som utgångspunkt för undervisningen. ’Samtal’ och ’diskussion’ är frekventa ord, vilka också indikerar att lärare och elever samtalar om saker som har mening för eleverna. Resultatet antyder att det kan finnas en glidning mellan de två perspektiven i den oplanerade undervisningen. Undervisningen kan växla från det ena perspektivet till det andra, medan motsvarande inte kan ses i lärarnas beskrivningar av den planerade undervisningen. Sammanfattningsvis belyser resultatet det korsdrag som fritidshemslärare ofta ställs inför vid planering och genomförande av undervisning.

I denna artikel presenteras en kvalitativ studie med syfte att analysera och beskriva fritidspedagogers förståelse för hur fritidshem och dess verksamhet kompletterar skolan i Sverige. Studien baseras på skriftliga kommentarssvar i en nationell webbenkät som 2013 skickades till fritidspedagoger vid svenska fritidshem. Analys och tolkning av enkätsvaren genomfördes med en kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod. Som stöd under analysarbetet användes NVivo 10. Analysen genererade fyra kategorier som beskriver fritidspedagogers förståelser för fritidshemmets kompletteringsuppdrag: Att samverka, Att arbeta i klass, Att praktiskt tillämpa och Att erbjuda det skolan saknar. Studien visar att det finns olika förståelser av uppdragets innebörd. Dessa kan knytas till uppfattningar om fritidspedagogernas profession och handlingsutrymme.

This paper is a presentation of a study with the aim to analyse and describe leisure-time teachers’ understanding of Swedish leisure-time centres’ task to complement the school with its activities. The study is based on one of the 21 questions in a web survey. This web survey was in 2013 sent to 11 109 leisure-time teachers at all leisure-time centres in Sweden. The present question for this study, number 20, is an open ended question. This question deals with how leisure-time centres complements the school in different school subjects. The analysis and interpretation of the questionnaire responses was carried out with a qualitative approach, and with content analysis as a methodological technique. To support the analysis NVivo 10 were used. The result indicates that the leisure-time teachers gives expression to understand the leisure-time centres’ task to complement the school, in four different ways. These different ways are presented in the paper as four categories: 1) Complementing require cooperation between recreation and teachers. The category describes how collaboration, or cooperation, are understood as an absolute condition for the fulfilling of the task to complement the school. 2) Complementing means to teach or work as a resource in the class. This category describes the understanding of the task as a commission for the leisure-time teachers to teach or to be a standby teacher in class during the integrated schoolday. 3) Complementing involves practical application of students' theoretical knowledge. The category explains the understanding of the task as to make it possible for the pupils to practically use their new theoretical knowledge. 4) Complementing means to offer such as the school lacks. This last category describes the understanding of the task as a commission for the leisure-time centre to offer the pupils activities which provide different experiences in comparison with the school. The analysis is not yet finished and there are still conclusions to draw about what these different understandings of the task to complement the school means to the work and activity of the leisure-time centres.

Research  topic/Aim:  The  aim  is  to  illuminate  the  pedagogical  role  of  librarians  teaching  and   supporting  students  learning  of  seeking  information  with  aim  to  deepen  their  thesis  and  to  examine   the  two  concepts  ‘teach’  and  ‘show’  which  both  university  lecturers  and  librarians  do.    Theoretical  frameworks:  The  theoretical  starting  point  in  our  discussion  of  pedagogy  and   librarians,  concepts  and  ways  of  seeing  and  explaining  things,  is  based  on  the  phenomenological   method  of  understanding  the  world.  Methodology/research  design:  There  are  two  studies  included  in  the  paper,  both  are  based  on   qualitative  interviews  and  observations.  Expected  conclusions/Findings:  The  studies  show  two  interesting  things,  firstly  there  is  a  problem   in  the  relationship  between  university  lecturer  and  librarians,  as  an  embarrassment,  secondly  it   reveals  differences  between  showing  and  teaching.  Teaching  is  about  to  explain,  and  explain  how  to   understand  something,  ie,  trying  to  convey  a  way  of  relating  to  attain  knowledge.  But  what  is  to   show,  and  what  are  the  differences  between  them?  Perhaps  it  is  so  that  a  lot  of  the  lecturer’s   activities  with  the  students  also  have  the  character  of  to  show  rather  than  to  teach.  Often,  lecturers   have  to  show  students  how  to  use  word  processing,  how  to  search  in  databases,  how  to  use  Dropbox   and  Google  Docs,  etc.,  to  make  documents  available  to  each  other.  These  things  we  are  showing,   students  todays  often  lacking  knowledge  about.  It  seems  that  both  librarians  as  lecturers  and   teachers  both  teach  and  show  in  their  respective  businesses.  Both  categories  performing  both   teaching  and  showing.  Probably  teach  teachers  more  and  show  less  and  vice  versa  for  librarians.  But   many  librarians  still  teach  more  than  they  show.  To  continue  to  develop  librarians  teaching  work,   there  are  several  approaches.  The  Department  of  Education  (UTV)  in  Härnösand  Mid  Sweden   University,  conduct  a  development  project  to  give  information  seeking  a  deeper  role  in  teacher   education  programs,  together  with  the  University  Library.  University  librarians  at  Mid  Sweden   University  Library  has  developed  a  plan  of  progression  with  the  aim  to  give  information  retrieval,   educational  media  monitoring,  reference  management  and  source  criticism,  should  run  as  a  red   thread  through  the  hole  teaching  training  education.  Course  coordinating  teachers  have  worked  to   develop  elements  in  the  courses  where  these  above-­‐mentioned  parts  in  the  plan  of  progression  in   one  way  or  another  are  included.  We  think  that  a  teacher  and  a  librarian  carry  out  students'  first   education  in  information  seeking  together.  Together,  university  teachers  and  librarians  can  provide   support  for  the  students  at  their  first  meeting  with  information  retrieval.  We  see  it  as  important  that   the  education  of  students  in  information  retrieval  is  cross-­‐border  cooperation  between  teachers  and   librarians.  Relevance  for  Nordic  Educational  Research:  The  subject  has  a  Swedish  educational  context  and   is  concerning  student  teaching  situations  at  Swedish  universities.