En människas språkliga resurser är nära sammankopplade med vem hon är och hur hon blir uppfattad av andra. Med andra ord har en människas språkliga resurser med hennes identitet att göra (Edwards, 2009). I dagens Sverige talas fler än 150 språk (Parkvall, 2015). Dessa språk tillskrivs inte lika värde, varken officiellt i lagar och språkpolicyer eller av talare av olika språk. Hult (2017) har å ena sidan beskrivit den språkliga hierarki som råder i Sverige med svenska som huvudspråk (SFS 2009:600) och det obligatoriska skolämnet engelska som ett andraspråk (SFS 2010:800), å andra sidan de inhemska minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska) och övriga fler än hundra minoritetsspråk. Denna språkliga hierarki kan ses som ett uttryck för en enspråkig, eller möjligen tvåspråkig svensk-engelsk, norm. Svenska och engelska värdesätts högst i samhället, följt av skolspråken franska, tyska och spanska. De övriga språken tillmäts snarare ett individuellt värde. Det utvecklings- och forskningsprojekt som beskrivs i denna rapport har med språkliga resurser att göra, och det är rimligt att även relatera beskrivningen till ovanstående resonemang om språkliga hierarkier.

En människas språkliga resurser är nära sammankopplade med vem hon är och hur hon blir uppfattad av andra. Med andra ord har en människas språkliga resurser med hennes identitet att göra (Edwards, 2009). I dagens Sverige talas fler än 150 språk (Parkvall, 2015). Dessa språk tillskrivs inte lika värde, varken officiellt i lagar och språkpolicyer eller av talare av olika språk. Hult (2017) har å ena sidan beskrivit den språkliga hierarki som råderi Sverige med svenska som huvudspråk (SFS 2009:600) och det obligatoriska skolämnet engelska som ett andraspråk (SFS 2010:800), å andra sidan de inhemska minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska) och övriga fler än hundra minoritetsspråk. Denna språkliga hierarki kan ses som ett uttryck för en enspråkig, eller möjligen tvåspråkig svensk-engelsk, norm. Svenska och engelska värdesätts högst i samhället, följt av skolspråken franska, tyska och spanska. De övriga språken tillmäts snarare ett individuellt värde. Det utvecklings- och forskningsprojekt som beskrivs i denna rapport har med språkliga resurser att göra, och det är rimligt att även relatera beskrivningen till ovanstående resonemang om språkliga hierarkier.

The aim of this article is to describe and analyze how school leaders as key actors in policy enactment understand, talk about and act in relation to Newly Arrived Migrant Students (NAMSs) enrolled in a separate Language Introduction Program in Sweden. Drawing on the work of Stephen J. Ball and colleagues, we argue that a particular discursive formation of NAMSs, operating within constrains of various contextual factors, has a decisive impact on how policy as text is interpreted and enacted. Discursively formulating NAMSs as having multiple challenges, beyond Swedish language and insufficient grades, introduces various barriers. Policy flexibility in combination with power disparities thus allows school leaders, framed within legitimacy of ‘rational explanations’ and ‘affirmative intentions’, to negotiate policy meanings which are not always working in the students’ best interests. Our empirically grounded and theoretically informed discussions showcase why there can be no inclusive education if NAMSs, during a protracted period, are physically, pedagogically and socially separated from mainstream structures. Consequently, and with the support in international research, we call for the overhaul of organizational approaches that allocate Newly Arrived Migrant Students to separate educational forms.

I examine the ways the minimal lexicon of a pidgin language, Chinook Jargon, gains maximal efficiency when put into use in a contemporary fictional text. The paper first describes the lexicon used from a structural point of view. It then examines the use of multifunctional lexical items in comparison to English. The results of these studies show, that 1) there is no bound morphology (neither derivational nor inflectional) in the variety studied and, 2) there is much more multifunctionality in the pidgin text than in the English texts. Finally, it is argued that the results show that the lexicon studied can indeed be described as simple and efficient.

One of the most characteristic features of pidgin languages is the small size of their lexica. Normally, a pidgin makes do with less than 2000 common lexical items. How can one make do with so few words? The present study focuses on how pidgin lexica may allow for a systematic expansion of their minimal lexica by using a light verb meaning ‘make’ or ‘do’, or both, and investigates the polysemy that arises as a result of semantic shifts in 32 mostly unrelated pidgin varieties. The main results of the semantic analysis show that 1) two thirds of the analysed varieties make use of the light verb construction studied and, 2) those that make use of it are distributed all over the world, represent different combinations of languages in contact, favour effect metonymies and context metonymies over other types of semantic shifts and, use the construction to different degrees. These results are discussed mainly in terms of grammaticalization: in some of the languages the light verb make/do is argued to have become a verbaliser, in others, the constructions (if attested) are best described as conventionalised idiomatic expressions, i.e. verb idioms.

De senare årens höga invandring av ungdomar i gymnasieåldern har aktualiserat frågor om nyanlända elevers lärande i gymnasieskolans språkintroduktionsprogram och deras möjligheter att framgångsrikt fortsätta sina studier på de nationella programmen. I denna policy brief redovisas resultat från det, av Vetenskapsrådet finansierade, projektet Nyanlända elever i gymnasieskolan – en tvärvetenskaplig studie om språku tveckling, ämnesspråk och social inkludering. Projektet leds av Päivi Juvonen, professor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om flerspråkighet och svenska som andraspråk ur individens och samhällets, särskilt skolans, perspektiv.

Luentoni pääasiallinen sisältö voidaan kiteyttää seuraavien otsikoiden alle:

1. Monikielisten oppilaiden koulumenestyksestä
2. Kieli ja kielitaito
3. Kielitieto
4. Oppilaan kielet ja koulun kielet
5. Kielitietoinen didaktiikka – miten, kuka, mitä ja miksi?
6. Lopuksi

Ruotsista, eikä varmaan pian Suomestakaan, löydy enää montaa koulua, jossa ei käy monikielisiä oppilaita. Varsinkin viime vuosikymmenillä lisääntynyt mobiliteetti ja kansainväliset siirtolaisvirrat ovat tuoneet muun maailman hyvinvoivaan Pohjolaan. Kaikki pohjoismaat tarjoavat lapsille ja nuorille siirtolaisille mahdollisuuden käydä koulua, joko jatkaa aiempaa koulu-uraansa tai aloittaa uutena oppilaana (oppilaan iästä riippumatta). Vastatulleiden oppilaiden toisen kielen kehitystä ja koulumenestystä on tutkittu yhä enenevissä määrin viimeisten viidenkymmenen vuoden ajan, ja tutkimukset ovatkin tunnistaneet useita tekijöitä, jotka vaikuttavat positiivisesti vastatulleiden koulumenestykseen.

Tärkeimmät näistä, joihin opettajana voi vaikuttaa, ovat:

1. Oppilaiden aiempien tietojen, taitojen ja kokemuksien tunnistaminen ja tietoinen käyttö
2. Äidinkielen/kielien kehityksen tukeminen
3. Yhteistyö vanhempien/huoltajien kanssa

Yksi tärkeimmistä tiedoista ja taidoista, jonka kaikki oppilaat tuovat mukanaan kouluun, on ainakin yhden puhutun ja joskus myös kirjoitetun kielen osaaminen. Luentoni alkupuolella pohdinkin kielen, kielitaidon ja kielitiedon käsitteitä, viimeksi mainittua eri-ikäisiltä koululaisilta kerättyjen esimerkkien valossa. Läsnäolijat saavat myös itse alkaa muodostaa omaa kieliprofiiliaan.

Käsittelen myös lyhyesti oppilaan kielten ja koulun kielten välisiä samankaltaisuuksia ja eroja, jolloin kiinnitän erityisesti huomiota arkikieleen ja kielenkäyttöön koulun eri oppiaineissa. Tämän taustan pohjalta siirryn sitten kielitoiseen didaktiikkaan. Esimerkkien avulla valaisen, kuinka kaikki opettajat voivat tietoisesti tukea kaikkien oppilaiden koulukielen, oman aineen kielen, ja äidinkielen kehitystä, ja kuinka vanhemmat/huoltajat voivat aktiivisesti osallistua lastensa koulutukseen. Kaikki esimerkkini valaisevat myös, kuinka positiivinen asenne kieliin ja kielten tietoinen, joustava käyttö (ns. translanguaging) vahvistaa oppilaiden (ja vanhempien/huoltajien!) omanarvontuntoa ja tasoittaa tietä uuteen, aluksi vieraaseen yhteiskuntaan.

Lopuksi pohdin, miksi kielitietoinen didaktiikka toimii – eli minkälaiset teoriat voivat selittää, että koulut voivat kääntää vastatulleiden oppilaiden huonon koulumenestyksen hyväksi.

Syftet med Projekt Nyanländ har varit att pröva om nya digitala verktyg i undervisningen kan ge bättre förutsättningar för nyanlända elever att tillgodogöra sig ämneskunskaper och att snabbare lär sig svenska.

Målgruppen var nyanlända elever i någon av årskurserna 7-9 eller gymnasieskolan, det vill säga elever som anlänt sent under skoltiden till Sverige och som därför står inför utmaningen att klara skolans kunskapskrav trots att de enbart har fyra år eller mindre tid i svensk skola bakom sig.

Projektet startade i februari 2016 och var öppet för skolor med nyanlända elever i årskurserna 7-9 och gymnasieskolan, under förutsättning att rektor anmälde till utbildningsenheten att skolan önskade delta.

Rektorer vid nio skolor – sex grundskolor och tre gymnasieskolor – meddelade inför starten 2016 att deras skola skulle delta i projektet. Två av de sex grundskolorna är kommunala och övriga fristående. En av de tre gymnasieskolorna är kommunal och två är fristående. Ytterligare en kommunal grundskola tillkom i oktober 2016 och en kommunal gymnasieskola i september 2017.

The present paper deals with the study of repair patterns. Repair, seen as some type of intrinsic trouble manifested by some party during interaction, has here been studied in an institutional setting, the second-language class-room. The repair sequences have been studied relative to the activity type in which the participants are involved. The results show the following: first, that the activity type has an impact on the repair pattern; and secondly, both quantitative and qualitative differences in repair patterns are found when compared with non-educational and foreign-language-teaching settings.

I detta kapitel redogör vi för ett praktiknära projekt bestående av ett ettårigtskolutvecklingsprojekt på två olika F–6-skolor. Projektet syftade till attfrämja flerspråkiga elevers lärande och identitetsutveckling. Detta skeddegenom att introducera förhållningssätt och arbetssätt där elevers ochvårdnadshavares språkliga resurser och deras kunskaper skulle ses och tastillvara som en resurs i skolarbetet. Erfarenheterna av projektet visar påökad föräldramedverkan och mer engagerade elever vid projektaktiviteter,samtidigt som lärarna rapporterade om systematiskt utvecklingsarbete ochutbyte av erfarenheter i lärarlagen till gagn för elevernas lärande.

The volume focuses on semantic shifts and motivation patterns in the lexicon. Its key feature is its lexico-typological orientation, i.e. a heavy emphasis on systematic cross-linguistic comparison. The book presents current theoretical and methodological trends in the study of semantic shifts and motivational patters based on an abundance of empirical findings across genetically, areally and typologically diverse languages.

With increasing mobility of people across the world, there is a pressing need to develop evidence-based teaching practices that lead to high-quality education, which serves the needs of inclusive societies and social and epistemic justice. This book presents cutting-edge qualitative case-study research across a range of educational contexts, research-method contributions and theory-oriented chapters by distinguished multilingual education scholars. These take stock of the field of translanguaging in relation to the education of multilingual individuals in today's globalized world. The volume breaks new ground in that all chapters share a focus on teachers as 'knowledge generators' and many on teacher-researcher collaboration. Together, the chapters provide comprehensive and up-to-date applications of the concept of pedagogical translanguaging and present recent research in educational contexts that have hitherto received scant attention, namely secondary-level education, education for adult immigrants and the school-wide introduction of pedagogical translanguaging in primary school. 

Föredraget är en delstudie i projektet Nyanlända elever i gymnasieskolan - en tvärvetenskaplig studie om språkutveckling, ämnesspråk och social inkludering som pågår från 2018 till 2022. Syftet med projektet är att utveckla teorier om inkluderande flerspråkig undervisning och bidra till att utveckla verksamheter. Frågeställningar söker besvara frågor om nyanlända gymnasieelevers språkutveckling, ämnesutveckling och sociala inkludering. Utifrån ett språkvetenskapligt flerspråkighetsperspektiv studeras hur nyanlända elevers språkutveckling och lärande främjas i skolans ämnen vilket i sin tur inverkar på möjligheter till fortsatta studier eller arbete efter skolan. Den huvudsakliga metodiska ansatsen är kvalitativ och materialet samlas in bl.a. genom deltagande observation, policydokument, intervjuer och enkäter. För analys av kvalitativa data tillämpas språketnografisk och funktionell språkanalys (Copland & Creese 2015, Halliday 1999).

I föredraget presenteras preliminära resultat från en delstudie som fokuserar på interaktionsmönster och stöttningsstrategier i matematikundervisning observerade hos en lärare under en sexveckorsperiod. I dessa data blir matematikundervisningen ett tillfälle för andraspråksutveckling, vilket åskådliggörs när läraren bygger på elevernas tidigare erfarenhet och kunskaper t.ex. genom translanguaging (jfr García & Li Wei 2014). Därutöver framgår att meningsskapande och delaktighet främjas vilket synliggörs när läraren uppmärksammar hur elevernas olika kompetenser fungerar som resurser vid problemlösning.

Resultaten tyder på att läraren tillvaratar elevernas tidigare kunskaper, vilket präglar undervisningen vilket i sin tur resulterar i att elevernas olika språk blir en resurs i lärandet.

Copland, Fiona & Creese, Angela. 2015. Linguistic Ethnography: Collecting, Analysing and Presenting Data. SAGE Publications Ltd.

García, Ofelia & Li Wei 2014. Translanguaging: Language, Bilingualism and Education. London, United Kingdom: Palgrave Macmillan Pivot.

Halliday, M.A.K.1999. Grammar and the construction of educational knowledge. In Berry, R., B. Asker, K. Hyland & M. Lam (Eds.). Language Analysis, Description and Pedagogy, 70–87. Hong Kong: The Hong Kong University of Science and Technology.

Swedish schools are experiencing new challenges due to increased mobility and linguistic diversity. Efforts to achieve inclusive education for all are dependent upon teachers’ attitudes, beliefs and knowledge (ABK) of multilingualism. The interplay between teachers’ ABK and the pedagogical and language-developing practices in schools is defined by four major factors interactively shaping and being shaped by teacher cognition: teachers’ own schooling experience, teacher education, contextual factors (e.g. the organization of education), and classroom practices (Borg 2003, 2006). Against this theoretical backdrop, our study investigates the ABK of multilingualism of Swedish teachers, a key issue in the nation today, as part of a larger international project that investigates what shapes teachers’ ABK of multilingualism across countries. Semi-structured interviews were conducted with pre-primary and primary teachers from five Swedish regions (Dalarna, Småland, Stockholm, Värmland, and Västerbotten), representing varied school demographics. These interviews were transcribed and analysed using appraisal theory (Martin & White, 2005; White 2015). Early results indicate that while teachers generally express positive views on multilingualism, echoes of a monolingual mindset are quite strong (“the language” equated with Swedish; “home country” for children born in Sweden; descriptions of a “monolingual” school as the “perfect school”). Teachers with training in language-developing practices acknowledge that mother tongue instruction supports the majority language development as well as students’ overall academic performance. Nonetheless, using all linguistic resources and acknowledging students’ multilingual identities are not common pedagogical strategies. In the school context, Swedish is considered as more important than students’ additional languages, which are often merely seen as an added value not directly relevant to the daily activities in the Swedish school system. Moreover, the findings point to a need for more extensive pre-service teacher education and professional development of teachers, on multilingualism more generally, and on related classroom practices more specifically.

This paper provides a descriptive and theoretical account of Finnish temperature adjectives as a system consisting of a three-term core and a supplementary set. The former are unrestricted with respect to a number of grammatical and semantic parameters proposed in cross-linguistic and typological studies, whereas the latter have restricted availability in temperature subdomains or express additional semantic distinctions. In metaphorical uses of the adjectives, the base of semantic extensions is argued to be the culturally grounded emotional charge of positive or negative evaluation that gives rise to thermal preferences of different kinds of emotions. Metaphorical extensions not only involve changes in the argument structure of a term, but also significant increase in the use of syntactic frames with abstract situational semantics.

In this study, we analyse reflective diary texts produced by twelve multilingual Swedish fifth-graders with immigrant background after the terrorist attack in Paris in 2015, where several employees of the magazine Charlie Hebdo were killed. Our overall aim was to study if allowing the students to discuss and reflect upon engaging events outside the school in writing educates the students in democratic values and in arguing for their opinions. Our specific aim was to analyse and discuss how the students expressed their emotions, opinions and moral values in the texts in terms of the discursive strategies of representation and legitimisation (Hart 2010), and how they actively construe the events accounted for in relation to themselves. Our results show that in the few lines of the texts, the students, with varied linguistic resources in Swedish, constructed social groups based on dichotomous ethical concepts of right and wrong and on emotional assessments legitimising their opinions and beliefs.

In this paper we analyze, how propositional denial develops in two primary school aged learners' communication, during their first school year in Finnish school. By propositional denial we refer to certain types of standard negation (see Miestamo 2005) where the denial is tightly contextual (see Kotilainen 2007), such as in the following example:

Teacher: se on kyllä koira se ei oo susi 'that is actually a dog it is not a wolf'

Anton: but this is not koira ‘but this is not a dog'The denied proposition ("dog not wolf"-view) precedes the denying utterance that includes an opposite view ("not dog"-view).

Our focus participants are two Russian speaking students (9 and 11 years) acquiring Finnish during their first school year in Finland. We study the acquisition through scrutinizing the longitudinal development of negatives over a period of eight months, from September to April. The recorded classroom data enable describing the linear development of each participating individual.

The results show three phases in acquiring propositional negation. 1) In the initial phase, September to December, the propositional denials are translingual, constructed of English/Finnish or Russian/Finnish. 2) In the intermediate phase, from December to February, the denial is expressed in learner Finnish, with e.g. unconventional person inflection. 3) The third phase is found from March to April, where the asymmetrical Finnish negation, especially the auxiliary e- conjugated in person and number, have mostly become conventionalized.

In this presentation, examples of the aforementioned phases are displayed and discussed in detail.

References

Kotilainen, Lari. 2007. Kiellon lumo. Kieltoverbitön kieltokonstruktio ja sen kiteytyminen. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Miestamo, Matti. 2005. Standard Negation. The Negation of Declarative Verbal Main Clauses in a Typological Perspective. Berlin: Mouton de Gruyter.

Pre-primary and primary educational settings are changing because of increased migration and mobility, with many classrooms characterized by considerable linguistic diversity. This heterogeneity poses challenges in particular to inclusive education: that is, the aim of offering quality education for all while also respecting diversity as well as different needs, abilities, characteristics and learning expectations. Pre-primary and primary teachers’ attitudes, beliefs and knowledge (ABK) of multilingualism are critical factors to achieving inclusive education. Teacher cognition addresses the interplay between teachers’ ABK and the pedagogical and language developing practices in schools and classrooms. Four major factors have previously been identified to interactively shape and be shaped by teacher cognition: teachers’ own schooling experience, teacher education, contextual factors such as the organization of education, and classroom practices. With these factors in mind, our study addresses multilingualism, teacher cognition and inclusive education in Sweden, offering an empirical investigation of pre-primary and primary teachers’ attitudes, beliefs and knowledge of multilingualism. We employ a mixed-methods approach (semi-structured interviews and large-scale online survey), studying which factors correlate with these.

In this presentation, we offer an overview of our larger ongoing project, before moving to preliminary results from the first interviews with pre-primary and primary teachers from varied school demographics. Our focus is on their experiences with multilingualism in the classroom as well as their insights from their own backgrounds and teacher training. Our results are expected to generate new understandings of teachers’ perceptions of classroom diversity and of children who speak languages in addition to Swedish, as well as how these perceptions are shaped and how they influence classroom practices. Thus, our study will contribute to the theoretical perspectives of teacher cognition and inclusive education, as well as offer insights to researchers and educators beyond the Swedish context.

Sweden is often commended for the inclusion of home languages in the formal education system: both mother tongue instruction (where a pupil's home language is taught as an optional school subject) and study guidance (where a pupil is given content support in their home language or prior language of schooling) are offered. Still, while many national educational policies are supportive of multilingualism, their enactment on the ground is often problematic. The attitudes and beliefs of teacher educators, in-service teachers, and pre-service teachers are crucial here, yet few studies have investigated how these key actors in Sweden perceive their encounters with linguistic diversity. Furthermore, an understanding of the similarities and differences in the perspectives across these three cohorts is lacking. We have analysed interviews with five teacher educators, five in-service teachers, and eight pre-service teachers concerning their attitudes and beliefs on multilingualism. These interviews reveal orientations towards language and language use in teacher education and primary schools. Specifically, language is seen both as a problem and as a resource. Our results uncover tensions in the expressed attitudes and beliefs about multilingualism, as well as about multilingual pre-service teachers in teacher education and multilingual pupils in the Swedish school.

Att inkludera flerspråkiga elevers tidigare kunskaper i ämne och språk som värdefulla resurser i undervisningen stärker elevernas självkänsla och flerspråkiga identitet samt öppnar för ett aktivt deltagande, vilket i sin tur leder till ökat lärande. Iscensättandet av de policyer som styrdokumenten föreskriver, bland annat att undervisningen ska utgå från elevers individuella förutsättningar, genomförs av enskilda lärare. Dessa nyckelpersoners attityder till flerspråkighet påverkar deras agerande som pedagoger, vilket i dagens språkligt heterogena klassrum inbegriper den roll elevers språkliga resurser ges i undervisningen.

I denna studie undersöks de värderingar som framträder i intervjuer med en nyckelperson, en historielärare utan utbildning i flerspråkighet, som undervisar nyanlända elever på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. I fokus står värderingar om uppdraget att undervisa för elevers lärande i historieämnet och för deras språkutveckling, och om att utgå från elevers tidigare kunskaper och färdigheter i ämne och språk. I en kvantitativ appraisal-analys framträder en generellt positiv inställning till att aktivera elevers tidigare språk- och ämneskunskaper i undervisningen. En kvalitativ appraisal-analys avslöjar dock en mer komplex bild av verkligheten, där en delvis ambivalent hållning, brist på adekvat stöd och en reducering av språk i ämnet till ord och begrepp också framträder. Resultaten diskuteras utifrån ett inkluderande förhållningssätt och epistemisk rättvisa.