lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Aesthetic learning process within drama, pictures and music2013In: The 41st Nordic Educational Research Association (NERA) Conference 2013, (Nordisk Forening For Pedagogisk Forskning (NFPF): March 7-9, 2013 in Reykjavik, Iceland, Copenhagen: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2013Conference paper (Refereed)
  • 2.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Att undervisa för kreativitet: En litteraturöversikt2012In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 17, no 3-4Article, review/survey (Refereed)
  • 3.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Begreppet estetiska lärprocesser som musisk-motoriska lärprocesser?2016In: Presented at Musikforskning idag, Linnaeus University, Växjö 14-16 june 2016, Växjö: Linnaeus University , 2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Begreppet estetiska lärprocesser är i viss mån etablerat inom forskning men framförallt inom högskolans pedagogiska praktik. Begreppet är dock svårhanterligt och  för lite utforskat med pragmatisk konsekvens för en skolkontext. Musik som estetik associeras exempelvis med sinnlighet och de sköna konsterna, vilket riskerar attbli en skön anakronism när utbildningen rationaliseras och marknadsanpassas. Estetik på traditionell grund har framförallt en funktion som symboliskt språk där människor får syn på sig själva. Denna funktion har fortfarande stor betydelse i en lärarutbildning som vill skapa plats för upplevelser och personlig utveckling för de kommande eleverna och barnen i förskolan. Jag ser dock ett behov av att utvidga musikämnet för barn och ungdomar mot en pragmatisk och samtida inriktning.Det som föregår begreppskonstruktionen (musisk-motorisk) i fråga, är det nya intresse för musik-och idrottsämnet som uppmärksammas av hjärnforskare (se exempelvis Klingberg, 2014). Av denna forskning framlyfts musikaliska aktiviteter som främjar finmotorik och grovmotorik som grund för lärande. Försök görs från hjärnforskningens sida att applicera dessa nya rön i pedagogisk teoribildning,men detta senare fält måste närma sig dessa ofta välfinansierade forskningsrön utifrån sin egen begreppsbildning. Det är därför intressant att från en pedagogisk horisont närma sig hjärnforskningens resultat i ett musikpedagogiskt/pedagogiskt sammanhang. Begreppet ”musisk-motoriska lärprocesser” visar exempelvis hur aktiviteter integrerar motorisk kunskap i kroppen och lägger grund för kognition. Pedagogikämnet står idag och identifierar sig mot större begreppsbildningar som utbildningsvetenskap, men är självt till sin natur tvärvetenskapligt med ursprung inom bland annat inlärningsteori, socialpsykologi samt utvecklingspsykologi.Jag ser det därför som angeläget att diskutera hur pedagogiken håller sig fortsatt tvärvetenskaplig mot nya områden: i vår tid mot hjärnforskning som undersöker musikens funktion som grundläggande för högre kognition, och att vi sätter pedagogiskt fokus på aktiviteter som har värde för barns kognitiva, sociala och fysiska utveckling. Detta bör tydligt ta plats i lärarutbildningens musikundervisning, framförallt mot yngre barn, genom vetenskapliggörande som är rykande aktuellt och angeläget för en utvidgad förståelse för ämnets betydelse i barns utveckling.

  • 4.
    Linge, Anna
    Kristianstad University College, Sweden.
    Creative Musical Practice in an Educational Context2015In: Contemporary approaches to activity theory: interdisciplinary perspectives on human behavior / [ed] Thomas Hansson, Hershey: IGI Global, 2015, p. 143-160Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This chapter is based on the author's doctoral thesis. She provides an account of a project on creativity in music education, more specifically a musical classroom for developing creativity. The aim of the study is to find examples or mechanisms of creative pedagogy. This study complements the current tradition for studying methods in teaching and learning music. Creative, prescriptive, and communicative designs of teaching and learning interact during sessions of music making. The empirical findings enable a discussion of the conditions that define creative music making as art and/or play as a socio-cultural activity.

  • 5.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Estetiska processer i förskollärutbildningens undervisning2015In: Dialogkonferens 2015: Pedagogisk forskning i Skåne, Malmö: Malmö University , 2015, p. 22-23Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Baserat på min forskning, på iakttagelser och reflektion i min undervisningsvardag, vill jag i ett kommande bokkapitel problematisera de estetiska ämnenas kreativa potential samt den kompetens som förväntas utvecklas genom de estetiska ämnenas medverkan i ett tematiskt eller integrativt kursinnehåll i förskollärarutbildningen. När estetlärare och forskare utmanar studenterna i en workshop eller i ett inspirationssammanhang blir en del studenter ofta osäkra inför vad som väntar. Andra studenter blir inspirerade av uppgiftens kreativa frihet och utformning. Kanske reaktionen inte endast handlar om mötet med de estetiska formerna (kropp, form och känsla) utan den stora ovana studenterna har med sig genom hela skolsystemet av att ha arbetat med kreativa processer och problembaserat arbete. Undervisningen på högskolan kan inte desto mindre ses som ensidig i sin utformning som föreläsning, hemtentamen eller salstentamen. Det skulle krävas flera skilda och utmanande undervisningsformer för att utveckla vad Dewey kallar en kreativ vana hos studenterna (Dewey, 1910). En uppdelning av teori och praktik som inte förnyas genom handling och problemlösning leder till en förståelse av teori som något statiskt och en gång given. Dessa attityder möter vi lärare i studenternas rätt-och-fel-tänkande. Kunskap är dock alltid tillfällig i bemärkelsen att den ska omsättas och pröva sin relevans i handling. Handlingen ifråga ska utvecklas inom alla ämnen får att stödja ett intelligent lärande som innebär en kognitiv reflektion över situationen (Biesta & Burbules, 2003). Hur förstärker en problemlösande metod de estetiska ämnenas plats på förskollärarutbildningen? Här kan jag se att de estetiska ämnena bildar exempel på hur teori och praktisk handling, eller utforskande, samverkar. De praktiskt-estetiska ämnena är helt enkelt olika sätt att utforska genom aktivitet och reflektion.

  • 6.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden;Malmö University, Sweden.
    Making room for creative praxis in musical ensemble2013In: The Eighth International Research in Music Education Conference, RIME 2013, April 9th-13th: University of Exeter. Summaries & Abstracts, Exeter: University of Exeter , 2013, p. 52-52Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    My PhD research deals with the question ‘What produces creative music pedagogy?’ This question takes its methodological point of departure in Critical Realism (CR) that looks for the process (that is structures and mechanism) in social objects (like creative music pedagogy). According to CR, social research needs theory that is able to explain social objects and for this I, as researcher, have chosen to use a theory of creativity that deals with problem solving, flow and feelings and a theory of play. The kind of theory the researcher uses enlightens the area of research in a particular way. That is to say, if the researcher had chosen another theory for the analysis, the social object would appear in another light. According to CR, a social object (like creative music pedagogy) therefore can never be fully understood, since there are always dimensions of understanding the object that cannot be achieved. The limits lie within the theory as well as in the thinking of the researcher, but all research adds to the knowledge in society as whole. My setting is the Swedish Gymnasium (student age 17-19). I conducted group interviews with music colleagues in a school. The music teachers think that mainly the ensemble lessons develop creative activity among the students. I therefore also observed ensemble lessons in two schools during a semester to put the activity into categories. The final empirical and analytical process displays a creative learning that I choose to call ‘Svängrum’ (in English, ‘elbow room’, a room that also deals with the importance of the phenomenon of Groove). Examples of critical aspects for the creative musical classroom will be given from my research: the importance of a real problem, taking responsibility, cooperative learning, creative imitation, and the students’ control of the process. 

  • 7.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Music education as a field of enlighten praxis based on the understanding of music as a mediated social exploration and creativity2010In: NERA conference 2010, Malmö, Copenhagen: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010Conference paper (Refereed)
  • 8.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Music education within the field of creativity2010In: Presented at the Pre-Conference Seminar on Writing Philosophy for Music Education: The Kalliokuninkala Retreat, June 3-8 2010, Helsinki, Finland, Helsinki: Sibelius Academy, 2010Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Linge, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art. Kristianstad University, Sweden.
    Musik och rörelse: samverkande ämnesingångar i förskolan2017In: Absctracts, Senior Research, NNMPF 2017: The 22nd Annual Conference of the Nordic Network for Research in Music Education, March 14-16 2017, Gothenburg: University of Gothenburg, 2017, p. 5-7Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det föreligger ett behov i förskollärarutbildningen samt i förskolans vardagliga praktik av ett tydligare pedagogiskt fokus mot musisk-motorisk inlärning och yngre barns övergripande samt specifika lärande i och genom musik och rörelse. Det musikpedagogiska fältet för yngre barn bör därför utvecklas tydligare mot rörelseinnehållet (idrottsforskning). Ett sådant tvärvetenskapligt innehåll utmanar musikpedagogikämnet mot nya pedagogiska vinster, när vi därtill även implementerar samtida hjärnforskning om hjärna och kultur. Här finns ett kunskapsområde som exempelvis förenar språkutveckling med musikalisk utveckling. Ett sådant samband kan förstås som auditiv stimulans och vokal performans förstärkt genom rörelse. Musisk aktivitet som motorisk träning har, enligt ett urval av forskning nedan, förmåga att stödja och utveckla specifika ”skills” som i sin tur har betydelse för barns kognitiva förmåga. Det öppnar en möjlighet för en fördjupad  musisk-motorisk förskolepedagogik, samt en ökad medvetenhet att i lärarutbildningen öka kunskapen om musikens och rörelsens funktion i barns sociala, motoriska och kognitiva utveckling. Ordet  musisk står för musikaliska aktiviteter som stödjer rim, ramsor, sång och rytmik i förskolan (se exempelvis Uddén, 2004). Förutom dessa vill med sådana aktiviteter lägga till barns spel på instrument, inte endast rytminstrument, utan gärna fingermotoriska instrument som ukulele och violin.

  • 10.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Musikämnets tysta kunskap och kritiska reflektion2013In: Dialogkonferens: Pedagogisk forskning i Skåne: 28 augusti 2013, kl. 9.00-16.30 | Lunds universitet, Sociologiska institutionen, Lund: Lund University , 2013, p. 21-22Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Mitt projekt ingår som del av ett större projekt som sökt medel av Vetenskapsrådet. Projektet sker främst genom Malmö högskola under namnet ”Tyst kunskap och kritisk reflektion. Grunskoleelevers medierade lärande i de estetiska och akademiska ämnena”. Undersökningen äger rum i en klass med medieprofil under åren eleverna går i år 6-9. I projektet önskar jag att identifiera det estetiska lärandets (musikämnets) subjektiva representationer eller tysta kunskap som en del av vad elever bär med sig in i skolan. Detta lärande fördjupas i skolans musikundervisning och ska bidra till att musikämnet fortsatt blir identitetsbärande men även kritiskt förhandlat genom skolgången. Motsättningen mellan de traditionellt akademiska (abstrakta) skolämnena och de estetiskt meningsbärande, sker ofta som motsättning mellan de akademiska ämnenas betoning på kritisk reflektion genom dess språkligt eller matematiskt representativa form eller tecken och de estetiska ämnenas mera valbara konnotation. I min avhandling med namnet Svängrum identifierar jag en struktur för kreativt lärande inom musikämnet. Kreativitet är beroende av olika faser där det traditionella utförandet, det egna valet samt kollektiv problemlösning exempelvis är viktig för den lärande processen. Med denna kunskap om kreativitet som utgångspunkt önskar jag sätta ord på olika faser av intersubjektivt meningsskapande och kritisk reflektion hos lärare och elever.

  • 11.
    Linge, Anna
    Malmö University, Sweden;Kristianstad University, Sweden.
    När och hur musikaliskt lärande blir kreativt2013In: Medierat lärande och pedagogisk mångfald / [ed] Lisbeth Amhag, Feiwel Kupferberg, Marie Leijon, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, p. 149-171Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Svängrum – för en kreativ musikpedagogik2013In: Presented at NNMPF 2013, the Annual Conference of the Nordic Network for Research in Music Education, Bergen, Norway, 27 February – 1 March, Nordisk nätverk för musikpedagogisk forskning , 2013Conference paper (Refereed)
  • 13.
    Linge, Anna
    Malmö University, Sweden.
    Svängrum: för en kreativ musikpedagogik2013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this doctoral dissertation is to investigate what mechanisms produce a creative music education. The method used is based on critical realism where a social science phenomenon consists of empirica!events, operating mechanisms and the structures that produce them. I have ehosen to utilize creativity theory to investigate the different mechanisms that become evident when analyzing the empirical material in relation to problem-solving, flow, as weil as theory of play and games. The empirica1 material consists of group interviews with music teachers colleagues at an upper secondary school, and observations oftwo ensemble classes at two separate upper secondary schools during one term. Mechanisms that are found to produce a creative music pedagogue according to the thesis analysis chapter, are overriding based on authentic problems, intemalization and transformationalleaming, and by uniting intemal and externa!motivation. The survey's structures appear in the thesis introductory chapter. The discussion chapter gives a retroduction of the structures that make a creative music education possible. The structures are the role of the teacher, the role of the students, and the importance of intemalization of the musical tools. The focus is on both traditional roles and structures, and the contributions to the new rules that this thesis has discovered. These new rules, I have termed Svängrum, include two major themes: making something your own, i.e. one's own interpretation of another's work as intemalization, and making your own, i.e. autonomous leaming and your own creation. This results in the school's environment imbues a spirit of day-to-day leaming, where problem-solving activities motivate and make possible creative abilities, based on students' own engagement.

  • 14.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Svängrumsteorin i lärarutbildningens undervisning2015In: Presented at the 19th Conference of Nordic Network for Research in Music Education, University of the Arts Helsinki, March 3th-5th 2015: NNMPF 2015, Nordisk nätverk för musikpedagogisk forskning , 2015Conference paper (Refereed)
  • 15.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    The meaning of music2007In: Nordic Network For Research in Music Education organizes the conference at Sibelius Academy, Helsinki on February 1.-3.2007, Helsinki: Sibelius Academy, 2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The meaning of music; does it dwell within the musical object or artefact, or does it maybe appear in the way that the music is used and received? Different institutions of society has - according to their needs to limit and to make stan­dards of musical expressions - delimit the results of musical behaviour. Histori­cally in the western society, the thought of music as autonomous within the growth of the modernity, developed into basic values of music and music edu­cation. The ceremonies of the western classical music within the bourgeois sphere can be described as secular, but like the church, affected by dualistic thinking. The musical environment of today is connected with multicultural-, high - technical development and the following plurality of music. If there are such things as musical meaning, does it lies within the musical product or out­come, or how we make musical interaction profitable and incorporated? How do we understand musical knowledge, derived from music as discipline to teach? Contemporary researchers of music teaching and learning makes emphasizes on the skill of musical communication. Our musical experience makes the founda­tion of an ever-growing understanding of the musical process.

  • 16.
    Linge, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Sweden.
    Danielsson, Annika
    Örebro University, Sweden.
    Westvall, Maria
    Örebro University, Sweden.
    Musikens pedagogik eller musikpedagogik?2006In: Musikens pedagogik eller musikpedagogik?: teoretiska perspektiv på musikalisk mening, socialisation och musiksyn / [ed] Danielsson, Annika, Linge, Anna, Westvall, Maria, Örebro: Avdelningen för musikpedagogik och konstnärligt utvecklingsarbete, Musikhögskolan vid Örebro universitet , 2006Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Lonnert, Lia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Linge, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Musical or social development: a project for music education students and children2019In: 27th EAS (European association for music in schools) Conference / 7th European ISME (International Society for Music in Education) Regional Conference in Malmö, Sweden: ”The School I’d Like” – Music Education meeting the needs of the children and young people today, Leuven: European Association for Music in Schools , 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The objectives of this study are to refine and develop how cooperation between music education students and school children might be conducted and the difficulties and gains in the process. The goals are development of the music teacher education, the music education at the school and also didactical and personal skills and development of the students and children involved.The school chosen for the project is situated in an area with socio-economic disadvantages and many immigrant children. It is also known for having committed teachers working with music and other artforms. The school has twice been external funded for working in cooperation with the local municipal school of art.This study focuses on a music teacher education department at a university which have a project where first year students teach and cooperate with schoolchildren, about 10 years old. The students have met the children four times during four weeks and the project ended with a concert where the children and the students made music together. The project was followed by a researcher, who also was one of the teachers in the project. Another researcher, not personally involved in the study, have conducted interviews to catch the students view of their work with the children and their view on the children’s and their own knowledge and development.Music and other artforms are sometimes viewed on, or used, as problem solvers in educational contexts. Especially socio-economical vulnerable areas have been targeted to different kinds of projects, something music education students must have awareness of and tools to work with. This presentation focuses on the development of the project, and the outcomes of the project regarding the children and students involved as well as for the institutions involved.

  • 18.
    Lonnert, Lia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Linge, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Musikalisk eller social utveckling: ett samarbetsprojekt mellan grundskola och musiklärarutbildning2019In: Nordic Network for Research in Music Education, Abstracts: NNMPF 2019: Futures of Music in Higher Education. February 26–28, 2019, Royal College of Music in Stocholm / [ed] Ronny Lindeborg, Erkki Huovinen, Stockholm: Royal College of Music , 2019, p. 61-61Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Syftet med denna studie är att förfina och utveckla hur samarbete mellan musiklärarstuderande och skolbarn kan genomföras och svårigheter och vinster med processen. Målen är att utveckla musiklärarutbildningen och musikutbildningen på skolan. I projektet är också centralt med utveckling av didaktisk kunskap och personlig utveckling av studenterna och de barn som berörs.

    Skolan som valts ut för projektet ligger i ett område med socioekonomiska utmaningar. Skolan är känd för att ha engagerade lärare som arbetar med musik och andra konstformer och har två gånger fått extern finansiering för att samarbeta med den lokala kommunala kulturskolan.

    Denna studie fokuserar på ett projekt där förstaårsstuderande ämneslärare i musik lär och samarbetar med skolbarn i årskurs fem. Studenterna har träffat barnen fyra gånger under fyra veckor och projektet avslutades med en konsert där barnen och eleverna spelade tillsammans. Projektet följdes av en forskare, som också var en av lärarna i projektet. En annan forskare, som inte undervisar i projektet, har genomfört intervjuer med studenterna att synliggöra deras arbete med barnen och deras syn på barnens och sina egna kunskaper och utveckling.

    Musik och andra konstformer betraktas ibland, eller används, som problemlösare i pedagogiska sammanhang. Särskilt socioekonomiska sårbara områden har inriktats på olika typer av projekt, något musiklärarstudenter bör ha medvetenhet om och verktyg att arbeta med. Denna presentation fokuserar på projektets utveckling och projektets resultat avseende de involverade barnen och studenterna samt de berörda institutionerna.

1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf