lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 35 of 35
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Delrapport 2: Centrum för telemedicin2012Report (Other academic)
  • 2.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Arnesson, Kerstin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Dialogue in a learning process: problematization of gender equality in higher education2017In: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 18, no 4, 474-495 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The overall aim with the study was to describe the knowledge building that was developed in a group of students who were trained nurses enrolled in a Swedish higher education programme. With a point of departure in an interactive research approach, the authors applied the dialogue seminar as method and pedagogical model. When the students in close to practice talks, shared their thoughts about how gender and gender equality could be experienced and understood, the dialogue seminar became useable. At the analysis of the stories which the students shared at the dialogue seminars, it became clear that most of the students had an ambivalent approach to gender equality. When they reflected on gender relations, they brought out the hierarchical and separate gender relations which they experienced as existing within healthcare. Furthermore, their professional lives seemed to be embedded in gender-related practices. An important conclusion is that the students’ reflections oscillated between critical reflection on conditions and critical reflection on processes within their own practice in healthcare. Another finding was that the students’ reflections in dialogue form became important in a learning process, not least in the light of that gender relations and gender equality only to a limited degree had been included in their nurse’s education at the basic level.

  • 3.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Följeforskning, Delrapport 1: Centrum för telemedicin2012Report (Other academic)
  • 4. Albinsson, Gunilla
    et al.
    Arnesson, Kerstin
    Följeforskning. Delrapport 1 Syster Gudruns fullskalelaboratorium (SGF)2008Report (Other academic)
  • 5. Albinsson, Gunilla
    et al.
    Arnesson, Kerstin
    Följeforskning/lärande utvärdering hur kan metoden utvecklas?2013In: Svenska utvärderingsföreningen, SVUF, Stockholm, 2013Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Försvarsbeslut 2004: Försvarsbeslutsprocessen sett ur ett kommunalpolitiskt perspektiv2005Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inom det svenska försvaret pågår en av de största militära reformer som Sverige genomfört i modern tid. Från att ha varit ett invasionsförsvar ändras nu inriktningen mot ett rörligt, flexibelt insatsförsvar, som både kan försvara Sverige och medverka vid internationella insatser. I december 2004 fattade riksdagen ett beslut om Försvarsmaktens struktur under tiden 2005-2007. För Karlskronas del var beslutet av yttersta vikt, då det ger anvisningar om vilken verksamhet som skall bedrivas vid Sydkustens marinbas i Karlskrona.

    Syftet med föreliggande studie är att fördjupa förståelsen för den påverkansprocess som ledde fram till försvarsbeslutet 2004 sett ur ett kommunalpolitiskt perspektiv. Studien omfattar tiden från det att överbefälhavare Håkan Syrén lämnade sitt underlag inför kommande försvarsbeslut till dess att riksdagen fattade beslut. De frågor som studien söker svar på är:

    • Vilka hegemoniska diskurser respektive motdiskurser finns från det att överbefälhavaren lämnade sitt underlag i februari 2004 till dess att propositionen röstades igenom i riksdagen 15 december 2004?

    • Hur uttrycks den politiska påverkansprocessen på lokal nivå?Avsikten är inte att utvärdera vare sig aktörer eller resultatet av försvarsbeslutet utan att skapa förståelse för försvarsbeslutsprocessen. I fokus står den påverkansprocess som lokala aktörer är en del av med målsättning att bibehålla Sydkustens marinbas. Studien kan därmed sägas sluta där en egentligen utvärdering skulle ha börjat. Den del av försvarsbeslutsprocessen som berör Flygflottiljen i Kallinge inkluderas inte i denna studie.

  • 7.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    How critical can you be as an on-going evaluator?2010In: International Journal of Action Research, ISSN 1861-1303, E-ISSN 1861-9916, Vol. 6, no 2-3, 256-287 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses experiences of on-going evaluation within a project funded by the EU Structural Funds. A question that is particularly illus-trated is how we, as on-going evaluators, have handled the dilemma be-tween closeness and involvement in the project in relation to distance and a critical approach. This dilemma is standard within action- and interac-tive research, and becomes particularly evident in a concrete reality within a project. The problem is important to illustrate, especially considering the fact that the on-going evaluation task is politically governed, that is, the EU requires that the customary evaluation be replaced with an on-going evaluation. Furthermore, on-going evaluation finds itself in a developmen-tal phase, where discussions are carried on about how to define the con-cept, and also on how the role as an on-going evaluator should be worked out. A possible outcome of this could be that the on-going evaluation be-comes far too uncritical, or critical, and with that cannot come up to ex-pectations. In this article the assumption is that the task of the on-going evaluator is to follow the development in a project, vis-á-vis established goals, with the purpose of creating practice-relevant knowledge. We also discuss the balancing that exists between being supportive of progress, giving constructive criticism, and not being regarded as far too critical. After having worked in an innovative development project for two years, we have been strengthened in our understanding that the interactive re-search approach, concept usage, theoretical connection and methodologi-cal knowledge constitute imperative demands, in order to handle the changes between closeness and distance.

  • 8.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge University of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge University of Technology.
    Hur kritisk kan man vara som följeforskare2013In: Svenska utvärderingsföreningen (SVUF) konferens 2013: Utvärdering i politiken och politiken i utvärdering, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Studien baseras på erfarenheter som följeforskare inom ett projekt, finansierat av Eu:s strukturfonder. Den europeiska regionala utvecklingsfonden ställer krav på att följeforskaren ska vara kritisk granskande, processtödjande och arbeta för att projektidén drivs mot uppställda mål. I uppdraget finns en problematik; nämligen hur följeforskaren hanterar dilemmat närhet och involvering i relation till distans och ett kritiskt förhållningssätt. Problemet är klassiskt inom såväl aktionsforskning som interaktiv forskning och blir särskilt tydligt i en konkret verklighet. Ett tänkbart utfall av detta skulle kunna vara att följeforskningen blir antingen okritisk eller kritisk och därmed inte infriar de förväntningar som ställs. Studien tar sin utgångspunkt i uppfattningen att följeforskarens primära uppdrag är att följa utvecklingen i ett projekt mot uppsatta mål med syfte att skapa lärande och återföra kunskap från de innovativa och nydanande momenten i projektet. 

    Syfte

    Studiens övergripande syfte är att beskriva den följeforskning som genomfördes i projekt Syster Gudruns fullskalelaboratorium i Blekinge för It i vård och omsorg (SGF). Ytterligare ett syfte är att reflektera över följeforskarens balansgång mellan att vara utvecklingsstödjande, ge konstruktiv kritik och att inte uppfattas som alltför kritisk.

    Metod

    Den interaktiva kritiska forskningen inom SGF handlade om att följeforskarna i dialog med deltagarna byggde upp gemensam och reflekterande kunskap. Primärt inriktades det processuella lärandet på diskussioner om projektidén i relation till uppsatta projekt- och effektmål. Reflektioner om projektets processtöd ledde fram till frågan hur kritisk man kan vara som följeforskare. För att kunna följa SGF:s utveckling mot uppsatta mål eftersträvades en pendling mellan att ibland följa projektets aktiviteter på nära håll för att vid andra tillfällen söka information på ett mer övergripande plan. De metoder som tillämpades var observationer, semistrukturerade intervjuer/samtal, lärandeseminarier samt dokumentanalys. Observatörsrollen kan närmast beskrivas som ett kontinuum från fullt deltagande till avskildhet från den situation/interaktion som studerades. Observationerna låg till grund för de semistrukturerade intervjuer/samtal som fortlöpande genomfördes med projektägare, projektledare och delprojektledare. Tillvägagångssättet skapade förutsättningar för följeforskarna att fånga the actor’s point of view, som utgjorde grund för alternativa tolkningar av skeenden. Lärandeseminarier innebar att projektgruppen regelbundet träffades och tillsammans genomlyste problemområden inom projektet.

    Resultat

    För att följeforskaren ska kunna inta ett kritiskt förhållningssätt och återföra väl underbyggda slutsatser krävs en vetenskaplig ansats. Följeforskning överensstämmer till stora delar med interaktiv forskning där mötet mellan olika perspektiv, delaktighet, lärprocess och gemensam kunskapsbildning är central. När följeforskningens kritiska granskning sätts i relation till projektdeltagarnas olika perspektiv framstår olika bilder av samma praktik. Sett ur ett sociologiskt perspektiv kan detta förstås utifrån att verkligheten är en social konstruktion. Denna konstruktion skapar en inifrån- och en utifrånvy, men även konflikter mellan konkurrerande fält. Vid analys av SGF framstod att projektets aktörer påverkades av spänningar på såväl individ- som strukturnivå. Detta kan förstås utifrån Bourdieus fältteori, Foucaults maktanalytik och den kunskapssociologi som företräds av Berger och Luckman. För följeforskaren och projektdeltagarna blir utmaningen att se konflikter som en produktiv medvetande- och lärprocess. De lärandeseminarier som genomfördes inom ramen för projektet blev följeforskningens viktigaste redskap för att kunna följa processer, egengranskning, synliggöra konkreta problem och öka förståelsen för olika perspektiv.

  • 9.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    I vardagen konstrueras jämställdhet2004Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståesen för jämställdhet inom en kommunal förvaltning utifrån tre teoretiska utgångspunkter; teoretiska perspektiv på organisation, könsperspektiv samt teorier om makt. I fokus står en grupp yrkesverksamma kvinnor och män. Vid genomförandet av den empiriska studien används observationer och kvalitativa intervjuer. När ett könsperspektiv är utgångspunkt vid studier av en organisation framträder könets betydelse på såväl struktur- som individnivå. I resultatet illustrerar en bild av både hinder och möjligheter för en jämställd organisation. De hinder som finns är hierarki, könssegregering, kunskapsbrist, kulturell kod samt språkbruk. Möjligherna utgörs av styrning, kunskap och metoder.

  • 10.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Jämställdhetsaspekten inom hälso- och sjukvården2015In: Sociologi för sjuksköterskor / [ed] Kari Ingstad, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, , 14 p.121-140 p.Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Sociologi för sjuksköterskor ger en introduktion till sociologiska och socialantropologiska begrepp, teorier och fenomen som är relevanta för sjuksköterskor. Genom olika exempel belyser författaren hur dessa kunskaper kan implementeras i mötet med patienter och brukare.

    Boken inleds med en introduktion till samhällsvetenskapliga ämnen och belyser olika sätt att förstå sjukdom. Författaren beskriver också olika sociologiska teorier och centrala begrepp såsom identitet, roll, makt, vanmakt och motmakt. Avslutningsvis belyses några av de förändringar som ägt rum inom hälso- och sjukvården och vilka framtida utmaningar som väntar oss. I ett sådant perspektiv blir innovation och nytänkande framträdande.För att lösa de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför,samt öka kvaliteten på tjänsterna och patientsäkerheten, är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal förmår tänka innovativt och kan implementera nya lösningar.

    Sociologi för sjuksköterskor vänder sig till blivande och redan yrkesverksamma sjuksköterskor.

  • 11.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Kartläggning av chefers vardag i Karlskrona kommuns samlade verksamheter2015Report (Refereed)
  • 12.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Malmö University.
    Arnesson, Kerstin
    Malmö University.
    Maktutövning sett ur ett organisations- och genusperspektiv: En studie vid tre vårdavdelningar2000Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 13. Albinsson, Gunilla
    et al.
    Arnesson, Kerstin
    Organisationsutveckling och ledarskap: Maktutövning ur ett organisations- och genusperspektiv. En studie vid tre vårdavdelningar2003In: Vårdstämman, Stockholm, 2003Conference paper (Other academic)
  • 14.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Projekt, Centrum för telemedicin: Följeutvärderingsrapport2014Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Strukturfonderna är EU:s viktigaste verktyg för att minska regionala skillnader inom och mel-lan medlemsländerna. I den tredje programperioden, 2007-2013, satsas med nationell medfi-nansiering mer än 30 miljarder kronor i olika strukturfondsprojekt. Det ekonomiska stödet ska användas till insatser för regional utveckling, sysselsättning och kompetenshöjning i Sverige.Under programperiodenhar utvärderingsupplägget ändrats till "on-going evaluation", följe-forskning, som syftar till att fortlöpande utvärdera projekten för få underlag till nya vägval och alternativa aktiviteter som bättre leder projekten mot effektmålen. Ytterligare förändring är att medlemsländerna ska visa att de utvecklar utvärderingskapacitet (evaluation capacity building) som kan ta sig an nya krav på följeforskning. Den europeiska kommissionen betonar även att erfarenheter och kunskaper från utvärderingsinsatserna kontinuerligt ska leda till lä-rande i program och projekt liksom till offentlig diskussion, public debate.

    I föreliggande slutrapport redogörs för den följeforskning som genomförtsinom struktur-fondsprojektet Centrum för Telemedicin, CTM under tiden 2012-2013 där syftet var att utvär-dera projektets utveckling mot uppsatta mål. Centralt i denna lärande utvärdering har varit dialogen med projektledaren, projektdeltagarna och representanten för projektägaren. Rollen som följeforskare har inriktats på att vara stödjande, men också störande, det vill säga ifråga-sättande och kritisk.

    Rapporten är indelad i fyra delar. Den första beskriver bakgrunden till projektet, dess syfte och mål. I den andra delen redogörs för följeforskningens metodologiska utgångspunkteroch därefter redovisas resultateti den tredje delen.I den avslutande delenförs ett framåtsyftande resonemang om vilka hållbara effekter som projektet bidragit med

  • 15. Albinsson, Gunilla
    et al.
    Arnesson, Kerstin
    Samverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning2010In: Högskolor och samhälle i samverkan, 2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Samverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning

    Inledning

    Projektet ”Integrerat lärande” har sin upprinnelse i ett genuint intresse för hur teoretisk och praktisk kunskap kan integreras inom högre utbildning genom samverkan med det omgivande samhället. Projektet genomfördes under tiden 2006-2009.

    Syfte

    Projektets övergripande syfte var att inom ramen för ett samhällsvetenskapligt kandidatprogram samverka med offentliga förvaltningar. Ytterligare ett syfte var att med utgångspunkt i en modell för fadderorganisationer implementera arbetsplatsanknutna studier som återkommande inslag inom programmets samtliga kurser.

    Mål

    • Utveckla ett samhällsvetarprogram, som innehåller arbetsplatsanknutna studier
    • Integrera teoretisk och praktisk kunskap
    • Skapa förutsättningar för ett ömsesidigt lärande mellan studenter och praktiker
    • Utveckla en modell för fadderorganisationer

    Metod och tillvägagångssätt

    Interaktiv forskning är en avgränsad form av aktionsforskning som är lämplig när det handlar om att följa och påverka utvecklingen inom ett flerårigt projekt. Forskningen är praktiskt inriktad, bedrivs som en cyklisk process där deltagarna är centrala i forskningsprocessen. Utmärkande är också att förändring ses som en integrerad del av forskningen. Genom en systematisk dialog där reflektion och lärprocess är det centrala sker utbyte av kunskap. Forskarens helhetsförståelse och teorikunnande i relation till praktikerns inifrånvy ger ett perspektivseende som fördjupar kunskapsbildningen. I likhet med den kvalitativa forskningsansatsen är strävan att uppnå en nära, subjekt-subjekt relation mellan forskare, studenter och praktiker.

    Vid genomförandet av projektet tillämpades metodtriangulering i form av fokusgrupper och innehållsanalys. Fokusgrupper innebar att vi vid återkommande tillfällen träffade representanter för fjorton organisationer och samhällsförvaltningar samt sociologistudenter. Vid dessa sammankomster diskuterades integrering av teori och praktik, konkreta förslag på utbildningens innehåll samt förutsättningar för ömsesidigt lärande. En av oss fungerade som moderator med uppgift att initiera nya infallsvinklar i det ämne som diskuterades medan den andra observerade och ansvarade för dokumentation. Innehållsanalysen av dokument utgjordes av studenters kursutvärderingar och reflektionsrapporter.

    Resultat

    I ett samarbete med fjorton fadderorganisationer utvecklades lärande i form av arbetsplatsanknutna studier. Inom varje organisation fanns en särskilt utvald kontaktperson som hjälpte studenten att hitta rätt med de frågor som skulle studeras. Det kunde exempelvis vara att med utgångspunkt i teorin studera organisationsstrukur, oganisationskultur, makt, beslutsfattande, jämställdshetsaspekten, arbetsplatsens användande av e-tjänster, frågor om projektledning, olika ekonomiska och juridiska styrmedel. De arbetsplatsanknutna studierna handlade även om att studenten reflekterade över en aspekt som hon/han vill belysa ytterligare genom teoretiska studier. Resultatet visade att såväl studenter som praktiker upplevde den gemensamma kunskapsbildning som en viktig form för expansivt lärande.

     

  • 16.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Slutrapport följeforskning: Syster Gudruns fullskalelaboratorium i Blekinge för IT i vård och omsorg2011Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna slutrapport inleds med en beskrivning av följeforskningeninom projektet Syster Gud-runs fullskalelabi Blekinge för It i vård och omsorg. (SGF). Därefter belyses formalisering av processtöd och hållbart lärande inom SGF, horisontella kriterier, styrgruppen inom SGF, samt projektetsmåluppfyllelse. I rapportens avslutande konklusioner sammanfattas projektets styrkor och svagheter och en diskussion förs om hur kritisk man kan vara som följeforskare

  • 17.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Sustainable gender equality within Swedish health-and medical care2011In: Gender in question: Rights, representation and substantive freedom. South African Sociological Association University of Pretoria, 2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Gender equality is a cornerstone of Swedish society. It means that women and men have the same opportunities, rights and obligations in all areas of life and can be seen as part of the social dimension of sustainable development. The definition implies that women and men can work and support themselves, combine work and care of children on the same terms and that neither sex in a relationship need to worry about being subjected to abuse or violence. In Sweden equal opportunities has been on the agenda for the past decade and beyond. Despite the Equal Opportunities Act (1991:433), people still experience disadvantages, especially in the labour market. Although Sweden has come a long way in making sure that women and men are treated equally in the workplace there are few countries with so obvious gender based occupational segregation. Within Swedish health- and medical care for example 81 per cent of the employees are women. The majority of those work in a hierarchical structure where the lower and intermediate levels primarily are comprised of women. With this point of departure we have studied the construction of gender equality in every day meetings between women and men working in health- and medical care. By studying the perspective of equality and by adding gender theories we have been able to focus on the domination process.

  • 18.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Sustainable gender equality within the Swedish healthcare2013In: FALF-konferens - Arbetslivets föränderlighet, 2013, 3- p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the presentation is to discuss whether or not a methodological approach can promote a process of making visible gender equality within the health and medical care.

    Although Sweden has come a long way in making sure that women and men are treated equally in the workplace there are few countries with so obvious gender based occupational segregation. Within Swedish health- and medical care for example 81 per cent of the employees are women. The majority of these work in a hierarchical structure where the lower and intermediate levels primarily are comprised of women. With this point of departure we have studied the construction of gender equality in every day meetings between women and men working in health- and medical care.

    Aim

    The overarching purpose of the study was to describe and problematize the perspective of gender equality within the health- and medical care. Two main questions were posed:

    • How is the aspect of gender equality expressed in work related meetings between women and men working in health care?
    • Which opportunities and hindrances exist for creating sustainable gender equality within the health- and medical care?

    Method

    The empirical material comprised 23 women and men studying health care or public health at Blekinge Institute of Technology. The informants were also working as professional nurses. The study was carried through in two steps. Firstly four introductory lectures were conducted. Two of them were about qualitative methods with a particular emphasis on focus groups as an interview technique. The other two focused on current gender equality research. The informants also deepened their knowledge by reading articles about gender equality. In the second step qualitative interviews in focus groups were conducted. Before these occasions the interviewees had prepared themselves by reading a research report which made it possible to relate the text to personal experiences from working life.

    Result

    The empirical material showed that the knowledge about gender equality differed within the studied group. Most informants considered the problem area of vital importance and stressed the necessity of continual discussions in the workplace. However some of the interviewed had never thought of the issue as they regarded gender equality being a question without any interest. All our informants were aware of the plan of action for equality which is required at the workplace but only few of them had read it or worked actively with the implementation. When the interviewees reflected upon the hierarchical structure in their workplaces a common view was that an obvious difference between women’s and men’s opportunities to influence and exercise domination could be seen.

  • 19.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Team learning activities: reciprocal learning through the development of a mediating tool for sustainable learning2012In: Learning Organization, ISSN 0969-6474, E-ISSN 1758-7905, Vol. 19, no 6, 257-287 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this article is to show how a model for sustainable learning has been formed in the meetings between practitioners and researchers.

    Design/methodology/approach – With the point of departure in an interactive research approach, the authors have worked with learning and common knowledge development. Empirical data were collected from nine learning seminars, which were carried out within the framework of an EU project.

    Findings – It is shown by means of empirical examples from an ongoing EU project how the pedagogic method of learning seminars came to be a mediating tool for reciprocal learning between researchers, project leaders and project participants.

    Originality/value – The learning seminars constituted an important part of a reflexive learning process where the learning consists of both practicable and theoretically anchored knowledge. Together with the project participants, the authors developed a model for sustainable learning. This model consists of a reflection model, which rests on four fundamental conditions; pedagogic leadership, the learning group, problem areas/situation and time aspects. This article fills a significant knowledge gap in terms of the development of learning within organizations.

  • 20.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Arnesson, Kerstin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    The managerial position in a Swedish municipal organization: possibilities and limitations2017In: Economic and Industrial Democracy, ISSN 0143-831X, E-ISSN 1461-7099, 1-36 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to explore how a group of managers construct their reality, more specifically what it means to work as a manager in a municipal organization. The empirical data for the study were obtained from a Swedish medium-sized municipality and the study takes as its research approach grounded theory, as developed by Glaser and Strauss. Consequently, the empirical data formed the basis for the research, which takes a multi-methodical and theory-generating approach. The methods used in the study include the use of a questionnaire study, interviews in focus groups, observations, reflective work diaries, and the creation of feedback sessions. The result shows that the managers work in an organization where conflicting and competing value systems act together. These can be interpreted as environmental factors and external bounds on a structural societal level, which cannot be influenced. A point of analysis is that these factors and external bounds to a high degree permeate the manager’s workday and can therefore be seen as a plausible explanation for the boundless nature of the managerial task. For most of the managers of the study, this was expressed as uncertainty as to how to define and interpret goals and as to what the managerial role includes with regard to areas of responsibility. It is interesting to ask, however, whether these conditions are not characteristic of the role of managers and work life in general. The results also show that the substantive theory of the study was not judged to be valid for the municipal companies. These managers do not express as ambivalent an approach to competing value systems as the managers in other sections of the municipality do. Nor do they appear to question their professional knowledge, the work content or managership. Another empirical important finding is that the managers believe that the organizational conditions limit ability to carry out the manager task, but that, despite this, they indicate, paradoxically, that they like their work and the social work environment.

  • 21.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Utvärderingsrapport: Förstudien Senior Bokväm i Karlskrona2012Report (Other academic)
  • 22. Albinsson, Gunilla
    et al.
    Arnesson, Kerstin
    Friberg, Håkan
    Effekter och kostnader av total höftledsplastik i Karlskrona och Karlshamn1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet är att mäta hälsoeffekter av total höftledsplastik med hjälp av hälsoindex och höftindex, att göra en beräkning av kostnaderna för total höftledsplastik inom hälso- och sjukvårdssystemets olika delar, samt att analysera skillnader i resursförbrukning vid Karlskrona och Karlshamns lasarett. Hälsoindexen Rosser, Sickness Impact Profile (SIP) och Euroqol har använts och visar förbättrat hälsoindex 6 månader efter operationen. Höftindexen Charnley, Andersson-Möller/Nielsen och Harris har också testats. Avgörande skillnader mellan höft- och hälsoindex påvisas ej. Kostnaden för ett ingrepp är ca 60 000 kr. Variationer i kostnader mellan olika kliniker kan förklaras med olika behandlingsrutiner.

  • 23. Albinsson, Gunilla
    et al.
    Arnesson, Kerstin
    Jogmark, Marina
    Des médiateurs antiracistes dans les entereprises: une étude de cas suédoise2005In: Discriminations et ethnicisation: Combattre le racisme en Europe / [ed] Manuel Boucher, Rouen: Èditions de l´Aube , 2005, , 21 p.360-381 p.Chapter in book (Refereed)
  • 24.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Jogmark, Marina
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Mångfald i arbetslivet: Betydelsen av mångfaldsutbildning i offentliga och privata organisationer2007Report (Other academic)
  • 25. Albinsson, Gunilla
    et al.
    Arnesson, Kerstin
    Jogmark, Marina
    Opportunities and hindrances of combating discrimination: Diversity in the labour market. The project Key Forces2004In: Paris : Final Conference partnership, november 2004, 2004Conference paper (Refereed)
  • 26.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Jogmark, Marina
    Blekinge Institute of Technology.
    Utvärdering av mångfaldsutbildningen och mångfaldskonsulenternas genomförande av rådslag inom ramen för projekt Nyckelkrafter2005Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en utvärdering av utbildningsdelen inom projekt Nyckelkrafter. Projektet bedrivs inom Equalprogrammet, vars övergripande mål är ett arbetsliv utan diskriminering och ojämlikhet, präglat av mångfald.

  • 27.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Olsson, Ann-Katrin
    Karlskrona kommun.
    Bengtsson, Anna
    Karlskrona kommun.
    Lupp: Från Karlskrona till Pretoria2011Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 28.
    Arnesson, Kerstin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Den multimetodologiska forskningsansatsen2016Conference paper (Other academic)
  • 29. Arnesson, Kerstin
    Följeforskning som utvärderingsmetod2011Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 30.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Lärande utvärdering i ESF-projektet Kompetens i vård och omsorg, KIVO: Slutrapport2014Report (Other academic)
  • 31.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology.
    Integration of theory and practice in higher education2012In: International Journal of Educational Research, ISSN 0883-0355, E-ISSN 1873-538X, Vol. 53, 370-380 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The study demonstrates the suitability of the interactive research approach. When the academy interacted with practitioners common knowledge was created. A core result of the article is the development of a model for sustainable learning. In the centre is a learning process for the integration of theory and practice.

  • 32.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology.
    Interaction patterns within a steering group: power and action outcome2014In: Economic and Industrial Democracy, ISSN 0143-831X, E-ISSN 1461-7099, Vol. 35, no 2, 325-340 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to study interaction patterns within a steering group. Most large projects include a group of this kind whose task it is to steer towards set goals and provide the required resources. The origin of the research area lies in the observation that steering groups seem to have difficulties in living up to the expectations of project management and project participants, despite structured working methods such as regular meetings, distribution of responsibility and cooperation with different interested parties. By means of interviews and observations the article attempts to capture interaction patterns in a specific steering group. The study is anchored in theories of power with the purpose of supplying theoretical concepts and analytical tools. The most important conclusion is that the interaction patterns that emerged in the steering group rested on two foundations. The first one was that social relations in the steering group created power that was produced and manifested in different ways. The second one was that the exercise of power affected the action outcome, that is, the results of the actions and consequences for future actions. Another conclusion is that the exercising of the assignment presupposes four premises: the steering group member needs to have a positive approach to the project idea and the set goals, to have knowledge of the assignment, to have a position with the authority to make and carry out strategic decisions of the project, and be able to allocate time for active work and participation in meetings.

  • 33.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Blekinge University of Technology.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge University of Technology.
    Lärande samtal som didaktisk metod inom högre utbildning2014In: NU2014: Umeå 8-10 oktober : Abstracts, 2014, 20-20 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den utvecklingsinriktade lärprocessen inom högre utbildning kan definieras som en rörelse. En lärprocess inleds när inlärda tankemönster inte räcker till och leder till sökandet efter ny kunskap och nya handlingsalternativ (jmf Dewey, 1933/1989). Individens lärande kan även förstås utifrån ömsesidiga strävanden mot gemensamt uppsatta mål inom en organisation och hänföras till Engeströms aktivitetsteori, som betonar lärandet på olika nivåer inom en organisation. Teorier som primärt fokuserar på det individuella lärandet är dock ofullständiga då det lärande som sker inom en organisation också måste förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv, som sker i interaktioner mellan människor (jfr Engeström et al 1999 a; Engeström et al 1999 b); Engeström, 2006). Ömsesidigt kollektivt lärande beskriver således en lärprocess som sker i samspel och kommunikation med andra. Lärandet handlar då om att gruppens medlemmar lär av varandra och tillsammans genom dialog utvecklar gemensamma och individuella handlingsstrategier. Dessa utformas i ömsesidig påverkan och i förhållande till de regler och normer som finns inom den specifika kontexten.

    Författarna har i flera artiklar och rapporter visat hur de didaktiska metoderna lärande- reflektions- och dialogseminariet blivit medierande redskap för en reflexiv lärprocess och hur teoretisk kunskap och praktisk kunskap kunnat integreras. (Albinsson & Arnesson, 2010; Albinsson & Arnesson 2012; Arnesson & Albinsson, 2012; Albinsson, 2014; Arnesson, 2014)). I olika student- och arbetsgrupper har kunskapsutbyte och gemensamt lärande formaliserats. Med utgångspunkt i en interaktiv forskningsansats och den lärprocess där såväl praktisk användbar som teoretisk förankrad kunskap står i förgrunden har en modell byggts upp, som betonar ömsesidigt lärande, pedagogisk kompetens, tid och ett avgränsat problemområde.

  • 34.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology.
    Lärande seminariet, en metod för hållbart lärande2012In: NU2012, Göteborg, 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med rundabordssamtalet är att diskutera hur lärandeseminariet som metod, där observation, reflektion, analys och dialog är det centrala, kan bidra till att utveckla både praktisk användbar och teoretiskt förankrad kunskap inom högre utbildning.

    Lärandeseminariet har använts av oss, som en metod inom olika EU-projekt för att skapa en medveten strategi för hållbart lärande. Syftet var att vi även inom en specifik kurs, ville pröva och utveckla lärandeseminariet som metod för att integrera teori och praktik. Kursen benämndes ”Hållbar jämställdhet” och genomfördes som en obligatorisk programkurs, under femte terminen inom Samhällsvetarprogrammet för organisation och samhällsförvaltning, 180 hp, vid Blekinge Tekniska Högskola.

    Lärandeseminariet som metod vilar på idén att reflexivt lärande sker i en dialektisk process.  Lärprocessen startar när studenten medvetet och kritiskt reflekterar över vad som ska läras och kunskapen fördjupas när gruppen tillsammans analyserar och diskuterar en situation eller fenomen.

    Inför lärandeseminariet genomförde varje student en genusobservation. De valde att observera situationer som de själva varit en del av exempelvis parmiddagen, festen, balen, mötet inom idrottsföreningen, besök hos farfar på äldreboendet och det politiska mötet. Studenterna författade därefter en reflektionsrapport där den konkreta situationen analyseras i flera steg.  Inledningsvis ställdes frågor som: Vad hände? Varför hände detta? Vad betyder det? Att överväga en situation på detta sätt leder till ny förståelse av hur orsak och samband hänger ihop. Nästa steg innefattar abstraktion, generalisering och tolkning utifrån teori och begrepp. Exempel på teoretiska perspektiv som studenterna tillförde var Hirdmans genusteori, Connells genushierarki, över- och underordning, patriarkat, köns-maktordning. Vid lärandeseminariet var vår roll att skapa en struktur för de diskussioner som fördes, samtidigt som det var viktigt att vara tillåtande och lyhörd. Ambitionen var även att problematisera och ”störa” i syfte att främja reflektion och nytänkande hos studenterna.

    Rundabordssamtalet inleds med en presentation av en modell för hållbart lärande, där lärandeseminariet är ett medierande verktyg för ömsesidigt lärande. Därefter ges möjlighet att diskutera om lärandeseminariet som metod kan bidra till att utveckla både praktisk användbar och teoretisk förankrad kunskap inom högre utbildning. Samtalet avslutas med summering och utvärdering.

  • 35.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Blekinge University of Technology.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge University of Technology.
    Mentorskap: en del av integrering av teori och praktik i högre utbildning2012In: NU2012: Gränslöst lärande :  Supervision – with focus on the learner, 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med rundabordssamtalet är att utifrån ett konkret exempel dela erfarenheter och diskutera om mentorprogram är en möjlig väg för att integrera teori och praktik i högre utbildning.

    Inom ramen för Samhällsvetarprogrammet för organisation och samhällsförvaltning, 180 hp, Blekinge Tekniska Högskola, har försöksprojektet ”Mentorskap, en del av integrering av teori och praktik inom högre utbildning” genomförts. Projektet startade september 2011 och avslutades maj 2012. Studenter inom programmets tredje år deltog i projektet.

    Mentorprogrammet ska ses som en  del av det strategiska arbetet som bedrevs inom programmets samtliga kurser för att integrera teori och praktik.  Under hela utbildningstiden har studenterna kontakt med samma fadderorganisation och kontaktperson.  Inom mentorprogrammet fungerar dessa kontaktpersoner som mentorer.  

    Mentorskap är en metod för att stärka det ömsesidiga lärandet mellan student och mentor. Ett lärande som fördjupas genom att de får ta del av varandras erfarenheter, frågor och perspektiv.  Vidare bygger mentorskap på idén att en student ska få vägledning i personlig och professionell utveckling samt ska kunna styra sitt lärande.

    Mentorsprogrammet startade med att studenter och mentorer träffades i två separata grupper. Vid dessa tillfällen var utgångspunkten definition av mentor- och adeptrollen samt deltagarnas förväntningar på mentorprogrammet. I nästa steg var ett gemensamt seminarium där mål och förväntningar förtydligades och studenterna fick lämnade en skriftlig personlig presentation. Utgångspunkten var att mentor och adept skulle träffas en gång i månaden, cirka en timma och att de tillsammans skulle välja ämnen som skulle diskuteras.   

    Rundabordssamtalet inleds med en presentation av mentorsprogrammets genomförande och en analys av studenternas och mentorernas erfarenheter och upplevelser. Därefter ges möjlighet att utifrån egna erfarenheter diskutera mentorprogram som en del av integrering av teori och praktik i högre utbildning. Samtalet avslutas med en summering och utvärdering.

1 - 35 of 35
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf