lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Axman, Olof
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Lazarov, Sasa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Attraktivitet och moral: Ett experiment om hur attraktivitet påverkar graden av moralisk förkastlighet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att studera om attraktiviteten hos en person kan påverka graden av hur moraliskt förkastlig en handling som utförs av personen bedöms vara och huruvida det föreligger någon könsskillnad. Med ett experiment undersöktes 151 studenter på ett medelstort universitet i södra Sverige. Deltagarna tilldelades ett fiktivt moraliskt scenario med ett bifogat foto av antingen en oattraktiv eller en attraktiv person. En kontrollgrupp blev tilldelade samma scenario men utan något foto. Därefter fick deltagarna svara på hur moraliskt förkastlig de upplevde handlingen som beskrevs i scenariot och hur attraktiv de upplevde personen på fotot vara. Ingen signifikant skillnad i moralisk förkastlighet framkom mellan attraktiv och oattraktivt foto, ej heller någon könsskillnad. Resultatet influerades sannolikt av ”criminal face effect”, den av Dumas & Testé (2012) beskrivna effekt. Om en moraliskt tvivelaktig handling utförs och gärningsmannen uppfyller en stereotyp bild hos en eventuell bedömare av hur någon som utför den handlingen ser ut kommer gärningsmannen att dömas hårdare än om stereotypen inte uppfylls. 

  • 2.
    Axman, Olof
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Sörensen, Stellan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Kulturellt kapital & Konsumtion: Betydelsen av ”hur” svenska studenter konsumerar 2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats gör ett inlägg i debatten om relationen mellan kulturell konsumtion, kulturella smakpreferenser och klass. Det aktuella fältet är väl beforskat, men det råder ingen konsensus kring relationen mellan dessa variabler. Att kulturell konsumtion är mönstrat av social ställning i samhället är en av de mest grundläggande insikterna i kultursociologi. Pierre Bourdieus Distinction: a social critique of the judgement of taste (1984) är ett centralt verk inom fältet. Med tiden har dock Bourdieus bild kommit att ifrågasättas av olika empiriska fynd. Ifrågasättandet kommer från bland annat Petersons (2005) myntande av den kulturella allätaren (the cultural omnivore). Vad som definierar den kulturella allätaren är en ökad bredd av kulturella preferenser och en vilja att blanda hierarkiska kulturella genregränser. Syftet var att fylla några av de luckor som beskrivits av annan forskning och söka hur det ser ut i en svensk studentkontext. Frågeställningarna uppsatsen sökte besvara var; hur ser relationen ut mellan kulturell konsumtion och klass bland svenska studenter; hur resonerar den kulturella allätaren kring sin breda smakpreferens; är särskiljning (distinction) bland kulturella allätare närvarande och hur ser den i så fall ut? Genom Exploratory sequential mixed-method genomfördes 10 intervjuer för att sedan utveckla en enkät som sökte generalisera några av de resultat som framkommit i intervjuerna. Resultatet pekar på att särskiljning främst tycks råda i hur man konsumerar kulturella produkter snarare än vad man konsumerar. Inga tydliga kopplingar mellan kulturellt kapital och konsumtionsmönster påvisades i enkäten. Intervjuerna påvisade dock en stark koppling mellan kulturellt kapital och hur något konsumeras, förstås och tas in.

  • 3.
    Lazarov, Sasa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Axman, Olof
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Consequences of Materialism and Temporal Orientation: Altruism, Environmentalism and Happiness2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur mycket materialism och temporal orientering påverkade hur altruistisk, ekologiskt medvetna och lyckliga individer var. Den aktuella studien bygger på forskning tidigare utfört av Kasser och kollegor (1993, 1996), self-determination theory (Deci & Ryan, 1985) och construal level theroy (Trope & Liberman, 2010). På ett medelstort universitet i södra Sverige, deltog 173 studenter i studien. Ett frågeformulär, baserat på tidigare mätningar, användes för att samla in data. Analys av en korrelationsmatris visade att materialism inte signifikant relaterade till altruism eller pro-ekologiska beteenden. Materialism realterade significant med lycka. Temporal orientering relaterade inte signifikant med vare sig altruism eller lycka. Temporal orientering relaterade dock significant med en aspekt av pro-ekologiskt beteende. Multipel regressionsanalys utfördes för att testa prediktioner. Temporal orientering och materialism tillsammans predicerade inte signifikant någon av de beroende variablerna. Resultaten var sannolikt påverkade av kulturella aspekter, på grund av att Sverige är ganska annorlunda jämnfört med andra västländer vad gäller sociala och ekonomiska policies. De praktiska konsekvenserna av denna studie är att corporate social responsibility (CSR) har visat sig vara relaterat till både materialism och temporal orientering och därför bör beaktas i organisationer som använder CSR-praktiker.

1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf