lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 6.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Johansson, Mairon
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Hemma-hos-insats för barnfamiljer: Förekomst, variation, innebörd2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete är en avrapportering av forskningsprojektet "Hemma-hos-insats för barnfamiljer: förekomst, variation, innebörd", som har genomförts under år 2014–2015. Projektet har möjliggjorts genom forskningsbidrag från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Studiens syfte är att belysa och analysera hemma-hos som insats inom den sociala barnavården avseende förekomst, variation och innebörd.

    Hemma-hos tillkom som en insats inom den sociala barnavården på 1970-talet, då den beskrevs som en ny vårdform av intresse. Hemma-hosaren skulle vistas i familjen och delta i vardagslivet i hemmet. Insatsen uppfattades som ett alternativ till institutionsvistelse för barnen. Fram till 1990-talets början bedrevs viss forskning om hemmahosarbete, därefter är studier som berör arbetet och insatsen ytterst knapphändiga. Vad har det blivit av insatsen under senare årtionden? Med denna studie fyller vi en kunskapslucka.

    Studien utgörs av två delar. Den första delen är en kartläggning av hemma-hos-liknande verksamheter i nio kommuner i Skåne län. Urvalet motiveras av att det under åren 1975–1976 genomfördes en studie (Månsson et al. 1977) om insatsen hemma-hos i de nio kommunerna. Genom att välja samma kommuner har vi kunnat göra vissa jämförelser över tid. Vi har således undersökt vad som har hänt med insatsen nära 40 år senare. Vår kartläggning har genomförts genom telefonintervjuer med tjänstemän inom socialtjänsten i de nio kommunerna. Den andra delen av studien handlar om insatsen i dess praktik ur berördas, inte minst barns och föräldrars perspektiv. Fyra barn, fyra föräldrar, två socialsekreterare och fyra anställda som arbetar med insatsen har kommit till tals (totalt 14 intervjuer). I studien inkluderas barns perspektiv vilket helt har saknats i tidigare forskning.

    Resultaten visar att benämningar som hemma-hos-verksamhet och hemma-hosare har mönstrats ut, men att stödinsatser till barnfamiljer i det egna hemmet alltjämt sker. För att söka fånga en svårfångad praktik har vi i studien frågat efter personligt stöd till barnfamiljer som kan ges i deras hemmiljö. Den vanligaste benämningen på sådana insatser till barnfamiljer idag är familjebehandling. I relation till tidigare antal anställda hemma-hosare, på 1970-talet, har det skett en ökning av anställda familje-behandlare i de undersökta kommunerna. Samtidigt har arbetsuppgifterna breddats till att inkludera exempelvis föräldrautbildningar, grupp-verksamheter för barn och icke behovsprövat samtalsstöd. Resultaten visar att det skett en förändring där allt fler som arbetar med stöd till barnfamiljer i deras hemmiljö idag har högskoleutbildning, främst socionomexamen.

    Ett intressant resultat är att det förefaller ha skett en rumslig förändring, i den meningen att insatser av typen personligt stöd till barnfamiljer idag ofta ges i socialtjänstens lokaler snarare än i hemmen. Arbetets form har också delvis förändrats. Under 1970-talet kombinerade vissa hemma-hosare sitt arbete med "vanligt hemvårdsarbete", medan dagens familjebehandlare kombinerar sina arbetsuppgifter med att exempelvis bedriva gruppverksamheter för barn och genomföra föräldrautbildningar.

    Liksom tidigare studier (Månsson et al. 1977, Kjellquist et al. 1977) beskriver de intervjuade att insatsen utgörs av olika delar av terapeutisk, pedagogisk och praktisk karaktär. Men studien ger indikation på att de terapeutiska inslagen, i form av samtal, dominerar idag medan praktiska inslag som exempelvis att laga mat och följa eller hämta barn från skolan har minskat. Såväl personer som arbetar med insatsen som föräldrar menar att de praktiska inslagen är betydelsefulla. Föräldrarna beskriver att det är positivt att få stöd i hemmet då de upplever det tryggare och enklare än att träffas i socialtjänstens lokaler. Betydelsen av tillit och trygghet i relation till dem som arbetar med insatsen återkommer i intervjuer med föräldrar. Även intervjuade barn tar upp liknande aspekter i betydelsen av att ha en "snäll" familjebehandlare, vilken de upplever trygghet med.

    Liksom i studier från 1970-talet (Månsson et al. 1977, Dahl 1980) finner vi att insatser i barnfamiljers hem även kan utgöras av kontroll och observation. De anställdas uppgift kan i dessa sammanhang vara att observera om föräldrarna visar omsorgsbrist om sina barn. Sådana observationer är avsedda att utgöra underlag till socialsekreterares barnavårdsutredningar om eventuellt omhändertagande av barnen.

  • 7.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Stöd till barn när en förälder avlider2015Ingår i: Att se barn som anhöriga - om beroende i relationer, interventioner och omsorgsansvar: Antologi / [ed] Ulrika Järkestig Bergren, Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Linnéuniversitetet , 2015, 201-227 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att förlora en förälder i dödsfall är mycket påfrestande för barn under uppväxten. När en förälder avlider innebär det en kris och omvälvande förändring. Förlusten får stora konsekvenser, då det rör sig om att förlora en person som står för kärlek, trygghet och daglig omsorg. Förutsägbarhet och stabilitet i tillvaron påverkas negativt.  Förlusten av en eller båda föräldrarna har samband med en större utsatthet och sårbarhet för barn. I kapitlet behandlas konsekvenser för barnen vid en förälders dödsfall, riskfaktorer och skyddande faktorer för barnen, aktuellt forskningsläge om effekter av stödinterventioner riktade till barnen, samt forskning om barns upplevelser av sina behov och av vad som har varit till stöd för dem efter förlusten.

    De utvärderade interventionerna bygger på olika former av stöd till barn och föräldrar, såsom stödgrupper och lägerverksamhet för barn, familjestöd samt föräldrastöd. Forskningsgenomgången om effekter av stöd ger indikation på att stödinterventioner kan förebygga att barn utvecklar allvarligare problem efter förlusten av en förälder. Utifrån aktuellt kunskapsläge finns det stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och till barnets kvarvarande förälder/omsorgsgivare. Stöd till kvarvarande föräldrar kan förbättra deras egen hälsa och främja deras föräldraförmåga, så att de kan ge bättre stöd till sina barn. Samtidigt behöver stöd riktas direkt till barnen. Därutöver har gemensamt stöd till barn och föräldrar med fokus på familjeinteraktion och familjekommunikation visats ge positiv effekt.

    Kvalitativa studier visar att barnen har uppskattat att delta i stödinterventioner då det har hjälpt dem att se att de inte är ensamma i sin situation. Vidare beskriver barn att det har varit till hjälp för dem att få ge uttryck för känslor, sorg, förlust, att känna sig förstådd, att få kunskap och förståelse, samt att även få göra roliga saker/aktiviteter trots sorgen.

  • 8.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Barn som är anhöriga när en förälder avlider: en kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt handlar om stöd till barn när en förälder avlider. En utgångspunkt är tilläggen i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2009:979) § 2g och Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) kap. 6 § 5 om att samhällets hälso- och sjukvård ska beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning; har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada; är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel; eller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

    Syftet med kunskapsöversikten är att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider. Ett syfte är vidare att identifiera fortsatt kunskapsbehov. Följande frågeställningar är i fokus för översikten:

    • Hur ser kunskapsläget ut om effekter av interventioner för att ge stöd till barn vars förälder avlider?
    • Vilka metoder har prövats och utvärderats med fokus på effekter för barnen?
    • Vilket behov av ny kunskap kan identifieras utifrån resultaten i kunskapsöversikten?

    I arbetet med kunskapsöversikten har drygt 1700 referenser granskats för att finna relevanta effektstudier. Vid urvalet har Socialstyrelsens metodbeskrivning för genomförande av systematiska översikter varit vägledande, vilken vilar på The Cochrane Handbook for Systematic Review of Interventions (http://handbook.cochrane.org/). Studiedesignen kan vara randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller kvasiexperimentell studie. Då effektutvärderingar av denna typ är relativt få inom området har även studier med design som bygger på pre-test och post-test inkluderats.

    Urvalskriterier i processen har varit att interventionen riktas till barn i åldern 0-18 år. Interventionen kan förutom att riktas till barnen också riktas till de kvarlevande föräldrarna. För att inkluderas i översikten ska något utfallsmått handla om interventionens effekt för barnen. Efter selektion har slutligen 16 vetenskapliga referenser inkluderats. Dessa har publicerats under perioden 1985-2014, de flesta under 2000-talet. Inkluderade studier har publicerats inom flera ämnen såsom psykologi, socialt arbete, medicin, psykiatri, vilket illustrerar att frågan om stöd till barn vars förälder avlider är relevant för flera yrkesgrupper.

    De utvärderade interventionerna beskrivs relativt ingående i kunskapsöversikten, för att ge inspiration till utvecklingsarbete. De beskrivna interventionerna bygger på olika stödformer: gruppinterventioner, familjeinterventioner, föräldrastöd, lägerverksamhet. I tre av 16 studier har interventionen i första hand riktats till barnen, men det vanligaste är att den har riktats till både barnen och deras kvarlevande föräldrar. Avsikten med att inkludera föräldrar har varit att ge stöd till föräldrarna för att de i sin tur ska få bättre förmåga att stödja sina barn.

    De flesta inkluderade studier har randomiserad kontrollerad studiedesign. En studie bygger på kvasiexperimentell design och en på pre-post-design, där mätning av symtom har gjorts före och efter intervention, för att mäta effekter. En intervention utmärker sig i översikten, The Family Bereavement Program, då den ingår med tio artiklar. Programmet har utvärderats utifrån olika sätt att mäta utfall och med en uppföljningstid på upp till sex år. I de inkluderade studierna används en mängd olika utfallsmått för att mäta interventionernas effekter, flest relaterar till barnens hälsa, framför allt den psykiska hälsan, och till den kvarlevande förälderns föräldraförmåga.

    Översikten visar att interventioner har gett signifikanta effekter för barn och föräldrar inom flera områden. Studierna visar sammantaget att förhållandevis begränsade insatser kan förebygga att barn utvecklar svårare problem. Utifrån aktuellt kunskapsläge ger översikten stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och barnets kvarlevande förälder/omsorgsgivare.

  • 9.
    Johansson, Mairon
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Mirakel inom äldreomsorgen?: idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken2014Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 21, nr 1, 67-84 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Begreppet salutogenes har under senare år blivit populärt inom äldreomsorgen. Trots detta har det saknats empiriska undersökningar om innebörden av salutogent perspektiv. Artikeln handlar om hur idén om ett salutogent synsätt och arbetssätt kommer till, översätts, sprids, för att omsättas i praktik inom äldreomsorgen i en medelstor svensk kommun.

  • 10.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Mötet mellan lokala och regionala fosterhemsinspektörer i Kronobergs län2014Ingår i: Fosterbarn i tid och rum: Lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård cirka 1850-2000 / [ed] Johanna Sköld och Ingrid Söderlind, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2014, 158-188 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Sandvall, Lisbeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Pedagogiska och praktiska reflektioner kringutvecklandet av kursutbudet inom socionomprogrammet – två exempel2013Ingår i: Universitetspedagogik i praktiken: Sexton lärartexter om pedagogisk utveckling / [ed] Henrik Hegender & Martin Stigmar, Växjö: Linnéuniversitetet , 2013, 78-92 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för socialt arbete, SA.
    När föräldrarna inte räcker till: anlitade och lämpliga fosterhem under 1900-talet2012Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 4, 89-107 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to this problem have varied; in Sweden most of these children have been placed in foster care. Due to a law regulating state child-care passed in 1926, children’s welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable. This article focuses on who were contracted as foster parents during the 20th century. The study is based on textual analysis of child welfare practices. The study shows that the children’s welfare board increasingly had ambitions to place children in family constellations that were considered to be ”normal” and ”natural”, in order to contribute to normalization. Foster parents should preferably be married couples. They were expected to be neither too old nor too young. In the middle of the century foster parents from the middle-class were over-represented. In the 1970s there was a shift in who were contracted. For example, placements with relatives became less frequent. There were new demands on the foster parents’ suitability. Previous experience of children was desirable. Some foster parents began to be described as some kind of experts and their homes in terms of treatment.

  • 13.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för socialt arbete, SA.
    Johansson, Mairon
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för socialt arbete, SA.
    Utvärdering av projektet "Hela arbetslivet": Om kompetens, hälsa och ledarskap2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för socialt arbete, SA.
    Lämpliga eller olämpliga hem?: Fosterbarnsvård och fosterhemskontroll under 1900-talet2011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis is about foster family care in Sweden during the 20th century. In the beginning of the century many children lived in foster homes. Because of the law regulating state child care passed in 1926, children’s welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. It was required of foster parents and foster homes to be suitable in order to be allowed to take care of a foster child. What was then meant by the term suitability? This was not clearly expressed; in the assessment of suitability there was room for discretion. The overall aim of this study is to describe and analyse dominant conceptions of what has been characterized as suitable foster homes and foster parents, through the examination of the child welfare practice. The study also deals with power as an essential aspect of how suitability is determined, as well as with the supervision of foster homes. Via a long-term analysis of foster care it is possible to describe patterns and trends, continuity and change over time. The study focused mainly on the children’s welfare board in the municipality of Växjö, and was also put into a broader context of foster care inspections in the county of Kronoberg and the debate on foster care in Swedish journals. Key concepts for this analysis have been discourse, professionalization, power relations, the clinical gaze, class, gender, normality and control.

    The discourse around the suitability of foster homes and foster parents changed during the 20th century. The greatest change took place in the early 1970s, when foster care began to be described in terms of treatment. This shift can mainly be understood in the context of: changes in what problems led to placement; deinstitutionalization; professionalization; along with the influences of psychology and psychiatry on social work. Focus shifted over time from material needs and physical health to social and mental health. However, the discourse also includes elements of continuity. The focus on foster mothers in the inspectors’ examinations and assessments has been persistent and strong, despite great social changes. The norm that foster children should grow up in a nuclear family has prevailed, and it grew even stronger over time. Sometimes conflicts arose between various actors in the foster care practice, due to differing opinions on what was suitable or unsuitable. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes between the involved children, their parents, foster parents and inspectors. Problems in the foster homes which captured the attention of the board, could lead to increased control or to the children’s relocation. Throughout the previous century there has been criticism regarding insufficient control. The idea that supervision should not only serve as control, but also as support has also been advanced. The focus on the inspector’s supporting role was strengthened over time during the century. 

  • 15.
    Bergman, Ann-Sofie
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Ett gott hem?: Barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-19352007Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö.

    Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.

6 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf