lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 203
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ghayvat, Hemant
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM). Tech Univ Denmark, Denmark;Tech Univ Munich, Germany.
    Pandya, Sharnil
    Symbiosis Int Deemed Univ, India.
    Bhattacharya, Pronaya
    Nirma Univ, India.
    Zuhair, Mohd
    Nirma Univ, India.
    Rashid, Mamoon
    Vishwakarma Univ, India.
    Hakak, Saqib
    Univ New Brunswick, Canada.
    Dev, Kapal
    Univ Johannesburg, South Africa.
    CP-BDHCA: Blockchain-Based Confidentiality-Privacy Preserving Big Data Scheme for Healthcare Clouds and Applications2022Ingår i: IEEE journal of biomedical and health informatics, ISSN 2168-2194, E-ISSN 2168-2208, Vol. 26, nr 5, s. 1937-1948Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Healthcare big data (HBD) allows medical stakeholders to analyze, access, retrieve personal and electronic health records (EHR) of patients. Mostly, the records are stored on healthcare cloud and application (HCA) servers, and thus, are subjected to end-user latency, extensive computations, single-point failures, and security and privacy risks. A joint solution is required to address the issues of responsive analytics, coupled with high data ingestion in HBD and secure EHR access. Motivated from the research gaps, the paper proposes a scheme, that integrates blockchain (BC)-based confidentiality-privacy (CP) preserving scheme, CP-BDHCA, that operates in two phases. In the first phase, elliptic curve cryptographic (ECC)-based digital signature framework, HCA-ECC is proposed to establish a session key for secure communication among different healthcare entities. Then, in the second phase, a two-step authentication framework is proposed that integrates Rivest-Shamir-Adleman (RSA) and advanced encryption standard (AES), named as HCA-RSAE that safeguards the ecosystem against possible attack vectors. CP-BDAHCA is compared against existing HCA cloud applications in terms of parameters like response time, average delay, transaction and signing costs, signing and verifying of mined blocks, and resistance to DoS and DDoS attacks. We consider 10 BC nodes and create a real-world customized dataset to be used with SEER dataset. The dataset has 30,000 patient profiles, with 1000 clinical accounts. Based on the combined dataset the proposed scheme outperforms traditional schemes like AI4SAFE, TEE, Secret, and IIoTEED, with a lower response time. For example, the scheme has a very less response time of 300 ms in DDoS. The average signing cost of mined BC transactions is 3,34 seconds, and for 205 transactions, has a signing delay of 1405 ms, with improved accuracy of approximate to 12% than conventional state-of-the-art approaches.

  • 2.
    Jokela, Päivi
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Rahman Jabin, MD Shafiqur
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Testbäddar inom hälso och sjukvård2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanställer resultatet från två delstudier om digitala testbäddar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Den första var en explorativ studie som omfattade 15 digitala testbäddar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Den andra var en studie som fokuserade på företag som utvecklar produkter och tjänster inom hälsa, vård och omsorg, för att erhålla företagens perspektiv på testbäddar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ahnesjö, Jonas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Hållbar hälsa.
    Karlsson, Peter S.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Bergman, Patrick
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Hållbar hälsa.
    The effect of exercising in different environments on heart rate and power output among older adults–a randomized crossover study2022Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 17, nr 11, artikel-id e0275886Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundA growing body of evidence suggests that exposure to nature is beneficial for human health. However, the observed health effect of nature may be mediated by physical activity and that humans are physically active at a higher intensity outdoors compared to when they are physical active indoors.ObjectiveThis study examines the variation of heart rate and power output for a fixed rating of perceived exertion in a group of healthy older adults in three different environments representing three levels of exposure to nature.MethodsTo this randomized, 3-by-3 crossover design study, healthy older adults (≥65 years) were recruited from local gyms. All participants participated in three experimental conditions; indoors, simulated outdoors and outdoor environments, in a randomized order. The participants exercised for 20 minutes at an intensity equivalent to a rating of 11–13 on the Borg scale for perceived exertion (RPE). Measurements of heart rate, power output (Watt) and ratings of perceived exertion were taken at minutes 1 to 6 and at minute 20. To examine the effect of the environment on heart rate and power, linear mixed models were used.ResultsIn all, 48 participants (56% females) were included in the analysis. No significant main effects on the outcomes were observed for power output (p = 0.073, η2 = 0.04) or heart rate (p = 0.067, η2 = 0.04)ConclusionNo significant effect on the outcomes was observed. However, borderline significant outcomes for power output or heart rate outdoors in nature, along with previous studies in the field, indicates that such an effect cannot be completely ruled out, but any effect is likely to be small. Future research examining health benefits of the independent exposure to nature are encouraged to adjust for the dose of physical activity.

  • 4.
    Viscovi, Dino
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Till 2062 och åter på tre timmar: Framtidsresa – att forma morgondagens vård och omsorg2022Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sedan mitten av 80-talet har Kalmar läns museum utformat och genomfört tidsresor för olika kategorier av deltagare, ca 120 tidsresor genomförs per år. De flesta av tidsresorna har haft pedagogiska syften och rört sig bakåt i tiden där deltagarna får upptäcka och erfara olika aspekter av passerade epoker för att stimulera till diskussion och reflexion. Inom eHealth Arena vill Linnéuniversitetet tillsammans med Kalmar läns museum, skapa erfarenhet och kompetens att göra framtidsresor inom e-hälsa genom att prova metoden dels inom äldreomsorgen, dels inom det förbättringsarbete som sker i länets habilitering och rehabilitering inom projektet ”Framtidens habilitering och rehabilitering är Nära”.

    Målet med framtidsresorna har varit att testa om metoden kan engagera och stärka personal inom vården och omsorgen att reflektera och diskutera framtidens vård och omsorg, allt i syfte att skapa bred delaktighet i förändringsarbete i allmänhet och digitalisering i synnerhet, kort sagt, att artikulera behov och handlingsalternativ grundade i solida yrkeserfarenheter. Denna rapport ska bidra med två saker, å ena sidan fungera som instruktion och beskriva vad en tidsresa är för dem som vill använda metoden, å andra sidan ska den värdera hur väl de genomförda framtidsresorna lyckades uppnå sina syften; att erbjuda en metod för reflexion, kreativitet och nytänkande och att bidra till en utvecklad framtidsförståelse för större delaktighet i förändringsarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Hållbar hälsa.
    Patienternas och personalens upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på Nationella läkemedelslistan: Rapport till E-hälsomyndigheten2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige är på gång att införa ett nytt register, Nationella läkemedelslistan (NLL), baserat på en lag som trädde i kraft 1 maj 2021. Målet är att NLL ska ge hälso- och sjukvård, apotek och patienter tillgång till samma information om förskrivna och uthämtade läkemedel. Förväntningarna är att NLL ska bidra till förbättrad patientsäkerhet, men en sådan stor förändring innebär också en risk för okända negativa effekter.

    Syftet med projektet var att undersöka upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på NLL från de tre perspektiven vård, apotek och individ innan den nya lagen trädde i kraft. Ett av projektets delmål var att ta fram en modell för detta som möjliggör att studera förändringar över tid. Våren 2020 genomfördes 33 intervjuer med läkare, sjuksköterskor, farmaceuter på apotek och kliniska farmaceuter, patienter och anhöriga runt om i Sverige. April 2021 genomfördes enkäter som besvarades av 809 informanter från samma kategorier som intervjuerna.

    Det är tydligt att det finns betydande problem med informationshanteringen i läkemedelsprocessen som ger utmaningar för personal i vården, på apotek och patienter och skapar osäkerhet och merarbete för att veta vilka läkemedel som är aktuella. Detta innebär patientsäkerhetsrisker och är negativt ur ett samhällsperspektiv. Undersökningen visar också ett tydligt behov av en gemensam nationell läkemedelslista. Förväntningarna på NLL är höga och många hoppas att den nya lagen ska innebära ökad patientsäkerhet och att många av de upplevda problemen ska bli bättre. Resultaten visar samtidigt på en stor oro, farhågor och upplevda hinder samt delvis orealistiska förväntningar i förhållande till det som är på väg att implementeras. Dessutom upplevde många att de saknat information, har en otydlig bild om vad som ska förändras och när, eller inte känner till NLL sedan tidigare.

    De flesta förhoppningarna som beskrivs från alla parter bygger till största del på att vårdens arbetssätt anpassas, att förskrivarna kan hålla listan aktuell, ta ansvar för helheten och ta hänsyn till andra ordinationer, samt hantera ändringar i behandling så att informationen följer med till listan. Detta i sin tur kräver att vårdpersonalen kan arbeta i system som ger dem bra stöd för detta arbete, att det är tydligt hur det ska arbeta och inte krävs manuell informationsöverföring. Arbetet med NLL är en förutsättning för att lösa många av de problem som upplevs i läkemedelsprocessen och har således potentialen att förbättra patientsäkerhet. Olösta frågor som skapar oro i vården är till exempel hur informationen från NLL som bygger på recept ska kunna återföras i journalsystemen på ett bra sätt då informatiken där bygger på ordinationer som innehåller andra informationsmängder och en annorlunda logik. Det är viktigt att fastställa en konkret och gemensam bild av önskat arbetssätt kring NLL med patientsäkerheten i fokus, och hur integration ska ske så att det på ett tydligt och enkelt sätt stödjer detta arbetssätt och ser till att viktig information inte går förlorad. Här behövs bland annat en konstruktiv dialog mellan E‑hälsomyndigheten och vården kring möjligheter med NLL utifrån nuvarande lagstiftning och förutsättningar. 

    Sist men inte minst vill vi lyfta vikten av forskning och uppföljning kopplat till informationshanteringen i läkemedelsprocessen och arbetet med NLL. Effekter blir ofta andra och fler än väntat. Komplexitet, stora utmaningar och läkemedelslistans betydelse för patientsäkerheten gör att det är extra viktigt att kunna följa införandet av NLL och identifiera både positiva och negativa effekter samt hinder för implementering. I rapporten presenteras en modell för uppföljning av effekter mätt som användarnas upplevelser samt ett förslag till en bredare modell som även innefattar en kombination med andra kvantitativa mått som är relevanta i sammanhanget. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Slutrapport NLL
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bilaga 1 Intervjuguider rapport NLL
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bilaga 2 Enkäter rapport NLL
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bilaga 3 Nya frågor Nationell patientenkät rapport NLL
  • 6.
    Ek, Anna
    et al.
    Karolinska Institutet, Sweden.
    Alexandrou, Christina
    Linköping university, Sweden.
    Söderström, Emmie
    Linköping university, Sweden.
    Bergman, Patrick
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Hållbar hälsa.
    Delisle Nyström, Christine
    Karolinska Institutet, Sweden.
    Direito, Artur
    National University of Singapore, Singapore.
    Eriksson, Ulf
    Strömstad Academy, Sweden.
    Henriksson, Pontus
    Linköping university, Sweden.
    Maddison, Ralph
    Deakin University, Australia.
    Trolle Lagerros, Ylva
    Karolinska Institutet, Sweden;Stockholm Health Services, Sweden.
    Bendtsen, Marcus
    Linköping university, Sweden.
    Löf, Marie
    Linköping university, Sweden;Karolinska Institutet, Sweden.
    Effectiveness of a 3-Month Mobile Phone-Based Behavior Change Program on Active Transportation and Physical Activity in Adults: Randomized Controlled Trial.2020Ingår i: JMIR mhealth and uhealth, E-ISSN 2291-5222, Vol. 8, nr 6, s. 1-15, artikel-id e18531Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Active transportation (AT; ie, walking and cycling as a mode for transportation) has been associated with decreased morbidity and mortality; however, low-cost and scalable intervention programs are lacking.

    OBJECTIVE: The goal of the research was to determine the effectiveness of a 3-month behavior change program delivered via a mobile phone app to promote AT (TravelVu Plus) on time spent in moderate-to-vigorous physical activity (MVPA).

    METHODS: For this 2-arm parallel randomized controlled trial, we recruited a population-based sample of 254 adults from Stockholm County who were aged 20 to 65 years and had access to a smartphone. On completion of 1-week baseline measures, the 254 participants were randomized to either the control or intervention group (1:1 ratio). Both groups had access to the standard TravelVu app (Trivector AB) for monitoring their AT for 6 months. The intervention group also received a 3-month behavior change program to promote AT (TravelVu Plus app). Assessors of outcomes were blinded to group allocation. Outcomes were objectively measured MVPA at 3 (primary) and 6 months. Secondary outcomes were AT, attitudes toward AT, and health-related quality of life at 3 and 6 months.

    RESULTS: No effect on MVPA was observed after 3 months (P=.29); however, at 6 months the intervention group had a greater improvement in MVPA than the controls (6.05 minutes per day [95% CI 0.36 to 11.74; P=.04]). A Bayesian analyses showed that there was a 98% probability that the intervention had any effect at 6 months, and a 63% probability that this effect was >5 minute MVPA per day.

    CONCLUSIONS: No effect on MVPA immediately after the intervention period (at 3 months) was observed; however, there was a delayed effect on MVPA (6 minutes per day) at 6 months, which corresponds to approximately 30% of the weekly MVPA recommendation. Our findings suggest that a behavior change program promoting AT delivered via an app may have a relevant effect on PA.

    TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrials.gov NCT03086837; https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03086837.

    INTERNATIONAL REGISTERED REPORT IDENTIFIER (IRRID): RR2-10.1186/s12889-018-5658-4.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Nordqvist, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). Region Kalmar County, Sweden.
    Wåhlin, Ingrid
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Region Kalmar County, Sweden.
    Carlsson, Martin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). Region Kalmar County, Sweden.
    Beliefs and responsibilities regarding vitamin D deficiency: a drug focused thematic analysis among Swedish primary care physicians2019Ingår i: Presented at The Annual vitamin D workshop, 2019, New York City, USA, 2019, 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Rapport från följeforskningen i projektet Palliativt centrum för samskapad vård2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet Palliativt centrum för samskapad vård är ett samverkansprojekt mellan Linneuniversitetet och Region Kronoberg med finansiering ifrån Familjen Kamprad Stiftelse 2013–2017. Det långsiktiga målet för projektet var att, utifrån ett tänkt centrum, utveckla och förbättra den palliativa vården i Kronobergs län.

    Följeforskningen har haft som syfte att övergripande värdera Palliativt centrums prestationer, kortsiktiga och långsiktiga effekter samt undersöka om projektet bidragit till en hållbar utveckling inom den palliativa vården. Datainsamling har skett med semistrukturerade intervjuer med alla deltagare i projektorganisationen och från vård och omsorg, personal som deltagit i insatser från projektet och chefs- och ledningsfunktioner. Följeforskningen har haft ett utifrånperspektiv och inte varit kopplat till projektets arbete.

    Resultat visar att Palliativt centrum genomfört ett omfattande kunskapslyft inom palliativ vård i form av tematräffar i studiecirkelformat för personal inom vård och omsorg i Kronobergs län och stärkt yrkesroller såsom sjuksköterska, läkare och undersköterska med inslag av palliativ vård i utbildningar och kurser. Palliativt centrum har även utvecklat och utfört insatser för allmänheten i syfte att skapa diskussion och reflektion om palliativ vård.

    Palliativt centrum har, med nämnda insatser och den forskning som skett inom palliativ vård, väsentligen uppfyllt målet för projektet och initierat fokus på palliativ vård, men för en hållbar utveckling av palliativ vård och för en hållbar verksamhet för Palliativt centrum, behövs fortsatt arbete, fokus på införandet av interventioner inom vård och omsorg och ett mer aktivt ägarskap från mottagarorganisationerna.

    En strategiskt viktig effekt av projektets övergripande resultat är det fortsatta stöd om finansiering som har beviljats för en ny fem-årsperiod av Familjen Kamprad Stiftelse, Region Kronoberg och Linnéuniversitetet, där man ser stort värde att forskning och klinisk verksamhet interagerar för att skapa större kunskap om hur palliativ vård kan utvecklas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Nordqvist, Ola
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Risk management of drugs causing vitamin D deficiency: using real world data to assess adherence to medical guidelines2018Ingår i: Presented at: Abu Dhabi Annual International Conference of Vitamin D Deficiency and Human Health, March 15-16, 2018, Abu Dhabi, UAE, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Weyns, Danny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), Institutionen för datavetenskap (DV). Katholieke Univ Leuven, Belgium.
    Caporuscio, Mauro
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    BoConnect – Reliable Assistive Technologies to Empower Elderly People to Live Independently Longer2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BoConnect was a multi-disciplinary collaborative research project between Linnaeus University and Växjö and Kalmarmunicipalities in Sweden. The project had a budget of 3 MSEK; it stated Jan. 2015 and ended Dec. 2016.The project studied reliable assistive technologies to support elderly people. In contrast to existing work in this areathatis often limited to small-scale technology-driven pilots that are poorly embedded in the social living context, the BoConnect project took a holistic perspective on assistive technologies and put user needs and reliability of the solutions in focus, both from a technological and organizational perspective. This report summarizes the main results of the project.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Lundberg, Jenny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), Institutionen för medieteknik (ME).
    Billore, Soniya
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för marknadsföring (MF).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Diabetes Among Children (DAC) Project - Exploring Opportunities with Support from Mobile Applications in a Cross Cultural Indo-Swedish Study2017Ingår i: Proceedings of the 10th International Joint Conference on Biomedical Engineering Systems and Technologies, Vol 5: HEALTHINF / [ed] VanDenBroek, EL Fred, A Gamboa, H Vaz, M, SciTePress, 2017, s. 407-412Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we present opportunities and challenges to meet the worldwide challenge of diabetes. Diabetes has devastating long-term complications that cause very great personal suffering and social costs locally and globally. The prevalence of diabetes is increasing globally as an epidemic and affects 415 million people today, which is expected to increase to 642 million in 2040. In this paper we explore possibilities to join in Indo-Swedish R&D collaboration. We present and motivate the research purpose. Furthermore we present a research framework for mobile application development between Sweden and India. The scientific framework is elaborated and this paper ends with specific challenges and further work.

  • 12.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ensamhet på särskilt boende - förstudie2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som ett led i arbetet med förbättringsområdet ensamhet gav Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun eHälsoinstitutet i uppdrag att ta fram ett underlag att ingå i verksamheters eget förbättringsarbete med att stävja negativt upplevd ensamhet i särskilda boenden. Studien utfördes september-december 2015 genom en litteratursökning respektive intervjuer med sju personal.

    Litteratursökningen inkluderade elva artiklar i vilka följande aspekter framträdde som särskilt viktiga orsaker eller faktorer som påverkar negativt upplevd ensamhet på särskilda boenden: social isolering, förluster, fysisk försämring, grad av allmän tillfredsställelse. I flera artiklar hade olika digitala stöd prövats med gott resultat, t.ex. videosamtal och TV-spel.

    Personalen uttryckte att ensamhet är ett svårt begrepp att avgränsa. Det var inte helt klart för dem när ensamhet upplevs som negativ eller inte. Samtidigt såg de att många boende led av upplevd ensamhet, oro och upplevd ångest. Den tid personalen har för sociala aktiviteter och den tid de boenden har biståndsbedömt är begränsad. Personalen upplevde att denna tid borde vara mer omfattande då sociala aktiviteter är en tidskrävande arbetsuppgift och något de starkt upplevde behövdes. De boende hade många gånger svårt att upprätthålla en social aktivitet sinsemellan utan personal.

    Utifrån forskningsresultat och intervjuerna föreslår utvärderingen att verksamheten bör arbeta med följande för att minska ensamhet:

    • Främja social inklusion - inom verksamheten och med det omgivande samhället
    • Skapa social interaktion - stärka personalen i att stödja de boende som vill interagera
    • Lyfta sociala aktiviteter - ge dem tyngd och göra dem accepterade i verksamheten
    • Möjliggöra "det lilla mötet" - värdeskapande varje dag mellan personal och boende
    • Stärka personalen - i att tolka signaler och agera vid uttryckt dåligt mående
    • Insatser för att stärka boendes självkänsla
    • Insatser för att minska depression och ångest
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Caporuscio, Mauro
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Weyns, Danny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), Institutionen för datavetenskap (DV). Katholieke Univ Leuven, Belgium.
    Andersson, Jesper
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    IoT-enabled Physical Telerehabilitation Platform2017Ingår i: Proccedings of the International Workshop on Engineering IoT Systems: Architectures, Services, Applications, and Platforms, IEEE, 2017, s. 112-119Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Physical telerehabilitation services over the Internet allow physiotherapists to engage in remote consultation with patients at their homes, improving the quality of care and reducing costs. Traditional visual approaches, such as webcams and videophones, are limited in terms of precision of assessment and support for assistance with exercises. In this paper, we present a Physical Telerehabilitation System (PTS) that enhances video interaction with IoT technology to monitor the position of the body of patients in space and provide smart data to physiotherapists and users. We give an overview of the architecture of the PTS and evaluate (i) its usability based on a number of interviews and focus groups with stakeholders, and (ii) its technical efficiency based on a series of measurements. From this evaluation, we derive a number of challenges for further improvement of the PTS and outline a possible solution based on a microservices architecture.

  • 14.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nyttoanalys - nytt vårdinformationssystem i Landstinget Dalarna2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). University of Sheffield, UK.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Israelsson, Johan
    Kalmar County Hospital.
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Reasons for poor vital sign documentation in electronic health records: A qualitative study2017Ingår i: European Society of Cardiology Congress, Barcelona, 26-30 August, 2017, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Broberg, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Användbarhet och ändamålsenlighet med Gemensam informationsstruktur2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att stödja arbetet att kartlägga uppfattningen om ändamålsenlighet och användbarhet hos produkter och tjänster inom Gemensam informationsstruktur (GI). GI består av Nationell informationsstruktur (NI) och Nationellt fackspråk (NF) samt tjänster, verktyg, metoder och ändringshantering. NF består i sin tur av Snomed CT, Hälsorelaterade klassifikationer och Socialstyrelsens termbank. Detta uppdrag är en aktivitet inom Socialstyrelsens projekt "Långsiktig utveckling av GI". Uppdraget till eHälsoinstitutet sträckte sig från början av mars till slutet av april 2016, som en del av Socialstyrelsens eget arbete som ska pågå maj månad ut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Axelsson, Clara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Byrman, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Skoglund, Astrid
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Stevenson-Ågren, Jean
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    "Det kan bli så mycket fel": Förstudie om barnmorskors upplevelser av kommunikation med gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska.2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Stevenson-Ågren, Jean
    University of Sheffield, UK.
    Documentation of Vital Signs in Electronic Health Records: A Patient Safety Issue2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background and aim: Hospitals in the developed world are increasingly adopting digital systems such as electronic health records (EHRs) for all kinds of documentation. This move means that traditional paper case notes and nursing records are often documented in EHRs. Documentation of vital signs is important for monitoring a patient's physiological condition and how vital signs are presented in a clinical record can have a profound impact on the ability of clinicians to recognise changes, such as deterioration in a patient's condition. Vital signs have received minimal attention with regard to how they are documented in EHRs which suggests that there is an urgent need for this to be examined.

     

    Design, methodology and approach: A mixed methods study was conducted in a 372-bed county hospital in two phases. Phase one was a quantitative study, and was followed by a qualitative study in phase two. The aim of the quantitative study was to examine the vital signs documented in the electronic health records of patients who had previously suffered a cardiac arrest. The aim of the qualitative study was to investigate how medical and nursing staff measured, reported and retrieved information on vital signs. Observations were made and interviews were conducted in four clinical areas.

     

    Findings: The quantitative study found that documentation of vital signs was incomplete in relation to current universal standards for monitoring vital signs, and that vital signs were dispersed inconsistently throughout the EHR. The qualitative study provided a detailed understanding of the routines and practices for monitoring vital signs and demonstrated variation in routines and in methods of documentation in the four clinical areas. Documenting and retrieving vital signs in the EHR was problematic because of usability issues and led to workflow problems. Workflow problems were solved at ward level by the creation of paper workarounds.

     

    Contribution to knowledge: This thesis has shown that poor facilities for the documentation of vital signs in EHRs could have a negative impact on patient safety because it reduces the possibility of good record keeping. This leads to limited availability of easily accessible, up-to-date information, essential for identifying clinical deterioration and, thus, is a challenge to patient safety. Related to this, the thesis has identified possible solutions to usability problems in the EHR. Inconsistent routines and practices were also identified and suggestions were made for how this problem might be approached.

  • 19.
    Axelsson Olsson, Diana
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Kartläggning av informationsdelning över huvudmannagränser2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Föreliggande rapport syftar till att vara en kartläggning över nuvarande situation med identifierade problem och behov gällande tillgång till information mellan olika huvudmän för att vara ett underlag till strategi och handlingsplan. Arbetet i denna rapport har genomförts i två steg; dels en enkätundersökning och dels genomförande av två workshops.Kartläggningen visade att det finns ett stort antal personer som är behöriga till olika systemstöd men som inte använder dem. Det framkom även att en stor del upplever brister i befintliga rutiner och att rutiner inte följs. Brister inom området med rutiner kan hanteras genom utbildning och revidering av befintliga dokument. Resultatet pekar också på att det brister i förståelse för varandra, mellan huvudmännen, hur rutinerna ser ut och hur man arbetar på olika sätt inom olika verksamheter. Man efterfrågar utbildning och mer specifikt en gemensam utbildning för landsting och kommuner för att få en ökad förståelse och insyn i varandras verksamheter eftersom det i praktiken påverkar och berör det egna dagliga arbetet. En stor del av deltagarna anser att systemen saknar viss typ av informationsmängd eller funktionalitet. Vidare är det även en stor del som upplever dubbelarbete som följd av användningen av systemstöden. Enkätsvaren visar att det finns ett behov från landstingets personal att digitalt kunna ta del av information såsom hälsostatus från kommunerna. Dessutom säger enkätsvaren att båda huvudmännen (men främst kommunernas Socialtjänst) efterfrågar möjligheten att kommunicera på ett säkert och digitalt sätt med andra myndigheter.

  • 20.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Patients' views on electronic patient information leaflets2016Ingår i: Pharmacy Practice, ISSN 1885-642X, E-ISSN 1886-3655, Vol. 14, nr 2, artikel-id 702Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Information in society and in health care is currently undergoing a transition from paper to digital formats, and the main source of information will probably be electronic in the future. Objective: To explore patients’ use and perceptions of the patient information leaflet included in the medication package, and their attitude towards a transition to an electronic version. Methods: The data was collected during October to November 2014 among individuals in South-Eastern Sweden, using a questionnaire (n=406, response rate 78%) and interviews (n=15). Results: The questionnaire showed that the majority of the respondents (52%) occasionally read the patient information leaflet, 37% always read it, and 11% never read it. Almost half of the patients (41%) were positive towards reading the patient information leaflet electronically while 32% were hesitant and 26% neutral. A majority of the patients would request to get the patient information leaflet printed at the pharmacy if it was not included in the package. There were differences in attitude related to age and gender. The interviews showed that patients had mixed views on a transition to an electronic patient information leaflet. The patients perceived several positive aspects with an electronic patient information leaflet but were concerned about elderly patients. Conclusion: Although many were positive towards reading the patient information leaflet electronically, the majority prefer the patient information leaflet in paper form. Providing appropriate and useful eHealth services for patients to access the patient information leaflet electronically, along with education, could prepare patients for a transition to electronic patient information leaflet. © 2016, Grupo de Investigacion en Atencion Farmaceutica. All rights reserved.

  • 21.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Fossdal Finnas, Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). eHälsoinstitutet.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola ; Landstinget i Blekinge.
    Professionernas behov av kompetens inom eHälsa: Både befintlig och blivande personal inom hälsa, vård och omsorg2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Hovstadius, Bo
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Barn som anhöriga: ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att barn och unga lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom medför direkta och indirekta kostnader för samhället på kort och lång sikt. Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp som barn som anhörig till förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). University of Sheffield.
    Israelsson, Johan
    Kalmar County Hospital, Sweden.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Documentation of vital signs in electronic records: the development of workarounds2015Ingår i: Health informatics for enhancing health and well-being: Proceedings of the seventeenth International Symposium for Health Information Management Research, York, UK 24-26 June 2015 / [ed] P. Bath, H. Spring, &, B Sen, B, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Workarounds are commonplace in health care settings. An increase in the use of electronic health records (EHR) has led to an escalation of workarounds as health care professionals cope with systems which are inadequate for their needs. Closely related to this, the documentation of vital signs in EHR has been problematic. The accuracy and completeness of vital sign documentation has a direct impact on the recognition of deterioration in a patient’s condition. We examined work flow processes to identify workarounds related to vital signs in a 372-bed hospital in Sweden. In three clinical areas, a qualitative study was performed with data collected during observations and interviews and analysed through thematic content analysis. We identified paper workarounds in the form of hand-written notes and a total of eight pre-printed paper observation charts. Our results suggested that nurses created workarounds to allow a smooth workflow and to ensure patients safety.

  • 24.
    Ericson, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att barn och unga lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom medför direkta och indirekta kostnader för samhället på kort och lång sikt. Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp som barn som anhörig till förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika.

  • 25.
    Moharra, Montse
    et al.
    Agcy Healthcare Qual & Assessment Catalonia, Spain..
    Almazan, Cari
    Agcy Healthcare Qual & Assessment Catalonia, Spain..
    Decool, Marie
    Agcy Healthcare Qual & Assessment Catalonia, Spain..
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Allegretti, Natalia
    Lombardia Informat SpA, Italy..
    Seven, Merik
    NICTIZ, Netherlands..
    Implementation of a cross-border health service: physician and pharmacists' opinions from the epSOS project2015Ingår i: Family Practice, ISSN 0263-2136, E-ISSN 1460-2229, Vol. 32, nr 5, s. 564-567Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective(s). To explore the opinions of health professionals with experience of the European Patient Smart Open Services (epSOS) system regarding the epSOS services perceived utility, potential impact and main barriers and facilitators to its use. Methods. Qualitative study design involving focus groups with health care professionals with experience of epSOS system. A semi-structured topic guide was developed to guide the discussion. Results. epSOS services were seen as interesting intuitive services and easy to operate. The greatest impact was in terms of positive impact on communication, clinical safety and patient management. Data reliability, difficulties in accessing the service and aspects related to information technology architecture were considered the most relevant barriers. Conclusion. This study has provided insights into the strengths and limitations of two new eHealth services for use across countries within the European Union, and has provided indications of how those services could be improved.

  • 26.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ohlson, Mats
    Med Prod Agcy, Uppsala.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Implementation of information systems at pharmacies – a case study from the re-regulated pharmacy market in Sweden2015Ingår i: Research in Social and Administrative Pharmacy, ISSN 1551-7411, E-ISSN 1934-8150, Vol. 11, nr 2, s. E85-E99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    When the Swedish pharmacy market was re-regulated in 2009, Sweden moved from one state-owned pharmacy chain to several private pharmacy companies, and four new dispensing systems emerged to replace the one system that had previously been used at all Swedish pharmacies for more than 20 years.

    Objectives

    The aim of this case study was to explore the implementation of the new information systems for dispensing at pharmacies.

    Methods

    The vendors of the four dispensing systems in Sweden were interviewed, and a questionnaire was sent to the managers of the pharmacy companies. In addition, a questionnaire was sent to 350 pharmacists who used the systems for dispensing prescriptions.

    Results

    The implementation of four new dispensing systems followed a strict time frame set by political decisions, involved actors completely new to the market, lacked clear regulation and standards for functionality and quality assurance, was complex and resulted in variations in quality. More than half of the pharmacists (58%) perceived their current dispensing system as supporting safe dispensing of medications, 26% were neutral and 15% did not perceive it to support a safe dispensing. Most pharmacists (80%) had experienced problems with their dispensing system during the previous month. The pharmacists experienced problems included reliability issues, usability issues, and missing functionality.

    Conclusion

    In this case study exploring the implementation of new information systems for dispensing prescriptions at pharmacies in Sweden, weaknesses related to reliability, functionality and usability were identified and could affect patient safety. The weaknesses of the systems seem to result from the limited time for the development and implementation, the lack of comprehensive and evidence-based requirements for dispensing systems, and the unclear distribution of quality assurance responsibilities among involved stakeholders.

  • 27.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Hafström, Angelica
    Innovare R&D AB, Sweden.
    Kompetensutveckling eHälsa: vilken kompetens behövs för vem och hur?2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I olika sammanhang och rapporter framkommer behov av ökad kompetens inom eHälsa. För att kartlägga vilken utbildning som finns samt hur behovet av kompetensutveckling inom eHälsa ser ut nationellt arrangerades vid VITALIS i Göteborg 23 april en workshop. Syftet var att påbörja en diskussion och kartläggning kring behov av kompetensförsörjning inom eHälsa, för att få upp ögonen för frågan och främja utveckling inom området. Målen med workshopen var att gemensamt besvara frågor om hur behovet av utbildning ser ut för olika intressenter samt hur och av vem utbildning bör erbjudas. På workshopen deltog omkring 30 personer som representerade landsting, kommun, regionförbund, IT-konsulter, myndigheter, arbetsgivarorganisation, fackförbund och akademi. Workshopen inleddes med en kort presentation av begreppet eHälsa, ämnena Medicinsk Informatik och Hälsoinformatik. eHälsobegreppet sattes även i ett större utvecklingsskontext med utgångspunkt i framtida utmaningar och ledningssystemet ”God Vård”. Befintliga utbildningar inom eHälsa presenterades därefter. Deltagarna delades sedan in i grupper som fick diskutera vilka ämnen som ska ingå i en eHälsoutbildning, för vilka målgrupper ämnet är relevant och i vilken form utbildning ska ges till olika målgrupper. Det finns redan idag en del utbildningar inom eHälsa. Utbildning inom eHälsa bedrivs vid 8 lärosäten och flera andra aktörer. Utbildningarna skiljer sig åt i längd, omfattning, målgrupp, form och innehåll. Det finns bl a fristående kurser, inslag av eHälsa i professionsutbildning, utbildningsprogram och uppdragsutbildning. Grupperna var eniga om att det finns behov av kompetensutveckling inom eHälsa. Alla behöver kunna allt av de ämnen som identifierades i grupperna, men i olika omfattning. Vad man behöver ha mest kunskap om beror på vilken roll man har i förhållande till eHälsa. Utbildning inom eHälsa bör ges i olika former: informell, icke formell och formell. Resultatet visar att det finns behov av fortsatt kartläggning kring hur utbildningen i dessa former till olika roller bör se ut. Utmaningar är också hur det ska genomföras och vem som ska ta ansvar för att kompetensutveckling sker. Detta behöver utredas, förtydligas och styras om det ska hända något. Mot bakgrund av den ökade digitaliseringen inom en vård och omsorg som står inför stora förändringar, behöver frågan om utbildning inom eHälsa lyftas i flera olika sammanhang och komma upp på agendan.

    Förslag på fortsatta tänkbara initiativ:

    • Kommunicera och diskutera resultaten av denna workshop

    • Fortsatt kartläggning för att tydliggöra kompetensbehov för olika roller

    • Utveckla kompetensutvecklingsmodell som stöd för långsiktigt lärande

    • Fortsatt arbete för att tydliggöra ansvarsfrågan kring kompetensutveckling

    • Nationellt lyfta eHälsa som en tydlig del i professionernas kompetensutveckling

    • Uppföljningsaktivitet kring kompetensutveckling inom eHälsa på VITALIS 2016

    • Bilda en grupp på t ex LinkedIn för de som är intresserade av att driva utvecklingen

    för ökad kompetens inom eHälsa

    • Bilda ett nätverk för utbildningsaktörer inom eHälsa

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Pilotstudie - webbutbildningen: Läkemedelsbehandling av äldre för AT-läkare2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen har under 2014 tagit fram en webbutbildning för att förbättra AT-läkares kompetens inom området läkemedelsbehandling av äldre. I juni 2014 uppdrog Socialstyrelsen åt eHälsoinstitutet att under hösten 2014 genomföra en utvärdering huruvida webbutbildningen stärker AT-läkarnas kompetens inom området.

    Utvärderingen genomfördes som en kontrollerad studie, där studiepopulationen (AT-läkare som tidigare inte hade genomgått webbutbildningen) delades in i två grupper; en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Båda grupperna besvarade en webbenkät som bestod av bakgrundsfrågor och 20 kunskapsfrågor som hämtats från webbutbildningens kunskapstest inom modulerna allmänmedicin och internmedicin. Kunskapsfrågorna var både flersvarsfrågor och ensvarsfrågor. För att få rätt på flervalsfrågorna krävdes att alla rätta alternativ var ifyllda.

    Totalt besvarade 90 AT-läkare enkäten, 67 i kontrollgruppen och 23 i interventionsgruppen (svarsfrekvens 16%). I genomsnitt fick svarande i interventionsgruppen 9,5 rätt svar och svarande i kontrollgruppen 7,7 rätt svar. Frågorna skiljer sig i svårighetsgrad utifrån antal rätta svar och sex frågor särskilde sig genom att visa på mer markanta skillnader i resultat mellan grupperna.

    Utvärderingen visar att den valda utvärderingsmetoden och genomförandet fungerar och ger trots en relativt låg svarsfrekvens resultatet att de AT-läkare som genomgått webbutbildningen får ett bättre resultat i kunskapstestet än de som inte genomgått utbildningen. En framtida utvärdering som görs efter det att webbutbildningen integrerats in i AT-läkarnas ordinarie utbildning, antas kunna säkra en hög svarsfrekvens och då ge statistiskt signifikanta resultat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Lidström, Bodil
    Swedish eHealth Agency.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Gustafson, Yngve
    Umeå University.
    Eiermann, Birgit
    Karolinska Institutet ; Swedish eHealth Agency.
    Potential drug-related problems detected by electronic expert support system: physicians’ views on clinical relevance2015Ingår i: International Journal of Clinical Pharmacy, ISSN 2210-7703, E-ISSN 2210-7711, Vol. 37, nr 5, s. 941-948Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Drug-related problems cause suffering for patients and substantial costs. Multi-dose drug dispensing is a service in which patients receive their medication packed in bags with one unit for each dose occasion. The electronic expert support system (EES) is a clinical decision support system that provides alerts if potential drug-related problems are detected among a patients’ current prescriptions, including drug–drug interactions, therapy duplications, high doses, drug-disease interactions, drug gender warnings, and inappropriate drugs and doses for geriatric or pediatric patients. Objective The aim of the study was to explore physicians’ views on the clinical relevance of alerts provided by EES. Furthermore we investigated if physicians performed any changes in drug treatment following the alerts and if there were any differences in perceived relevance and performed changes between different types of alerts and drugs. Setting Two geriatric clinics and three primary care units in Sweden. Method Prescribed medications for patients (n = 254) with multi-dose drug dispensing were analyzed for potential drug-related problems using EES. For each alert, a physician assessed clinical relevance and indicated any intended action. A total of 15 physicians took part in the study. Changes in drug treatment following the alerts were later measured. The relationship between variables was analyzed using Chi square test. Main outcome measure Physicians’ perceived clinical relevance of each alert, and changes in drug treatment following the alerts. ResultsPhysicians perceived 68 % (502/740) of EES alerts as clinically relevant and 11 % of all alerts were followed by a change in drug treatment. Clinical relevance and likelihood to make changes in drug treatment was related to the alert category and substances involved in the alert. Conclusion In most patients with multi-dose drug dispensing, EES detected potential drug-related problems, with the majority of the alerts regarded as clinically relevant and some followed by measurable changes in drug treatment.

  • 30.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). University of Sheffield, UK.
    Israelsson, Johan
    Kalmar County Hospital.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Dokumentation av vitalparametrar i datorjournaler: En risk för patientsäkerheten?2014Ingår i: VITALIS - Nordens ledande eHälsomöte: Vetenskapliga papers presenterade vid Vitalis konferens, Svenska Mässan, Göteborg, 8-10 april 2014, Göteborg: Göteborgs universitet, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidig upptäckt och snabb hantering av riskpatienter har betraktats som det ’första steget i kedjan till överlevnad’ i hjärtlungräddning (HLR)[1]. Patienter uppvisar ofta tecken på försämring av kliniskt tillstånd under perioden före oväntad hjärtstopp [2]. För att förbättra identifieringen av försämring i kliniskt tillstånd hos patienter har många varianter på system för snabb respons införts med fokus på mätning, rapportering och hantering av patienter med avvikande vitalparametrar [3]. Datorjournaler journaler används allt mer inom vården för i stort sett all dokumentation. Däremot är kunskapen begränsad kring betydelsen av dokumentationen i datorjournalen för att upptäcka försämring av patienternas kliniska tillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka dokumentationen av vitala parametrar i datorjournalen för sjukhusvårdade patienter, som efter inläggning drabbats av oväntat hjärtstopp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    eMedication – improving medication management using information technology2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läkemedel förbättrar och förlänger livet för många och utgör en väsentlig del av dagens hälso- och sjukvård men om läkemedel tas i fel dos eller kombineras felaktigt med varandra kan behandlingen leda till en försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar och dödsfall. En del av dessa problem skulle kunna förebyggas med rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt och i rätt form. Informationsteknik i läkemedelsprocessen har potentialen att öka kvalitet, effektivitet och säkerhet genom att göra information tillgänglig och användbar men kan också innebära problem och risker. Det är dock en stor utmaning att i läkemedelsprocessen föra in effektiva och användbara IT-system som stödjer och inte stör personalen inom sjukvård och på apotek, skyddar den känsliga informationen för obehöriga och dessutom fungerar tillsammans med andra system. Dagens IT-stöd i läkemedelsprocessen är otillräckliga. Till exempel saknar läkare, farmaceuter och patienter ofta tillgång på fullständig och korrekt information om en patients aktuella läkemedel; det händer att fel läkemedel blir utskrivet eller expedierat på apotek; och bristande eller långsamma system skapar frustration hos användarna. Dessutom är det flera delar av läkemedelsprocessen som fortfarande är pappersbaserade. Därför är det viktigt att utvärdera IT-system i läkemedelsprocessen.

    Vi har studerat IT i olika delar av läkemedelsprocessen, före eller efter införandet, framför allt utifrån användarnas perspektiv. Sverige har lång erfarenhet och tillhör de ledande länderna i världen när det gäller eRecept, det vill säga recept som skickas och lagras elektroniskt. I två studier fann vi att eRecept är väl accepterat och uppskattat av farmaceuter (Studie I) och patienter (Studie II), men att det finns behov av förbättringar. När apoteksmarknaden omreglerades 2009 infördes fyra nya receptexpeditionssystem på apoteken. Vi fann att det efter införandet uppstod problem med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet som kan ha inneburit en risk för patientsäkerheten (Studie III). I Sverige har man inom flera sjukvårdsregioner infört gemensamma elektroniska läkemedelslistor. I en av studierna kunde vi visa att detta har inneburit en ökad tillgänglighet av information, men att en gemensam lista inte alltid blir mer korrekt och kan innebära en ökad risk att känslig information nås av obehöriga (Studie IV).

    I två av studierna undersöktes beslutsstödssystemet elektroniskt expertstöd (EES):s potential som stöd för läkare att upptäcka läkemedelsrelaterade problem till exempel om en patient har två olika läkemedel som inte passar ihop, eller ett läkemedel som kanske är olämpligt för en äldre person. Studierna visade att EES gav signaler för potentiella problem hos de flesta patienter med dosdispenserade läkemedel i Sverige (Studie V), och läkarna ansåg att majoriteten av signalerna är kliniskt relevanta och att några av signalerna kan leda till förändringar i läkemedelsbehandlingen (Studie VI).

    Sammantaget visar avhandlingen att IT-stöd har blivit en naturlig och nödvändig del i läkemedelsprocessen i Sverige men att flera problem är olösta. Vi fann svagheter med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet i de använda IT-systemen. Patienterna är inte tillräckligt informerade och delaktiga i sin läkemedelsbehandling. Läkare och farmaceuter saknar fullständig och korrekt information om patienters läkemedel, och de har i dagsläget inte tillräckliga beslutsstöd för att förebygga läkemedelsrelaterade problem. Eftersom läkemedelsprocessen är komplex med många aspekter som påverkar utfall behöver vi ett helhetstänkande när vi planerar, utvecklar, implementerar och utvärderar IT-lösningar där vi väger in både tekniska, sociala och organisatoriska aspekter. Avhandlingens resultat visar på ett behov av ökad koordination och utbildning samt förtydligande av ansvaret för inblandade aktörer. Vi föreslår gemensamt strategiskt arbete och att inblandade myndigheter tar fram vägledning och krav för IT i läkemedelsprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    eMedication_kappa
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 32.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet i Kalmar fick hösten 2013 i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att, utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, ta fram en prototyp av ett mätinstrument som skall identifiera och värdera informationsrisker på operationell nivå inom vårdverksamhet. Mätinstrumentet ska kunna användas av vårdverksamhet såväl som myndighet och forskarsamhället. Denna rapport beskriver uppdragets genomförande och dess resultat i form av ett framtaget mätinstrument.

    Kvalitativa metoder med observationer och intervjuer har använts. Observationer skedde under en sjuksköterskas arbetspass vid två slutenvårdsenheter respektive en vårdenhet inom hemsjukvård i Kalmar. Läkares perspektiv på informationsrisker inkluderades genom data från intervjuer med läkare från tidigare rapporter utförda av eHälsoinstitutet. Det framtagna mätinstrumentet genomgick ett test med sju respondenter via telefonintervju och skriftligt via mail. Testet visade på att frågorna i mätinstrumentet var relevanta och nära den kliniska vardagen och gav god återkoppling på vad att justera i det framtagna mätinstrumentet.

    En prototyp av ett mätinstrument har tagits fram. Det framtagna mätinstrumentet har utvecklats att vara enkelt och användbart i vårdverksamhet hos såväl landsting som kommunal hemsjukvård; att kunna besvaras av all vårdpersonal involverad i patientens läkemedelsprocess; att vara ett stöd för självutvärdering om informationsrisker och ett stöd för verksamheten att initiera ett risktänk och diskussion.

    Till skillnad från mätinstrumentet är de handböcker som används för risk- och händelseanalyser omfattande och gedigna, med metodbeskrivningar och frågeställningar strukturerade efter profession och/eller aktivitet. De kräver mycket tid att läsa igenom, förstå och operativt arbeta efter. Det framtagna mätinstrumentet kan således fylla en värdefull plats; med sin närhet till den operationella kliniska vardagen, nära patient, enkel att använda; om det valideras och vidare utvecklas. Vi anser att mätinstrumentet även skulle ha fördel av att göras digitalt, för att genom detta förenkla för vårdpersonalen att besvara frågor men även för att förenkla en statistisk kvantifierbar sammanställning av resultat samt underlätta möjlighet att jämföra förändring över tid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ekedahl, Anders
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Implementation of a shared medication list: physicians’ views on availability, accuracy and confidentiality2014Ingår i: International Journal of Clinical Pharmacy, ISSN 2210-7703, E-ISSN 2210-7711, Vol. 36, nr 5, s. 933-942Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Physicians, patients and others involved need to have accurate information on patients’ current drug prescriptions available, and have that information protected from unauthorized access. During the past decade, many counties in Sweden have implemented regionally shared medication lists within health care. Objective The aim of this study was to describe physicians’ views on changes in accuracy, availability and confidentiality in the transition from local medication lists to a regionally shared medication list. Setting Health care units in four different counties of Sweden after the transition from local medication lists to a regionally shared medication list. The shared medication list was an integrated part of the electronic health record system in the respective counties, but the system and implementation process varied. Methods Physicians (n = 7) with experience of transition from local medication lists to a regionally shared medication list were interviewed in a semi-structured manner. Main outcome measure: Physicians’ views on changes in information risks, focusing on accuracy, availability and confidentiality. Results The transition from local medication lists to a shared medication list increased the availability of information: from being time consuming or not possible to access from other care givers to most information being available in one place. A regionally shared medication list was perceived as having the potential to provide a greater accuracy of information, but not always: the shared medication list was perceived as more complete but with more non-current drugs. On the other hand, a shared medication list implied an increased risk of violating patient privacy, placing greater demands on IT security in order to protect the confidentiality of information. Conclusion Physicians perceived a regionally shared medication list to increase the availability of information about current prescriptions and potentially the accuracy but may decrease the confidentiality of information. To implement a shared medication list, we recommend providing clear description of responsibilities and routines for normal activities as well as back-up routines, consider IT-security and data protection early, involve patients to improve the accuracy of the list as well as to monitor and evaluate the implementation.

  • 34.
    Ericson, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Schönström, Nils
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Klinisk utvärdering av medicinska informationssystem: Fokus på elektroniska patientjournalsystem2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vården blir allt mer beroende av effektiva och ändamålsenliga informationssystem. Många system har införts utan närmare prövning och kontroll av den kliniska nyttan till skillnad mot införande av nya läkemedel. Medicinska informationssystem är en medicinteknisk produkt och ska följa dess regelverk, till exempel ha en uttalad avsedd användning som inbegriper patientnyttan. Att regelverket för medicintekniska produkter även gäller för medicinska informationssystem har dock i vissa delar haft svårt att slå igenom hos tillverkarna som, bland annat, har skyldighet att genomföra kliniska utvärderingar. För att förbättra genomslagskraften av regelverket uppdrog Läkemedelsverket åt eHälsoinstitutet att kartlägga kunskapen om och följsamheten till regelverket avseende klinisk utvärdering.

    Syftet med föreliggande studie var primärt att ta fram ett beslutsunderlag för hur klinisk utvärdering av medicinska informationssystem bör gå till, med fokus på elektroniska patientjournalsystem, och sekundärt att konkretisera de krav som ska vara uppfyllda för systemen och att undersöka vilken information som är lämplig i en framtida vägledning. För att lösa detta preciserades flera målfrågeställningar vilka berörde vad klinisk utvärdering av patientjournalsystem innebär och syftar till, varför det är nödvändigt, hur de genomförs, om de överensstämmer med regelverket och hur de bör genomföras.

    Totalt 28 semistrukturerade intervjuer genomfördes med tillverkare, IT-förvaltare, användare och nationella företrädare, med kommentarer från en referensgrupp.

    Respondenterna var positiva till att diskutera klinisk utvärdering och till att frågan belystes, men tyckte att frågeställningarna var komplexa och svåra att besvara samt att termer och begrepp uppfattades svåra att förstå. Det kunde upplevas abstrakt och svårt att kliniskt utvärdera ett medicinskt informationssystem jämfört med mer hårdvarubaserad medicinteknisk apparatur.

    Det medicinska syftet och den avsedda användningen med journalsystemet ska definieras av tillverkaren, vilka också var tydliga med att beskriva detta, medan IT-förvaltarna och användarna inte visste vad tillverkarna angivit för medicinskt syfte. Trots att IT-förvaltarna och användarna var osäkra på tillverkarnas beskrivning av det medicinska syftet hade de ändå en ganska tydlig uppfattning om vad det medicinska syftet med systemen är eller kanske snararare vilket/vilka behov de borde uppfylla enligt användaren. Syfte och behov upplevdes gå i vartannat och beskrevs bland annat med orden tillgänglighet, överblick, dokumentation, patientsäkerhet, effektivitet, beslutsstöd, arbetsverktyg, kommunikation och uppföljning.

    Flera av tillverkarna hade svårt att koppla begreppet klinisk utvärdering till patientjournalsystem och hade svårt att sätta begreppet i ett sammanhang. Tillverkarna förknippade istället sina svar till vad man faktiskt använder sig av såsom litteraturstudier, riskanalys, riskhanteringsprocess, acceptanstest, testmiljö, pilottest och beprövad erfarenhet.

    Till skillnad från vad som gäller för läkemedel har införandet av medicinska informationssystem inga tydligt definierade faser. Ett sätt att förtydliga och förenkla klinisk utvärdering av medicinska informationssystem skulle vara att göra en tydlig fasindelning, som blir lätt att kontrollera. Utifrån våra intervjuer skulle faserna kunna innehålla följande steg:

    • Teoretisk del – litteraturstudier, intervjuform
    • Utvecklingsfasen – riskanalys, riskhanteringsprocess, acceptanstest
    • Testmiljö – standardiserade användningsfall/testfall
    • Pilottest – skarp miljö i liten skala under översikt
    • Breddinförande
    • Uppföljning
    • Beprövad erfarenhet

    Sammanfattningsvis har vi funnit stora variationer i tolkningen av klinisk utvärdering av medicinska informationssystem och ett stort behov av förslag till att stärka den kliniska utvärderingen. Våra rekommendationer i det framtida arbetet med klinisk utvärdering av medicinska informationssystem är att ta fram:

    • Enhetliga definitioner av termer och begrepp
    • Gemensamt regelverk med tydliga riktlinjer
    • Förenklad vägledning anpassad till svenska förhållanden
    • Specifik utbildning kring avsedd användning och regelverkens tillämpning
    • Branschöverenskommelser
    • Tydliga krav vid tillsyn

    Föreliggande rapport avser att bidra till att både förtydliga tolkningen av regelverket och underlätta följsamheten och förhoppningen är att rapporten ska kunna användas i en framtida vägledning avseende klinisk utvärdering av medicinska informationssystem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Johansson Östbring, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Eriksson, Tommy
    Lund University.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hellström, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Medication beliefs and self-reported adherence - results of a pharmacist’s consultation: A pilot study2014Ingår i: European Journal of Hospital Pharmacy: Science and Practice, ISSN 2047-9956, Vol. 21, nr 2, s. 102-107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ObjectivesClinical outcomes in the secondary prevention of cardiovascular disease depend on the patients’ adherence to prescribed medicines. Motivational interviewing (MI) is a patient-centered approach used to change different health behaviors. The objective of this pilot study was to explore the impact of a clinical pharmacist’s consultation on beliefs about medicines and self-reported medication adherence among patients with coronary heart disease (CHD).

    MethodsCHD-patients participating in a prevention program at the Kalmar County Hospital were randomized to control or intervention. The intervention consisted of a medication review focused on cardiovascular drugs, and a semi-structured interview based on MI-approach, with a follow-up phone call two weeks later. The intervention was conducted by a clinical pharmacist at the cardiology unit three months post-discharge.

    Primary outcome measures were the results from the Beliefs about medicines-Specific (BMQ-S) and the 8-Item Morisky Medication Adherence Scale (MMAS-8) two weeks after intervention.

    Results21 enrolled patients (11 intervention) all completed to follow-up. MMAS-8 was very similar in the intervention and control groups. In BMQ-S the intervention group had a mean (SD) necessity score of 21 (4) and a concern score of 12 (6), corresponding results in the control group were 21 (3) and 10 (5). However, since there was a difference in BMQ-S at baseline, seven intervention patients shifted towards more positive beliefs compared to two control patients.

    ConclusionNo difference was found in adherence and beliefs at follow-up. However, after consultation a larger proportion of patients changed towards more positive beliefs compared to control.

  • 36.
    Pun, Benny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nationellt register födoämnesreaktioner: en förstudie2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Allergier och överkänslighetsreaktioner för födoämnen är vanligt förekommande i Sverige och är ett växande folkhälsoproblem. Det är dock okänt hur många individer som drabbas varje år då många är odiagnostiserade. Individer med svåra allergier eller överkänsligheter mot födoämnen upplever ofta en sämre livskvalitet. Många studier talar för att födoämnesallergier och tillhörande anafylaktiska reaktioner är i ökande.

    Studiens syfte var att undersöka förutsättningar för att skapa ett nationellt register över födoämnesreaktioner.

    Studien bestod av en litteratursökning inom området och sju semistrukturerade intervjuer med nio personer med olika professioner.

    I litteratursökningen identifierades två nationella register i Sverige och ytterligare fyra i andra europeiska länder med fokus på allergi eller överkänslighet för födoämnen eller livsmedel. De intervjuade hade blandade synpunkter kring förutsättningarna och behovet av att skapa ett nationellt register över födoämnesreaktioner. Majoriteten av de intervjuade kunde se en nytta med ett register men några av informanterna ansåg att det skulle finnas problem vid registreringen och inrapporteringen av data.

    Studien visade att det finns ett intresse för utvecklandet av ett nationellt register av födoämnesreaktioner. Däremot såg de intervjuade många svårigheter och frågetecken kring skapandet av ett sådant register. Främst handlade det om regelverket för inmatningen av uppgifter i registret men också om förvaltningen och finansieringen av ett nationellt register.

    Vi föreslår en fördjupad studie med fokus på design av ett nationellt register av födoämnesreaktioner där man undersöker förutsättningarna för en central ägare och intresserade finansiärer. Då skulle man också undersöka vilka professioner som kan vara lämpliga för att rapportera in uppgifter samt ta fram ett genomarbetat regelverk för vad som skall registreras och av vem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Semark, Birgitta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Engström, Sven
    Arvidsson, Eva
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Participation in decision making when starting long-term medication: patients´ experiences2014Ingår i: European Journal for Person Centered Healthcare, ISSN 2052-5648, E-ISSN 2052-5656, Vol. 2, nr 3, s. 282-289Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rationale, aim and objective

    To achieve the beneficial effect of drug treatment and reduce unnecessary health care costs, patients must be involved in shared decision making. The aim of this study was to describe patient experiences of participation in decision making when starting long-term medication.

    Method

    Nine patients at two health care centers were semi-structured interviewed about their experiences, beliefs and feelings about their participation in the decision to start long-term medication. Data was analyzed by a qualitative content method.

    Results

    Respondents stated that participating in decision making in drug treatment requires knowledge of the relevant area and requiring trusting the physician. The respondent’s responsibility and motivation facilitate adherence to drug treatment. 

    Conclusion

    Patients sought participation in the decision making of long-term medication and wished for adequate time needed for this dialogue. If they lacked sufficient knowledge, they wanted relevant and useful information from the physician. To experience trust in the physician through a good encounter increases the possibility for participation and enhancement of medication adherence. In order to participate in decision making, the patient needs the physician’s encouragement.

     

  • 38.
    Johansson Östbring, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Eriksson, T.
    Lund Univ.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hellström, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Patient-centered medication review in coronary heart disease: impact on beliefs about medicines2014Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 13, s. S15-S15Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Nordqvist, Ola
    Kalmar County Council, Sweden.
    Pharmaceuticals increasing the risk of vitamin D deficiency- an overlooked issue among Swedish physicians2014Ingår i: Presented at IOF Regionals 5th Asia-Pacific Osteoporosis Meeting, 2014, Taipei, Taiwan, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Lidström, Bodil
    Swedish EHlth Agcy, Stockholm, Sweden.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Eiermann, Birgit
    Karolinska Inst ; Swedish EHlth Agcy, Stockholm, Sweden.
    Potential drug related problems detected by electronic expert support system in patients with multi-dose drug dispensing.2014Ingår i: International Journal of Clinical Pharmacy, ISSN 2210-7703, E-ISSN 2210-7711, Vol. 36, nr 5, s. 943-952Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Drug related problems (DRPs) are frequent and cause suffering for patients and substantial costs for society. Multi-dose drug dispensing (MDDD) is a service by which patients receive their medication packed in bags with one unit for each dose occasion. The clinical decision support system (CDSS) electronic expert support (EES) analyses patients’ prescriptions in the Swedish national e-prescription repository and provides alerts if potential DRPs are detected, i.e. drug–drug interactions, duplicate therapy, drug-disease contraindications, high dose, gender warnings, geriatric, and paediatric alerts. Objective To analyse potential DRPs in patients with MDDD, detected by means of EES. Setting A register study of all electronically stored prescriptions for patients with MDDD in Sweden (n = 180,059) March 5–June 5, 2013. Method Drug use and potential DRPs detected in the study population during the 3 month study period by EES were analysed. The potential DRPs were analysed in relation to patients’ age, gender, number of drugs, and type of medication. Main outcome measure Prevalence of potential DRPs measured as EES alerts. Results The study population was on average 75.8 years of age (±17.5, range 1–110) and had 10.0 different medications (±4.7, range 1–53). EES alerted for potential DRPs in 76 % of the population with a mean of 2.2 alerts per patient (±2.4, range 0–27). The older patients received a lower number of alerts compared to younger patients despite having a higher number of drugs. The most frequent alert categories were drug–drug interactions (37 % of all alerts), duplicate therapy (30 %), and geriatric warnings for high dose or inappropriate drugs (23 %). Psycholeptics, psychoanaleptics, antithrombotic agents, anti-epileptics, renin-angiotensin system agents, and analgesics represented 71 % of all drugs involved in alerts. Conclusions EES detected potential DRPs in the majority of patients with MDDD. The number of potential DRPs was associated with the number of drugs, age, gender, and type of medication. A CDSS such as EES might be a useful tool for physicians and pharmacists to assist in the important task of monitoring patients with MDDD for potential DRPs.

  • 41.
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Sjukskrivningskoordinatorns roll: Patientens perspektiv2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom landstinget har funktionen sjukskrivningskoordinator införts med uppgift att bland annat samordna arbetet inom rehabiliteringsgarantin.

    I den här studien utvärderades funktionen sjukskrivningskoordinator inom primärvården i Landstinget i Kalmar län utifrån patientens perspektiv. Målet var att ta reda på patienters egen uppfattning om betydelsen av en sjukskrivningskoordinator inom deras sjukskrivningsprocess. Denna studie är en fortsättning av en tidigare studie kring effekterna av införandet av en sjukskrivningskoordinator inom Landstinget i Kalmar län då koordinatorsfunktionen utvärderades utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens perspektiv.

    Samtliga patienter var positiva till att ha en koordinator involverad i sin sjukskrivningsprocess och de upplevde koordinatorsfunktionen som ett stöd. Koordinatorn sågs som ”spindeln i nätet” som samordnade kontakter både internt och externt. Patienterna upplevde att de hade fått ett bra bemötande och koordinatorns personlighet var en viktig faktor för hur väl de tyckte att funktionen fungerade.

    Sammanfattningsvis såg patienten koordinatorn som ett värdefullt stöd i sin sjukskrivningsprocess och för sitt välmående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Hovstadius, Bo
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hellström, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Trends in Inappropriate Drug Therapy Prescription in the Elderly in Sweden from 2006 to 2013: Assessment Using National Indicators2014Ingår i: Drugs & Aging, ISSN 1170-229X, E-ISSN 1179-1969, Vol. 31, nr 5, s. 379-386Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Medication for elderly patients is often complex and problematic. Several criteria for classifying inappropriate prescribing exist. In 2010, the Swedish National Board of Health and Welfare published the document "Indicators of appropriate drug therapy in the elderly" as a guideline for improving prescribing for the elderly. Objective The aim of this study was to assess trends in the prescription of inappropriate drug therapy in the elderly in Sweden from 2006 to 2013 using national quality indicators for drug treatment. Methods Individual-based data on dispensed prescription drugs for the entire Swedish population aged >= 65 years during eight 3-month periods from 2006 to 2013 were accumulated. The data were extracted from the Swedish Prescribed Drug Register. Eight drug-specific quality indicators were monitored. Results For the entire population studied (n = 1,828,283 in 2013), six of the eight indicators showed an improvement according to the guidelines; the remaining two indicators (drugs with anticholinergic effects and excessive polypharmacy) remained relatively unchanged. For the subgroup aged 65-74 years, three indicators showed an improvement, four indicators remained relatively unchanged (e.g. propiomazine, and oxazepam) and one showed an undesirable trend (anticholinergic drugs) according to guidelines. For the older group (aged >= 75 years), all indicators except excessive polypharmacy showed improvement. Conclusion According to the quality indicators used, the extent of inappropriate drug therapy in the elderly decreased from 2006 to 2013 in Sweden. Thus, prescribers appear to be more likely to change their prescribing patterns for the elderly than previously assumed.

  • 43.
    Johansson, Pauline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Using advanced mobile devices in nursing practice - the views of nurses and nursing students2014Ingår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 20, nr 3, s. 220-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Advanced mobile devices allow registered nurses and nursing students to keep up-to-date with expanding health-related knowledge but are rarely used in nursing in Sweden. This study aims at describing registered nurses’ and nursing students’ views regarding the use of advanced mobile devices in nursing practice. A cross-sectional study was completed in 2012; a total of 398 participants replied to a questionnaire, and descriptive statistics were applied. Results showed that the majority of the participants regarded an advanced mobile device to be useful, giving access to necessary information and also being useful in making notes, planning their work and saving time. Furthermore, the advanced mobile device was regarded to improve patient safety and the quality of care and to increase confidence. In order to continuously improve the safety and quality of health care, advanced mobile devices adjusted for nursing practice should be further developed, implemented and evaluated in research.

  • 44.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av eHälsa - 10 års erfarenhet2014Ingår i: Vitalis - Nordens ledande eHälsomöte 2014: Vetenskapliga papers presenterade vid Vitalis konferens, Svenska Mässan, Göteborg, 8-10 april 2014, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Hälso- och sjukvården har gjort omfattande satsningar på införande av IT-stöd för att få en bättre, säkrare och effektivare vård. IT-stöden ger dock inte alltid de avsedda effekterna och utvärdering blir då ett viktigt instrument i förbättringsarbetet. Vi har gjort en studie av 26 utvärderingsprojekt vid eHälsoinstitutet senaste 10 åren och kartlagt medarbetarnas erfarenheter av att utvärdera eHälsa. Dessa resultat kommer att användas för att förbättra metodik för utvärdering av eHälsa.

  • 45.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av iKBT: pilottest av internetstödd psykologisk behandling vid Landstinget i Kalmar län2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Psykiatriförvaltningen, Landstinget i Kalmar län initierade 2010 en utredning för att undersöka möjligheten att använda internetstödd behandling inom kognitiv beteendeterapi (iKBT). 2011 inleddes diskussioner med två tjänsteföretag inom området: Psykologpartners och Livanda och under perioden 2012-08—2014-02 prövades två behandlingsystem i pilottester inom primärvård och psykiatri. Landstinget i Kalmar län gav eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet uppdraget att genomföra föreliggande utvärdering. Utvärderingens mål var att beskriva behandlarnas upplevelse av att använda två olika system för iKBT. Särskilt fokus skulle läggas på jämförelse mellan användningen inom primärvård och psykiatri. Utvärderingen skulle också om möjligt identifiera aspekter gällande breddning och upphandling.

    De deltagande behandlarna upplevde metoden iKBT som ett komplement till den traditionella behandling som respektive verksamheter erbjuder. iKBT ansågs kunna vara en kvalitetssäkring i det att materialet ser lika ut för alla patienter oavsett ansvarig behandlare.

    Behandlarna ansåg att det går att upprätthålla kompetens i två program som används relativt ofta men samtidigt ser man det som svårt för den enskilde att upprätthålla kompetens inom alla de program ett system erbjuder. Behandlarna ansåg båda systemen som generellt bra, men med olika positiva värden. Behandlarna upplevde system A som mer patientvänligt då det ansågs ha en stor variation i det material som ingår i de båda testade programmen. Behandlarna upplevde system B som mer behandlarvänligt. Den administrativa delen av systemet, som vänder sig till den behandlande parten, ansågs ha en hög funktionalitet och utgöra ett bra verktyg.

    Deltagarna var överens om att ett beslut om införande av iKBT måste ske på landstingsnivå för att möjliggöra framgångsrik implementation. Samtidigt utryckte deltagande behandlare starkt att det måste finnas en viljeyttring på förvaltnings- och politisk nivå att metoden iKBT är något som ska införas. Deltagarna ansåg att ett fåtal personer bör vara specialister i metoden men också att det måste finnas en, individ eller funktion, som har det övergripande ansvaret.

    Konklusion

    • Det behövs en landstingsövergripande organisation som innefattar både psykiatri och primärvård, enskilda behandlare kan inte driva iKBT som metod inom landstinget.
    • En samordnad marknadsföringsinsats är avgörande för rekrytering av patienter och för att upprätthålla information och kompetens kollegialt.
    • För att nå en framgångsrik användning av iKBT behöver en kontinuerlig funktion för utbildning skapas. Ny personal måste introduceras och redan introducerad personal måste kompetensutvecklas i iKBT och de system som kan användas.
    • Implementering av iKBT och användning av den standardisering av arbetsmetoder som följer programmen borgar för en ökad patientsäkerhet och ökad jämlikhet. Alla patienter i en behandling får ta del av ett utprövat material i sin helhet vilket säkerställer att en viss kvalitet kan uppnås.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Creelman, Alastair
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Utvärdering av medicinska utbildningsresurser på internet: en översikt2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att kunna hitta relevant utbildningsmaterial precis när man behöver det är en allt viktigare kompetens för alla som arbetar inom medicin, vård och hälsa. Det finns omfattande utbud av utbildningsresurser (såväl hela utbildningar som korta videoavsnitt) fritt tillgängliga på nätet via dator, surfplatta och mobil. Problemet är att resurserna ligger utspridda i många samlingar som gör det svårt att göra övergripande och tillförlitliga sökningar. Ett antal tjänster finns idag som söker bara bland godkända samlingar av utbildningsmaterial. Denna studie har valt ett flertal välkända internationella och nationella portaler och söktjänster som är specialiserade på området medicin, vård och hälsa och tittat närmare på vilka metoder som används för att göra kvalitetssäkrade sökningar. Ett antal kritiska faktorer identifierades och alternativa kvalitetssäkringsmetoder föreslås.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Reneland-Forsman, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Completion Rates – A False Trail to Measuring Course Quality?: Let’s Call in the HEROEs Instead2013Ingår i: European Journal of Open, Distance and E-Learning, E-ISSN 1027-5207, Vol. 16, nr 2, s. 40-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Statistics are often used to reveal significant differences between online and campus-based education. The existence of online courses with low completion rates is often used to justify the inherent inferiority of online education compared to traditional classroom teaching. Our study revealed that this type of conclusion has little substance. We have performed three closely linked analyses of empirical data from Linnaeus University aimed at reaching a better understanding of completion rates. Differences in completion rates revealed themselves to be more substantial between faculties than between distribution forms. The key-factor lies in design. Courses with the highest completion rates had three things in common; active discussion forums, complementing media and collaborative activities. We believe that the time has come to move away from theoretical models of learning where web-based learning/distance learning/e-learning are seen as simply emphasizing the separation of teacher and students. Low completion rates should instead be addressed as a lack of insight and respect for the consequences of online pedagogical practice and its prerequisites.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). University of Sheffield, UK.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Documentation of vital signs in electronic health records: issues for patient safety2013Ingår i: Proceedings of the sixteenth International Symposium for Health Information management Research, ISHIMR 2013: Exploiting Health Informatics for Connected, Collaborative and Customized Patient Care / [ed] Syed Sibte Raza Abidi, Peter A. Bath, Halifax: Dalhousie University & University of Sheffield , 2013, s. 153-154Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Inadequate design and poor user-interface are given as reasons for unsuccessful implementation of electronic health records (EHR) [1,2]. However, rather than designing more suitable technology, the trend has been to 'muddle through' [2] and to urge health care workers to adapt to poorly designed systems [3]. This may work to some degree but little is known about the impact this could have on patient safety. The design of vital sign charts has an impact on the ability of clinicians to detect deterioration in patients' clinical status [4-6]. Changes in a patient's vital signs may indicate a lifethreatening event [7,8] so charts should be user-friendly to support clinicians in decision-making [9,10]. The aim of this study was to examine the documentation of physiological vital signs in an EHR. In this paper, we present the results regarding accessing information on a patient's physiological vital signs.

  • 49.
    Semark, Birgitta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Engström, Sven
    Brudin, Lars
    Linköpings universitet.
    Tågerud, Sven
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för kemi och biomedicin (KOB).
    Fredlund, Kerstin
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Factors influencing the prescription of drugs of different price levels2013Ingår i: Pharmacoepidemiology and Drug Safety, ISSN 1053-8569, E-ISSN 1099-1557, Vol. 22, nr 3, s. 286-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose Socioeconomic factors have been suggested to influence the prescribing of newer and more expensive drugs. In the present study, individual and health care provider factors were studied in relation to the prevalence of differently priced drugs. Methods Register data for dispensed drugs were retrieved for 18486 individuals in a county council in Sweden. The prevalence of dispensed drugs was combined with data for the individual's gender, age, education, income, foreign background, and type of caregiver. For each of the diagnostic groups (chronic obstructive pulmonary disease [COPD], depression, diabetes, and osteoporosis), selected drugs were dichotomized into cost categories, lower and higher price levels. Univariate and multivariate logistic regressions were performed using cost category as the dependent variable and the individual and provider factors as independent variables. Results In all four diagnostic groups, differences were observed in the prescription of drugs of lower and higher price levels with regard to the different factors studied. Age and gender affected the prescription of drugs of lower and higher price levels more generally, except for gender in the osteoporosis group. Income, education, foreign background, and type of caregiver affected prescribing patterns but in different ways for the different diagnostic groups. Conclusions Certain individual and provider factors appear to influence the prescribing of drugs of different price levels. Because the average price for the cheaper drugs versus more costly drugs in each diagnostic group was between 19% and 69%, there is a risk that factors other than medical needs are influencing the choice of drug. Copyright (c) 2013 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 50.
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Förändringar i informationsrisker vid övergång från lokal till gemensam läkemedelslista2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktig utgångspunkt för en säker läkemedelsanvändning är att informationen om en patients ordinationer är tillgänglig, korrekt, fullständig och aktuell. Läkemedelslistor som är gemensamma för olika vårdinstanser och aktörer anges ofta som en väg för att ge en säkrare läkemedelsanvändning, en väg som många landsting valt att gå, och en väg som planeras för Sverige nationellt. Det är oklart vilka de egentliga konsekvenserna blir av att övergå från lokal till gemensam läkemedelslista. Hur förändras informationen kring läkemedelsordinationer? Vilka informationsrisker minskar, vilka ökar och vilka risker kvarstår? Syftet med denna studie var att beskriva förändringar i informationsrisker utifrån aspekterna riktighet, tillgänglighet och konfidentialitet (1) upplevda vid övergång från lokal läkemedelslista till en landstingsgemensam läkemedelslista och (2) väntade vid framtida införande av en nationell gemensam läkemedelslista. Studien gjordes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie utifrån läkarnas perspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju läkare från fyra olika landsting som varit med om en övergång från lokal till gemensam läkemedelslista.

    Studien visade att övergången från lokal till gemensam läkemedelslista upplevdes förbättra patientsäkerheten genom ökad tillgänglighet och potential att ge en ökad riktighet. Överlag var listorna mer fullständiga men med en ökad mängd inaktuella läkemedel, ofta orsakad av att läkare arbetar på olika sätt med läkemedelslistan. En gemensam läkemedelslista upplevdes innebära en ökad risk att kränka patienters integritet och ökade krav på IT-säkerhet för att skydda informationens konfidentialitet. Dock upplevde läkarna att få patienter fann det besvärande utan snarare var förvånade över att läkare inte alltid haft tillgång till all information. Risker för händelser som kan skapa problem med tillgängligheten fanns både före och efter införandet av gemensam läkemedelslista. Avbrotten är enligt läkarna sällsynta, men ofta saknas reservrutiner när avbrotten inträffar. Dospatienternas läkemedelsinformation var överlag något som alla läkare tog upp som särskilt problematiskt eller riskfyllt då läkemedelslistorna i journalsystemet ofta var helt felaktiga för dospatienter och att det samtidigt inte var helt tydligt i journalsystemet om en patient var dospatient. Trots att stora delar av sjukvården inom ett landsting eller en region har en gemensam lista kvarstår problemet att listan oftast inte är gemensam med kommunen, inte är gemensam med apoteken och i de flesta fall inte utgör patientens egen källa om läkemedelsordinationer.

    Vid övergången till en nationell läkemedelslista kunde liknande förändringar väntas som vid övergången till gemensam läkemedelslista regionalt. En stor skillnad är att det inte är hela journalen som blir gemensam. Läkarnas behov av en nationell lista varierade, liksom deras uppfattningar om hur den bäst skulle användas och implementeras. En nationell läkemedelslista har potentialen att öka patientsäkerheten men det är viktigt att vara medveten om att en gemensam läkemedelslista inte löser alla problem, behov av läkemedelsgenomgångar och kommunikation med patient och mellan vårdgivare kvarstår. För att implementeringen av en nationell läkemedelslista ska lyckas måste man utgå från professionens behov av den nationella listan i det kliniska arbetet och utifrån dem fastställa tydliga rutiner för hur listan ska föras in och användas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
12345 1 - 50 av 203
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf