lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 191
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Weyns, Danny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV). KU Leuven.
    Caporuscio, Mauro
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    BoConnect – Reliable Assistive Technologies to Empower Elderly People to Live Independently Longer2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BoConnect was a multi-disciplinary collaborative research project between Linnaeus University and Växjö and Kalmarmunicipalities in Sweden. The project had a budget of 3 MSEK; it stated Jan. 2015 and ended Dec. 2016.The project studied reliable assistive technologies to support elderly people. In contrast to existing work in this areathatis often limited to small-scale technology-driven pilots that are poorly embedded in the social living context, the BoConnect project took a holistic perspective on assistive technologies and put user needs and reliability of the solutions in focus, both from a technological and organizational perspective. This report summarizes the main results of the project.

  • 2.
    Lundberg, Jenny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för medieteknik (ME).
    Billore, Soniya
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för marknadsföring (MF).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Diabetes Among Children (DAC) Project - Exploring Opportunities with Support from Mobile Applications in a Cross Cultural Indo-Swedish Study2017Ingår i: Proceedings of the 10th International Joint Conference on Biomedical Engineering Systems and Technologies, Vol 5: HEALTHINF / [ed] VanDenBroek, EL Fred, A Gamboa, H Vaz, M, SciTePress, 2017, s. 407-412Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we present opportunities and challenges to meet the worldwide challenge of diabetes. Diabetes has devastating long-term complications that cause very great personal suffering and social costs locally and globally. The prevalence of diabetes is increasing globally as an epidemic and affects 415 million people today, which is expected to increase to 642 million in 2040. In this paper we explore possibilities to join in Indo-Swedish R&D collaboration. We present and motivate the research purpose. Furthermore we present a research framework for mobile application development between Sweden and India. The scientific framework is elaborated and this paper ends with specific challenges and further work.

  • 3.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ensamhet på särskilt boende - förstudie2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som ett led i arbetet med förbättringsområdet ensamhet gav Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun eHälsoinstitutet i uppdrag att ta fram ett underlag att ingå i verksamheters eget förbättringsarbete med att stävja negativt upplevd ensamhet i särskilda boenden. Studien utfördes september-december 2015 genom en litteratursökning respektive intervjuer med sju personal.

    Litteratursökningen inkluderade elva artiklar i vilka följande aspekter framträdde som särskilt viktiga orsaker eller faktorer som påverkar negativt upplevd ensamhet på särskilda boenden: social isolering, förluster, fysisk försämring, grad av allmän tillfredsställelse. I flera artiklar hade olika digitala stöd prövats med gott resultat, t.ex. videosamtal och TV-spel.

    Personalen uttryckte att ensamhet är ett svårt begrepp att avgränsa. Det var inte helt klart för dem när ensamhet upplevs som negativ eller inte. Samtidigt såg de att många boende led av upplevd ensamhet, oro och upplevd ångest. Den tid personalen har för sociala aktiviteter och den tid de boenden har biståndsbedömt är begränsad. Personalen upplevde att denna tid borde vara mer omfattande då sociala aktiviteter är en tidskrävande arbetsuppgift och något de starkt upplevde behövdes. De boende hade många gånger svårt att upprätthålla en social aktivitet sinsemellan utan personal.

    Utifrån forskningsresultat och intervjuerna föreslår utvärderingen att verksamheten bör arbeta med följande för att minska ensamhet:

    • Främja social inklusion - inom verksamheten och med det omgivande samhället
    • Skapa social interaktion - stärka personalen i att stödja de boende som vill interagera
    • Lyfta sociala aktiviteter - ge dem tyngd och göra dem accepterade i verksamheten
    • Möjliggöra "det lilla mötet" - värdeskapande varje dag mellan personal och boende
    • Stärka personalen - i att tolka signaler och agera vid uttryckt dåligt mående
    • Insatser för att stärka boendes självkänsla
    • Insatser för att minska depression och ångest
  • 4.
    Caporuscio, Mauro
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Weyns, Danny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV). Katholieke University Leuven, Belgium.
    Andersson, Jesper
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    IoT-enabled Physical Telerehabilitation Platform2017Ingår i: Proccedings of the International Workshop on Engineering IoT Systems: Architectures, Services, Applications, and Platforms, IEEE, 2017, s. 112-119Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Physical telerehabilitation services over the Internet allow physiotherapists to engage in remote consultation with patients at their homes, improving the quality of care and reducing costs. Traditional visual approaches, such as webcams and videophones, are limited in terms of precision of assessment and support for assistance with exercises. In this paper, we present a Physical Telerehabilitation System (PTS) that enhances video interaction with IoT technology to monitor the position of the body of patients in space and provide smart data to physiotherapists and users. We give an overview of the architecture of the PTS and evaluate (i) its usability based on a number of interviews and focus groups with stakeholders, and (ii) its technical efficiency based on a series of measurements. From this evaluation, we derive a number of challenges for further improvement of the PTS and outline a possible solution based on a microservices architecture.

  • 5.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nyttoanalys - nytt vårdinformationssystem i Landstinget Dalarna2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). University of Sheffield, UK.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Israelsson, Johan
    Kalmar County Hospital.
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Reasons for poor vital sign documentation in electronic health records: A qualitative study2017Ingår i: European Society of Cardiology Congress, Barcelona, 26-30 August, 2017, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Broberg, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Användbarhet och ändamålsenlighet med Gemensam informationsstruktur2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att stödja arbetet att kartlägga uppfattningen om ändamålsenlighet och användbarhet hos produkter och tjänster inom Gemensam informationsstruktur (GI). GI består av Nationell informationsstruktur (NI) och Nationellt fackspråk (NF) samt tjänster, verktyg, metoder och ändringshantering. NF består i sin tur av Snomed CT, Hälsorelaterade klassifikationer och Socialstyrelsens termbank. Detta uppdrag är en aktivitet inom Socialstyrelsens projekt "Långsiktig utveckling av GI". Uppdraget till eHälsoinstitutet sträckte sig från början av mars till slutet av april 2016, som en del av Socialstyrelsens eget arbete som ska pågå maj månad ut.

  • 8.
    Axelsson, Clara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Byrman, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Skoglund, Astrid
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Stevenson-Ågren, Jean
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    "Det kan bli så mycket fel": Förstudie om barnmorskors upplevelser av kommunikation med gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska.2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Stevenson-Ågren, Jean
    University of Sheffield, UK.
    Documentation of Vital Signs in Electronic Health Records: A Patient Safety Issue2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background and aim: Hospitals in the developed world are increasingly adopting digital systems such as electronic health records (EHRs) for all kinds of documentation. This move means that traditional paper case notes and nursing records are often documented in EHRs. Documentation of vital signs is important for monitoring a patient's physiological condition and how vital signs are presented in a clinical record can have a profound impact on the ability of clinicians to recognise changes, such as deterioration in a patient's condition. Vital signs have received minimal attention with regard to how they are documented in EHRs which suggests that there is an urgent need for this to be examined.

     

    Design, methodology and approach: A mixed methods study was conducted in a 372-bed county hospital in two phases. Phase one was a quantitative study, and was followed by a qualitative study in phase two. The aim of the quantitative study was to examine the vital signs documented in the electronic health records of patients who had previously suffered a cardiac arrest. The aim of the qualitative study was to investigate how medical and nursing staff measured, reported and retrieved information on vital signs. Observations were made and interviews were conducted in four clinical areas.

     

    Findings: The quantitative study found that documentation of vital signs was incomplete in relation to current universal standards for monitoring vital signs, and that vital signs were dispersed inconsistently throughout the EHR. The qualitative study provided a detailed understanding of the routines and practices for monitoring vital signs and demonstrated variation in routines and in methods of documentation in the four clinical areas. Documenting and retrieving vital signs in the EHR was problematic because of usability issues and led to workflow problems. Workflow problems were solved at ward level by the creation of paper workarounds.

     

    Contribution to knowledge: This thesis has shown that poor facilities for the documentation of vital signs in EHRs could have a negative impact on patient safety because it reduces the possibility of good record keeping. This leads to limited availability of easily accessible, up-to-date information, essential for identifying clinical deterioration and, thus, is a challenge to patient safety. Related to this, the thesis has identified possible solutions to usability problems in the EHR. Inconsistent routines and practices were also identified and suggestions were made for how this problem might be approached.

  • 10.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Patients' views on electronic patient information leaflets2016Ingår i: Pharmacy Practice, ISSN 1885-642X, E-ISSN 1886-3655, Vol. 14, nr 2, artikel-id 702Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Information in society and in health care is currently undergoing a transition from paper to digital formats, and the main source of information will probably be electronic in the future. Objective: To explore patients’ use and perceptions of the patient information leaflet included in the medication package, and their attitude towards a transition to an electronic version. Methods: The data was collected during October to November 2014 among individuals in South-Eastern Sweden, using a questionnaire (n=406, response rate 78%) and interviews (n=15). Results: The questionnaire showed that the majority of the respondents (52%) occasionally read the patient information leaflet, 37% always read it, and 11% never read it. Almost half of the patients (41%) were positive towards reading the patient information leaflet electronically while 32% were hesitant and 26% neutral. A majority of the patients would request to get the patient information leaflet printed at the pharmacy if it was not included in the package. There were differences in attitude related to age and gender. The interviews showed that patients had mixed views on a transition to an electronic patient information leaflet. The patients perceived several positive aspects with an electronic patient information leaflet but were concerned about elderly patients. Conclusion: Although many were positive towards reading the patient information leaflet electronically, the majority prefer the patient information leaflet in paper form. Providing appropriate and useful eHealth services for patients to access the patient information leaflet electronically, along with education, could prepare patients for a transition to electronic patient information leaflet. © 2016, Grupo de Investigacion en Atencion Farmaceutica. All rights reserved.

  • 11.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Fossdal Finnas, Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). eHälsoinstitutet.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola ; Landstinget i Blekinge.
    Professionernas behov av kompetens inom eHälsa: Både befintlig och blivande personal inom hälsa, vård och omsorg2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). University of Sheffield, UK.
    Israelsson, Johan
    Kalmar County Hospital, Sweden.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Recording signs of deterioration in acute patients: The documentation of vital signs within electronic health records in patients who suffered in-hospital cardiac arrest2016Ingår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 22, nr 1, s. 21-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Vital sign documentation is crucial to detecting patient deterioration. Little is known about the documentation of vital signs in electronic health records. This study aimed to examine documentation of vital signs in electronic health records. We examined the vital signs documented in the electronic health records of patients who had suffered an in-hospital cardiac arrest and on whom cardiopulmonary resuscitation was attempted between 2007 and 2011 (n = 228), in a 372-bed district general hospital. We assessed the completeness of vital sign data compared to VitalPACTM Early Warning Score and the location of vital signs within the electronic health records. There was a noticeable lack of completeness of vital signs. Vital signs were fragmented through various sections of the electronic health records. The study identified serious shortfalls in the representation of vital signs in the electronic health records, with consequential threats to patient safety. 

  • 13.
    Hovstadius, Bo
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Barn som anhöriga: ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att barn och unga lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom medför direkta och indirekta kostnader för samhället på kort och lång sikt. Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp som barn som anhörig till förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika.

  • 14.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). University of Sheffield.
    Israelsson, Johan
    Kalmar County Hospital, Sweden.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Documentation of vital signs in electronic records: the development of workarounds2015Ingår i: Health informatics for enhancing health and well-being: Proceedings of the seventeenth International Symposium for Health Information Management Research, York, UK 24-26 June 2015 / [ed] P. Bath, H. Spring, &, B Sen, B, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Workarounds are commonplace in health care settings. An increase in the use of electronic health records (EHR) has led to an escalation of workarounds as health care professionals cope with systems which are inadequate for their needs. Closely related to this, the documentation of vital signs in EHR has been problematic. The accuracy and completeness of vital sign documentation has a direct impact on the recognition of deterioration in a patient’s condition. We examined work flow processes to identify workarounds related to vital signs in a 372-bed hospital in Sweden. In three clinical areas, a qualitative study was performed with data collected during observations and interviews and analysed through thematic content analysis. We identified paper workarounds in the form of hand-written notes and a total of eight pre-printed paper observation charts. Our results suggested that nurses created workarounds to allow a smooth workflow and to ensure patients safety.

  • 15.
    Ericson, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att barn och unga lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom medför direkta och indirekta kostnader för samhället på kort och lång sikt. Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp som barn som anhörig till förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika.

  • 16.
    Moharra, Montse
    et al.
    Agcy Healthcare Qual & Assessment Catalonia, Spain..
    Almazan, Cari
    Agcy Healthcare Qual & Assessment Catalonia, Spain..
    Decool, Marie
    Agcy Healthcare Qual & Assessment Catalonia, Spain..
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Allegretti, Natalia
    Lombardia Informat SpA, Italy..
    Seven, Merik
    NICTIZ, Netherlands..
    Implementation of a cross-border health service: physician and pharmacists' opinions from the epSOS project2015Ingår i: Family Practice, ISSN 0263-2136, E-ISSN 1460-2229, Vol. 32, nr 5, s. 564-567Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective(s). To explore the opinions of health professionals with experience of the European Patient Smart Open Services (epSOS) system regarding the epSOS services perceived utility, potential impact and main barriers and facilitators to its use. Methods. Qualitative study design involving focus groups with health care professionals with experience of epSOS system. A semi-structured topic guide was developed to guide the discussion. Results. epSOS services were seen as interesting intuitive services and easy to operate. The greatest impact was in terms of positive impact on communication, clinical safety and patient management. Data reliability, difficulties in accessing the service and aspects related to information technology architecture were considered the most relevant barriers. Conclusion. This study has provided insights into the strengths and limitations of two new eHealth services for use across countries within the European Union, and has provided indications of how those services could be improved.

  • 17.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ohlson, Mats
    Med Prod Agcy, Uppsala.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Implementation of information systems at pharmacies – a case study from the re-regulated pharmacy market in Sweden2015Ingår i: Research in Social and Administrative Pharmacy, ISSN 1551-7411, E-ISSN 1934-8150, Vol. 11, nr 2, s. E85-E99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    When the Swedish pharmacy market was re-regulated in 2009, Sweden moved from one state-owned pharmacy chain to several private pharmacy companies, and four new dispensing systems emerged to replace the one system that had previously been used at all Swedish pharmacies for more than 20 years.

    Objectives

    The aim of this case study was to explore the implementation of the new information systems for dispensing at pharmacies.

    Methods

    The vendors of the four dispensing systems in Sweden were interviewed, and a questionnaire was sent to the managers of the pharmacy companies. In addition, a questionnaire was sent to 350 pharmacists who used the systems for dispensing prescriptions.

    Results

    The implementation of four new dispensing systems followed a strict time frame set by political decisions, involved actors completely new to the market, lacked clear regulation and standards for functionality and quality assurance, was complex and resulted in variations in quality. More than half of the pharmacists (58%) perceived their current dispensing system as supporting safe dispensing of medications, 26% were neutral and 15% did not perceive it to support a safe dispensing. Most pharmacists (80%) had experienced problems with their dispensing system during the previous month. The pharmacists experienced problems included reliability issues, usability issues, and missing functionality.

    Conclusion

    In this case study exploring the implementation of new information systems for dispensing prescriptions at pharmacies in Sweden, weaknesses related to reliability, functionality and usability were identified and could affect patient safety. The weaknesses of the systems seem to result from the limited time for the development and implementation, the lack of comprehensive and evidence-based requirements for dispensing systems, and the unclear distribution of quality assurance responsibilities among involved stakeholders.

  • 18.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Hafström, Angelica
    Innovare R&D AB, Sweden.
    Kompetensutveckling eHälsa: vilken kompetens behövs för vem och hur?2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I olika sammanhang och rapporter framkommer behov av ökad kompetens inom eHälsa. För att kartlägga vilken utbildning som finns samt hur behovet av kompetensutveckling inom eHälsa ser ut nationellt arrangerades vid VITALIS i Göteborg 23 april en workshop. Syftet var att påbörja en diskussion och kartläggning kring behov av kompetensförsörjning inom eHälsa, för att få upp ögonen för frågan och främja utveckling inom området. Målen med workshopen var att gemensamt besvara frågor om hur behovet av utbildning ser ut för olika intressenter samt hur och av vem utbildning bör erbjudas. På workshopen deltog omkring 30 personer som representerade landsting, kommun, regionförbund, IT-konsulter, myndigheter, arbetsgivarorganisation, fackförbund och akademi. Workshopen inleddes med en kort presentation av begreppet eHälsa, ämnena Medicinsk Informatik och Hälsoinformatik. eHälsobegreppet sattes även i ett större utvecklingsskontext med utgångspunkt i framtida utmaningar och ledningssystemet ”God Vård”. Befintliga utbildningar inom eHälsa presenterades därefter. Deltagarna delades sedan in i grupper som fick diskutera vilka ämnen som ska ingå i en eHälsoutbildning, för vilka målgrupper ämnet är relevant och i vilken form utbildning ska ges till olika målgrupper. Det finns redan idag en del utbildningar inom eHälsa. Utbildning inom eHälsa bedrivs vid 8 lärosäten och flera andra aktörer. Utbildningarna skiljer sig åt i längd, omfattning, målgrupp, form och innehåll. Det finns bl a fristående kurser, inslag av eHälsa i professionsutbildning, utbildningsprogram och uppdragsutbildning. Grupperna var eniga om att det finns behov av kompetensutveckling inom eHälsa. Alla behöver kunna allt av de ämnen som identifierades i grupperna, men i olika omfattning. Vad man behöver ha mest kunskap om beror på vilken roll man har i förhållande till eHälsa. Utbildning inom eHälsa bör ges i olika former: informell, icke formell och formell. Resultatet visar att det finns behov av fortsatt kartläggning kring hur utbildningen i dessa former till olika roller bör se ut. Utmaningar är också hur det ska genomföras och vem som ska ta ansvar för att kompetensutveckling sker. Detta behöver utredas, förtydligas och styras om det ska hända något. Mot bakgrund av den ökade digitaliseringen inom en vård och omsorg som står inför stora förändringar, behöver frågan om utbildning inom eHälsa lyftas i flera olika sammanhang och komma upp på agendan.

    Förslag på fortsatta tänkbara initiativ:

    • Kommunicera och diskutera resultaten av denna workshop

    • Fortsatt kartläggning för att tydliggöra kompetensbehov för olika roller

    • Utveckla kompetensutvecklingsmodell som stöd för långsiktigt lärande

    • Fortsatt arbete för att tydliggöra ansvarsfrågan kring kompetensutveckling

    • Nationellt lyfta eHälsa som en tydlig del i professionernas kompetensutveckling

    • Uppföljningsaktivitet kring kompetensutveckling inom eHälsa på VITALIS 2016

    • Bilda en grupp på t ex LinkedIn för de som är intresserade av att driva utvecklingen

    för ökad kompetens inom eHälsa

    • Bilda ett nätverk för utbildningsaktörer inom eHälsa

  • 19.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Pilotstudie - webbutbildningen: Läkemedelsbehandling av äldre för AT-läkare2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen har under 2014 tagit fram en webbutbildning för att förbättra AT-läkares kompetens inom området läkemedelsbehandling av äldre. I juni 2014 uppdrog Socialstyrelsen åt eHälsoinstitutet att under hösten 2014 genomföra en utvärdering huruvida webbutbildningen stärker AT-läkarnas kompetens inom området.

    Utvärderingen genomfördes som en kontrollerad studie, där studiepopulationen (AT-läkare som tidigare inte hade genomgått webbutbildningen) delades in i två grupper; en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Båda grupperna besvarade en webbenkät som bestod av bakgrundsfrågor och 20 kunskapsfrågor som hämtats från webbutbildningens kunskapstest inom modulerna allmänmedicin och internmedicin. Kunskapsfrågorna var både flersvarsfrågor och ensvarsfrågor. För att få rätt på flervalsfrågorna krävdes att alla rätta alternativ var ifyllda.

    Totalt besvarade 90 AT-läkare enkäten, 67 i kontrollgruppen och 23 i interventionsgruppen (svarsfrekvens 16%). I genomsnitt fick svarande i interventionsgruppen 9,5 rätt svar och svarande i kontrollgruppen 7,7 rätt svar. Frågorna skiljer sig i svårighetsgrad utifrån antal rätta svar och sex frågor särskilde sig genom att visa på mer markanta skillnader i resultat mellan grupperna.

    Utvärderingen visar att den valda utvärderingsmetoden och genomförandet fungerar och ger trots en relativt låg svarsfrekvens resultatet att de AT-läkare som genomgått webbutbildningen får ett bättre resultat i kunskapstestet än de som inte genomgått utbildningen. En framtida utvärdering som görs efter det att webbutbildningen integrerats in i AT-läkarnas ordinarie utbildning, antas kunna säkra en hög svarsfrekvens och då ge statistiskt signifikanta resultat.

  • 20.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Lidström, Bodil
    Swedish eHealth Agency.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Gustafson, Yngve
    Umeå University.
    Eiermann, Birgit
    Karolinska Institutet ; Swedish eHealth Agency.
    Potential drug-related problems detected by electronic expert support system: physicians’ views on clinical relevance2015Ingår i: International Journal of Clinical Pharmacy, ISSN 2210-7703, E-ISSN 2210-7711, Vol. 37, nr 5, s. 941-948Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Drug-related problems cause suffering for patients and substantial costs. Multi-dose drug dispensing is a service in which patients receive their medication packed in bags with one unit for each dose occasion. The electronic expert support system (EES) is a clinical decision support system that provides alerts if potential drug-related problems are detected among a patients’ current prescriptions, including drug–drug interactions, therapy duplications, high doses, drug-disease interactions, drug gender warnings, and inappropriate drugs and doses for geriatric or pediatric patients. Objective The aim of the study was to explore physicians’ views on the clinical relevance of alerts provided by EES. Furthermore we investigated if physicians performed any changes in drug treatment following the alerts and if there were any differences in perceived relevance and performed changes between different types of alerts and drugs. Setting Two geriatric clinics and three primary care units in Sweden. Method Prescribed medications for patients (n = 254) with multi-dose drug dispensing were analyzed for potential drug-related problems using EES. For each alert, a physician assessed clinical relevance and indicated any intended action. A total of 15 physicians took part in the study. Changes in drug treatment following the alerts were later measured. The relationship between variables was analyzed using Chi square test. Main outcome measure Physicians’ perceived clinical relevance of each alert, and changes in drug treatment following the alerts. ResultsPhysicians perceived 68 % (502/740) of EES alerts as clinically relevant and 11 % of all alerts were followed by a change in drug treatment. Clinical relevance and likelihood to make changes in drug treatment was related to the alert category and substances involved in the alert. Conclusion In most patients with multi-dose drug dispensing, EES detected potential drug-related problems, with the majority of the alerts regarded as clinically relevant and some followed by measurable changes in drug treatment.

  • 21.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). University of Sheffield, UK.
    Israelsson, Johan
    Kalmar County Hospital.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Dokumentation av vitalparametrar i datorjournaler: En risk för patientsäkerheten?2014Ingår i: VITALIS - Nordens ledande eHälsomöte: Vetenskapliga papers presenterade vid Vitalis konferens, Svenska Mässan, Göteborg, 8-10 april 2014, Göteborg: Göteborgs universitet, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidig upptäckt och snabb hantering av riskpatienter har betraktats som det ’första steget i kedjan till överlevnad’ i hjärtlungräddning (HLR)[1]. Patienter uppvisar ofta tecken på försämring av kliniskt tillstånd under perioden före oväntad hjärtstopp [2]. För att förbättra identifieringen av försämring i kliniskt tillstånd hos patienter har många varianter på system för snabb respons införts med fokus på mätning, rapportering och hantering av patienter med avvikande vitalparametrar [3]. Datorjournaler journaler används allt mer inom vården för i stort sett all dokumentation. Däremot är kunskapen begränsad kring betydelsen av dokumentationen i datorjournalen för att upptäcka försämring av patienternas kliniska tillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka dokumentationen av vitala parametrar i datorjournalen för sjukhusvårdade patienter, som efter inläggning drabbats av oväntat hjärtstopp.

  • 22.
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    eMedication – improving medication management using information technology2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läkemedel förbättrar och förlänger livet för många och utgör en väsentlig del av dagens hälso- och sjukvård men om läkemedel tas i fel dos eller kombineras felaktigt med varandra kan behandlingen leda till en försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar och dödsfall. En del av dessa problem skulle kunna förebyggas med rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt och i rätt form. Informationsteknik i läkemedelsprocessen har potentialen att öka kvalitet, effektivitet och säkerhet genom att göra information tillgänglig och användbar men kan också innebära problem och risker. Det är dock en stor utmaning att i läkemedelsprocessen föra in effektiva och användbara IT-system som stödjer och inte stör personalen inom sjukvård och på apotek, skyddar den känsliga informationen för obehöriga och dessutom fungerar tillsammans med andra system. Dagens IT-stöd i läkemedelsprocessen är otillräckliga. Till exempel saknar läkare, farmaceuter och patienter ofta tillgång på fullständig och korrekt information om en patients aktuella läkemedel; det händer att fel läkemedel blir utskrivet eller expedierat på apotek; och bristande eller långsamma system skapar frustration hos användarna. Dessutom är det flera delar av läkemedelsprocessen som fortfarande är pappersbaserade. Därför är det viktigt att utvärdera IT-system i läkemedelsprocessen.

    Vi har studerat IT i olika delar av läkemedelsprocessen, före eller efter införandet, framför allt utifrån användarnas perspektiv. Sverige har lång erfarenhet och tillhör de ledande länderna i världen när det gäller eRecept, det vill säga recept som skickas och lagras elektroniskt. I två studier fann vi att eRecept är väl accepterat och uppskattat av farmaceuter (Studie I) och patienter (Studie II), men att det finns behov av förbättringar. När apoteksmarknaden omreglerades 2009 infördes fyra nya receptexpeditionssystem på apoteken. Vi fann att det efter införandet uppstod problem med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet som kan ha inneburit en risk för patientsäkerheten (Studie III). I Sverige har man inom flera sjukvårdsregioner infört gemensamma elektroniska läkemedelslistor. I en av studierna kunde vi visa att detta har inneburit en ökad tillgänglighet av information, men att en gemensam lista inte alltid blir mer korrekt och kan innebära en ökad risk att känslig information nås av obehöriga (Studie IV).

    I två av studierna undersöktes beslutsstödssystemet elektroniskt expertstöd (EES):s potential som stöd för läkare att upptäcka läkemedelsrelaterade problem till exempel om en patient har två olika läkemedel som inte passar ihop, eller ett läkemedel som kanske är olämpligt för en äldre person. Studierna visade att EES gav signaler för potentiella problem hos de flesta patienter med dosdispenserade läkemedel i Sverige (Studie V), och läkarna ansåg att majoriteten av signalerna är kliniskt relevanta och att några av signalerna kan leda till förändringar i läkemedelsbehandlingen (Studie VI).

    Sammantaget visar avhandlingen att IT-stöd har blivit en naturlig och nödvändig del i läkemedelsprocessen i Sverige men att flera problem är olösta. Vi fann svagheter med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet i de använda IT-systemen. Patienterna är inte tillräckligt informerade och delaktiga i sin läkemedelsbehandling. Läkare och farmaceuter saknar fullständig och korrekt information om patienters läkemedel, och de har i dagsläget inte tillräckliga beslutsstöd för att förebygga läkemedelsrelaterade problem. Eftersom läkemedelsprocessen är komplex med många aspekter som påverkar utfall behöver vi ett helhetstänkande när vi planerar, utvecklar, implementerar och utvärderar IT-lösningar där vi väger in både tekniska, sociala och organisatoriska aspekter. Avhandlingens resultat visar på ett behov av ökad koordination och utbildning samt förtydligande av ansvaret för inblandade aktörer. Vi föreslår gemensamt strategiskt arbete och att inblandade myndigheter tar fram vägledning och krav för IT i läkemedelsprocessen.

  • 23.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet i Kalmar fick hösten 2013 i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att, utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, ta fram en prototyp av ett mätinstrument som skall identifiera och värdera informationsrisker på operationell nivå inom vårdverksamhet. Mätinstrumentet ska kunna användas av vårdverksamhet såväl som myndighet och forskarsamhället. Denna rapport beskriver uppdragets genomförande och dess resultat i form av ett framtaget mätinstrument.

    Kvalitativa metoder med observationer och intervjuer har använts. Observationer skedde under en sjuksköterskas arbetspass vid två slutenvårdsenheter respektive en vårdenhet inom hemsjukvård i Kalmar. Läkares perspektiv på informationsrisker inkluderades genom data från intervjuer med läkare från tidigare rapporter utförda av eHälsoinstitutet. Det framtagna mätinstrumentet genomgick ett test med sju respondenter via telefonintervju och skriftligt via mail. Testet visade på att frågorna i mätinstrumentet var relevanta och nära den kliniska vardagen och gav god återkoppling på vad att justera i det framtagna mätinstrumentet.

    En prototyp av ett mätinstrument har tagits fram. Det framtagna mätinstrumentet har utvecklats att vara enkelt och användbart i vårdverksamhet hos såväl landsting som kommunal hemsjukvård; att kunna besvaras av all vårdpersonal involverad i patientens läkemedelsprocess; att vara ett stöd för självutvärdering om informationsrisker och ett stöd för verksamheten att initiera ett risktänk och diskussion.

    Till skillnad från mätinstrumentet är de handböcker som används för risk- och händelseanalyser omfattande och gedigna, med metodbeskrivningar och frågeställningar strukturerade efter profession och/eller aktivitet. De kräver mycket tid att läsa igenom, förstå och operativt arbeta efter. Det framtagna mätinstrumentet kan således fylla en värdefull plats; med sin närhet till den operationella kliniska vardagen, nära patient, enkel att använda; om det valideras och vidare utvecklas. Vi anser att mätinstrumentet även skulle ha fördel av att göras digitalt, för att genom detta förenkla för vårdpersonalen att besvara frågor men även för att förenkla en statistisk kvantifierbar sammanställning av resultat samt underlätta möjlighet att jämföra förändring över tid.

  • 24.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ekedahl, Anders
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Implementation of a shared medication list: physicians’ views on availability, accuracy and confidentiality2014Ingår i: International Journal of Clinical Pharmacy, ISSN 2210-7703, E-ISSN 2210-7711, Vol. 36, nr 5, s. 933-942Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Physicians, patients and others involved need to have accurate information on patients’ current drug prescriptions available, and have that information protected from unauthorized access. During the past decade, many counties in Sweden have implemented regionally shared medication lists within health care. Objective The aim of this study was to describe physicians’ views on changes in accuracy, availability and confidentiality in the transition from local medication lists to a regionally shared medication list. Setting Health care units in four different counties of Sweden after the transition from local medication lists to a regionally shared medication list. The shared medication list was an integrated part of the electronic health record system in the respective counties, but the system and implementation process varied. Methods Physicians (n = 7) with experience of transition from local medication lists to a regionally shared medication list were interviewed in a semi-structured manner. Main outcome measure: Physicians’ views on changes in information risks, focusing on accuracy, availability and confidentiality. Results The transition from local medication lists to a shared medication list increased the availability of information: from being time consuming or not possible to access from other care givers to most information being available in one place. A regionally shared medication list was perceived as having the potential to provide a greater accuracy of information, but not always: the shared medication list was perceived as more complete but with more non-current drugs. On the other hand, a shared medication list implied an increased risk of violating patient privacy, placing greater demands on IT security in order to protect the confidentiality of information. Conclusion Physicians perceived a regionally shared medication list to increase the availability of information about current prescriptions and potentially the accuracy but may decrease the confidentiality of information. To implement a shared medication list, we recommend providing clear description of responsibilities and routines for normal activities as well as back-up routines, consider IT-security and data protection early, involve patients to improve the accuracy of the list as well as to monitor and evaluate the implementation.

  • 25.
    Ericson, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Schönström, Nils
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Klinisk utvärdering av medicinska informationssystem: Fokus på elektroniska patientjournalsystem2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vården blir allt mer beroende av effektiva och ändamålsenliga informationssystem. Många system har införts utan närmare prövning och kontroll av den kliniska nyttan till skillnad mot införande av nya läkemedel. Medicinska informationssystem är en medicinteknisk produkt och ska följa dess regelverk, till exempel ha en uttalad avsedd användning som inbegriper patientnyttan. Att regelverket för medicintekniska produkter även gäller för medicinska informationssystem har dock i vissa delar haft svårt att slå igenom hos tillverkarna som, bland annat, har skyldighet att genomföra kliniska utvärderingar. För att förbättra genomslagskraften av regelverket uppdrog Läkemedelsverket åt eHälsoinstitutet att kartlägga kunskapen om och följsamheten till regelverket avseende klinisk utvärdering.

    Syftet med föreliggande studie var primärt att ta fram ett beslutsunderlag för hur klinisk utvärdering av medicinska informationssystem bör gå till, med fokus på elektroniska patientjournalsystem, och sekundärt att konkretisera de krav som ska vara uppfyllda för systemen och att undersöka vilken information som är lämplig i en framtida vägledning. För att lösa detta preciserades flera målfrågeställningar vilka berörde vad klinisk utvärdering av patientjournalsystem innebär och syftar till, varför det är nödvändigt, hur de genomförs, om de överensstämmer med regelverket och hur de bör genomföras.

    Totalt 28 semistrukturerade intervjuer genomfördes med tillverkare, IT-förvaltare, användare och nationella företrädare, med kommentarer från en referensgrupp.

    Respondenterna var positiva till att diskutera klinisk utvärdering och till att frågan belystes, men tyckte att frågeställningarna var komplexa och svåra att besvara samt att termer och begrepp uppfattades svåra att förstå. Det kunde upplevas abstrakt och svårt att kliniskt utvärdera ett medicinskt informationssystem jämfört med mer hårdvarubaserad medicinteknisk apparatur.

    Det medicinska syftet och den avsedda användningen med journalsystemet ska definieras av tillverkaren, vilka också var tydliga med att beskriva detta, medan IT-förvaltarna och användarna inte visste vad tillverkarna angivit för medicinskt syfte. Trots att IT-förvaltarna och användarna var osäkra på tillverkarnas beskrivning av det medicinska syftet hade de ändå en ganska tydlig uppfattning om vad det medicinska syftet med systemen är eller kanske snararare vilket/vilka behov de borde uppfylla enligt användaren. Syfte och behov upplevdes gå i vartannat och beskrevs bland annat med orden tillgänglighet, överblick, dokumentation, patientsäkerhet, effektivitet, beslutsstöd, arbetsverktyg, kommunikation och uppföljning.

    Flera av tillverkarna hade svårt att koppla begreppet klinisk utvärdering till patientjournalsystem och hade svårt att sätta begreppet i ett sammanhang. Tillverkarna förknippade istället sina svar till vad man faktiskt använder sig av såsom litteraturstudier, riskanalys, riskhanteringsprocess, acceptanstest, testmiljö, pilottest och beprövad erfarenhet.

    Till skillnad från vad som gäller för läkemedel har införandet av medicinska informationssystem inga tydligt definierade faser. Ett sätt att förtydliga och förenkla klinisk utvärdering av medicinska informationssystem skulle vara att göra en tydlig fasindelning, som blir lätt att kontrollera. Utifrån våra intervjuer skulle faserna kunna innehålla följande steg:

    • Teoretisk del – litteraturstudier, intervjuform
    • Utvecklingsfasen – riskanalys, riskhanteringsprocess, acceptanstest
    • Testmiljö – standardiserade användningsfall/testfall
    • Pilottest – skarp miljö i liten skala under översikt
    • Breddinförande
    • Uppföljning
    • Beprövad erfarenhet

    Sammanfattningsvis har vi funnit stora variationer i tolkningen av klinisk utvärdering av medicinska informationssystem och ett stort behov av förslag till att stärka den kliniska utvärderingen. Våra rekommendationer i det framtida arbetet med klinisk utvärdering av medicinska informationssystem är att ta fram:

    • Enhetliga definitioner av termer och begrepp
    • Gemensamt regelverk med tydliga riktlinjer
    • Förenklad vägledning anpassad till svenska förhållanden
    • Specifik utbildning kring avsedd användning och regelverkens tillämpning
    • Branschöverenskommelser
    • Tydliga krav vid tillsyn

    Föreliggande rapport avser att bidra till att både förtydliga tolkningen av regelverket och underlätta följsamheten och förhoppningen är att rapporten ska kunna användas i en framtida vägledning avseende klinisk utvärdering av medicinska informationssystem.

  • 26.
    Johansson Östbring, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Eriksson, Tommy
    Lund University.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hellström, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Medication beliefs and self-reported adherence - results of a pharmacist’s consultation: A pilot study2014Ingår i: European Journal of Hospital Pharmacy: Science and Practice, ISSN 2047-9956, Vol. 21, nr 2, s. 102-107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ObjectivesClinical outcomes in the secondary prevention of cardiovascular disease depend on the patients’ adherence to prescribed medicines. Motivational interviewing (MI) is a patient-centered approach used to change different health behaviors. The objective of this pilot study was to explore the impact of a clinical pharmacist’s consultation on beliefs about medicines and self-reported medication adherence among patients with coronary heart disease (CHD).

    MethodsCHD-patients participating in a prevention program at the Kalmar County Hospital were randomized to control or intervention. The intervention consisted of a medication review focused on cardiovascular drugs, and a semi-structured interview based on MI-approach, with a follow-up phone call two weeks later. The intervention was conducted by a clinical pharmacist at the cardiology unit three months post-discharge.

    Primary outcome measures were the results from the Beliefs about medicines-Specific (BMQ-S) and the 8-Item Morisky Medication Adherence Scale (MMAS-8) two weeks after intervention.

    Results21 enrolled patients (11 intervention) all completed to follow-up. MMAS-8 was very similar in the intervention and control groups. In BMQ-S the intervention group had a mean (SD) necessity score of 21 (4) and a concern score of 12 (6), corresponding results in the control group were 21 (3) and 10 (5). However, since there was a difference in BMQ-S at baseline, seven intervention patients shifted towards more positive beliefs compared to two control patients.

    ConclusionNo difference was found in adherence and beliefs at follow-up. However, after consultation a larger proportion of patients changed towards more positive beliefs compared to control.

  • 27.
    Pun, Benny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nationellt register födoämnesreaktioner: en förstudie2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Allergier och överkänslighetsreaktioner för födoämnen är vanligt förekommande i Sverige och är ett växande folkhälsoproblem. Det är dock okänt hur många individer som drabbas varje år då många är odiagnostiserade. Individer med svåra allergier eller överkänsligheter mot födoämnen upplever ofta en sämre livskvalitet. Många studier talar för att födoämnesallergier och tillhörande anafylaktiska reaktioner är i ökande.

    Studiens syfte var att undersöka förutsättningar för att skapa ett nationellt register över födoämnesreaktioner.

    Studien bestod av en litteratursökning inom området och sju semistrukturerade intervjuer med nio personer med olika professioner.

    I litteratursökningen identifierades två nationella register i Sverige och ytterligare fyra i andra europeiska länder med fokus på allergi eller överkänslighet för födoämnen eller livsmedel. De intervjuade hade blandade synpunkter kring förutsättningarna och behovet av att skapa ett nationellt register över födoämnesreaktioner. Majoriteten av de intervjuade kunde se en nytta med ett register men några av informanterna ansåg att det skulle finnas problem vid registreringen och inrapporteringen av data.

    Studien visade att det finns ett intresse för utvecklandet av ett nationellt register av födoämnesreaktioner. Däremot såg de intervjuade många svårigheter och frågetecken kring skapandet av ett sådant register. Främst handlade det om regelverket för inmatningen av uppgifter i registret men också om förvaltningen och finansieringen av ett nationellt register.

    Vi föreslår en fördjupad studie med fokus på design av ett nationellt register av födoämnesreaktioner där man undersöker förutsättningarna för en central ägare och intresserade finansiärer. Då skulle man också undersöka vilka professioner som kan vara lämpliga för att rapportera in uppgifter samt ta fram ett genomarbetat regelverk för vad som skall registreras och av vem.

  • 28.
    Semark, Birgitta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Engström, Sven
    Arvidsson, Eva
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Participation in decision making when starting long-term medication: patients´ experiences2014Ingår i: European Journal for Person Centered Healthcare, ISSN 2052-5648, E-ISSN 2052-5656, Vol. 2, nr 3, s. 282-289Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rationale, aim and objective

    To achieve the beneficial effect of drug treatment and reduce unnecessary health care costs, patients must be involved in shared decision making. The aim of this study was to describe patient experiences of participation in decision making when starting long-term medication.

    Method

    Nine patients at two health care centers were semi-structured interviewed about their experiences, beliefs and feelings about their participation in the decision to start long-term medication. Data was analyzed by a qualitative content method.

    Results

    Respondents stated that participating in decision making in drug treatment requires knowledge of the relevant area and requiring trusting the physician. The respondent’s responsibility and motivation facilitate adherence to drug treatment. 

    Conclusion

    Patients sought participation in the decision making of long-term medication and wished for adequate time needed for this dialogue. If they lacked sufficient knowledge, they wanted relevant and useful information from the physician. To experience trust in the physician through a good encounter increases the possibility for participation and enhancement of medication adherence. In order to participate in decision making, the patient needs the physician’s encouragement.

     

  • 29.
    Johansson Östbring, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Eriksson, T.
    Lund Univ.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hellström, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Patient-centered medication review in coronary heart disease: impact on beliefs about medicines2014Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 13, s. S15-S15Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Lidström, Bodil
    Swedish EHlth Agcy, Stockholm, Sweden.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Eiermann, Birgit
    Karolinska Inst ; Swedish EHlth Agcy, Stockholm, Sweden.
    Potential drug related problems detected by electronic expert support system in patients with multi-dose drug dispensing.2014Ingår i: International Journal of Clinical Pharmacy, ISSN 2210-7703, E-ISSN 2210-7711, Vol. 36, nr 5, s. 943-952Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Drug related problems (DRPs) are frequent and cause suffering for patients and substantial costs for society. Multi-dose drug dispensing (MDDD) is a service by which patients receive their medication packed in bags with one unit for each dose occasion. The clinical decision support system (CDSS) electronic expert support (EES) analyses patients’ prescriptions in the Swedish national e-prescription repository and provides alerts if potential DRPs are detected, i.e. drug–drug interactions, duplicate therapy, drug-disease contraindications, high dose, gender warnings, geriatric, and paediatric alerts. Objective To analyse potential DRPs in patients with MDDD, detected by means of EES. Setting A register study of all electronically stored prescriptions for patients with MDDD in Sweden (n = 180,059) March 5–June 5, 2013. Method Drug use and potential DRPs detected in the study population during the 3 month study period by EES were analysed. The potential DRPs were analysed in relation to patients’ age, gender, number of drugs, and type of medication. Main outcome measure Prevalence of potential DRPs measured as EES alerts. Results The study population was on average 75.8 years of age (±17.5, range 1–110) and had 10.0 different medications (±4.7, range 1–53). EES alerted for potential DRPs in 76 % of the population with a mean of 2.2 alerts per patient (±2.4, range 0–27). The older patients received a lower number of alerts compared to younger patients despite having a higher number of drugs. The most frequent alert categories were drug–drug interactions (37 % of all alerts), duplicate therapy (30 %), and geriatric warnings for high dose or inappropriate drugs (23 %). Psycholeptics, psychoanaleptics, antithrombotic agents, anti-epileptics, renin-angiotensin system agents, and analgesics represented 71 % of all drugs involved in alerts. Conclusions EES detected potential DRPs in the majority of patients with MDDD. The number of potential DRPs was associated with the number of drugs, age, gender, and type of medication. A CDSS such as EES might be a useful tool for physicians and pharmacists to assist in the important task of monitoring patients with MDDD for potential DRPs.

  • 31.
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Sjukskrivningskoordinatorns roll: Patientens perspektiv2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom landstinget har funktionen sjukskrivningskoordinator införts med uppgift att bland annat samordna arbetet inom rehabiliteringsgarantin.

    I den här studien utvärderades funktionen sjukskrivningskoordinator inom primärvården i Landstinget i Kalmar län utifrån patientens perspektiv. Målet var att ta reda på patienters egen uppfattning om betydelsen av en sjukskrivningskoordinator inom deras sjukskrivningsprocess. Denna studie är en fortsättning av en tidigare studie kring effekterna av införandet av en sjukskrivningskoordinator inom Landstinget i Kalmar län då koordinatorsfunktionen utvärderades utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens perspektiv.

    Samtliga patienter var positiva till att ha en koordinator involverad i sin sjukskrivningsprocess och de upplevde koordinatorsfunktionen som ett stöd. Koordinatorn sågs som ”spindeln i nätet” som samordnade kontakter både internt och externt. Patienterna upplevde att de hade fått ett bra bemötande och koordinatorns personlighet var en viktig faktor för hur väl de tyckte att funktionen fungerade.

    Sammanfattningsvis såg patienten koordinatorn som ett värdefullt stöd i sin sjukskrivningsprocess och för sitt välmående.

  • 32.
    Hovstadius, Bo
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hellström, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Trends in Inappropriate Drug Therapy Prescription in the Elderly in Sweden from 2006 to 2013: Assessment Using National Indicators2014Ingår i: Drugs & Aging, ISSN 1170-229X, E-ISSN 1179-1969, Vol. 31, nr 5, s. 379-386Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Medication for elderly patients is often complex and problematic. Several criteria for classifying inappropriate prescribing exist. In 2010, the Swedish National Board of Health and Welfare published the document "Indicators of appropriate drug therapy in the elderly" as a guideline for improving prescribing for the elderly. Objective The aim of this study was to assess trends in the prescription of inappropriate drug therapy in the elderly in Sweden from 2006 to 2013 using national quality indicators for drug treatment. Methods Individual-based data on dispensed prescription drugs for the entire Swedish population aged >= 65 years during eight 3-month periods from 2006 to 2013 were accumulated. The data were extracted from the Swedish Prescribed Drug Register. Eight drug-specific quality indicators were monitored. Results For the entire population studied (n = 1,828,283 in 2013), six of the eight indicators showed an improvement according to the guidelines; the remaining two indicators (drugs with anticholinergic effects and excessive polypharmacy) remained relatively unchanged. For the subgroup aged 65-74 years, three indicators showed an improvement, four indicators remained relatively unchanged (e.g. propiomazine, and oxazepam) and one showed an undesirable trend (anticholinergic drugs) according to guidelines. For the older group (aged >= 75 years), all indicators except excessive polypharmacy showed improvement. Conclusion According to the quality indicators used, the extent of inappropriate drug therapy in the elderly decreased from 2006 to 2013 in Sweden. Thus, prescribers appear to be more likely to change their prescribing patterns for the elderly than previously assumed.

  • 33.
    Johansson, Pauline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Using advanced mobile devices in nursing practice - the views of nurses and nursing students2014Ingår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 20, nr 3, s. 220-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Advanced mobile devices allow registered nurses and nursing students to keep up-to-date with expanding health-related knowledge but are rarely used in nursing in Sweden. This study aims at describing registered nurses’ and nursing students’ views regarding the use of advanced mobile devices in nursing practice. A cross-sectional study was completed in 2012; a total of 398 participants replied to a questionnaire, and descriptive statistics were applied. Results showed that the majority of the participants regarded an advanced mobile device to be useful, giving access to necessary information and also being useful in making notes, planning their work and saving time. Furthermore, the advanced mobile device was regarded to improve patient safety and the quality of care and to increase confidence. In order to continuously improve the safety and quality of health care, advanced mobile devices adjusted for nursing practice should be further developed, implemented and evaluated in research.

  • 34.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av eHälsa - 10 års erfarenhet2014Ingår i: Vitalis - Nordens ledande eHälsomöte 2014: Vetenskapliga papers presenterade vid Vitalis konferens, Svenska Mässan, Göteborg, 8-10 april 2014, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Hälso- och sjukvården har gjort omfattande satsningar på införande av IT-stöd för att få en bättre, säkrare och effektivare vård. IT-stöden ger dock inte alltid de avsedda effekterna och utvärdering blir då ett viktigt instrument i förbättringsarbetet. Vi har gjort en studie av 26 utvärderingsprojekt vid eHälsoinstitutet senaste 10 åren och kartlagt medarbetarnas erfarenheter av att utvärdera eHälsa. Dessa resultat kommer att användas för att förbättra metodik för utvärdering av eHälsa.

  • 35.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av iKBT: pilottest av internetstödd psykologisk behandling vid Landstinget i Kalmar län2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Psykiatriförvaltningen, Landstinget i Kalmar län initierade 2010 en utredning för att undersöka möjligheten att använda internetstödd behandling inom kognitiv beteendeterapi (iKBT). 2011 inleddes diskussioner med två tjänsteföretag inom området: Psykologpartners och Livanda och under perioden 2012-08—2014-02 prövades två behandlingsystem i pilottester inom primärvård och psykiatri. Landstinget i Kalmar län gav eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet uppdraget att genomföra föreliggande utvärdering. Utvärderingens mål var att beskriva behandlarnas upplevelse av att använda två olika system för iKBT. Särskilt fokus skulle läggas på jämförelse mellan användningen inom primärvård och psykiatri. Utvärderingen skulle också om möjligt identifiera aspekter gällande breddning och upphandling.

    De deltagande behandlarna upplevde metoden iKBT som ett komplement till den traditionella behandling som respektive verksamheter erbjuder. iKBT ansågs kunna vara en kvalitetssäkring i det att materialet ser lika ut för alla patienter oavsett ansvarig behandlare.

    Behandlarna ansåg att det går att upprätthålla kompetens i två program som används relativt ofta men samtidigt ser man det som svårt för den enskilde att upprätthålla kompetens inom alla de program ett system erbjuder. Behandlarna ansåg båda systemen som generellt bra, men med olika positiva värden. Behandlarna upplevde system A som mer patientvänligt då det ansågs ha en stor variation i det material som ingår i de båda testade programmen. Behandlarna upplevde system B som mer behandlarvänligt. Den administrativa delen av systemet, som vänder sig till den behandlande parten, ansågs ha en hög funktionalitet och utgöra ett bra verktyg.

    Deltagarna var överens om att ett beslut om införande av iKBT måste ske på landstingsnivå för att möjliggöra framgångsrik implementation. Samtidigt utryckte deltagande behandlare starkt att det måste finnas en viljeyttring på förvaltnings- och politisk nivå att metoden iKBT är något som ska införas. Deltagarna ansåg att ett fåtal personer bör vara specialister i metoden men också att det måste finnas en, individ eller funktion, som har det övergripande ansvaret.

    Konklusion

    • Det behövs en landstingsövergripande organisation som innefattar både psykiatri och primärvård, enskilda behandlare kan inte driva iKBT som metod inom landstinget.
    • En samordnad marknadsföringsinsats är avgörande för rekrytering av patienter och för att upprätthålla information och kompetens kollegialt.
    • För att nå en framgångsrik användning av iKBT behöver en kontinuerlig funktion för utbildning skapas. Ny personal måste introduceras och redan introducerad personal måste kompetensutvecklas i iKBT och de system som kan användas.
    • Implementering av iKBT och användning av den standardisering av arbetsmetoder som följer programmen borgar för en ökad patientsäkerhet och ökad jämlikhet. Alla patienter i en behandling får ta del av ett utprövat material i sin helhet vilket säkerställer att en viss kvalitet kan uppnås.
  • 36.
    Creelman, Alastair
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Utvärdering av medicinska utbildningsresurser på internet: en översikt2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att kunna hitta relevant utbildningsmaterial precis när man behöver det är en allt viktigare kompetens för alla som arbetar inom medicin, vård och hälsa. Det finns omfattande utbud av utbildningsresurser (såväl hela utbildningar som korta videoavsnitt) fritt tillgängliga på nätet via dator, surfplatta och mobil. Problemet är att resurserna ligger utspridda i många samlingar som gör det svårt att göra övergripande och tillförlitliga sökningar. Ett antal tjänster finns idag som söker bara bland godkända samlingar av utbildningsmaterial. Denna studie har valt ett flertal välkända internationella och nationella portaler och söktjänster som är specialiserade på området medicin, vård och hälsa och tittat närmare på vilka metoder som används för att göra kvalitetssäkrade sökningar. Ett antal kritiska faktorer identifierades och alternativa kvalitetssäkringsmetoder föreslås.

  • 37.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Reneland-Forsman, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Completion Rates – A False Trail to Measuring Course Quality?: Let’s Call in the HEROEs Instead2013Ingår i: European Journal of Open and Distance Learning, ISSN 1027-5207, E-ISSN 1027-5207, Vol. 16, nr 2, s. 40-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Statistics are often used to reveal significant differences between online and campus-based education. The existence of online courses with low completion rates is often used to justify the inherent inferiority of online education compared to traditional classroom teaching. Our study revealed that this type of conclusion has little substance. We have performed three closely linked analyses of empirical data from Linnaeus University aimed at reaching a better understanding of completion rates. Differences in completion rates revealed themselves to be more substantial between faculties than between distribution forms. The key-factor lies in design. Courses with the highest completion rates had three things in common; active discussion forums, complementing media and collaborative activities. We believe that the time has come to move away from theoretical models of learning where web-based learning/distance learning/e-learning are seen as simply emphasizing the separation of teacher and students. Low completion rates should instead be addressed as a lack of insight and respect for the consequences of online pedagogical practice and its prerequisites.

  • 38.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). University of Sheffield, UK.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Documentation of vital signs in electronic health records: issues for patient safety2013Ingår i: Proceedings of the sixteenth International Symposium for Health Information management Research, ISHIMR 2013: Exploiting Health Informatics for Connected, Collaborative and Customized Patient Care / [ed] Syed Sibte Raza Abidi, Peter A. Bath, Halifax: Dalhousie University & University of Sheffield , 2013, s. 153-154Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Inadequate design and poor user-interface are given as reasons for unsuccessful implementation of electronic health records (EHR) [1,2]. However, rather than designing more suitable technology, the trend has been to 'muddle through' [2] and to urge health care workers to adapt to poorly designed systems [3]. This may work to some degree but little is known about the impact this could have on patient safety. The design of vital sign charts has an impact on the ability of clinicians to detect deterioration in patients' clinical status [4-6]. Changes in a patient's vital signs may indicate a lifethreatening event [7,8] so charts should be user-friendly to support clinicians in decision-making [9,10]. The aim of this study was to examine the documentation of physiological vital signs in an EHR. In this paper, we present the results regarding accessing information on a patient's physiological vital signs.

  • 39.
    Semark, Birgitta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Engström, Sven
    Brudin, Lars
    Linköpings universitet.
    Tågerud, Sven
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för kemi och biomedicin (KOB).
    Fredlund, Kerstin
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Factors influencing the prescription of drugs of different price levels2013Ingår i: Pharmacoepidemiology and Drug Safety, ISSN 1053-8569, E-ISSN 1099-1557, Vol. 22, nr 3, s. 286-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose Socioeconomic factors have been suggested to influence the prescribing of newer and more expensive drugs. In the present study, individual and health care provider factors were studied in relation to the prevalence of differently priced drugs. Methods Register data for dispensed drugs were retrieved for 18486 individuals in a county council in Sweden. The prevalence of dispensed drugs was combined with data for the individual's gender, age, education, income, foreign background, and type of caregiver. For each of the diagnostic groups (chronic obstructive pulmonary disease [COPD], depression, diabetes, and osteoporosis), selected drugs were dichotomized into cost categories, lower and higher price levels. Univariate and multivariate logistic regressions were performed using cost category as the dependent variable and the individual and provider factors as independent variables. Results In all four diagnostic groups, differences were observed in the prescription of drugs of lower and higher price levels with regard to the different factors studied. Age and gender affected the prescription of drugs of lower and higher price levels more generally, except for gender in the osteoporosis group. Income, education, foreign background, and type of caregiver affected prescribing patterns but in different ways for the different diagnostic groups. Conclusions Certain individual and provider factors appear to influence the prescribing of drugs of different price levels. Because the average price for the cheaper drugs versus more costly drugs in each diagnostic group was between 19% and 69%, there is a risk that factors other than medical needs are influencing the choice of drug. Copyright (c) 2013 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 40.
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Förändringar i informationsrisker vid övergång från lokal till gemensam läkemedelslista2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktig utgångspunkt för en säker läkemedelsanvändning är att informationen om en patients ordinationer är tillgänglig, korrekt, fullständig och aktuell. Läkemedelslistor som är gemensamma för olika vårdinstanser och aktörer anges ofta som en väg för att ge en säkrare läkemedelsanvändning, en väg som många landsting valt att gå, och en väg som planeras för Sverige nationellt. Det är oklart vilka de egentliga konsekvenserna blir av att övergå från lokal till gemensam läkemedelslista. Hur förändras informationen kring läkemedelsordinationer? Vilka informationsrisker minskar, vilka ökar och vilka risker kvarstår? Syftet med denna studie var att beskriva förändringar i informationsrisker utifrån aspekterna riktighet, tillgänglighet och konfidentialitet (1) upplevda vid övergång från lokal läkemedelslista till en landstingsgemensam läkemedelslista och (2) väntade vid framtida införande av en nationell gemensam läkemedelslista. Studien gjordes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie utifrån läkarnas perspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju läkare från fyra olika landsting som varit med om en övergång från lokal till gemensam läkemedelslista.

    Studien visade att övergången från lokal till gemensam läkemedelslista upplevdes förbättra patientsäkerheten genom ökad tillgänglighet och potential att ge en ökad riktighet. Överlag var listorna mer fullständiga men med en ökad mängd inaktuella läkemedel, ofta orsakad av att läkare arbetar på olika sätt med läkemedelslistan. En gemensam läkemedelslista upplevdes innebära en ökad risk att kränka patienters integritet och ökade krav på IT-säkerhet för att skydda informationens konfidentialitet. Dock upplevde läkarna att få patienter fann det besvärande utan snarare var förvånade över att läkare inte alltid haft tillgång till all information. Risker för händelser som kan skapa problem med tillgängligheten fanns både före och efter införandet av gemensam läkemedelslista. Avbrotten är enligt läkarna sällsynta, men ofta saknas reservrutiner när avbrotten inträffar. Dospatienternas läkemedelsinformation var överlag något som alla läkare tog upp som särskilt problematiskt eller riskfyllt då läkemedelslistorna i journalsystemet ofta var helt felaktiga för dospatienter och att det samtidigt inte var helt tydligt i journalsystemet om en patient var dospatient. Trots att stora delar av sjukvården inom ett landsting eller en region har en gemensam lista kvarstår problemet att listan oftast inte är gemensam med kommunen, inte är gemensam med apoteken och i de flesta fall inte utgör patientens egen källa om läkemedelsordinationer.

    Vid övergången till en nationell läkemedelslista kunde liknande förändringar väntas som vid övergången till gemensam läkemedelslista regionalt. En stor skillnad är att det inte är hela journalen som blir gemensam. Läkarnas behov av en nationell lista varierade, liksom deras uppfattningar om hur den bäst skulle användas och implementeras. En nationell läkemedelslista har potentialen att öka patientsäkerheten men det är viktigt att vara medveten om att en gemensam läkemedelslista inte löser alla problem, behov av läkemedelsgenomgångar och kommunikation med patient och mellan vårdgivare kvarstår. För att implementeringen av en nationell läkemedelslista ska lyckas måste man utgå från professionens behov av den nationella listan i det kliniska arbetet och utifrån dem fastställa tydliga rutiner för hur listan ska föras in och användas.

  • 41.
    Johansson, Pauline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Nursing students' experience of using a personal digital assistant (PDA) in clinical practice: an intervention study2013Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, nr 10, s. 1246-1251Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    A personal digital assistant (PDA) is a multifunctional information and communication tool allowing nursing students to keep up to date with expanding health related knowledge.

    Objectives

    This study was aimed at exploring nursing students' experience of using a PDA in clinical practice.

    Method

    In this intervention study, nursing students (n=67) used PDAs during a period of 15weeks, replied to questionnaires, and participated in focus group interviews.

    Results

    The PDA was found to support nursing students in clinical practice and to have the potential to be a useful tool with benefits for both the patients and for the students. The PDA was regarded as useful, and was presumed to imply increased confidence and time savings, and contribute to improved patient safety and quality of care.

    Conclusions

    With available mobile technology, nursing students would be able to access necessary information, independent of time and place. Therefore, it is important that stakeholders and educators facilitate the use of PDAs to support nursing students during their clinical practice, in order to prepare them for their future work, and to continuously improve the safety and quality of healthcare.

  • 42.
    Semark, Birgitta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Patient characteristic, perceived health and drug prescription in primary care2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Patients have increased demands for information and involvement in decision-making including drug selection.  At the same time, society needs to limit costs, e.g. for subsidized drugs, thus entailing a challenge to in particular primary care. The overall aim of this thesis was to describe different factors influencing drug prescription in primary care and perceived health.

    In a register study, the actual costs of prescribed subsidized drugs at five health care centers (HCCs) in areas of varying socioeconomic status (SES) were compared to the assigned drug budget. It revealed that HCCs with many citizens in the catchment area with low SES showed a deficit at year’s end. HCCs in areas with citizens with a higher SES showed a surplus.

    In another register study, the prescription of drugs at lower or higher price levels for the diagnoses of chronic obstructive bronchitis, depression, diabetes and osteoporosis was studied. Drug prescription was then compared with individual factors for age, sex, education, income and country of birth, and whether the care provider was private or public. It was found that certain individual and provider factors appear to influence the prescribing of drugs of different price levels.

    To investigate patient involvement in the decision to start long-term drug treatment, respondents who had recently begun taking medication were interviewed. The study showed that patient participation was important, but that participation implied different things to different patients. One view was that participation could be achieved without sharing the decision-making process, whereas another view was that participation was more or less willingness to become involved in decision-making. Prerequisites for patient participation were knowledge in the relevant area and trust in the physician.

    A fourth study examined how individuals aged 65-80 years rated their health. The study showed that health was assessed much lower in respondents with depressive symptoms compared to those without corresponding symptoms. Health was also assessed as worse for people with hypertension and in those treated with drugs for depression and hypertension. Health was perceived as better in the younger age groups, in individuals with higher educational levels, and for men. 

    Drug prescription in primary care is controlled, in addition to medical necessity, by economic constraints, and that patients need an opportunity to influence decisions about their care and treatment. However, economic constraints make it difficult for physicians to support patients in their choice of medication. This may influence patient adherence to medication.

  • 43.
    Ekman, Elisabet
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Pharmacovigilance: spontaneous reporting in health care2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Pharmacovigilance in healthcare is essential for safe drug treatment. Spontaneous reporting is the most common source of information in the context of implementing label changes and taking a drug off the market. However, underreporting is found to be very prevalent. One way to decrease underreporting is to include different categories of healthcare professionals in such reporting and to investigate attitudes towards and incentives for reporting adverse drug reaction (ADR)s.

    As nurses form the largest group of health professionals, a sample of nurses were allowed and encouraged to report ADR during a 12 month period after they had received training in pharmacovigilance. A questionnaire posted to physicians and nurses investigated their knowledge and attitudes towards reporting. Spontaneous reports of torsade de pointes (TdP) and erectile dysfunction (ED) were scrutinized with respect to the reported drugs, risk factors and if the reaction was listed in the summary of product characteristics (SPC).

    After training, the nurses produced relevant reports and three years after the introduction of nurses in the reporting scheme, more than half of the responding nurses were aware of their role as reporters. Both nurses and physicians stated that the most important factor for reporting a suspected ADR was the severity of the ADR and an ADR arising in response to a newly approved drug. A web-based reporting system was deemed to facilitate the reporting. In spontaneous reports of TdP, citalopram was reported as a suspected drug. However, neither QT prolongations, nor TdP, were labelled in the SPC. ED was reported for all antihypertensive drugs including angiotensin II type I blockers. A positive information component (IC), assessing the disproportionality between the observed and the expected number of reports, was found indicating that ED was reported more often in association with antihypertensive drug classes, except for angiotensinconverting enzyme inhibitors.

    This thesis demonstrates the importance of pharmacoviglilance in healthcare in terms of capturing new signals. By including nurses as reporters, the overall safety of drugs might improve. Information and education are needed to secure safe treatment when applying drugs.

  • 44.
    Hovstadius, Bo
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    The impact of increasing polypharmacy on prescribed drug expenditure: A register-based study in Sweden 2005-2009.2013Ingår i: Health Policy, ISSN 0168-8510, E-ISSN 1872-6054, Vol. 109, nr 2, s. 166-174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES:

    To analyse the impact of the observed increase in the prevalence in polypharmacy on the development of prescribed drug expenditure (PDE) in a national population during five years.

    METHODS:

    A register-based study of all prescribed drugs and PDE for the entire Swedish population during a 3-month period in 2005 and 2009, respectively. The prevalence of "polypharmacy" and "excessive polypharmacy" was defined as the proportion of patients receiving five or more (PD≥5) and ten or more (PD≥10) prescribed drugs during a 3-month period, respectively.

    RESULTS:

    Between 2005 and 2009, the prevalence of polypharmacy increased by 8.3% (from 11.1% to 12.0%), and the prevalence of excessive polypharmacy by 9.9% (from 2.4% to 2.6%). Total PDE increased by 4.8% in real prices. For the group of patients with polypharmacy and excessive polypharmacy, PDE increased by 6.2%, and 7.3%, respectively. A simulation, in which the increase in polypharmacy was neutralised, resulted in no increase in total PDE.

    CONCLUSIONS:

    The increase in the prevalence of polypharmacy has a substantial impact on the increase in PDE and can explain the entire increase in PDE in Sweden during 2005 to 2009. For clinicians and healthcare stakeholders, it is important to monitor and guidance the further development in multiple medication therapy, so that the cost associated with increasing polypharmacy will not exceed its benefits.

  • 45.
    Fagerström Kareld, Birgitta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Uppföljningsmodell för gemensam informationsstruktur: Utgångspunkter och förslag2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Satsningarna på en effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg är omfattande och genomförs med stöd av strategin för nationell eHälsa. Konkret nytta för individer, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare ska skapas genom väl fungerande elektroniska beslutsstöd, e-tjänster och strukturerad dokumentation. Socialstyrelsen har under ett antal år utvecklat en nationell informationsstruktur och olika delar i ett nationellt fackspråk, en så kallad gemensam informationsstruktur, men var befinner sig landstingen och kommunerna i införandet av dessa nationella resurser för utveckling av ändamålsenlig och strukturerad dokumentation?

    Socialstyrelsen, som har ett nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation, har tidigare tagit fram ett övergripande förslag till modell för uppföljning av huvudmännens arbete med implementering av den gemensamma informationsstrukturen. I detta projekt har uppföljningsmodellen vidareutvecklats och ett antal möjliga indikatorer och användningsområden beskrivits.

    Den utvecklade uppföljningsmodellen består av två delar som mäter grad av införande respektive uppnådd nytta. Modelldelen Grad av införande beskriver vad som behöver hända för att implementeringen av den gemen-samma informationsstrukturen ska starta och utvecklas i rätt riktning, det vill säga den underliggande logiken eller programteorin.

    Utifrån programteorin beskrivs ett antal indikatorområden och exempel på indikatorer att använda för att avläsa grad av införande av den gemensamma informationsstrukturen. Denna del av modellen ger även den som använder modellen en möjlighet att jämföra sin uppnådda implementeringsnivå mot en skala av implementeringsnivåer. Tanken är att man som införande organisation ska kunna använda informationen från denna del av uppföljningsmodellen för lärande och verksamhetsutveckling.

    Modelldelen Uppnådd nytta utgår från en situationsbaserad analysmodell. Här undersöks individers/rollers arbete och det bidrag eller motsatsen som en befintlig uppsättning it-stöd med tillhörande dokumentationsmöjligheter ger. Även denna modelldel innehåller en förklarings-/åtgärdsnivå där begreppen funktionalitet, skapande och åtkomst av dokumentation, integration och överlappning används för att beskriva och förklara uppnådd nytta eller motsatsen. I denna del är tanken att de användningssituationer som undersöks med hjälp av modellen ska väljas med fokus på dokumentationens ändamålsenlighet, det vill säga vilken nytta som kan realiseras när dokumentationen är strukturerad, entydig och relevant så att den kan användas för olika ändamål.

    Rapporten beskriver också olika användningsområden för uppföljningsmodellen.

  • 46.
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering – Sjukskrivningskoordinators roll inom Landstinget i Kalmar län2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rehabiliteringsgarantin syftar till att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen och säkerställa att patienten får tillgång till medicinsk behandling och rehabilitering i form av kognitiv beteendeterapi och multimodal rehabilitering. Sjukskrivningskoordinatorns huvuduppgifter är dels att samordna detta nya arbetssätt och dels att förebygga eller minska behovet av sjukskrivning. Därutöver ska koordinatorn fungera som kontaktperson med berörda interna och externa enheter i sjukskrivnings/rehabiliteringsprocessen.

    Målet med denna utvärdering var att ta reda på hur enheterna och de berörda yrkeskategorierna, indirekt patienterna, har påverkats av införandet av funktionen sjukskrivningskoordinator inom Landstinget i Kalmar län. Utvärderingen avses vara ett underlag för beslut om koordinatorns framtida roll i landstinget om statsbidraget upphör.

    Datainsamlingen skedde både kvalitativt och kvantitativt genom semistrukturerade djupintervjuer respektive webbenkät.

    Införandet av sjukskrivningskoordinator uppfattades som mestadels positivt bland tillfrågade koordinatorer, verksamhetschefer och läkare, det fanns dock genomgående en del som var mer negativa. De tre yrkeskategorierna har olika perspektiv vilket delvis återspeglades i svaren. Koordinatorerna själva var ofta lite mer positivt inställda, och läkarna hamnade delvis i ”två läger”. Rollen/funktionen som sjukskrivningskoordinator ansågs dock vara viktig för såväl verksamheten och sjukskrivningsprocessen, som för patienten och läkaren. Koordinatorn ansågs fungera som samordnande ”spindel i nätet” med kontakter både internt och externt, och uppfattades ha lett till en effektivare sjukskrivningsprocess. Detta skiljde sig dock utifrån olika enheters behov. Ur patientens perspektiv bedömde majoriteten av de tillfrågade att det inneburit ökad trygghet och säkerhet samt snabbare vårdkedja och färre sjukvårdskontakter.

    Sammanfattningsvis verkar rollen som sjukskrivningskoordinator i stort vara en uppskattad resurs av både verksamhetschefer och läkare samt av koordinatorerna själva. Det finns dock mer att önska kring dess utformning, och kanske att funktionen borde anpassas utifrån respektive enhets enskilda behov.

  • 47.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av användningen av Infektionsverktyget2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Infektionsverktyget är ett IT-baserat verktyg som skall stödja vårdens förbättringsarbete att förebygga vårdrelaterade infektioner och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Infektionsverktyget har under 2012 integrerats och anpassats till två journalsystems (Siemens Melior; Cambio COSMIC) ordinationsdel och testats vid två piloter inom slutenvård vid Landstinget i Uppsala län och Västra Götalandsregionen (VGR). Denna utvärdering syftade till att studera hur Infektionsverktyget har tagits emot och används av pilotklinikerna. Fjorton informanter (läkare, verksamhetschefer, projektledare) sex i VGR och åtta i Landstinget i Uppsala län, intervjuades via telefon eller vid fysiska möten, individuellt eller i grupp under perioden 2012-10-16 till 2012-12-11.

    Inrapporteringen i Infektionsverktyget anses vara lättanvänd och intuitiv och de tvingande frågorna gör att läkarna måste ta ställning kring vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling vilket ansågs vara positivt. Alla läkare på pilotklinikerna som under pilottiden ordinerat antibiotika har använt Infektionsverktyget men bara ett fåtal av dessa läkare har jobbat med Infektionsverktygets rapportverktyg då det arbetet inte varit prioriterat i önskad grad av pilotklinikernas ledning. De tillfrågade läkarna uttalade dock en tydlig vilja och önskan att integrera detta arbete i klinikens förbättringsarbete men att det kräver tid, prioritering och stöd från respektive ledning. Man önskade och väntade även på att respektive ledning skall ge riktlinjer för arbetet så att uppföljningen sker på ett enhetligt sätt.

    Flertalet läkare påtalade vinsten med att fler sjukhuskliniker samt primärvården börjar använda Infektionsverktyget då de ser möjlighet till uppföljning över hela vårdkedjan. Detta skulle sannolikt även medföra att verksamheterna prioriterar arbetet med rapportverktyget och att de lättare börjar se Infektionsverktyget som ett stöd i sitt förbättringsarbete.

    Pilotprojektet ses av de som jobbat med den tekniska utvecklingen som ett komplicerat projekt då arbetet har synliggjort att en strukturerad informationsstruktur och ett enhetligt fackspråk behövs för att försörja rapportverktyget med korrekt och tillförlitlig data. I och med detta påtalas det att det är viktigt att göra alla landsting medvetna om att ett förarbete tillsammans med journalsystemleverantörer, IT-avdelningar, semantiker och verksamhetsföreträdare behöver göras inför implementeringen av Infektionsverktyget. Det påtalas även vikten av att det ges tid för arbete med rapportverktyget och att förankring med den lokala ledningen säkerställs.

    Att arbetet med rapportverktyget endast har påbörjats har medfört att denna utvärdering inte har kunnat bedöma användbarheten i bemärkelsen om huruvida Infektionsverktyget ger verksamheterna ett underlag som kan stödja dem i deras förbättringsarbete inom vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Förslag är därför att ytterligare studera användbarheten och användningen av Infektionsverktyget efter det att rapportverktyget har kommit till användning. Detta för att ge återkoppling och viktiga aspekter vid införandet som på sikt säkerställer att man uppnår den nytta som var förhoppningen dvs. att Infektionsverktyget påverkar antalet vårdrelaterade infektioner och förhindrar onödig eller felaktig antibiotikabehandling.

  • 48.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Israelsson, J.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Bath, P. A.
    Variable documentation of vital signs in an electronic health record in patients at risk of in-hospital cardiac arrest could pose a threat to patient safety2013Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 12, s. S55-S56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Användarnas synpunkter på IT-lösningar inom vården: Sammanfattade erfarenheter från utvärderingar vid eHälsoinstitutet 2010-20122012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet i Kalmar, bedrivs utveckling av utvärderingsmetodik samt utvärderingar inom eHälsa i syfte att underlätta användningen och implementation av IT inom hälso- och sjukvård. Utvärderingarna har gjorts som uppdrag från framför allt offentliga men även privata aktörer. I denna sammanfattning redovisas summariskt resultaten av de projekt där aspekten användbarhet efterfrågades. Arbetet har begränsats till resultat från uppdrag gjorda fr.o.m. 2010 och sammanfattningen är avsedd att utgöra underlag för det pågående användbarhetsprojektet, som socialdepartementet initierat.

  • 50.
    Jokela, Päivi
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM.
    Rydbrink, Morgan
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM.
    Att minska läkemedelsförväxlingar med hjälp av ändrad design av förpackningar2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nätverket för patientsäkerhet (2011) har uppmärksammat det faktum att läkemedelsförväxlingar medför ett stort antal vårdskador varje år, både i Sverige och i andra länder. Problemet är mångfacetterat och situationen kan förbättras genom organisatoriska åtgärder såsom goda arbetsrutiner, ändamålsenlig placering av läkemedel i förråden, egen färgmarkering på sjukhus samt genom tekniska lösningar såsom automatiserad läkemedelsdosering och scanning av streckkoder.

    Nätverket för patientsäkerhet (2011) har dock dragit slutsatsen att en enhetlig och bättre utformning av läkemedelsförpackningar och etiketter är en nödvändig åtgärd för att snabbare och effektivare minska risken för läkemedelsförväxlingar. Nätverket har även i samverkan med Läkemedelsverket tagit fram ett antal faktorer som kan minska risken för förväxlingar:

    • Det generiska namnet samt styrka/enhet anges med störst och tydligast text på förpackningen. 
    • Bakom styrkan finns skuggning i avvikande färg – i regel finns dock ingen standardisering av färgerna. 
    • Särskild markering för läkemedel som ska spädas införs. 
    • Typsnittet måste vara lättläst och texten tillräckligt stor. 
    • Tall Man lettering kan användas i generiska namn som liknar varandra, med andra ord skrivs avvikande bokstäver med versaler.

    Den aktuella studien fokuserar på de effekter som kan uppnås genom att variera läkemedelsförpackningens design.

1234 1 - 50 av 191
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf