lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 605
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ackesjö, Helena
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Det är ju ingenting vi bett om...: En studie av en integrationsprocess mellan förskoleklass och skola, med fokus på personal i förändring2006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The major purpose of this master thesis is to follow a collaboration project of pre-school and compulsory school at one school during one school year. The survey is focused on the teachers and school administrators perception of the activities during the process of change before, during and after the physical integration. The main focus is to study how different groups and cultures of the teachers and the teachers historical and traditional background affect the perception. The survey is based on action research. The method allows triangulation, and during the data collection conversation, observations, diarys and questionnaires has been used. The results shows that the process was affected by the fact that compulsory school teachers eventually subordinated to the reform of collaboration. The pre-school teachers however regressivly balkanized themselves and created a room for acting. The process was thereby affected by a silent power struggle amongst the teachers, in terms of internal traditional and historical ranking and of educational methods. By subordination the compulsory school teachers took the power over the collaboration. No spontanious collaboration was established during the first school year.

  • 2.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Förskoleklasslärare som gästarbetare: Gränsmarkeringar via sociala stängningar2010In: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 3, no 1, p. 1-16Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The preschool class is an educational programme that has been created through an educational reform in Sweden in the late 1990s. The purpose was to construct a bridge between preschool and primary school, where the two institutions together would create a “new pedagogy”. My study of teacher identities in preschool class shows that the teachers are using strategies to mark their differences to other teachers. One strategy is to enhance in-groups and out-groups. These strategies also construct the preschool class as a security zone where the teachers distance themselves from other teachers, in contrast to the educational reform.

  • 3.
    Ackesjö, Helena
    University of Kalmar, School of Human Sciences. University of Gothenburg.
    Gränsers påverkan på lärares identitetskonstruktioner i förskoleklass2009In: Centrum för professionsstudier, 2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syfte:I studien av läraridentiteter i förskoleklass har förskoleklassen teoretiskt placerats i gränslandet mellan förskola och skola. Detta görs för att förskoleklassen är en frivillig skolform som i verksamheten ska utgå ifrån förskolans pedagogiska traditioner, men ingår i skolans läroplan. Syftet har varit att studera vilka läraridentiteter som konstrueras i detta gränsland och hur dessa konstrueras.

    Metod:Data för studien har konstruerats med inspiration av dialogseminarier. Genom att skriva egna texter, läsa och berätta för andra lärare i grupper, engagerades lärarna i vad som skulle kunna kallas för narrativt teoretiserande, vilket kan leda till att man kan upptäcka och skapa sina professionella identiteter.

    Resultat:Resultaten visar att lärarna i identitetskonstruktionen positionerar sig emot de två omgivande kulturerna, förskolans och skolans. Identitetskonstruktionen utgörs i flera fall av vi-dom-markeringar. Vikten av och möjligheten till delaktighet och acceptans i skolgemenskapen blir centralt. I resultatet skapas två centrala samtalsteman; inom samverkanstemat konstruerar lärarna gränsöverskridande identiteter genom sitt kryssande mellan de olika kulturerna, och inom särartsteman konstruerar lärarna transformativa identiteter i det kulturella mellanrummet mellan de omgivande kulturerna.

    Konklusioner:Konstruktionen av särartstemat, där lärarna placerar sig i mellanrummet mellan kulturerna och framhåller sin unikhet, kan indikera att gränserna mellan förskola och skola har förstärkts istället för att öppnas. Förskoleklassen kan därför ses som en säkerhetszon, i vilken lärarna kan distansera sig från övriga lärare i skola och förskola och konstruera sina identiteter genom att markera sin särart i utbildningssystemet. Allt detta tvärtemot förskoleklassreformens intentioner.

  • 4.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Läraridentiteter i förskoleklass.: Berättelser från ett gränsland.2010Licentiate thesis, monograph (Other academic)
  • 5.
    Ackesjö, Helena
    University of Kalmar, School of Human Sciences. University of Gothenburg.
    Narrative teacher identities in preschool class: Stories from a borderland2008In: ECER 2008, From Teaching to Learning?, 2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims & methodA new arena, the preschool class, is arising between preschool and compulsory school. One can assume that new teacher identities are formed in this new borderland. This study, which is in its introduction phase, aims to search for answers about how the teachers chose to describe themselves as teachers in preschool class, how they are talking about themselves, who they are today and who they want to be tomorrow. In other words, which teacher identities these variations contain.

    In the study the teacher identities will be investigated by their narratives in interaction with and between teachers in focus groups. Bruners (1986) starting point is that narratives creates and recreates relations and identities, and that narrative telling can be seen as an act of reality making.  The narratives render possible definitions of identities in the social life.

    The identities the teachers in preschool class assume is not static, instead they can change constantly on the basis of experiences and reflections. The identities constitute a part of the teachers aims to create meaning in their actions in the pedagogical practice, both historical, current and according to their goals for the future (Beijaard m.fl., 2004; Geijsel & Meijers, 2005). In the study the teacher identities are connected to their actions in the pedagogical practice (ex. Irisdotter, 2006; Beijaard, Meijer, & Verloop, 2004 & Säljö, 2000).

    The theoretical perspectives in the studyThe study is built on sociocultural theories, social constructionism and border theories. In sociocultural theories meaning making can be seen as mediated through language, where our meaning making processes can be seen as reactions on cultural, historical and social circumstances and where we create ourselves in a narrative praxis (ex. Bruner, 1990 & Rogoff, 2003).

    The preschool class can be considered as a borderland between preschool and compulsory school, hence border theories can be productive in a study of teachers in preschool class. We all live in a world, where (invisible) borders control our lives. Frontiers, borders and borderlands used in geographical literature have a big relevance on our lives and social interactions. The borders creates transition zones to which people from both sides of the border are given permission and where hybrid groups with hybrid identities permits to grow (Newman, 2003). The individual narratives and identities are changing when an activity is transferred to a new territory. Thereby, when individuals are moving from one category or area to another they can experience a form of transition hybridity, where they has assimilated “the new” at the same time as they sustain a great part of  “the old” (Newman, 2006b).

    The contribution from the social constructionism to this study is the starting point that teacher identities can’t be found passively inside the teacher, instead the teacher identity is created in a social act and in a specific practice.  Hence, the focus in this study is on what happens in the relations between people, and what is communicated and expressed in this communication (Shotter, 2005).

    MethodsFocus groups are used as the research method. Approximately 15 teachers working in preschool class are participating, and they are divided into three focus groups. Each group is gathered three times, and each time a main theme for discussion is presented from me as the researcher and moderator of the groups. Data is produced via interaction between the teachers and their narratives are recorded by audio technique. The narratives are then analyzed with focus on the content in the discussions and with the aim to make the variation of the teacher’s identities in preschool class visible. 

    Expected outcomesThis study can make a contribution to the research on professional identities in general and teachers’ professional identities in particular. It has the potential to generate new hypothesis about the construction of “teachers”. Firstly by focusing on a “new” teacher profession, and secondly by connecting border theories to research on professional identities.

  • 6.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Teacher identity issues in the Swedish preschool class2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Abstract NERA/NFPF

    Malmö 11-13 mars 2010

    ___________________________________________________________________________

     

     

    “Teacher identity issues in the Swedish preschool class”

    Helena Ackesjö

     

     

    Aims of the research

    The purpose with the preschool class in Sweden is to construct a bridge between preschool and primary school, where the two institutions together would create a blended pedagogy that would facilitate the six-year old children’s transition from preschool to compulsory school. Even though the preschool class is included in the curriculum for the primary school, the activities in preschool class should not be school activities but also not mere preschool activities. Little is known about these preschool class teachers. The research topic is; How do the teachers construct their professional identities at this crossroad?

     

    Theoretical framework

    The study is built on theories of identity construction, but also on theories that enhances the dilemma of the preschool class being placed at the borderland between preschool and school.

     

    Research design

    Fourteen preschool class teachers participated in dialogue seminars, conducted in three small groups. By dialogues, writing texts and presenting metaphoric pictures, the teachers reflected their experiences from their work. Analysis of the teacher’s identity constructions and their identities was made from this empirical material.

     

    Findings/conclusions

    The results highlight occasions where the preschool class teachers feel subordinated, excluded and marginalized from the community in school. The teachers feel that they do not have the same opportunity to be part of the school culture as other teachers, because of organizational and working conditions. This can also limit their opportunities for participation and influence in the community at school. The teachers also mark the boundaries between Us and Them, as an effect of their experiences of alienation and their spin-off from the social community at school. All these processes also affect the teachers' professional identity construction. Paradoxically, it seems as if the teachers in preschool class also use the exclusion as an instrument of power. The teachers mark in several cases that they distance themselves from both preschool and school, which results in that they can work freely and undisturbed in the preschool class.

     

    Relevance for Nordic Educational research

    This presentation examines the teachers in the preschool class in Sweden, a pedagogic practice which is placed at the crossroads between preschool and primary school. Little is known about the preschool class teachers, and research about this context can develop knowledge about this educational arena, about the teacher’s identities and about policy issues according to the preschool class.

     

     

     

  • 7.
    Adolfsson, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Köper du något av en försäljare som du inte tycker om: En studie kring vad gymnasielärare anser vara fungerande relationer och hur dessa skapas2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här arbetet var ett försök att konkretisera vad gymnasielärare anser vara fungerande relationer och på vilket sätt de upplever att de skapar dessa. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielärare. I resultatet framkommer lärarnas syn på kännetecken för en fungerande relation samt hur de uppfattar att de skapar fungerande relationer.

  • 8.
    Ahlström, Amanda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Brolander, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fri och lustfylld tid: En kvalitativ intervjustudie om rekreation i fritidshem2018Independent thesis Basic level (university diploma), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med forskningsstudien är att få en ökad förståelse för hur rekreation kan komma till uttryck i fritidshemmet. Intentionen är att ta reda på hur både elever och lärare uppfattar rekreation i fritidshem. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där syftet är att få en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever sitt arbete med rekreation.  Då vårt syfte även är att ta reda på elevers upplevelse av rekreation i fritidshemmet har vi använt ett designat barnsamtal. Studien genomförs med sex lärare samt sexton elever på två olika fritidshem. Resultatet av studien visar att lärare i fritidshem upplever en viss osäkerhet kring rekreationsbegreppets innebörd samtidigt som de främst kopplar rekreation till lugna och stillsamma aktiviteter.  Studien visar även att lärarna anser att elever har större möjlighet att uppleva rekreation under sin fria tid i fritidshemmet vilket är samstämmigt med vad analysen av studiens genomförda barnsamtal visar. En central del i elevers upplevelse av rekreation i fritidshem grundar sig i deras känsla av att ha roligt vilket leder till en samlad bedömning av att elevers upplevelse av rekreation till stor del kan likställas med att ägna sig åt lustfyllda aktiviteter.

  • 9.
    Ahlsvik, Elisabeth
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Lidén, Brittmari
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    "Så fort jag hamnar i skolan blir jag så sömnig": Röster om skolan från elever med Asperger syndrom2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.

    Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.

    Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch.

  • 10.
    Aked, Lotta
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Andersson, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Pedagogers tolkningar kring kvalitetsarbete2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna.

  • 11.
    Akrawi, Annika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lindstrand, Karolina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Förskolans arbete med barns modersmålsstöd: En studie om modersmålet i förskolan och dess betydelse för språkutvecklingen2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett av förskolans uppdrag är att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, språket är en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmålstränare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras språkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frågeställningar: Hur lägger modersmålstränarna upp modersmålsundervisningen i förskolan för att främja barnens språkutveckling? Vad är det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att främja flerspråkiga barns språkutveckling?

    Undersökningen grundas på en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet får vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmål än svenska. I vår undersökning har vi sett att hur modersmålstränares och pedagogers arbete handlar mycket om individen och deras behov samt vilka förutsättningar som finns. Modersmålsstöd stärker barnens modersmål men även barnens kulturella identitet.

  • 12.
    Al ansary, Ibtisam
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    zimmer, Ingela
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Språklig integration eller språklig segregation: om lärarnas syn på klassplacering av elever som har svenska som sitt andra språk2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte med vår examensarbete är att ta reda på vilka argument som lärarna har för när och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra språk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgången tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan påverka inlärningen av ett nytt språk. Vi tar även upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra apråk. Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lärare som vi intervjuade har skiftande syn på klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass. De talar samtliga om en lösning där eleven kan delta i vissa ämnen tillsammans med svenska elever, t.ex. slöjd och musik. De påpekar även vikten av att de får svenska kamrater för att utveckla sitt vardagsspråk och testa nya begrepp.

  • 13.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Dalarna University.
    Meier, Joanna
    Dalarna University.
    Frank, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Transition between Swedish preschool and preschool class: a question about interweaving care and knowledge2016In: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 44, no 2, p. 155-167Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

  • 14.
    Alburg, Petter
    et al.
    Växjö University, Faculty of Mathematics/Science/Technology, School of Mathematics and Systems Engineering.
    Johansson-Alburg, Mimmi
    Växjö University, Faculty of Mathematics/Science/Technology, School of Mathematics and Systems Engineering.
    Lärares samsyn beträffande matematik: En studie om matematik i förskoleklass och år 12007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ”röd tråd” mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a. fått svar på vad lärarna tycker att eleverna bör ha för matematikkunskaper inför starten i år 1 samt vad pedagogerna i förskoleklass anser om samma sak. Resultatet visar att förskoleklasspedagogerna i sin matematikundervisning styrs av vad de tror är skolans förväntningar. Lärarna har inte alls samma höga krav på vad eleverna i år 1 bör kunna vid skolstarten. Anledningen kan anses bero på dålig kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna samt okunskap om varandras verksamheter. Vår undersökning visar på vikten av att ha en ”röd tråd” i matematikundervisningen, som även löper genom stadieövergångar.

  • 15.
    Algotsson, Sarah
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Mathematics.
    Uusitalo, Ellen
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Mathematics.
    Matematik, för vem?: En studie om interaktion mellan lärare och elever samt elevers uppfattning om matematik och vem som är matematisk sett ur ett genusperspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie syftar till att försöka synliggöra lärares interaktion med flickor och pojkar i en matematikundervisningssituation genom att observera interaktionen som sker mellan lärare-flickor och lärare-pojkar med syfte att synliggöra likheter och skillnader i interaktionen. Studien syftar även till att försöka synliggöra hur flickor och pojkar talar om matematik och om någon som är matematisk genom att intervjua elever och ställa det i relation till hur eleverna talar om sig själva som matematiker. För att svara på studiens första frågeställning användes ett observationsschema, och för att svara på studiens andra frågeställning användes en intervjuguide. Studiens teoretiska utgångspunkter har använts för att skapa både observationsschema och intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna är symbolisk interaktionism, diskursanalys och feministisk teori. Dessa teoretiska utgångspunkter utgör centrala delar av såväl analys av empiri som av diskussionen. För att analysera empirin konstruerades en analysmodell som är baserad på begrepp från diskursanalys och symbolisk interaktionism.  Utifrån resultatet framgick att pojkar överlag gavs mest utrymme av lärare i matematikundervisningssituationerna. Flickor och pojkar beskriver den som är matematisk med tre huvuddrag; snabb, har rätt och förstår. Flickor och pojkar verkar i studien överens om att pojkar passar mer in på bilden av vem som är matematisk då pojkar beskrivs mer som beskrivningen av huvuddragen än vad flickor gör.

  • 16.
    Allen, Christopher
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    Reacting to the technology splurge: information and Communications Technology (ICT) Training for EFL teachers in the one-to-one era2015In: The Teacher Trainer Journal, ISSN 0951-7626, Vol. 29, no 3, p. 19-21Article in journal (Other academic)
  • 17.
    Almgren White, Anette
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities. Litteraturvetenskap.
    Uppsatshandledning i praktiken2007In: Uppsatshandledning -tankar från forskningscirklar: Uppsatshandledning i praktiken, Växjö University Press , 2007, p. 33-40Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Almquist, Josefina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Petersson, Jonna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Klasslärares sätt att arbeta kring andraspråkselevers språkutveckling.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att undersöka klasslärares arbetssätt för att utveckla andraspråkselevernas språkutveckling samt samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare och klasslärare och lärare i svenska som andraspråk. Dessa områden är betydelsefulla eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle och där skolan strävar efter att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. 

    Femton klasslärare verksamma i årskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.

    Slutsatsen av vår studie pekade på att klasslärarna använde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska få samma förutsättningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser på skolorna är något som de intervjuade uppmärksammade. Det är av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars läggs mycket arbete på klassläraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanländ elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade också att det inte finns någon samverkan mellan modersmålslärare och klasslärare. Dock förekom samverkan mellan svenska som andraspråkslärare och klasslärare. Bristen på samspelet mellan modersmålslärare och klasslärare var det som informanterna påpekade mest att de saknade. Förberedelseklass är ett annat område som de intervjuade saknade på skolorna. 

  • 19.
    ALShokry, Wessen
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Tillräckliga förkunskaper?: En studie om hur eleverna som läser på naturvetenskapsprogrammet är väl förberedda.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Eleverna som väljer att studera på naturvetenskapsprogrammet i gymnasiet möter stora utmaningar och kraven som ställs på dem är stora. De förkunskaper som de har med sig i ryggsäcken från grundskolan påverkar deras möjligheter att klara av utbildningen. Lärarna som undervisar kemi och biologi på högstadiet och gymnasiet fick svara på frågor om de anser att eleverna på naturvetenskapsprogrammet har tillräckliga kunskaper i kemi och biologi från högstadiet. Undersökningen visar att lärarna anser att  eleverna som väljer att studera på naturvetenskapliga programmet har tillräckliga förkunskaper i kemi och biologi med sig. Den nya betygsskalan och det meritvärde som gäller efter att den nya kursplanen genomförts samt hur detta påverkar valet av program på gymnasiet diskuteras också i denna undersökning. Kursplanen i kemi för grundskolan och första kursen på gymnasiet belyses och analyseras också.

  • 20.
    Alvunger, Per-Olof
    Växjö University, Faculty of Mathematics/Science/Technology, School of Technology and Design.
    Förslag på litteratur till gymnasieskolans byggprogram: Suggested literature to secondary school of the Construction Programme2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Orsaken till mitt ämnesval för detta examensarbete uppkom på grund av att den teoretiska delen i byggutbildningen på den skola där jag arbetar ofta uppfattas som tråkig och meningslös. Detta arbete är ett försök att skapa ett nytt teorimaterial för byggprogrammet som eleverna skall kunna använda för att ta till sig den teoretiska kunskapen på ett effektivt och pedagogiskt sätt. I denna kurs så ingår det att eleverna skall kunna utföra enklare praktiska byggövningar, få kännedom om lite olika byggmaterial, olika byggtekniker samt ekologiskt byggande. Detta arbete tar också upp vad man skall tänka på när en pedagogisk facktext skall skrivas. Teorimaterialet i detta arbete är en handledning i hur man kan bygga en lekstuga. Man kan I teorihäftet stegvis följa hur man bygger de olika delarna till lekstugan.

  • 21.
    Andersson, Anders
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Arbetsplatsförlagd utbildning2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 22.
    Andersson, Annekatrin
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGSAMT LÄRANDE I ÄMNET SVENSKA2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ABSTRACT

    Det talas om livslångt lärande och att kunna läsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhälle vi ska leva och verka i. Frågan kan ställas om vad det livslånga lärandet innebär och vad som krävs av skola och samhälle. Både internationella och nationella undersökningar visar att läs- och skrivkunskaper hos elever som går i svensk skola är i en nedåtgående spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera på varför det är så och vad som måste göras för att vända spiralen uppåt så att det ökar igen.

    Genom den här kvalitativa undersökningen har målet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lärande i relation till ämnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlättar och som är en framkomlig väg till läs och skrivinlärning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser på pedagogen, arbetssättet, miljön, material och kamraterna. Även verksamma pedagoger har tillfrågats om deras syn på inlärning och förhållningssätt för att möjliggöra att entreprenörer skapas i klassen. Entreprenörer med entreprenöriella attityder som att världen inte är problemfri och att det finns många intressanta lösningar på världens problem och att de vill vara med och genomföra minst en av dessa lösningar.

    Resultatet ger klara indikationer. De elever som redan kan och har hög självkänsla och är intresserade av ämnet svenska har nytta av entreprenörsskap och företagsamt lärande. De elever som har sämre självkänsla och tycker ämnet svenska är tråkigt tror inte att de kan påverka. De har inte så stor nytta av entreprenörskap och företagsamt lärande för de ser ändå inte möjligheter.

    Sammanfattningsvis blir det tydligt hur viktig pedagogen är för elever i skolan. Läraren framstår inte som den som ska lära ut utan som den som ska visa vägen, visa på alternativen och överlåta åt eleven att själv få ta ställning och göra val. Det är inte metoderna som är saliggörande utan relationerna som blir avgörande om motiverade entreprenörer skapas i ämnet svenska.

    Nyckelord:

    entreprenörskap, intersubjektivitet och utvecklingszon.

  • 23.
    Andersson, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Simundervisning för alla?: En intervjustudie om simundervisning för årskurserna 7-9 och den problematik den inbegriper2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur högstadielärare i Idrott och hälsa arbetar med simundervisning, både innehållsmässigt och didaktiskt. Syftet har även varit att undersöka vilka som är de vanligaste problem som uppstår i samband med simundervisning, samt att undersöka hur lärarna arbetar för att bemöta dessa problem.

    Uppsatsen har en hermeneutisk inriktning och datainsamlingen har gjorts genom att kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i Idrott och hälsa. Resultaten har bland annat analyserats utifrån Imsens (1999) kategorisering av ramfaktorer.

    Resultatet visar att lektionsinnehållet har två huvudfokus, vilka grundar sig på två av ämnets kunskapskrav. Först inriktar sig lärarna på att kontrollera vilka elever som klarar av att simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Genom denna kontroll kan lärarna identifiera vilka elever som har svårt att klara kunskapskravet i simning för att sedan kunna se till att dessa elever får extra tillfällen att träna på detta. Den andra fokuset handlar om att eleverna ska lära sig att hantera nödsituationer vid vatten. Här får eleverna träna på en rad olika livräddande aktiviteter.

    Undersökningen visar att något lärarna ser som ett stort problem i simundervisningen är den begränsade tiden som läggs på den, varje klass har simundervisning endast två eller tre gånger per läsår. Andra problem som blivit uppenbara är svårigheten för skolorna att få tillgång till tider i simhallen och att transport av eleverna till och från simhallen kunde bli både dyrt och tidskrävande, vilket även det begränsar möjligheterna till mer simundervisning. Ytterligare ett problem som uppdagades var att vissa elever av olika anledningar inte ville eller fick delta i simundervisningen med sina ordinarie klasser, vilket gjorde att andra simtillfällen behövde anordnas för dessa elever.

  • 24.
    Andersson, Ida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Nordberg, Josefin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    ”De är ju dom som känner sitt barn allra bäst”: En kvalitativ studie om ”barn i behov av särskilt stöd” samt samarbete med vårdnadshavare utifrån förskollärares perspektiv 2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att beskriva vad förskollärarna anser ligger till grund för att avgöra om barn är i behov av särskilt stöd och hur de arbetar med de barnen. I synnerhet hur de samarbetar med vårdnadshavare för att främja barns utveckling.

    Studien är kvalitativ och metoden som används för att besvara frågeställningarna är semi-strukturerade intervjuer. Urvalet av informanter är fem utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor i Sverige. Studiens resultat visar att förskollärare avgör om barn är i behov av särskilt stöd genom erfarenheter, mallar och genom att de ser att barnen på något sätt inte deltar i verksamheten på samma sätt som andra barn. Det som förskollärarna anser avgör om barn är i behov av särskilt stöd är: sociala, språkliga, motoriska, koncentrationssvårigheter samt svårigheter med bokstavskombinationer. Vår studie visar att förskollärare kopplar in andra professionella för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Dessutom ändrar de verksamheten samt inkluderar träningen till barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar även att förskollärarna anser att samarbetet med vårdnadshavare är betydelsefullt för att stödja barnets utveckling. De samarbetsformer som används är tamburkontakt, samtal med vårdnadshavare och professionella som är inkopplade till barnet, utvecklingssamtal samt extrainsatta samtal.  Vid samtal anser förskollärarna att det är viktigt att vinna vårdnadshavares förtroende, ha en öppen och rak kommunikation, framhålla positiva saker, samt förmedla en känsla att vårdnadshavarna inte ska känna sig skyldiga. 

  • 25.
    Andersson, Inga-Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    En så'n där skulle jag vilja ha!: Erfarenheter vid användning av ett hörselförstärkande hjälpmedel för elever med koncentrationssvårigheter.2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, lärare och föräldrar upplever att elevernas inlärningssituation, med särskilt fokus på koncentrationsförmågan, påverkas vid användningen av ett hörselförstärkande hjälpmedel.

    Frågeställningarna syftar till att närmare beskriva hur eleverna påverkas av ljud, utan och med det hörselförstärkande hjälpmedlet och hur detta i sin tur påverkar elevernas inlärningssituation och koncentrationsförmåga, för stunden och i det fortsatta skolarbetet.

    Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Resultatet grundar sig på tio semi-strukturerade intervjuer av tre elever på högstadiet, elevernas mentorer och föräldrar, samt en lärare med tidigare erfarenheter av det hörselförstärkande hjälpmedlet.

    Eleverna som deltog hade koncentrationssvårigheter och auditiva perceptionssvårigheter, men var normalhörande.

    Resultatet visade att eleverna är ljudkänsliga och att det är småljud från pennor och sudd, oregelbundna och plötsliga ljud, samt prat i klassrummet som stör mest. Det visade sig också att det hörselförstärkande hjälpmedlet kunde hjälpa eleverna att koncentrera sig bättre, men att det inte passar alla elever. Jag fann också att användningen av hjälpmedlet medförde att läxläsning underlättades, eftersom eleverna kunde lyssna och koncentrera sig under genomgångar i klassen.

  • 26.
    Andersson, Lina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Strid, Lisbeth
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    ”Vi gör som vi alltid gjort men tänker nytt”: En intervjustudie med fokus på förskollärares förändrade syn kring sin yrkesroll2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion. Samtliga förskollärare som vi intervjuade ansåg att ämnet är viktigt. Hur man ser på sin yrkesroll och hur man utvecklas i sin yrkesidentitet är det som ger förutsättningar för att utföra uppdraget. En av de stora förändringarna som informanterna delgav oss, var att man idag reflekterar och diskuterar sin yrkesroll och professionalitet mer än förut. Förskollärarna i studien har beskrivit en förändrad barnsyn. Den förändrade barnsynen påverkar hur de ser på pedagogisk dokumentation.

  • 27.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ulmestig, Amanda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ledare och medarbetares olika syn på bekräftelse som motivationsfaktor: En jämförande fallstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Motivation är ett brett och svårdefinerat begrepp som används ofta i yrkeslivssammanhang. Många människor behöver genom bekräftelse bli uppmärksammade för sina arbetsprestationer.   Studien har genom en kvalitativ ansats jämfört hur ledare och medarbetare genom bekräftelse motiveras under arbetsdagen. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes sju intervjuer med ledare och medarbetare inom ett företag. Svaren har därefter analyserats utifrån inspration av en tematisk analys. Slutsatsen är att på den valda arbetsplatsen arbetar ledare efter en struktur som de tror motiverar sina medarbetare. Resultatet visade att medarbetare främst inte motiveras av sina ledare. Istället motiveras medarbetarna av kollegor, pengar samt arbetsuppgifter. Resultatet visade även att medarbetare motiveras av olika faktorer i olika sammanhang. 

  • 28.
    Andersson, Malin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Svensson, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Impacts on teachers' lives of a capacity building course: A case study in rural Rajasthan, India.2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This case study is conducted on teachers working in Non-Formal Education centers (NFE's), for the Non-Governmental Organization Seva Mandir, in the Udaipur district in Rajasthan, India. The setting for the study is remote rural villages around the small city Udaipur, with one million inhabitants.

    The purpose of this case study is to investigate what impact the capacity building course that Seva Mandir offers the teachers, the NFE certification course, have had on the teacher’s lives. The aim is to get a picture of the overall impact of the course on a professional level and on the individual NFE teachers’ personal life. The case study was conducted on a sample of eleven out of 50 NFE teachers working for Seva Mandir in the Jhadol block. The empirical data was collected through qualitative interviews conducted in the NFE schools.

    The NFE centers that are run by Seva Mandir are a complement to malfunctioning government schools in areas where most of the children are first generation learners. The schools aim to keep children from working or starting to work, through giving them an educational base. The teachers have no previous teachers training and are having an average prior education of 8th to 10th class.

    The general findings of the study are that a majority of the teachers felt an increase in self-confidence after participating in the course. They generally had more concrete and ambitious future plans after the course than before it, and they were highly dominated of plans for further education for themselves and their children. It was also found that the teachers felt major changes in their teaching approach after the course. They had learnt new teaching strategies and seemed to have changed their attitude against the children. The teachers used activities like games, songs and stories in their teaching as well as taking help of the local surroundings when teaching.

  • 29.
    Andersson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Långh, Theodolinda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att bygga broar - Dialog och samverkan i styrkedjan för elevens bästa.: En kvalitativ studie om hur arbetet med att skapa förutsättningar för inkluderande lärmiljö fungerar i två kommuner.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med att skapa förutsättningar för inkluderande lärmiljöer fungerar i två kommuner. Fokus ligger på dialog och samverkan som sker mellan aktörerna på de olika nivåerna i styrkedjan: bildningsnämnder, bildningsförvaltningar, rektorer och specialpedagoger.

    Ramfaktorteorin används som teoretisk analysram. I ramfaktorteorin speglas faktorer på olika nivåer i samhället och hur dessa samspelar och/eller påverkar varandra. Ramfaktorteorin kopplas samman med styrkedjan genom makro-,meso- och mikronivå där aktörer och deras roller/funktioner också samspelar och/ eller påverkar varandra. Två teoretiska begrepp används också: tillit för att förstå relationer mellan aktörer och dialog som blir en viktig förutsättning för att kunna skapa en samverkanskultur.

    Studien har en kvalitativ ansats. Underlag till det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med olika aktörer i styrkedjan. Specialpedagogerna intervjuades i fokusgrupper. Efter transkriberingarna kategoriserades det empiriska materialet och därefter påbörjades arbetet med resultat och analys. Studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna:informationskravet,samtyckeskravet,konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

    Resultatet visar att det inte finns någon tydlig rutin för dialog och samverkan mellan nämnd och specialpedagoger. Det finns inte heller någon struktur för nätverk/kanaler där alla aktörer i styrkedjan involveras samtidigt. De nätverk som finns sträcker sig oftast endast en eller två nivåer upp eller ner. Resultatet ger en bild av att det administrativa, organisations- och resursrelaterande ramar som påverkar förutsättningar för arbetet med inkluderande lärmiljöer. Konsekvenser för barn och elever kan bli att de inte får tillgång till den undervisning de har rätt till utifrån sina olika förutsättningar.

  • 30.
    Andersson, Moa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Digitala verktyg i fritidshemmets vardag: En aktionsstudie om lärares inställning i förändring2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens kunskapsobjekt är huruvida en aktion kan förändra fritidslärare eller fritidspedagogers attityder gentemot digitala verktyg i fritidshemmet. Studieobjekten är pedagogerna, vars inställning kartläggs med hjälp av intervjuer i inledande och avslutande stadie. Under studiens gång genomförs tre stycken aktiviteter med eleverna som har som syfte att visa nya användningsområden med hjälp av digitala verktyg. Dessa tre kallas iMovie, Google Earth och QR-koder. I resultatet redovisas pedagogernas svar på den avslutande intervjun, vilka skiljer till viss del. Pedagogerna uttrycker större positivitet inför digitala verktyg och tycker sig ha sett andra sidor som kan användas. I diskussionen förs ett resonemang om de förändrade inställningarna kommer att leda till förändringar i arbetet med digitala verktyg i det aktuella fritidshemmet eller om det kommer att rinna ut i sanden. En metoddiskussion förs om de aktviteterna samt intervjuerna som hölls.

  • 31.
    Andersson, Niclas
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science. Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Förberedelse för internationella studier, praktik och jobb i gymnasieskolan: En studie av hur elever ser på förekomsten av information om möjligheter till internationella utbyten2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how well informed and prepared Swedish students are for international studies, work or internship. The result shows that 85 percent of the responding students do not think that they receive sufficient information regarding studies, work or internship abroad. In comparison to the 79 percent of the students who are interested in international experience, the unsatisfied need for information is clear.

  • 32.
    Andersson, Per
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Att främja kommunikation och interaktion i förskolan - utifrån ett sociokulturellt perspektiv: En observationsstudie om kommunikationen i förskolan2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien. Studiens resultat visar på vikten av ett socialt samspel mellan pedagoger och barn, där barnen behöver vägledning i deras fria lek och lärande. Studien belyser också vikten av en väl fungerande pedagogisk miljö kring barnen, där kulturella redskap och tillgång till material är kopplat till de sociala kunskaper barnen uppvisar.

  • 33.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ingvarsson, Ola
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    LARO-en tolkningsfråga?: En studie om hur sjuksköterskor på LARO-mottagningar tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur professionella inom LARO tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, och hur de professionella anser att detta påverkar behandling. Studien gjordes utefter en hermeneutisk ansats med kvalitativ karaktär, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor på LARO-mottagningar i södra Sverige. Detta gjordes utifrån Michael Lipskys teori Street-Level Bureaucracy, gräsrotsbyråkrati. Resultatet visar att Socialstyrelsens föreskrifter lämnar ett stort tolkningsutrymme och i sin tur ger de professionella ett stort handlingsutrymme gällande tillämpning. Skillnaderna kunde vara stora i hur de professionella tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter på de enskilda verksamheterna. De professionella kunde se svårigheter med hur de skulle arbeta utifrån Socialstyrelsens föreskrifter i praktiken, då de ansåg att Socialstyrelsens föreskrifter inte tydliggör hur de professionella ska tillämpa föreskrifterna. Vidare har Socialstyrelsens föreskrifter lättats upp vilket gjort att fler klienter fått tillgång till behandling, vilket även möjliggjort klientens möjligheter till en individanpassad behandling där de profes

  • 34.
    Andersson, Therese
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Sundkvist, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Högpresterande elever i grundskolans tidiga år: - hur lärare kan utmana och skapa motivation hos dem2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I lärares uppdrag ingår att anpassa undervisningen till alla elever för att främja deras fortsatta lärande. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur verksamma lärare anser att klassrumssituationen är för de högpresterande eleverna, samt hur lärare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom området samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Samtliga arbetar i årskurserna 1-6.

     

    Resultatet visar att de medverkande lärarna använder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjälp av olika strategier och därför kan ges till alla elever. De använder sig även av nivågrupperade uppgifter som är anpassade till elever på tre olika nivåer; grundnivå, enkel och utmanande. En svårighet med att anpassa uppgifterna efter alla elever är att tiden inte räcker till, och då prioriterar lärarna elever i svårigheter för att så många som möjligt ska nå målen. Risken med att inte ge eleverna tillräcklig utmaning är att de tappar motivationen och slutar engagera sig för skolarbetet, vilket kan leda till att de stör sina klasskamrater. För att skapa motivation hos de högpresterande eleverna gäller det att ge dem utmanande uppgifter eller, som två av lärarna erfarit, erbjuda eleverna tid med speciallärare. Detta kan bidra till att eleverna känner sig sedda och får ökad motivation.

  • 35.
    Andréasson, Emelie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Wendefors, Jennie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Konflikthantering i förskolan: En studie om barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Problemområdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien är att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien är att beskriva några barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod är att utifrån en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. Därefter kopplades resultatet från intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom området. Resultatet visar på att teori och empiri till stor del går att förena med varandra. Barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier strävar efter en konstruktiv konflikthantering där ömsesidig respekt står i fokus. Pedagogerna strävar även efter att se det kompetenta barnet och försöka förstå barnperspektivet i konflikthanteringen. Resultatet visar även att det emellanåt kan finnas svårigheter med konflikthantering, men oavsett hur svårt det kan vara menar både pedagogerna och barnen att det är viktigt att bemöta konflikten, och hantera den på ett konstruktivt sätt.

  • 36.
    Ankarbranth, Johannes
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Jämställdhet i det fördolda?: En feministisk pragmatisk diskursanalys av Lgy 70,Lpf 94 och Gy 20112015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What’s the problem represented to be?”-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.

    Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för. Gällande representation för de olika könen visar undersökningen att kvinnor har fått en större möjlighet att påverka de senare läroplanerna, därmed har en kvinnlig synvinkel på läroplanen varit underrepresenterat i de första läroplanerna. Även om problematiken om ett icke jämställt samhälle har berörts i de tidigare läroplanerna, har inga konkreta förslag lämnats på hur denna problematik ska lösas.

    Skolan har alltid speglat arbetsmarknadens genom dess normer och antagande hur individen ska vara en god medborgare. Därför är det av stor vikt att skolan synliggör de genusmönster som minskar möjligheterna till jämställdhet i samhället. Slutsatsen är att skolans läroplaner har ändrats i syfte att öka jämställdhet mellan könen och för att motverka stereotypa antagande som kränker individen. Normen ska vara att respektera individen beslut, även om det bryter könsmönster och uppmuntra till val som inte enbart bekräftar stereotyper.

  • 37.
    Ansheden, Sandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Bengtsson, Sandra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Hur lärare interagerar med sina elever ur ett könsperspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrån ett könsperspektiv. För att uppnå denna fördjupade förståelse observeras tre pedagogers beteende i olika lärandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord är det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus läggs på eleverna. De metoder som används under studiens gång är av etnografisk karaktär då dessa är de bäst lämpade metoderna för att ta reda på hur verkligheten, i detta fall skolan där undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att få en klarare bild av hur pedagogerna i fråga tänker angående jämställdhet. Den kvalitativa aspekten av jämställdhet, som är i fokus under detta arbete, innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det kommer till saker i vår vardag. Observationerna resulterar i tabeller som visar hur ofta en pedagog gör si eller så gentemot pojkar respektive flickor. Resultatet visar bland annat att pedagogerna själva inte tror att de gör någon skillnad mellan pojkar och flickor men att de gör detta på ett eller annat sätt. Pedagogerna ger till exempel pojkarna fler verbala tillsägelser i jämförelse med flickorna och resultatet visar även att det sker fler dialoger mellan pojkarna och lärarna. Flickorna i sin tur får  höra sitt namn sägas från pedagogen färre gånger än pojkarna och de får inte heller lika mycket uppmuntran om att ta egna initiativ.

  • 38.
    Arningsmark, Hanna
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Meijer, Camilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 39.
    Arnér, Daniel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Rieckmann, Patrik
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    ”Det känns inte som att man blir lärd och då tar man lättare åt sig informationen”: - En undersökning om elevers attityd och uppfattning av ämnet Historia2010Independent thesis Basic level (professional degree), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Titeln på denna uppsats är ett citat från en elev som belyser det som ofta uppfattas som självklart. Om vi gör något som är roligt så lär vi oss bättre och intresset för området ökar. Skolans värld präglas av styrdokument som visar vilka mål som eleverna ska uppnå för att nå vissa betyg, men vad lektionerna ska innehålla är mycket upp till läraren att utforma. Den stora friheten bidrar till att lärare kan skapa den lärandemiljö som läraren anser vara mest givande för sina elever för att nå dessa mål. Men vad är det egentligen eleverna tycker är som intressant? Lärarrollen ställer också ett stort krav på att tillgodose elevernas behov av vad de vill lära för att få en så givande undervisningssituation som möjligt.

    Vi har därför valt att inrikta arbetet på att undersöka elevers inställning till ämnet Historia och ifrån vilket håll som eleverna uppfattar att historia blir som mest intressant. Dessutom ser vi tendenser till att de ämnesområden som det undervisas mest i, också är de ämnesområden som eleverna i stor grad finner är mest intressanta.

  • 40.
    Aronsson, Marielle
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Linnéuniversitetet.
    "Ett två tre kakan är uppe": Små barns matematik i förskolan2016Independent thesis Basic level (university diploma), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en bredare kompetens om hur små barn lär matematik i samspel med andra. De frågeställningar som arbetet har är följande: Vilka matematiskakunskaper använder små barn i samspel med andra? Vilken betydelse har omgivningen på barns matematikinlärning? Jag använde videoobservation som mätningsinstrument för att få svar på frågeställningarna. Empirin samlade jag in på en förskola där barnen var i åldrarna ett till tre år. Fokus riktades på de minsta barnen i åldrarna ett till två år.

     

    Resultatet visar att barnen lär sig matematik när de får möjlighet att samspela med andra via leken. Samspelet sker mellan barn - barn och mellan barn – pedagog. Matematiken som barnen använder i samspel med andra är mätning, rumsuppfattning, antal, sortering och klassificering, geometri och mönster. Via videoobservationerna syntes det att barnen är måna om att dela med sig av sina kunskaper till sina medmänniskor.

     

    Omgivningen visar sig ha betydelse på vilken sorts matematik barnen kommer att få lära. Miljön, materialet och pedagogens förhållningssätt är faktorer som förenklar eller begränsar barnens matematikinlärning. Det är betydelsefullt att barnen får leka och samspela med andra för det är här de får möjlighet att utforska, utveckla och bygga vidare på de kunskaper som de redan har.

  • 41.
    Aronsson, Susanne
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Mild, Anneli
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Dokumentation i förskolan: Vad, hur, varför?2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ABSTRACT 

     

    Dokumentation – Vad, Hur och Varför                 

     

    Documentation – What, How and Why

     

                                                                                Antal sidor: 44

    Vårt examensarbete handlar om det aktuella ämnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa områden förtydligats, vilket dokumentation är ett av dessa. Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger på sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsättningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen används till och även vad den leder till för lärande hos pedagogerna. En enkätundersökning kommer att genomföras för att få svar på våra frågeställningar.

    Studien visar att dokumentation av något slag förekommer på alla förskolor, dock sker detta under olikartade former. Då arbetssätten på de undersökta förskolorna inte är de samma blir heller inte dokumentationens utformning och mängd likvärdig. De flesta respondenter uppger att genom dokumentation har deras syn på barns utveckling och lärande stärkts och synliggjort hur, vad och varför barnen lär sig. De uppger även att de genom reflektion kring dokumentation blivit bekräftade i sin pedagogroll och upplever att de känner sig ”på rätt väg”. Samtidigt slits de mellan de arbetsuppgifter de redan har och att de upplever sig inte ha de förutsättningar som är önskvärda för att kunna utföra den dokumentation som krävs enligt Lpfö98 (rev.2010). Många pedagoger upplever en inre stress. Trots bristande förutsättningar kan vi ändå se att viljan att göra ett så gott arbete som möjligt finns och att barnen alltid går före de administrativa uppgift

  • 42.
    Arvidsson, Marita
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Buckley, Janne
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Fagerholm, Anita
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Miljöarbete i skolan: - förslag på hur elever och personal kan arbeta mot en hållbar utveckling2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna.

  • 43.
    Aschan, Jeanette
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Bilderboken i förskolan - vila eller upplevelse?: En studie om hur pedagoger använder bilderboken i sitt pedagogiska arbete.2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan.

  • 44.
    Ask, Hanna
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Carlsson, Maria
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Ledaren och arbetslagets betydelse för den psykosociala miljön: En studie ur lärarens synvinkel2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Syftet med denna studie är att se hur ledarskapet och arbetslaget påverkar lärarnas arbetsmiljö och om det även påverkar lärarens pedagogiska arbete. Studien är avgränsad till den psykosociala arbetsmiljön.

    Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för arbetsmiljöfrågor som vi bland annat har mött när vi varit ute i skolverksamheten. I dagens skola läggs det mycket krav och ansvar på läraren och det har stor betydelse för den psykiska hälsan. Därför tycker vi det är intressant att inför vårt kommande yrke göra denna studie.

    Metoden vi har använt oss av är kvantitativ, då vi använt oss av strukturerade enkäter. Urvalet har varit 38 lärare på fem olika skolor.

    Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppet psykosocial miljö och områdena gruppen, pedagogiskt ledarskap samt lagar och styrdokument.

    I resultatet har vi fått fram att arbetslaget och ledaren är två mycket viktiga faktorer för den psykosociala miljön. Generellt sett vill lärarna ha ett samarbete i arbetslaget, normer och regler, en tydlig ledare samt ett öppet klimat i gruppen. Dock finns det några respondenter som har en avvikande mening och hellre vill arbeta självständigt.

    Resultatet av vår enkätstudie har visat att lärarna ansåg att både ledaren och arbetslaget har stor betydelse för den psykosociala miljön och att det på sikt påverkar undervisningen. Det överensstämmer med teorin vi har tagit del av.

  • 45.
    Assarsson, Petra
    Jönköping University, Sweden.
    Blir våra förskollärarstudenter rustade för att arbeta med estetiska lärprocesser?2016In: Nätverket för Estetiska Ämnen i Lärarutbildning (NEÄL): Stockholm, 16-17 november 2016 / [ed] Henrik Hegender, Martin Stigmar, Stockholm: Stockholm University, 2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vilka kunskaper och färdigheter behöver förskollärarstudenter ha i estetiska ämnen för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser?

    I denna fråga finns olika ståndpunkter och därför är frågan viktig att diskutera, i synnerhet då senaste lärarutbildningsreformen (2009/10:89) minskat utrymmet för de estetiska ämnena (Lindgren & Ericsson, 2013). Å ena sidan finns de som anser att mediespecifika kunskaper är nödvändiga (Marner & Örtegren, 2003). Å andra sidan finns lärarutbildningar som menar att medieneutrala kunskaper är tillräckliga (Lindgren & Ericsson, 2013). Lindgren och Ericsson (2013) har undersökt hur lärarutbildningar sedan den senaste lärarutbildningsreformen (1999) legitimerar den estetiska verksamheten och har identifierat fyra olika strategier för detta:

    1)kommunikativ kompetens, 2) praktiska färdigheter, 3) terapi och personlig utveckling, 4) relativisering av kvalitet.

    Olika ståndpunkter påverkar de estetiska kurserna i förskollärarutbildningar både vad gäller innehåll och omfattning. På vilket sätt studenterna möter de estetiska ämnena beror då på vilket lärosäte man studerar på. Med detta i åtanke kan tidigare nämnda strategier vara till hjälp i ett rundabordssamtal för att diskutera vilka kunskaper och färdigheter i estetiska ämnen förskollärarstudenter behöver för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser.

  • 46.
    Athanasiadou, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Gullnered, Annah
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Undantagsbestämmelsen i praktiken: en omöjlig möjlighet?2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 47.
    Attermalm, Joakim
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Berglund, Björn
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Industrins rekryteringsbas Vad kan den och kan den rätt?: Kvalitén på utbildningen/undervisningen enligt branschen.2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 48.
    Augustsson, Martin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Gjörloff, Alexandra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Hyschandets praktik - En Bra Pedagogik?: En kvalitativ studie med inriktning mot kommunikation, budskap och makt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The study focus on the act of shushing from the perspective of preschool teachers, exploring their attitude towards using shushing as a method for educational, including, fostering, attentional purpose och as a use of power. A secondary purpose was to explore alternative strategies used by preschool teachers instead of shushing.

  • 49.
    Axelsson, Hanna
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Individualiserad läsinlärning: möjligheter och hinder utifrån sex lärares synsätt2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att hantera de skillnader i läskunskaper som pedagoger möter bland elever vid skolstart är en av de största utmaningarna i skolår ett. Genom en kvalitativ studie bestående av sex intervjuer med verksamma grundskollärare har jag undersökt hur individualisering kan vara ett hjälpmedel i sammanhanget. Studiens syfte var att utforska hur några grundskollärare ser på och arbetar med individualiserad läsundervisning i skolår ett. Jag ville också lyfta frågan om i vilken mån det är möjligt att individualisera i praktiken. Vikt har lagts vid pedagogernas inställningar, vilka jämfördes med deras arbetssätt.

    Det resultat jag har fått fram visar på två grupper av pedagoger. En som arbetar individualiserat i sin läsundervisning och som har en klar syn över vad det innebär. Pedagogerna där individualiserar för att de anser att det är deras ansvar gentemot eleverna. Den andra gruppen påstår sig individualisera för att de ser det som ett krav, eftersom det står i läroplanen. De individualiserar dock inte sin läsundervisning i någon större utsträckning. Resultatet pekar även på den, utifrån pedagogernas tankar, positiva utveckling som arbetsformen eget arbete har genomgått vad det gäller ansvarsfördelning och arbetsuppgifter.

  • 50.
    Axelsson, Maria
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Självkänslan i skolan: Lärares medvetenhet, synsätt och arbetssätt2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroplanen säger att: ”Självkänsla grundläggs i hemmet, men skolan har en viktig roll därvidlag” (Lpo 94). Därutav är syftet med rapporten relevant i sammanhanget, vilket innefattar att undersöka lärares medvetenhet, synsätt och arbetssätt med självkänsla i deras pedagogiska arbete.

    Rapportens undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med 10 lärare på tre olika skolor. Studien visar att lärare arbetar med barns självkänsla i skolan, men på olika sätt. Samtliga lärare anser att självkänsla är något som är väsentligt inom skolans värld. Det framkommer även att lärare har olika sätt att se på begreppet självkänsla. Många av lärarna kopplar ihop självkänslan med trygghet och elevens förmåga till att våga göra olika saker inför klassen. Några av lärarna drog paralleller mellan självkänsla och motivation medan en annan lärare anser att självkänsla är detsamma som att känna sig harmonisk som människa. Genom undersökningen framgick det även att det i en liten utsträckning samtalades uttryckligen kring självkänsla under olika former av sammanträden. Många av lärarna ansåg dock att det samtalades om självkänsla mellan lärare, men inte uttryckligen, utan i form av att de fanns problem med vissa elever.

1234567 1 - 50 of 605
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf