lnu.sePublications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 51
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Alexander Glazunov (1865-1936): Konsertvals nr 12017In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 1, p. 48-48Article in journal (Other academic)
  • 2.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Alfred Schnittke (1934-1998): (K)ein Sommernachtstraum2016In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 2, p. 60-60Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Alfred Schnittke kallade sig polystylist, han bekände sig inte till någon speciell genre. Istället är hans musik ofta en blandning av nytt och gammalt, och man kan höra likheter och t o m citat från enskilda tonsättare i hans musik, Nono, Stockausen, Mahler, Mozart, Tjajkovskij, Bach, Chopin, likaväl som inslag av Jazz, tango mm.

  • 3.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Artist in residence: Hélène Grimaud2017In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 1, p. 10-14Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En intervju med pianisten Hélène Grimaud om en pianists inre arbete med repertoar och lite om de vägar en kvinnlig pianist måste hantera som en manlig pianist slipper.

  • 4.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Bela Bartók (1881-1945): Konsert för orkester2016In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 1, p. 35-35Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    1943 när den här musiken skrevs hade Bela Bartok två år kvar att leva. Han hade kommit till USA på flykt från ett Europa i krig och hankat sig fram några magra år i New York. Men under tiden komponerade han vidare som alltid. Arbete var hans liv och nöje också, om man så vill. Likt ett barn vilade han genom att göra andra saker, musiketnolog var han först och främst, dvs nedtecknare och insamlare av folkmusik. Och det var bl a detta omätliga bibliotek, mer än 13 000 melodier, han var så mån om att rädda undan andra världskriget. Otaliga resor i Ungern, Rumänien, Bulgarien, Slovakien, Turkiet företog han med en fonograf som minneshjälp, dessemellan komponerade han, ovanpå det en hel massa undervisning som inkomst och omväxling, och så förstås hans omfattande verksamhet som konsertpianist i många länder. Musiken Bela Bartok skrev var i högsta grad påverkad av all musik han sett och hört på sina insamlingsresor, men i de senare verken hör man också hur fascinerad Bartok var av barockmästarna. Insamlandet av folkmusik såg dock Bartok själv som sin största och viktigaste gärning.

  • 5.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Clara Schumann (1891-1895): Tre romanser op 22, arr för stråkkvartett2017In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 2, p. 52-52Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Dimitrij Sjostakovitj (1906-1975): Violinkonsert nr 22017In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 1, p. 48-49Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Shostakovitch sista tid i livet komplicerades av sviktande hälsa, relationen till nästa generation ryska tonsättare, och relationen till kommunistpartiet. Hans andra violinkonsert tillägnades David Oistrakh. Det ansågs nyskapande och mycket svårt vid urpremiären 1967, men är idag del av standardrepertoaren för violinsolister.

  • 7.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Edvard Grieg, Pianokonsert a-moll2016In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 3, p. 36-37Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Elfrida Andrée (1841-1929): Stråkkvartett i A-dur2017In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 2, p. 51-51Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Emilie Luise Friderica Mayer: Faust-uvertyr2017In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasinArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Emilie Luise Friderica Mayer som levde 1812-1883 var med sina 8 symfonier, 15 konsertouvertyrer, mycket musik för piano, röst, fiol med mera, en av 1800-talets mest framstående tonsättare med stora publiksuccéer även under sin levnad. Skamligt bortglömd av eftervärlden.

  • 10.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Female archetypes: appropriating female caricatures by re-interpretation2019In: Nordic Summer University Circle 7 Artistic Research | Performing Heterotopia: Winter Symposium 2019 Departures, Deviations and Elsewheres, 7–10 March 2019, European Humanities University, Vilnius, Abstracts and Bios, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Female archetypes in women satire emanate from Ancient Roman time and are still in use. Their purpose was to ridicule and/or categorise women. One typical example is the elderly, love sick woman. She occurs in early, Roman comedy, in operas by Mozart and in slapstick today. She can also be portrayed as a witch. An other one is the young woman, too young to know about love, but old enough to long for it. 

    The partakers are invited to try out and play with various vocal technics which makes this paper an investigation in artistic methods as well as artistic pedagogy. How do the archetypes manifest physically and emotionally in the voice and the body? In addition the paper asks how unique an individual voice is. Do ancient female archetypes still lurk within the new liberal concept of the unique individual?

  • 11.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Från häxbål till dirigentpult2015In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En krönika som jämför synen på kvinnlighet och musik på 1600-talet och idag. Den tar bland annat upp fördomar som möter kvinnliga dirigenter 2015 och jämför dem med pamfletter som skrevs mot musik i början av 1600-talet i England.

    ”Måttfulla och kyska harmonier bör tillåtas. Ljuv, förkvinnligande musik använder den ohederliga konsten att låta rösten vibrera och leder till ett lättjefullt liv. Detta bör avlägsnas från våra starka och djärva tankar. Kromatiska harmonier ska lämnas åt de oblygt fräcka, till den blomkrönta, horaktiga musiken.”

  • 12.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Hur ska jag vara?: Förväntningar på en ung, engelsk adelsdam under tidigt 1600-tal2018In: Allvarligt talat: Berättelser om livet / [ed] Maria Sjöberg, Göteborg: Makadam Förlag, 2018, p. 279-298Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    What were the expectations of an aristocratic ladies in England’s early seventeenth century? By looking at what the music and lyrics that crossed Frances Howard’s life (1590-1632) from the actual time said about female behaviour, this article shows in detail how impossible these expectations were. The required behaviour was to be sexually available, yet faithful and chaste. Frances Howard’s prejudicious aftermath has put the blame of a murder and a court scandal on her. A blame that she carries still today, through the way she is portrayd in one of the most popular paintings at the National Portrrait Gallery in London.

  • 13.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Igor Stravinsky2016In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, p. 23-26Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ej belagd 180509

    Igor Stravinskys liv och karriär, belyst genom konflikterna mellan och Robert Craft, Nadia Boulanger och Stravinskys barn. Dessa konflikter fick stor betydelse för den musik Stravinsky skrev och hur historien om Stravinsky har skrivits. Idag betraktas med rätta Robert Crafts uppgifter om Stravinsky och dennes musik med stor skepsis.

  • 14.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Igor Stravinsky (1882-1971): Petrusjka (1947)2016In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 4, p. 41-41Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 15.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Johannes Brahms2016In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 1, p. 24-27Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hur tonsättaren Johannes Brahms skildrats i text och bild, hur formandet av ett manligt geni går till. Exempel ges från musikhistoriker och skribenter, både från historien och nutid. …”Brahms som skägglös 30-åring: dragen fortfarande vackra, men nu en aggressiv underläpp och en myndig blick.” Brahms mor däremot: “liten, sjuklig, halt, alldagligt ansikte, fast med lysande ögon som Johannes fick ärva”.

  • 16.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Kvinnliga berättarjag i engelska lutsånger2014In: Tidig Musik, ISSN 1400-5123, Vol. 34, no 2, p. 14-16Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Varför skulle män vilja lyssna på sånger som handlar om det de fruktar mest av allt? Kvinnlig otrohet och manlig impotens? Mellan 1597 och 1622 blev det populärt att skriva lutsånger i England. Sexhundra lutsånger publicerades under den här korta perioden. Läkaren, poeten, musikteoretikern och latinisten, Thomas Campion var den mest produktive i genren.

  • 17.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Kärlekssånger - en täckmantel för förbjudna begär2016In: Svensk tidskrift för musikforskning, E-ISSN 2002-021X, Vol. 98, p. 45-69Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kärlek är det vanligaste ämnet för en sång, så har det kanske alltid varit. Men kärlek har också alltid varit en täckmantel för att utöva makt, hot, förföljelse eller förbjudna begär. I det tidiga 1600-talets London kunde kärlekssånger med kvinnliga berättarjag framförda inom aristokratiska, manliga grupper tjäna som en förevändning att uttrycka samkönat begär medan kärlekssånger med manliga berättarjag ofta använder samma retorik som dagens kvinnomisshandlare. Inte bara texterna är aktiva i berättelserna, även musiken understryker texternas underströmmar. Själva den kroppsliga aktiviteten att sjunga dessa sånger lägger till information som förblir dold vid en genomläsning, eller ett instrumentalt framförande.

  • 18.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Kärlekssånger och verbala övergrepp: Sångarens kropp - ett forskningsverktyg2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Konferensbidraget visar hur sångarpraktiken finner information i historiska källor som varken läsning eller genomspelning på instrument kan hitta. Hur tonsättaren Thomas Campion använder musikalisk gestik på värdeladdade ord som bara kan utföras om kroppen utför rörelser som i sin tur väcker emotionella associationer och minnen.

  • 19.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Love Songs; a means to express male dominance and sexual violence endlessly sweetened by music.2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    How love songs excuse and diminish violence against women while wrapping it up in a seductive, musical disguise.

  • 20.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Music - the trojan horse2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    How music via the bodily practice sneaks in to our beings, while the consiousness remains igonarant of what bodily activity is going on. Thus an emotional understanding can enter the body although the brain rejects it. 

  • 21.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Olivier Messiaen2017In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 1, p. 31-33Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Ett porträtt av tonsättaren Olivier Messiaen som problematiserar hans sätt att återberätta omständigheterna kring tillblivelsen och uppförandet av "Kvartett vid tidens ände", ett av hans mest centrala och betydande verk.

  • 22.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Samuel Barber (1910-1981): Uvertyr till skandalskolan2016In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 4, p. 66-66Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det mest kända Samuel Barber skrivit är Adagio for strings. Det åtta minuter långa stycket har blivit själva sinnebilden för sorg och snoddes rakt av till filmmusiken för Sagan om ringen, del två. Medan det var mycket ståhej runt att John Williams musik till filmen Stjärnornas krig var inspirerad av Gustav Holst, var det knäpptyst när Howard Shore lade beslag på Barbers Adagio. Ändå ändrade Shore inte mycket, till och med tonarten är densamma. Enda skillnaden är att Barber använder stråkar och Shore kör. Men fyra år innan Adagiot (1931) komponerade Barber sitt första stycke för full orkester, Uvertyr till skandalskolan. Själva pjäsen “Skandalskolan” skrevs 1777 av Richard Sheridan. Det verkar naturligt att Barber skulle dras till något sådant; för det första var han som sångare inspirerad av text, för det andra var han intresserad av humor och ironi. Dialogen i skandalskolan handlar till stor del om skvaller. Med sina dissonanser och rytmiska accenter är musiken ganska lik den musik Stravinsky skrev tjugo år tidigare. Barber hävdade själv att han inte försökte komponera i någon speciell stil: “Jag skriver vad jag känner. Jag är ingen självmedveten tonsättare.”

  • 23.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Sergej Prokofjev (1891-1953): Symfoni nr 6 Ess-dur op 1112016In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 3, p. 73-73Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 24.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Shostakovich cellokonsert no 22015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Shostakovich symfoni no 12015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 26.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Shostakovich symfoni no 42015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 27.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Singing as a method of inquiry2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Singing as a method of inquiry Abstract: In this paper I will argue that singing can be used as a powerful method of inquiry into historical material. In the last fifty years or so, scholars and performers of Early Music have collaborated to create music with the ambition of making it more historically trustworthy. The word “authentic,” seldom used these days, has been replaced with “historically informed” and gradually musicologists have been replaced by practicing musicians who have begun to develop new research methodologies using their own practice. Thomas Campion (1567-1620) wrote a large number of lute songs. By singing the songs, the synergetic effect of singing – listening – sensing – feeling, makes meanings come alive in a way that escapes the eye when only reading them, or the ear when only playing them on an instrument. The synergetic effect is also enhanced by the fact that these songs were influenced by the emblematic tradition, so popular among renaissance intellectuals. An emblem consists of the combination of a motto, a picture and a poem. By letting the eyes, so to speak, wander between the motto, the picture and the poem, the spectator was supposed to understand the contents of the emblem in a way that neither of the three ingredients could reach on their own. This understanding was reached by involving more than one of the bodily senses - a kind of synergetic effect. These emblems were recognized also outside of books, in so-called applied emblematics, when there was no picture there to see. Campion was familiar to emblems and used them. Since the reader of Campion’s songs was already supposed to experience the song in a synergetic way, singing as a method of inquiry becomes even more useful.‬ I will show this by singing, analyzing and describing some of Thomas Campion's songs.

  • 28.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Sjostakovitj: Pianotrio nr 22017In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasinArticle in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Shostakovitchs pianotrio nr 2 skrevs i slutet av 2:a världskriget. Den tillägnades elev Fleischmann som hade stupat vid Leningrad, men också offren för förintelsen. Shostakovitch hade svårt att anpassa sig till den sovjetiska kulturpolitiken som menade att konstens uppgift var att vara optimistisk.

  • 29.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Söndag 28 februari, kammarkonsert GSO Barock2016In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 3, p. 50-51Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 30.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Tchaikovsky konsertouvertyren Stormen2015Other (Other academic)
  • 31.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    The Campion Code: The Lute Songs of Thomas Campion and Homosocial Culture in Renaissance England.2011In: Love, Friendship, Marriage:: 32nd Annual Medieval and Renaissance Forum, The Public Heritage Institute at Regis College, april 15-16, 2011. / [ed] Florio, Raffaele och Andrews, Aniesha, Phi Press , 2011Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    ABSTRACT In the late sixteenth and early seventeenth centuries London was the capital of culture. Shakespeare, Dowland and Inigo Jones produced immortal art. The printing of lute songs was also in high fashion. In less than thirty years, 600 lute songs were published and printed in London. Thomas Campion (1567-1620) was a medical doctor, poet, musical theorist and composer. He wrote 112 songs and no less than ten percent had female personas. Most of the female personas occurred in the songbooks dedicated to Sir Thomas Monson (1569-1641), an M.P., Master of the Armory at the Tower and Master Falconer to James I. This article will show how these songs were tailor made for a homosocial coterie around Sir Thomas Mounson and how the songs with female personas in particular could have been an arena for codified messages on homoeroticism.

  • 32.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    The Essentially Feminine—an investigation through artistic practice in Early Modern music2013In: Symposium on Critical Heritage : Excavate Repressions: Srishti School of Art, Design and Technology, in Collaboration with Gothenburg University, Sweden, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The territoriality of 'masculine' and 'feminine' is an ongoing process, where boarders are constantly stretched and moved. To even use the word 'feminine' is a challenge and in combination with the word 'essential' it is yet more provoking. However, the notion of feminity is interesting, since it is used by the PR-industry as something absolute and desirable for women. This project wants to unviel the cultural heritage of the notion of femininity in the past, to learn something about power structures today. “The woman is putrefaction with a pretty face”1 From the Malleas Maleficarum (1487), that book on witchcraft that served as instruction manual for the Spanish inquisition, to the way in which women are presented in much of twentieth century American rap music, the archetype of the ”wicked woman” permeates western cultural history. Musical discourse has never been immune to the use of gendered terminology. Mysogyny is part of our cultural heritage.

  • 33.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Think’st thou to seduce me then?: Impersonating female personas in songs by Thomas Campion (1567-1620)2011Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation is in the field of Artistic Research in Music Interpretation. It is a study of songs with female personas written by Thomas Campion, investigated through performance practice and a critical reading of historical research carried out on the English Renaissance. The study is inspired by gender- and queer theory and looks at the function of the songs within their socio-cultural context. Since the songs seems to have been used and performed in a homosocial society, the study also discusses the possibility of male bonding and same-sex desire as part of the songs’ hidden or overt messages. The dissertation consists of a thesis in two parts, a newly-made transcription from the original lute tablature of the fourteen chosen songs, and a CD-recording, documenting different modes of interpretation, including the following accompaniments for the songs: a clavichord, tuned in meantone, a positive organ tuned in meantone, a modern guitar and a female vocal quartet. Four of the arrangements for female vocal quartet are also included in the transcription appendix. The aim of the dissertation is to find out how the songs worked in their society and what impact their historical function can have on a contemporary musical practice. The aim is also to find hidden layers of the songs and try to make these layers come alive in musical practice today. The act of singing is used as means of inquiry. Part II of the thesis describes how a singer can work with contradicting stories behind the songs in order to make the music come alive. In the transcriptions, discrepancies between earlier editions and Campion’s original music have also been found and corrected.

  • 34.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Tonsättarporträtt: George Gershwin2015In: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En av de båtar som nådde New York från Europa under 1890-talet innehöll en ryskjudisk immigrant som viftade så ivrigt med hatten när han såg frihetsgudinnan att han tappade den i vattnet. I hattbandet hade han stuckit in adressen till den enda person han kände i det nya landet. Det säger en hel del om New Yorks invandrartäthet att Moishe Gerrshovitz, som inte kunde ett enda engelskt ord, ändå hittade sin kontakt.

  • 35.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Tonsättarporträtt John Dowland 1563-16262019In: Podiet: Göteborgs symfonikers konsertmagasin, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ett kåserande tonsättarporträtt som beskriver de sociokulturella villkoren under tonsättaren John Dowlands liv, hans karriär och hans musikstil.

  • 36.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Who is singing and what is the impact?: Artistic Research into Singing2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Av de 112 sånger Thomas Campion lät publicera mellan 1603-1617 hade 10 % kvinnliga berättarjag. De ingår i en manlig kvinnoparodisk berättartradition Om dessa sånger verkligen sjöngs av kvinnor råder det delade meningar om. P gr a sångernas ekivoka innehåll blir det stor skillnad om man tänker sig en kvinnlig eller manlig sångare. Rör det sig om någons sorts drag-show? I sin framställning av "a secret love or two" visar Katarina Karlsson hur musiken understödjer textens dubbel- och undermeningar samt att ornamentik och "tidstrogen" röstproduktion skymmer sångernas innehåll.

  • 37.
    Karlsson, Katarina A. (Creator)
    University of Gothenburg.
    Barocka kvinnoideal: Det essentiellt feminina – en konstnärligt gestaltande undersökning genom förmodern musik2014Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Barocka kvinnoideal skildrade genom musik av Campion, Händel, Zelenka, Telemann, Lully, Rebel. Muntlig presentation av Katarina A Karlsson som utgår från forskningsprojektet "Det essentiellt feminina – en konstnärligt gestaltande undersökning genom förmodern musik". Presentationen belyser hur genus skapas i förmodern musik och dess relevans idag.

  • 38.
    Karlsson, Katarina A. (Author of screenplay, etc.)
    University of Gothenburg, Sweden.
    Carin Malmlöf-Forssling – Utan musik kan jag inte leva2016Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [en]

    I år är det 100 år sen Carin Malmlöf-Forssling föddes – en framgångsrik och prisbelönt tonsättare. Men hon fick kämpa för att bli tagen på allvar och det dröjde länge innan hennes musik gavs ut. Hon var framgångsrik, fick ta emot både medalj från Kungliga Musikaliska Akademien och Kurt Atterbergpriset. På 1950-talet tillbringade hon en månad i Paris med den världsberömda läraren Nadia Boulanger. Men det är något som skaver i berättelsen om Carin Malmlöf-Forssling. Kampen för att bli tagen på allvar, ansträngningen att komma igen efter att ha lagt sitt konstnärsskap åt sidan under 30 år för äktenskapsplikter, samtidigt som hon envist påstod att hon gjort karriär på samma villkor som män. Det dröjde ända till 1985 innan hennes musik kom ut på skiva. Hur hänger det ihop? Hur kan vi förstå detta idag? Och hur låter hennes musik? I programmet medverkar människor som kände tonsättaren, men också tonsättarkollegan Paula af Malmborg Ward och professor i genusvetenskap Lena Martinsson. En dokumentär av Katarina A Karlsson.

  • 39.
    Karlsson, Katarina A. (Author of dialog, Author of introduction, etc., Speaker, Creator, Director)
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Claras salong2019Artistic output (Unrefereed)
  • 40.
    Karlsson, Katarina A. (Lyricist, Composer)
    University of Gothenburg, Sweden.
    Ett eget rum2017Artistic output (Unrefereed)
  • 41.
    Karlsson, Katarina A. (Author of screenplay, etc.)
    University of Gothenburg, Sweden.
    Häxmusik2014Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [en]

    Varför är häxor förknippade med påsken, och vilken musik är knuten till dem? Till blåkulle-farande, djävuls-bolande och häx-kalasande behövs musik! Men hur låter den? som 10-åriga Britta i Lillängen sa på 1600-talet: “en ynkelig låt och pipande, skri som av människor som jag såg ligga i ugnar fulla med eld”? Eller är det som puritanerna sa, harmonier och toner som lockar till ett liv i horaktighet och lättja? I P2 dokumentär, “Häxmusik” förklaras varför det just är kvinnor som är häxor, och mer om den olycklige tonsättaren prins Carlo Gesualdo da Venosa och hans häxäventyr - det slutade extremt illa som mycket annat i hans liv. Fredrik Skott, från folklivsarkivet berättar om seden att “gå påskkärring”, och Per Faxneld, doktorand i religionshistoria, beskriver satans roll i myterna om häxor. Idag är skällsordet återerövrat, de finns människor som med stolthet kallar sig häxor,Linda Brakhus och medverkar i programmet. Tonsättare har i alla tider blivit kreativa av att fantisera om övernaturliga krafter. Häxor sjunger, men djävlar spelar fiol och tillsammans dansar de och inspirerar till musik från black metal till dragspelsmelodier.

  • 42.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Kärleken har 100 onda namn2017Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [en]

    Kärleken har 100 onda namn är en helaftonsföreställning med musik från 1600-talet blandad med musik från 2000-talet, bl a 3 uruppföranden av tonsättarna Paula af Malmborg Ward, Ida Lundén och Katarina A Karlsson. Manuset av Katarina A Karlsson tar upp de engelska tidigmoderna kärlekssångerna ur den problematiska subgenre "den komiska våldtäkten". Manuset som även innehåller autentiska texter från stalkers, handlar om hur samma retorik som användes för 400 år sen i kärlekssånger används av våldsmän och stalkers idag i samband med misshandel och annan kriminalitet riktad mot kvinnor. Regi: Gunilla Gårdfeldt, Manus, sång och huvudperson: Katarina A Karlsson, ljus: Emma-Kara Nilsson, kostym: Nonno Nordqvist, cembalo: Andreas Edlund, cello: Kristina Lindgård, sång: Sigrid Algesten, Helena Sjöstrand-Svenn, Matts Johansson och Tore Sunesson. Föreställningen filmades och finns på hårddisk på institutionen för kulturvetenskaper.

  • 43.
    Karlsson, Katarina A. (Creator, Author of screenplay, etc., Lyricist, Composer)
    University of Gothenburg, Sweden.
    Kärlekstörst & Vägföreningar2012Artistic output (Unrefereed)
  • 44.
    Karlsson, Katarina A. (Singer, Contributor)
    University of Gothenburg, Sweden.
    Lucia möter Pajazzo: Kvinnorollen och mansrollen i opera då och nu, ett konstnärligt utvecklingsprojekt2010Artistic output (Unrefereed)
  • 45.
    Karlsson, Katarina A. (Narrator, Author of screenplay, etc.)
    University of Gothenburg, Sweden.
    The Golden Age of Crime: England, The Golden Age del 3/32014Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Kriminalitet eller hur man åker fast för ett mord trots att kungen älskar en År 1615-16 skakades det engelska hovet av en oerhörd skandal. Kungens närmaste man med hustru anklagades för mord. Historien som innehåller kärlek, sex, impotensdroger, jungfruprov, intriger och förgiftad marmelad har aldrig blivit den film eller tv-serie den borde ha blivit. Det handlar om korruption och politiskt rävspel på högsta nivå men den som i eftervärldens ögon fått hela skulden är den vackra Frances Howard. Hon har blivit arketypen för den liderliga och fördärvade kvinnan. Frances Howard och hennes make Robert Carr (vid tiden för rättegången hade de titlarna greve och grevinna av Somerset) dömdes båda till döden för mordet på Sir Thomas Overbury. Många människor avrättades i samband med fallet, men inte Frances och Robert. Istället satt de en tid på fängelset The Tower of London men benådades även därifrån och levde återstoden av sina liv utanför Towern. En tid som de inte tycks ha uppskattat eftersom de berövades alla sina privilegier, förläningar, det mesta av sina ägodelar och dessutom var osams. Frances Howard födde parets första och enda barn strax innan rättegångarna. Hon kan ha fått ett missfall under tiden på Towern efter domen och dog i 40-årsåldern av livmodercancer. Idag är Towern en riktig turistmagnet där människor, även P2 Dokumentär, köar för att besöka tortyrkammaren. Anne Askew är den enda kvinna som någonsin torterats på sträckbänken i Towern, något som visades i tv-serien The Tudors och musiken till det speciella ögonblicket hörs i programmet liksom den musik som skrevs till parets ära, innan de föll i onåd. Dessutom - ingen som har hört programmet kommer någonsin mer att kunna lyssna på Brittens Playful Pizzicato utan att tänka ordet “blygdkapsel”. Medverkande: professor i engelsk renässanslitteratur David Lindley, klädhistoriker Eva Andersson, chefsåklagare och chef för korruptionsenheten Gunnar Stetler. Uppläsare: Ingvar Grimberg, Dan Berglund, Emelie Alm, Torben Kulin och Andreas Nygård. Producent och programmakare Katarina A Karlsson, ljudtekniker Karin Blomqvist.

  • 46.
    Karlsson, Katarina A. (Narrator, Author of screenplay, etc.)
    University of Gothenburg, Sweden.
    The Golden Age of Drugs: England, The Golden Age del 2/32014Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Jakob den förste och konsten att supa sig redlös. I program nummer två, “Drugs”, handlar det om medicin, kvacksalveri och alkohol. Förmodligen var de flesta människor mer eller mindre konstant berusade under Shakespeares tid och den som spelar Shakespeares dramer måste vara beredd att spela full på scen. Operasångaren Anders Lorentzon visar hur det går till. Den rakitiskrumme Jakob I lärde sig konsten att supa skallen av Kristian IV av Danmark. Sir John Harrington var närvarande vid det kungliga besöket och skrev ned sina intryck. Åderlåtning, kräkmedel och laxermedel var de vanligaste medicinerna. Mindre obehagligt, kladdigt och smärtsamt var musik som medicin. Och kanske mer verksamt? På GOArt, Göteborgs orgelcentrum, byggs både instrument och forskas i hur den kan ha spelats. Vi besöker orgelforskaren Joel Speerstra i GOArts bibliotek där han både förevisar sitt nybyggda dubbelklavikord och berättar om 1600-talets medicinska fundament; humoralpatologin. Enligt den måste de fyra vätskorna gul galla, svart galla, blod och slem balanseras för att en människa skall vara frisk och detta kan göras genom att ta ett bad i musik. I programmet hörs 1500- och 1600-tals musik från England och Tyskland samt Trevor Morris’ musik till tv-serien The Tudors. Medverkande: professor i engelsk renässanslitteratur David Lindley, orgelforskare Joel Speerstra, operasångare Anders Lorentzon. Uppläsare är Dan Berglund och Torben Kulin. Producent och programmakare Katarina A Karlsson, ljudtekniker Karin Blomqvist.

  • 47.
    Karlsson, Katarina A. (Author of screenplay, etc.)
    University of Gothenburg, Sweden.
    The Golden Age of Sex: England, The Golden Age del 1/32014Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Den engelska guldåldern, 1500-talets slut och 1600-talets början, fascinerar fortfarande. Musik, teater, arkitektur och ett överdådigt hov fullt av intriger har gett upphov till populära tv-serier, böcker och filmer. Katarina A Karlsson som har doktorerat på 1600-talets engelska lutsånger guidar oss genom guldålderns musik ur tre vinklar: sex, droger och kriminalitet. I det första programmet “Sex”, som sänds söndagen den 9 november kl 14, handlar det om kontrasterna mellan pryderi, utlevelse och våld, allt speglat genom musik. Medan sexuella dubbelmeningar i sånger var högsta mode vid engelska hovet under den gyllene eran, var det förbjudet att sjunga snuskvisor på stan. Samma författare som skrev pamfletter mot snusk, publicerade sina egna pornografiska dikter där ordet “dildo” förekommer för första gången i engelsk litteratur... Katarina A Karlsson ställer frågan om strategier som används i lutsånger används än idag och presenterar engelska lutsånger på kriscentrum för kvinnor i Göteborg.

  • 48.
    Karlsson, Katarina A. (Creator, Narrator, Author of screenplay, etc.)
    University of Gothenburg.
    Tonsättarpappor del 1 - Tillåt ingen olydnad!: Om förhållandet mellan tonsättaren Clara Schumann och hennes far2012Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Clara Schumann växte upp i ett hem med våld där hon vägrade tala tills hon blev fem år. Musiken blev hennes språk genom hela livet. Hennes far var tyrannisk och kontrollerande, men genom sin mors exempel - hon flydde hemmet när Clara var fem - kunde Clara Schumann själv bryta med fadern och fly senare. Intervjuer med anknytningspsykolog Egil Linge blandas med dramatiserat fakta och Clara Schumanns musik.

  • 49.
    Karlsson, Katarina A. (Creator, Narrator, Author of screenplay, etc.)
    University of Gothenburg.
    Tonsättarpappor del 2 - Ofta sågs han gråtande vid pianot: Ludvig van Beethoven, från misshandlat barn till ensamt tonsättargeni2012Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    En radiodokumentär om förhållandet mellan Ludvig van Beethoven och hans far. Faderns misshandel och hårda uppfostringsmetod kom att prägla Ludvig van Beethovens liv och även hans skapande. I programmet medverkar anknytningspsykologen Egil Linge, dramatiserade utdrag ur böcker och brev, inramas av Beethovens musik.

  • 50.
    Karlsson, Katarina A. (Creator, Narrator, Author of screenplay, etc.)
    University of Gothenburg.
    Tonsättarpappor del 3 - Glöm inte bad och din tyska!: Tonsättaren Elfrida Andrée och hennes förhållande till sin far2012Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Radiodokumentär om förhållandet mellan tonsättaren Elfrida Andrée och hennes far. En far med liberala idéer om barnuppfostran fick Elfrida Andrée att bryta ny mark. Hon blev Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist 1861. Kvinnlig domkyrkoorganist nr 2 kom 1982 och den tredje har inte kommit än. Intervju med Professor emeritus Eva Öhrström och anknytningspsykologen Egil Linge omges av musik och fakta.

12 1 - 50 of 51
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf