lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 51
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Brändström, Sture
    Lindberg, Boel
    Thorgersen, Ketil
    Hagströms musikskola bidrog till det svenska musikundret2013Inngår i: Resultatdialog 2013 / [ed] Vetenskapsrådet, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2013, s. 9-17Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Alkenäs, Dan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Får man spela fel?: Studier kring improvisationens betydelse i musikundervisning.2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education. During a semester Alkenäs has, together with music teacher Bitten Löfgren and a group of pupils, studied what results are to be expected when teachers let musical improvisation have a leading role in music lessons. He discusses the creative working environment and the pupils’ ability to put theory into practice. One leading theme is the discussion of the common view of musicality. Alkenäs argues that it is important for a music teacher in a democratic school, with children from different kinds of cultures and backgrounds, to be flexible and adjust the lessons according to the individuals in the group. The study shows that this pedagogy, among other things, has a positive effect on interaction between students with different interest, levels of knowledge and potentials.

  • 3.
    Byrman, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Epik till musik: En jämförelse mellan rap och ballad2013Inngår i: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 144-180Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Lindberg, Boel
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Nytt balladfynd med melodiuppteckningar – några teoretiska utgångspunkter2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Elleström, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    Intermediala perspektiv på medeltida ballader2011Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Forskningsprojektet ”Intermedialitet och den medeltida balladen”, med deltagare från flera olika humanistiska forskningsområden, har pågått under åren 2006–2010 inom ramen för verksamheten vid Forum för intermediala studier (Ims), Linnéuniversitetet. Syftet med projektet har varit att vitalisera ett klassiskt studiefält, den medeltida balladen, genom att föra in moderna vetenskapliga begrepp och teorier. Den medeltida balladen var sannolikt ursprungligen en sorts allkonstverk med dans, gester och sång, men genom historiens traderings- och medieringsprocesser har den emellanåt förvandlats till en litterär genre: texter i böcker där musik och kroppsligt framförande helt försvunnit. Denna insnävning av balladen är paradoxalt nog delvis ett resultat av ambitionen att rädda den undan glömska. I äldre tider fanns helt enkelt inte tekniska medier för lagring och reproduktion av ljudande musik och rörliga visuella uttryck och det saknades bland upptecknarna i stor utsträckning kunskap om musikalisk notation. När balladerna bevarades till eftervärlden som nedskrivna texter så förvanskades de alltså samtidigt.

    Eftersom en stor del av den moderna balladforskningen har inriktats på balladernas nedskrivna och tryckta textversioner är det motiverat att med hjälp av intermedial teoribildning försöka belysa den medeltida balladens status av genre- och medieöverskridande konstform. Tidigare publikationer inom projektet har bland annat förmedlat resultat av filologisk grundforskning. En av projektets utgångspunkter var nämligen ett stort manuskriptfynd i Växjö stadsbibliotek som visade sig innehålla delvis nya balladtexter och ovanligt goda melodiuppteckningar. Flera av artiklarna i En värld för sig själv. Nya studier i medeltida ballader, som publicerades 2008 under redaktion av Gunilla Byrman, analyserar och anlägger olika perspektiv på George Stephens och hans återupptäckta handskriftssamling som är arkiverad på Växjö stadsbibliotek.[1] Volymen innehåller också artiklar om Näcken i sägen och ballad, studier av Gunnar Olof Hyltén Cavallius naturmytiska universum och en genomgång av vis- och balladsamlande i Småland. Dessutom finns i antologin en registrant över handskriftsamlingens ballader. I inledningen till En värld för sig själv, skriven av Sigurd Kværndrup och Boel Lindberg, finns presentationer och diskussioner av bland annat balladen som konstform, balladkategorierna, tidigare balladforskning, manuskriptsamlingen på Växjö stadsbibliotek, George Stephens manuskriptsamling och textkritiska principer inom balladforskningen. I fråst och i kålle. Texter från nordiskt balladmöte är en webbantologi redigerad av Karin Eriksson som kom ut 2009.[2] Samlingens artiklar är skrivna av forskare, utövare och pedagoger och visar på områdets bredd och livaktighet även långt utanför universitetsvärlden. Alla texter anknyter på ett eller annat sätt till ballader; alltifrån reflektioner över en enskild visa till studier av språket i ballader, balladers förhållande till andra uttrycksformer och hur dagens utövare använder ballader på olika sätt.

    I centrum för intresset i föreliggande volym står frågan hur man kan förstå den medeltida balladens relationer till andra medier och konstformer och hur man kan beskriva de många historiska transformationer som den genomgått: dansinslagen har försvunnit och sedan återkommit i möjligen ny form, melodier har bytts ut och anpassats, strofformer har omdanats, användningssätten har förändrats genom nya traditioner och sociala sammanhang och så vidare. Emellanåt har det också skett radikala transformationer, främst i samband med ”litterariseringen” då de orala traditionerna omstöptes till litteratur, med allt vad det innebar av radikalt förändrad medieringsform och även reviderade estetiska ideal. Skriftkulturen ställer helt enkelt andra krav än den orala kulturen. Parallellt med dessa skeenden har balladernas motivvärld varit levande och genomgått förvandlingar inom bildkonsten: i kalkmålningar och dopfuntar i nordiska kyrkor och i äldre tiders tryck, tavlor och bonader. Slutligen får man inte glömma att den medeltida balladen i modern tid återuppstått i både gammal och ny dräkt: balladdansen, som hållits levande på Färöarna, är en marginell men dock levande tradition, medan 1900-talets folkmusikrörelse återigen levandegjorde de gamla balladerna med hjälp av nya melodier, instrument och framförandesätt.

    Volymens artiklar försöker genom både teoretiska ansatser och konkreta materialundersökningar reda ut hur en del av dessa många transformationer kan förklaras och förstås. I metodiskt hänseende arbetar således artikelförfattarna med teoretisk begreppsutredning, granskning av historiskt källmaterial, motivundersökning, social och idéhistorisk kontextualisering samt text-, bild- och melodianalys. Resultatet av studierna är en fördjupad förståelse av den både historiska och mediemässiga komplexitet som balladbegreppet rymmer. Med hjälp av det intermediala perspektivet kan också en rad egenskaper i olika balladvarianter förklaras på ett sätt som vore omöjligt utan jämförelser över mediegränserna. Denna förståelse är värdefull, dels för att den medeltida balladen är en av våra äldsta kända kulturformer, som inte bara har överlevt utan även vitaliserats i modern tid, dels för att den är ett samnordiskt fenomen som utgör en betydelsefull källa till insikter i historiskt och kulturellt samröre mellan de nordiska länderna och deras grannar ute i världen. Den medeltida balladen kan således ses som en sorts paradigm för interkulturella och intermediala relationer generellt.

    Artikeln ”Den intermediala balladen” av Lars Elleström och Sigurd Kværndrup presenterar en grundläggande teoretisk intermedialitetsmodell och ger en översikt över den medeltida balladens mediala transformationer genom historien. I ”Leken till balladen. Ett bidrag till diskussionen om förhållandet mellan form och användning” utreder Karin Eriksson balladens komplexa relationer till sångleken genom att undersöka såväl texter som sociala kontexter. I ”Karen Brahes Folio. Textualisering och medialisering av orala ballader” påvisar Sigurd Kværndrup att det viktiga men omstridda manuskriptet ”Karen Brahes Folio” har en intrikat komposition och han analyserar också olika strategier för textualisering av orala ballader. ”Intermediala perspektiv på Stefan och Herodes”, skriven av Jørgen Bruhn och Karin Eriksson, följer legenden om Stefan och Herodes från äldsta tider och fram till den för oss välkända visan om Staffan stalledräng. Såväl skriftliga som bildmässiga medier undersöks, inte minst dopfuntsreliefer, målningar och ballader. Karin Erikssons och Sigurd Kværndrups artikel ”’Liten vallpiga’. En folklig ballad i text och musik” presenterar noggranna analyser av text och melodi till de många varianterna av den representativa balladen ”Liten vallpiga” och belyser hur ”samma” ballad kan utformas så att den såväl innehållsmässigt som musikaliskt får helt olika karaktär. I artikeln ”Kvinnlig lättja som motiv i ballad och bild”, slutligen, följer Margareta Wallin Wictorin motivet ”kvinnlig lättja” genom olika historiska sammanhang och en lång rad bilduttryck för att kunna visa motivets tveeggade udd i de skilda varianterna av ett par medeltida ballader.

    [1]Byrman, red., En värld för sig själv. Nya studier i medeltida ballader, 2008.

    [2]Eriksson, red., I fråst och i kålle. Texter från nordiskt balladmöte, Växjö, 2008, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-4895.

  • 6.
    Eriksson, Karin L.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    En samling i samlingen: Presentation av den så kallade "Västmanlandsamlingen" i George Stephens manuskriptsamling2013Inngår i: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Gidlunds förlag, 2013, s. 255-273Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Eriksson, Karin L.
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Lindberg, Boel
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Musikavdelningen.
    En ballad utan melodi är som en kropp utan själ: Balladmelodierna i George Stephens manuskriptsamling2008Inngår i: En värld för sig själv: Nya studier i medeltida ballader, Växjö University Press , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    George Stephens manuskriptsamling innehåller både texter och melodier, varav balladmelodierna behandlas närmare i artikeln. Särskild vikt läggs vid de 19 melodier som varianter av tidigare kända balladmelodier eller helt nya. Förslags ges även på vidare balladmelodiforskning.

  • 8.
    Gunnarsson, John
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    De kallar oss Me Wes: en studie om dagens ungdomars förhållande till populärmusik sett ur ett senmodernt perspektiv2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att föra en diskussion utifrån en enkätundersökning av två niondeklasser och en åttondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick från Ove Sernhedes diskussion om kulturell friställning och undersökte om den är applicerbar på ungdomar i dag år 2007.

    Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkätundersökning utförd i två olika skolor på elever i åldrarna 14-15 år gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemområdet.

    Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell friställning delvis i sin ursprungliga version ej längre är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, är inte kulturellt friställda till så vida att de som sina generationsföregångare är vilsegångna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhällets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stället förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stället för en flykt från dess krav och stress. Slutligen har jag även kommit fram till att ovannämnda förändringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhåller sig till populärmusik.

  • 9.
    Gustafsson, Magnus
    et al.
    Lunds universitet.
    Lindberg, BoelLinnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    Från Sigfridsmässa till The Ark: Musiken i Växjö2010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Hansson, Marie
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Helande skapande: På vilket sätt kan skapande verksamhet vara till nytta för långtidsarbetslösa?2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att med utgångspunkt i två olika kreativa verksamheter som riktar sig till långtidsarbetslösa undersöka hur hälsan påverkas av att vara arbetslös, samt om och i så fall på vilket sätt man kan använda skapande som verktyg i arbetet med att förbättra självförtroendet, självbilden och den psykiska hälsan hos deltagare som upplever brist på detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare från de två aktuella verksamheterna, samt representanter från Arbetsförmedlingen. De centrala frågeställningarna i studien har varit:

    • Hur påverkar arbetslöshet känslan av hälsa och välmående?

    • På vilket sätt kan skapande verksamhet främja välmående?

    • Hur kan vi använda dessa kunskaper för att minska de negativa hälsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete?

    När resultatet från intervjuerna förankrats med hjälp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohälsa. Skapande verksamhet kan vara till glädje och nytta för den som lider av ohälsa. Skapande har positiv effekt när det sker i möte med andra skapande individer och integrerat med reflekterande samtal och diskussioner. Denna kunskap används på olika sätt inom de två verksamheter jag studerat.

    Resultatet tyder också på att deltagarnas välmående efter verksamheten bara beror på om den lett fram till sysselsättning eller ej, utan det verkar som att verksamheten i sig kan fylla en funktion av att vara stärkande för självförtroende och välbefinnande.

  • 11.
    Henriksson, Christina
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Eriksson, Emma
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Spegel, spegel på väggen där:: En studie kring balladens textliga funktion i kvinnliga traditionsbärares liv under 1800-talet2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Emma Eriksson and Christina Henriksson: Mirror mirror on the wall: A study on how ballad texts reflect women as carriers of tradition in nineteenth century Sweden, Växjö: Musikvetenskap C, 10 p 2005.

    The aim of this essay is to analyze relations between ballad texts and the lives of female carriers of tradition in nineteenth century Sweden. Four carriers of tradition have been chosen, connected by being informants to Gunnar Olof Hyltén Cavallius, a collector of medieval ballads in Sweden around 1850. The four women are Anna Ehrenström (1786-1857), Catarina Andersdotter (1792-1857), Johanna Gustafva Angel (1791-1869) och Wendela Hebbe (1808-1899). Their lives are seen from a women’s historical perspective.

    Although there are uncertainties regarding to what extent the collected repertoire of the four women reflects their repertoire as a whole, some conclusions can be drawn regarding relations between remaining ballads and their lives as women. These relations are traced in textual themes and in textual form (e.g. repetition of words and phrases). The closeness between life situation, and choice and shape of ballad texts, leads us to conclude that these occurrences are due to deliberate choices, and that the ballad text thus mirror the lives of these women.

  • 12.
    Kjellander, Eva
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Sitter ekorren fortfarande i granen?: Sångrepertoar i grundskolan nu och då.2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract

    Eva Kjellander: Sitter ekorren fortfarande i granen? Sångrepertoar i grundskolan nu och då. Växjö: Musikvetenskap 2005. 60p.

    Syftet med denna uppsats har dels varit att undersöka hur sångrepertoaren ser ut idag i grundskolan och dels att se hur den ändrats sedan cirka 1970. Metoden för undersökningen grundar sig i en enkätundersökning vid Lunds 47 grundskolor. Denna är kompletterad med sex enskilda korta intervjuer och med fem gruppintervjuer vid olika skolor i ovan nämnda kommun.

    Första delen av uppsatsen behandlar sångrepertoar mellan 1800 och 1972, andra delen tar upp dagens repertoar och i tredje delen görs en jämförelse mellan tidigare och nutida sångrepertoar.

    Resultatet visar att förskolan drar det tyngsta lasset vad det gäller att tradera vårt kulturarv, och enligt Lpfö98 är det också deras uppgift. Årskurserna ett till tre har hamnat i ett mellanläge och utan direkta riktlinjer från Lpo94 så är det stor spridning på sångrepertoaren här. I årskurserna fyra till sex har man en mer uttalad ambition och vilja att förmedla en tradition, både från pedagogers och från Lpo94s håll. De sånger som lever kvar är framför allt traditionella jul- och sommarsånger. Annan musik som också i högsta grad är levande är klassiska barnvisor och visor ur vår svenska vistradition. Populärmusiken har dock börjat ta allt större plats, framför allt i de högre årskurserna, men den förekommer även i de lägre årskurserna.

  • 13.
    Kjellander, Eva
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Together we can rock´n´roll: Status Quo- en studie av ett rockbands karriär2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The main purpose of this essay is on one hand to try to find and explain the formula of success of the rock group Status Quo, and on the other to elucidate and explain the foundation and essence in the music made by Status Quo, but also to study how, if and why the foundation and essence have changed over the years. The method of investigation is partly based on a musical analysis of three albums from three different periods: Hello! (1973), Ain´t Complaining (1988) and Heavy Traffic (2002), and partly on a sociological study of the group’s career between 1962 and today, 2005.

    The first part of the essay concerns the period between 1962-1973 with an analysis of the album Hello!; the second part concerns the period 1974-1988 and the album Ain´t Complaining; finally, the third part concerns the years between 1989-2002 with an intensified analysis of the album Heavy Traffic. In the forth part of the essay I discuss the career of Status Quo from a sociological point of view.

    I run to the conclusion that the essence of Status Quo is the boogie-woogie comp on Fender guitar by Rick Parfitt, the riff on Francis Rossis´ Fender guitar in combination with the base, the piano and the drums. This has been the essence through all the years, even though it was more difficult to apprehend it during the 1980s. The group’s musical formula seems to be an introduction presented by a riff, a verbal verse and chorus. Then there is a guitar solo, where the song is stripped down to one or two instruments, only to be rebuilt before the last chorus and finally completed with an outroduktion. The simplicity is also a big part of the music of Status Quo and the main parts of the songs are based around three or four chords. I believe these aspects to be the basic foundations in the music made by Status Quo and have, depending on the fluctuations, remained the same during the four decades that Status Quo has been active. Due to lots of touring and heavy marketing Status Quo has become popular, and I believe that this popularity along with the musical foundation is the main formula for their success.

  • 14.
    Lies, Mattias
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Vattenringar: En individstudie i folkmusikvågens efterdyningar2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay is about two Swedish folk musicians, Anders Rosén and Leif Stinnerbom, who have been playing two important rolls in the developing process of Swedish folk music, on their separate ways. The main part of this work is focused on the era called “The Folk Music Vogue”, which was the era when my informants were in the limelight on the Swedish fiddler scene of the 70s.

    Our music culture is constantly lying under the change of progress and I find it interesting to reflect how these kinds of changes are affecting the role of the musician.

    In this essay I am reflecting on the different perspectives of the musicianship according to my informants and how they both are referring to their role as musicians. The purpose is further on to see how they have been relating to the change of progress on the field of the Swedish folk music during the 70s and up to this date. Throughout interviews with the informants I am analyzing their personal relationship to their life as folk musicians. I am focusing on their personal relationship to the Swedish folk music climate of today, as well as to the Folk Music Vogue of the 70s.

    The essay also focuses on the interpretation of traditional folk tunes, which leads us further on into the folk music tradition itself. During the 70s there was a young generation of fiddlers, which my informants was a strong part of, who was questioning the old values of the traditional folk music. With new kinds of perspectives and with different values this young generation changed the values in the tradition and through this, the folk musical climate became more open minded than before.

    One of my main conclusions in this essay is that my informants have been changing their relationship to the style of folk music as well as to the field of folk music. They have been changing their point of view, and these changes is mainly a result of the developments that have occurred in the style and on the field of folk music, after the era of the Folk Music Vogue, and further on up to this very date. These changes have also been affecting their personal relationship to their own musicianship.

    The history chapter of this essay will give the reader relevant information about the Swedish folk music history. Throughout the history the reader will get a bigger picture of the circumstances before and meanwhile the time of the Folk Music Vogue. The answers of my informants are compared to this history but firstly I have been comparing them with each other, and thereby answer the main questions of this essay.

  • 15.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Att bidra till "hjertats och böjelsernas förädling": Musicerande sällskap i svenska städer 1790–18602015Inngår i: Musikaliska sällskapet i Visby 200 år, 1815–2015 / [ed] Styrelsen för Musikaliska sällskapet, Visby: Musiksällskapet i Visby , 2015, , s. 30s. 90-120Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    August Körling (1842−1919)2015Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sven August Körling föddes i Misterhult, Kalmar län, 14 april 1842 och avled i Ystad 21 oktober 1919. Studier vid Musikkonservatoriet i Stockholm från 1855. Han var från 1866 musiklärare och organist i Ystad och medverkade där till framväxten av ett blomstrande musikliv genom bildandet av ett musiksällskap och, tillsammans med Salomon Smith, en orkesterförening. Han komponerade solosånger och körverk samt några instrumentalverk för främst mindre ensembler.

  • 17.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Bildning och sång: Lunds allmänna sångförening 90 år2014Inngår i: Gamla Lund-Nytt, , s. 5Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Texten beskriver hur en manskör som kallade sig Allmänna Sångföreningen uppstod omkring 1890 i Lund. När dess dirigent N.P Norlind plötsligt insjuknade våren 1891 inför viktiga konsertframföranden ryckte hans fästmö, musikdirektören Hanna Hallberg in och räddade med bravur situtationen. Vidare följs körens skiftande öden fram till 1925 då en nystart ledde till bildandet av den manskör som 2015 firar sitt 90-årsjubileum som Lunds Allmänna Sångförening och som nu åter har en kvinnlig dirigent.

  • 18.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Bror Beckman (1866-1929)2014Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bror Beckman, född 10 februari 1866 i Kristinehamn och avliden 22 juli 1929 i Ljungskile. Han anställdes 1884 i Julius Bagges musikhandel i Stockholm och inledde även studier i harmonilära för denne. Åren 1885−90 var han privatelev i kontrapunkt och komposition för Johan Lindegren. Han blev 1888 tjänsteman i försäkringsbolaget Fylgia, en position som han innehade i drygt 20 år parallellt med musikstudier, undervisning och senare komponerande. När han 1909 anställdes som kamrer vid Kungl. Musikaliska akademien och följande år utsågs till rektor för musikkonservatoriet (med professors titel från 1911) avbröts i praktiken hans karriär som tonsättare.

  • 19.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    Cultural Policy in the Swedish Welfarestate2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Elisabeth Huselius-Wickter (1901−1965)2016Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Elisabeth Anna Huselius-Wickter, född 5 januari 1901 i Trollhättan och avliden 26 oktober 1965 i Malmö, var harpist och tonsättare. Hon avlade organistexamen vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm 1923 och bedrev därefter vid samma lärosäte studier i kontrapunkt och harpa fram till 1932. 1933 anställdes hon som harpist vid Malmö Konserthusstiftelses symfoniorkester och var verksam där fram till sin död. Hon komponerade ett hundratal verk i mindre format, bland annat sånger och solostycken för harpa och piano samt några verk för orkester.

  • 21.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    "En obemärkt qvinna ur folket": skriftlig förmedling och muntlig tradition2011Inngår i: Melos och Logos: festskrift till Folke Bohlin / [ed] Lundberg, Mattias & Selander, Sven-Åke, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2011, 1, s. 227-237Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Erik Ferling (1733–1808)2015Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Eric [Erik] Ferling [Färling], född 1733 och avliden i Åbo 20 december 1808, var violinist, dirigent och tonsättare, anställd i Kungl. Hovkapellet från 1761 och dess konsertmästare 1773−90. 1772 sekreterare för instrumentaldivisionen vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk och följande år ledamot av akademien. 1790 kallades han som kapellmästare till det nyligen bildade Åbo musiksällskap. Han upprätthöll denna post fram till sin död 1808. Kända verk av honom är en violinkonsert, några danssatser samt ett vokalverk.

  • 23.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Evald Holmqvist (1868−1954)2016Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lars Adolf Evald Holmqvist, född i Helsingborg 25 mars 1868 och död där 26 februari 1954, var verksam i Helsingborg som tonsättare och musikkritiker, men försörjde sig som banktjänsteman. Som ung studerade han musikteori, komposition och instrumentation för Otto Malling i Köpenhamn. Holmqvist var aktiv vid bildandet av Nordvästra Skånes Orkesterförening 1911 i vars styrelse han ingick under många år. I verklistan ingår orkesterverk, vokalmusik och pianoverk.

  • 24.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    Framtid: musiker, musikälskare, musiknörd: Växjö som musikutbildningsstad2010Inngår i: Från Sigfridsmässa till The Ark:  Musiken i Växjö / [ed] Boel Lindber & Magnus Gustafsson, Växjö: Växjö kommun & Musik i Syd , 2010, 1, s. 39-71Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV). Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Gamla visor, ballader och rap.: Från muntlig förmedling till publicering på nätet2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Hanna Hallberg-Norlind (1858−1929)2014Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    (Johanna) Hanna Beata Hallberg-Norlind, född 14 juli 1858 i Landskrona och avliden 24 januari 1929 i Lund. Efter högre organistexamen i Stockholm 1878 var hon vikarierande stadsorganist i Landskrona fram till 1891 förutom åren 1882−85 då hon studerade vid konservatoriet i Leipzig. 1891 gift med kyrkomusikern Nils Peter Norlind i Lund med vilken hon startade en musikskola. Organist i Allhelgonakyrkan i Lund 1891−1928. Även verksam som sånglärare i skilda skolor och läroverk. Föreståndare för Sydsvenska musikkonservatoriet 1912−16. Hon komponerade ett antal solosånger och körverk.

  • 27.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Hans Jacob Tengvall (1787-1863)2016Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hans Jacob Tengvall, född i Malmö 28 juni 1787 och död i samma stad 8 maj 1863, var organist, musik- och sånglärare vid läroverket i Malmö, musikdirektör vid Södra skånska infanteriregementet, dirigent och tonsättare. Tengvall var en av sin tids skickligaste valthornister och han komponerade orkester- och kammarmusik, sånger och musik för militärorkester. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1830.

  • 28.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV). Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Inledning2013Inngår i: Gamla visor, ballader och rap.: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 7-13Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Lindberg, Boel
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Musikavdelningen.
    Intermediality and the medieval ballad2008Inngår i: 38th International Ballad Conference, Cardiff, Wales, 2008Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Intermediality and the Medieval Ballad

    In 2005 a manuscript find containing more than 1,000 documents on the subject of folklore such as ballads, tunes, fairy tales, rhymes and jingles was uncovered at Växjö City Library in Sweden. Out of these, approximately 400 were ballads. The collection has been attributed to George Stephens (1813–1995, British linguist, archaeologist and collector) and Gunnar Hyltén-Cavallius (1818–1889, librarian, theatre manager and collector of folkloristic material). A year after the discovery of the manuscripts, the research programme Intermediality and the Medieval Ballad was launched at Växjö University. In this programme scholars from the fields of musicology, ethnomusicology, literary science, and linguistic methods and theories collaborate. The programme has by now become one of the most vivid research environments for the study of medieval ballads in Scandinavia and involves at present ten scholars in the various fields of research. In January 2008 the first results were presented in the volume En värld för sig själv: Nya studier i medeltida ballader [A world of its own: New studies in medieval ballads], G. Byrman (ed.), Växjö: Växjö University Press.

    In my contribution I will summarize the main results that have been presented so far in the programme. I will also describe the infrastructural project Digitising and publishing of medieval ballads on the web that was started as a project within Intermediality and the Medieval Ballad in January 2008 with funding from the Bank of Sweden Tercentenary Foundation. The project aims in the long run to develop a web portal that presents sources of the Scandinavian medieval ballads in a form that will be useful to both scholars and musicians.

    –––

  • 30.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    John Fernström (1897–1961)2016Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    John Axel Fernström, född i Ichang, Kina, 6 december 1897, död i Lund 19 oktober 1961, var violinist, tonsättare och dirigent. Studier vid Malmö Musikkonservatorium 1913−15. Kompositionsstudier för Peder Gram i Köpenhamn. 1916 anställd som violinist vid Nordvästra Skånes Orkesterförening i Helsingborg men fortsatte sina violinstudier, bland annat för Issay Barmas i Berlin. Han återvände till Helsingborg 1922 som violinist och biträdande dirigent fram till 1939. Från 1939 var han frilansande dirigent och tonsättare i Malmö och Lund och blev 1948 kommunal musikledare i Lund. Fernström var mycket produktiv och komponerade musik inom alla genrer. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1953.

  • 31.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Körsång och folkbildning i Lund 1840–20132013Inngår i: Den sjungande staden: En bok om körlivet i Lund / [ed] (Hans Grevelius), Lund: Föreningen Gamla Lund , 2013, 1, s. 33-41Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Lindberg, Boel
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Musikavdelningen.
    Muntlig och skriftlig tradering av medeltida ballader2008Inngår i: 15th Nordic Congress of Musicology: Voicing - Sounding – Visualizing, Norwegian Society of Musicology , 2008, s. 1-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Muntlig och skriftlig tradering av medeltida ballader

    Lundquists Musikhandel i Stockholm utgav 1864 sångboken 108 en- och två-stämmiga choraler, folkvisor m.m …[för] elementar-läroverk och folkskolor. Den innehåller bla texter och melodier till 14 medeltida ballader. Vad innebär det att visor som tidigare främst varit kända i muntlig tradition spreds i massform på detta sätt? Tidigare balladforskningen har främst intresserat sig för den fixering som skedde då medeltida ballader från 1600-talet började spridas genom skillingtryck. Att även skolsångböcker tidigt innehöll ballader har sällan uppmärksammats. Många upptecknare var omedvetna om den konservering av texter och melodier som redan hade skett genom skillingtryck och skolsångböcker. Informanternas balladframföranden, som föreföll ske direkt ur minnet, togs som bevis för att det rörde sig om en muntlig tradition. I mitt inlägg prövar jag om resultaten i den nyaste forskningen kring musik och minneshantering i medeltidens västerländska musikpraxis, som utvecklats av bl a Ann-Marie Busse Berger (Medieval Music and the Art of Memory, 2005), är relevant för balladforskningen. Berger visar övertygande att spridningen av läs- och skrivkunnighet under medeltiden inte innebar att den muntliga kulturen försvann. Nästan alla framföranden av musik skedde långt in i modern tid utan stöd av noter. Minneskonsten hölls istället levande med hjälp av nya tekniker som kunde utvecklas därför att skrivna källor fanns bevarade. Dessa gjorde det möjligt att kontrollera att man mindes rätt. Resultatet blev en minneskonst som memorerade texter och musik exakt. I den muntliga balladkulturen hanterade traditionsbärarna stoffet mycket friare. Förmågan att fritt omskapa och lägga till aktörer och scener uppskattades. Genom att studera alla kända varianter av ett antal ballader utifrån vetskapen om hur en genuin muntlig tradition utvecklas och förändras bör det vara möjligt att säga något om den påverkan som skriftlig dokumentation haft på ballader som tecknats upp under de senaste århundradena.

  • 33.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Musicerande adelsmän, sjungande mamseller och turnerande virtuoser: Musikutövare i det Wärmländska musikaliska harmoniska sällskapet 1817–18272015Inngår i: Lekstugan: Festskrift till Magnus Gustafsson / [ed] Mathias Boström, Växjö: Smålands musikarkiv/Musik i Syd , 2015, 1, s. 197-217Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Nils Möller (1803-1860)2014Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nils Peter Möller, född i Helsingborg 5 april 1803, död 7 oktober 1860 i Lund. Anställd som musikdirektör vid Skånska husarregementet 1827−37 samt domkyrkokantor och -organist i Lund 1838−60. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1843. Som militärmusiker, aktiv medlem i flera sydsvenska musiksällskap, kyrkomusiker och musiklärare vid lärarseminariet i Lund spelade han en viktig roll i det sydsvenska musiklivet under sin livstid. Han var en mångsidig musiker, skicklig cellist, pianist och organist samt komponerade en lång rad verk inom de flesta genrer.

  • 35.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV). Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Och liten Karin tjänte: om den äldre episka folkviseskatten i de tidigaste skolsångböckerna2013Inngår i: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 181-254Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Otto Lindblad (1809−1864)2015Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Jonas Otto Lindblad, född i Karlstorps socken i Jönköpings län 31 mars 1809 och död i Norra Mellby socken 26 januari 1864, var tonsättare och dirigent. 1829 kom han till Lund där han blev anförare för de sångare som antog namnet Lunds studentsångförening. 1847 blev han klockare i Norra Mellby. Invald i Kungl. Musikaliska akademien 1857. Otto Lindblad komponerade en stor mängd solo-, kvartett- och manskörsånger, däribland ”Längtan till landet” (’Vintern rasat ut …’) och ”Kungssången”.

  • 37.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV). Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Patriarkatets höga visa: Balladen om Tiggargubbens brud2013Inngår i: Gamla visor, ballader och rap: från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 94-143Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    Stor musik i liten stad: Orkestermusik i Växjö från 1800-talet till idag2010Inngår i: Från Sigfridsmässa till The Ark: Musiken i Växjö / [ed] Boel Lindberg & Magnus Gustafsson, Växjö: Växjö kommun & Musik i Syd , 2010, 1, s. 227-247Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Summary2013Inngår i: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 360-366Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Lindberg, Boel
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Svenska avhandlingar om musik 1999–20082009Inngår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 91, s. 87-101Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Lindberg, Boel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV). Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Andersson, Eleonor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Reviderad registrant över balladerna i George Stephens manuskriptsamling: –2013Inngår i: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 328-344Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Lindberg, Boel
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Musikvetenskap.
    Kvärndrup, Sigurd
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Litteraturvetenskap.
    En värld för sig själv. Inledning2008Inngår i: En värld för sig själv: Nya studier i medeltida ballader, Växjö University Press, Växjö , 2008, s. 17-Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Indledningen präsenterer projektet, der har sit udgangspunkt i fundet af en hidtil ukendt samling af manuskripter som lå på Växjö Stadsbibliotek, og som viser sig at have tilhört engländeren George Stephens. Vi fortäller om hovedträk af balladeforskningen og om manuskriptsamlingen, af hvis ca. 900 tekster de 380 var medeltida ballader. Disse hörer til en genre inden for en intermedial og internationalt udbredt kunstform, og begrebet intermedialitet introduceres; endelig präsenterer vi antologiens enkelte bidrag.

  • 43.
    Lindberg, Boel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    Linden, Hans
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Vokal växtkraft: Växjö – en stad med körtraditioner2010Inngår i: Från Sigfridsmässa till The Ark: Musiken i Växjö / [ed] Boel Lindberg & Magnus Gustafsson, Växjö: Växjö kommun & Musik i Syd , 2010, 1, s. 175-191Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Lindberg, Boel
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    From combating to supporting pop music. The paradox of municipal music education in Sweden 1940 to 20002009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    From combating to supporting pop music. The paradox of municipal music education in Sweden 1940 to 2000Lindberg, BoelSchool of HumanitiesVäxjö universityVäxjö, SwedenOlofsson, GunnarSchool of Social SciencesVäxjö universityVäxjö, SwedenKeywordsHagstrom's music, combating popular music, Private music education, public music education, hegemonic cultural adaptationIn 1997 Sweden was the third biggest exporter of popular music in the world. This astonishing fact has often been explained as being the result of the large investments in municipal music schools that took place in Sweden from 1940. The explanation holds an interesting paradox. Most municipal music schools began with the aim to teach young people appreciate more valuable music (i.e. classical) than the popular music of the entertainment industry. Around 1940 there was a large debate on the "Dance-floor-misery". Christians and conservatives attacked the public amusements available in abundance, arguing that they led to moral shallowness among the youth. It was especially young people's contact with dance and popular music offered in open-air dance-floors and dance-pavilions that caused most harm. The debate began in 1938 with an official letter to the Government from the bishop of Växjö. It led to the forming of a Royal committee assigned to find ways to decontaminate the unsatisfactory state of the entertainment industry. In Växjö the Church and the municipality joined forces forming a Youth Council. Its main achievement was to start a music school in 1947. During the 1970s it became one of the most successful in Sweden, thanks to its tolerant views on modern genres and instruments used in popular music. By 1980 it had driven a once prosperous music school run by the town's largest music shop out of business. This school ? Hagstrom's music school ? had started in 1944. Its main aim was to meet the demand for education on instruments like accordion, guitar, saxophone, keyboard and drums, instruments used in popular dance-music.The Växjö case elucidates the process that led the once detested popular music to become accepted and fully incorporated into the curricula of the municipal music schools. This process will be linked to the thesis that a hegemonic culture has somehow to adopt prevailing views and tastes among the dominated in order to survive (cf. Gramsci, Williams).

  • 45.
    Lonnert, Lia
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Harpan i ormgropen: om källor till vikingatidens stränginstrument2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att ta reda på vad för slags knäppta stränginstrument, företrädesvis harp- och lyrinstrument, det kan ha spelats i Norden under vikingatid.

    Arbetsmetoden har varit att undersöka ikonografiska källor, skriftkällor samt arkeologiska fynd och bedöma deras relevans som källa till vikingatida musicerande.

    I äldre forskningslitteratur har skriftliga källor varit den främsta källan till vikingatidens musik. I uppsatsen särskådas alla dessa äldre skriftliga källor och ifrågasätts som källor till vikingatidens musik på grund av dateringen, vilket geografiskt område eller folkslag de beskriver och deras trovärdighet som historisk källa genom sitt mytiska eller sagobetonade innehåll. Det är emellertid möjligt att vissa av dessa källor bygger på muntlig tradition från vikingatiden eller tidigare. Ingen av de litterära källor som är nedtecknad på nordiskt eller brittiskt område kan sägas vara opåverkade av kristen eller annan litteratur. Alla musikmotiv i dessa skrifter kan ha förlagor som är antika eller kristna och har inte nödvändigtvis nordisk samtida förankring. De ibland använda äldre antika skrifterna som beskriver musicerande hos keltiska och germanska stammar är dels äldre än vikingatiden samt beskriver folkstammar från andra geografiska områden än Norden.

    Det finns mycket få bildkällor med stränginstrument. Endast en vikingatida stränginstrumentavbildning med nordisk anknytning finns bevarad, en harpspelande man på en bildsten på Isle of Man. De ofta använda norsk-svenska avbildningarna med Gunnar i ormgropen är daterade från 1100-talet till och med 1400-talet. De flesta av dessa är avbildade i kyrkliga miljöer vilket gör att det är osäkert vilken anknytning instrumenten hade till verkligt musicerande.

    De arkeologiska stränginstrumentfynden med nordisk anknytning består av mellan tre och sju fynd beroende på hur säker identifieringen bör vara samt hur det nordiska området definieras. De flesta av dessa instrumentfragment tycks höra till lyrinstrument. Beroende på vilka kriterier man använder kan antalet fynd vara fler eller färre.

    I uppsatsen diskuteras möjliga källor till musicerande, motivkretsar inom text- och bildkällor samt olika typer av arkeologiska fynd. Någon diskussion om vikingatida musicerande och musik förs inte eftersom källmaterialet är så pass litet.

  • 46.
    Nordstrand, Carolin
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Musikalisk barnteater: Musikens funktion i barnteaterberättandet på Regionteatern Blekinge-Kronoberg2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Muscial theatre for children – the function of the music in theatrical storytelling for children in Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Sweden, Växjö, 2006.

    The aim of this essay is to examine music in theatre for children. There is not much recent research about the subject so this essay is a way to discern this part of the theatre and to get more people interested in the matter. The survey will focus on how music is used in an institutional theatre (Regionteatern Blekinge-Kronoberg) that works with plays for children. The research consists of interviews with a composer, a director and analyzes of three plays for children played in Regionteatern Blekinge-Kronoberg. The music in the plays will be compared to recent theories about music in storytelling.

    The music in the plays is used in different ways but often to explain things that are not told with words, for example feelings and description of characters. The way music is used is closely linked to how the director and composer think about music. An example is their central idea of music as a power that reaches directly to the audience. It is also important to keep in mind that it is adults that create theatre for children which means that the music and stories are always filtered by adult’s eyes and ears.

  • 47.
    Persson, Torsten
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    När och till vad? En studie av Stephens-samlingen på Växjö Stadsbibliotek2006Oppgave
    Abstract [sv]

    År 2005 gjordes ett uppmärksammat fynd på Växjö Stadsbibliotek Det består av fyra arkivkapslar fyllda med folkloristiskt material – ballader, visor, sagor, rim och ramsor, beskrivningar av danslekar, legender, sägner etc. Samlingen har döpts till Växjö Stadsbiblioteks Stephens-samling (VSS) efter den förmodat huvudansvarige för samlingens tillkomst.

    Samlingens existens har tidigare varit helt okänd. Materialet är synnerligen omfattande och består av långt över 1000 dokument i form av visor och ballader etc. Mängden har gjort det omöjligt att redan nu göra en noggrann beskrivning av innehållet, varför uppsatsen inskränker sig till en översiktlig beskrivning av de olika kapslarnas innehåll, med några nedslag på särskilt intressanta dokument.

    Samlingen som sådan öppnar för en rad frågor, av vilka två huvudfrågor lyfts fram:

    när sammanställdes samlingen?

    vad var syftet med den?

    Studien resulterar i troliga svar på de två huvudfrågorna. Samlingen består av en ursprunglig kärnsamling, sammanställd av George Stephens och påbyggd efterhand av andra. Kärnsamlingen sammanställdes troligen under åren 1841-1850 och var då Stephens´ privata. Det förmodade syftet med materialet var att välja ut det som skulle utgöra innehållet i fortsättningen på Stephens´ och Hyltén-Cavallius´ planerade Svenska Folkvisor.

    Namnen George Stephens och Gunnar Olof Hyltén-Cavallius är centrala i sammanhanget, och i synnerhet den förre pekas ut som den som står för huvudarbetet vid samlingens tillkomst. De båda, som var livslånga vänner och framstående forskare, ges en beskrivning och karaktäristik,

    Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion runt dels fynden i samlingen och dels av de slutsatser som dragits och argumenterats för.

  • 48.
    Schlee, Christoffer
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Hultkrantz, Sebastian
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Man måste inte vara musikalisk men det är roligt om man är det: Gymnasieelvers syn på musikalitet2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka vad gymnasieelever har för attityder till begreppet musikalitet. För att skapa en bild av vilka attityder som finns har en enkätundersökning genomförts bland tredjeårselever på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att elever generellt betraktar musikalitet som en sekundär egenskap, något som är kul men inte nödvändigt. Det är också en skillnad i attityd mellan elever som själva aktivt spelar ett musikinstrument eller sjunger och de som inte gör det. I tidigare forskning talas det om att musikalitet är en antingen är huvudsakligen medfödd eller en huvudsakligen förvärvad egenskap. Bland eleverna är förhållningssättet till detta ganska spritt även om något fler anser att musikalitet främst är en medfödd egenskap.

  • 49.
    Sverkersson, Micael
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Bäckvall, Louise
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    För gull och för edela kransar: en identifiering av 22 nyfunna ballader2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In February 2005, a collection predominantly containing medieval ballads was found in the library of Växjö. The collectors were mainly George Stephens, originally from Scotland, and Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, both active in Småland in the nineteenth century. In connection with an intital inventory of the material, Magnus Gustafsson, ethnomusicologist at Smålands Musikarkiv, marked ballads of uncertain origin with a question mark.

    The purpose of this essay is to investigate 22 of these marked ballads. To be able to compare them with other material we have developed a method to identify differences. By means of the method both the text and the melody are compared and in addition the differences in terms of quality and quantity are assessed. We have compared the collection, named Växjö Stadsbiblioteks Stephenssamling (VSS), with the Swedish edition of medieval ballads, Sveriges Medeltida Ballader (SMB). In the comparison, a ballad forgotten since the mid nineteenth century was retrieved .

  • 50.
    Zeuthen, Christina
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    "Till sångens gud” : Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ”Till sångens gud”

    Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta

    “To the god of song”

    Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in Alvesta

    Karl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm. Men hans verkligt stora projekt var den röstskola han byggde åt sig själv i sin barndoms trakter vid sjön Salen i Alvesta.

    Inspirerad inte bara av italiensk skönsång, språk och kultur, utan också av medeltid i svensk 1800-talstappning, startade han 1914 Klosters Röstskola, en sagolik träbyggnad i sekelskiftesarkitektur med höga spetsiga gavlar och många utsprång, tinnar och torn, och med klosterväxter och pelargångar i trädgården. Huset blev under åren 1914 till 1951 hemvist för tusentals elever som om somrarna kom dit för röstvård och rekreation. Undervisningen riktade sig till alla som hade rösten som yrke eller intresse: skådespelare, sångare, lärare, präster och militärer. Gästlärare gav lektioner i rytmik och avspänning och Karl själv undervisade i röstens stärkande. Han hade ett nytänkande i sin metodik genom att han bättre än sina föregångare kunde se sambandet mellan kropp och själ i röstträningen. Efter självstudier i röstens fysiologi hade han kommit fram till en helhetssyn på människan, och hur rörelse i frisk luft, avspänning och kamratlig samvaro i vacker inspirerande miljö påverkade röstfunktionen i positiv riktning.

    Klosters Röstskola råkade ut för omfattande skadegörelse i och med sjösänkningen 1936 samt den katastrofala branden 1952. Klostertomten står sedan dess öde, men institutionen Klosters Röstskola har inte upphört. Karl Nygrens brorsöner fortsatte undervisningen på olika folkhögskolor i Sverige, och grundidéerna inom röstvården lever kvar genom den tredje generationen verksamma logopeder.

12 1 - 50 of 51
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf