lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dannefjord, Per
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Eriksson, Magnus
    Linnéuniversitetet, Universitetsförvaltningen.
    Punk, klass och karriär2013Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, Vol. 1, nr 1, s. 97-113Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Punken, musikstilen och ungdomsrörelsen som bröt fram under andra halvan av 1970-talet, är samtidigt både omskriven och svår att ringa in. Med sin undersökning av vad punken betytt som socialt sammanhang för dem som var med, lägger Per Dannefjord och Magnus Eriksson en pusselbit till vår förståelse av denna ökända ungdomskultur. I artikeln jämför de den sociala bakgrunden och den nuvarande klasspositionen för den första generationens punkare i Sverige, aktiva mellan 1978 och 1982. Tvärtemot vad olyckskorpar under ”punkeran” trodde, visar det sig att punkarna lyckats bättre vad gäller både utbildningsnivå och social position jämfört med sin generation som helhet. Dannefjord och Eriksson ger två förklaringar till framgången: dels att punkens socialt brokiga sammansättning skapade en miljö där nya möjligheter blev synliga för framför allt ungdomar med arbetarbakgrund; dels att punken erbjöd läroprocesser som gav resurser som kunde utnyttjas i yrkes- och utbildningskarriärer inom framför allt kultursektorn.

  • 2.
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Tidskriften Zenits bokutgivning 1968-19822016Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, nr 6, s. 109-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel beskriver den bokutgivning som skedde inom ramen för tidskriften Zenit mellan åren 1968 och 1982. Zenit gav ut böcker i egen regi men redigerade också tre bokserier på Bo Cavefors förlag(två st.) och på Raben & Sjögren (1). Böckerna gavs typografisk form av Leif Thollander.

    Tidskriftens Zenits bakgrund i den "nya vänstern" skisseras. Bokutgivningens innehåll och karaktär beskrivs. Fullständiga förteckningar på de serier som Zenit ansvarade för återfinns i artikeln.

  • 3.
    Olofsson, Gunnar
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Hylmö, Anders
    Lund University.
    Inledning: Karl Polanyi - Ekonomin som inrättad process2017Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, Vol. 8, s. 9-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Platzer, Ellinor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Vem ska sköta hemarbetet?: Hushållstjänsternas betydelse för upprätthållandet av mellanskiktens livsmönster och könsarbetsdelning2013Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, nr 1, s. 37-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar familjer som köper hushållstjänster. Hushållstjänster kan vara ett sätt att lösa de konflikter som uppstår när den traditionella könsarbetsdelningen i familjen delvis ersätts av ett förhandlingssystem. Det finns en koppling mellan hushållstjänster och jämställdhet; både kvinnan och mannen upplever att tid frigörs åt "kvalitetstid" eller mer lönearbete. Hushållstjänster verkar både vara en strategi för att klara vardagen och tidspressen samt ett sätt för mellanskikten att upprätthålla könsarbetsdelningen och sina speciella livsmönster. Ofta föredrar arbetsgivarna att anställa personer som kommer från fattiga förhållanden - de anses vara tacksamma, flexibla och arbetsvilliga. Negativa aspekter av att köpa hushållstjänster verkar uppvägas av den befrielse familjer upplever när någon annan tar hand om de rutinmässiga sysslorna i hemmet.  

1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf