lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ask, Sofia
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Byrman, Gunilla
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Hammarbäck, Solveig
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Lindgren, Maria
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Stille, Per
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Lekt och lärt: Vänskrift till Jan Einarsson 20062005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Einarsson, Jan
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Larsson Ringqvist, EvaVäxjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.Lindgren, MariaVäxjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Språkforskning på didaktisk grund/Approaches to teaching and learning in linguistic research: Rapport från ASLA:s höstsymposium, Växjö, 10-11 november 2005/Papers from the ASLA symposium in Växjö, 10-11 November 20052006Proceedings (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Hommerberg, Charlotte
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    Lindgren, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    The construction of knowledge, values and identities in present-day consumerism discourses: the case of perfume reviews2014Ingår i: CADAAD5: Abstract Book / [ed] Alexandra Fodor, Tamás Eitler, Judit Pethő-Szirmai, Kata Vadai, Beatrix Molnár, Budapest: Eötvös Loránd University , 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents ongoing critical research staged against the backdrop of global consumerism, which is of continuously escalating importance, both for humanity at large and more concretely in the daily lives of individuals, where consumption choices are increasingly associated with lifestyle and identity. In order to develop an adequate model for our investigation, we focus on a limited and strategically selected material, perfume reviews, which are analysed by means of a combination of argumentation analysis and Appraisal analysis. Consumer reviews in different domains of luxury consumption are of particular interest since they concretize the ambiguity of the concept of consumerism: From the addresser perspective, consumption reviews explicitly function to protect consumers’ rights by providing advice concerning the appropriateness of consumption choices, while also, at least in the range of domains that are not immediately related to the basic necessities of life, implicitly encouraging ever-growing consumption of such excessive products. Consumption reviews also construct ambivalent recipient identities: On the one hand, seeking consumption advice construes a critical persona that is rightly sceptical of the value of products and information from producers. On the other hand, the very existence of consumer reviews in the luxury domain simultaneously invokes an uncertain consumer persona, reluctant to rely on personal taste and therefore in need of guidance. Importantly, these ambivalent identities operate in an environment where what is seen as the basic necessities of life is an ever-changing construction, constantly renegotiated in accordance with both explicit and implicit socio-cultural norms and expectations. The analytical model developed for the current project is subsequently intended to be applicable to a larger corpus of consumer reviews from different domains with the ultimate goal of being able to generalize across present-day consumerism discourses and thus contribute to exploring what we see as a human identity crisis of the 21st century that leads to increasing commodification of our identities. 

  • 4.
    Lindgren, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    Avpersonifiering och personifiering i text och bild: Om deltagarna i skolplaner2010Ingår i: Svensson och svenskan: Med sinnen känsliga för språk. Festskrift till Jan Svensson den 24 januari 2010 / [ed] Gunilla Byrman, Anna Gustafsson och Henrik Rahm, Lund: Henrik Rahm , 2010, s. 198-209Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tre granskade skolplaner innehåller alla en mängd nominaliseringar, infinitivfraser och passiva konstruktioner. Flera av de personer som deltar i de processer som beskrivs tas således bort från texterna till följd av grammatiska konstruktioner. Personerna blir osynliga och texterna blir avpersonifierade. Texterna har emellertid fått en ansiktslyftning i form av grafisk formgivning, bilder och kompletterande textavsnitt. De undersökta skolplanerna har till följd av den här bearbetningen huvudsakligen personifierats med barn och ungdomar. Granskningen av hur text och bild harmonierar i de tre skolplanerna visar således att texterna handlar mer om vuxna personer än om barn och elever men att det framför allt är barn och elever som syns på bilderna.

  • 5.
    Lindgren, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Jämställt på ytan: Tre analyser av protokoll från universitetsstyrelser2020Ingår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 44, s. 349-361Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Graden av jämställdhet i universitetsstyrelser har i internationell forskning visat sig vara av betydelse för genusperspektiv i universitetens strategiska planer och för rekrytering till lärosätena. För styrelser för svenska högskolor regleras krav om jämställdhet i Högskolelagen och Högskoleförordningen, vilket bland annat innebär att en jämn könsfördelning ska beaktas vid utseende av externa ledamöter till styrelserna. Syftet med denna studie är att via protokoll från universitetsstyrelser studera hur kraven på jämställdhet följs genom att undersöka könsfördelningen bland ledamöter och andra deltagare, beteckningar för ledamöter och andra deltagare samt omfattningen av kvinnors respektive mäns deltagande som aktörer i de processer som protokollförs. Som grund för studien ligger kritisk diskursanalys som bygger på systemisk funktionell grammatik. Metoden är kvantitativ och innebär granskning av lexikala element som synliggörs i den textuella dimensionen och referenters semantiska roller som urskiljs i den ideationella dimensionen. Materialet består av 17 protokoll från två universitetsstyrelser och en högskolestyrelse.

    Studien visar att styrelserna är jämställda på ytan genom att fördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn. De övriga resultaten påvisar dock en annan bild av jämställdheten – kvinnliga personbeteckningar dominerar i protokollen från en av styrelserna, manliga personbeteckningar dominerar i protokollen från en annan och neutrala beteckningarna dominerar i protokollen från den tredje. Även den tredje frågan om hur kvinnliga respektive manliga ledamöter och andra deltagare framträder som aktörer med ansvar i protokollen uppvisar stora könsskillnader, där kvinnorna dominerar i två av styrelserna och männen i den tredje.

  • 6.
    Lindgren, Maria
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Svenska.
    Kvinnlig konkurrens och manligt skvaller: om genus i utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare2006Ingår i: Stark kvinna på sju bokstäver: Vänskrift till Solveig Hammarbäck 2006, Institutionen för humaniora, Växjö universitet, Växjö , 2006, s. s. 45-52Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kvinnor och män förutsätts ha olika samtalsstilar, och kön eller genus brukar betraktas som en avgörande faktor i samtal. Mitt material som består av fyra utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare visar att generaliseringen är alltför stark och att genus bara är en aspekt av flera i språkbruket.

    När jag jämför de kvinnliga och de manliga deltagarnas agerande i utvecklingssamtalen framträder ingen stereotyp bild för kvinnor respektive män. I stället visar jämförelsen att kvinnorna ibland agerar på ett sätt som betraktas som manligt och att männen ibland agerar på ett sätt som betraktas som kvinnligt. Kvinnorna konkurrerar mer om samtalsturerna än männen, och skvallret finns i ett samtal mellan män. I utvecklingssamtalen ser jag alltså inte ett särskilt mönster för kvinnor och ett annat för män. Däremot ser jag olika mönster för chefer och medarbetare.

  • 7.
    Lindgren, Maria
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Språklig förmåga och kursplanemål i individuella utvecklingsplaner2008Ingår i: Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Forskningens tillämpning i skolan, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning och Växjö University Press, Växjö , 2008, s. 106-117Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som ett moment i en pågående studie om individuella utvecklingsplaner, IUP, i grundskolans årskurs 2, 5 och 8 har jag studerat hur kursplanemål ligger till grund för kommentarer om språklig förmåga. Sammanfattningsvis visar studien två olika mönster för hur de språkliga förmågorna framställs i utvecklingsplanerna.

    För det första visar den att kommentarer om talandet, lyssnandet, läsandet och skrivandet förekommer relativt ofta i planerna. Förmågorna återfinns delvis som mål på kort sikt och i samband med insatser som ska utföras av skolan, föräldrarna eller eleverna. Skriftligheten får störst utrymme i utvecklingsplanerna för årskurs 2, och muntligheten får störst utrymme i planerna för årskurs 8. I årskurs 5 är det endast elever som har problem med läsandet och skrivandet som får något inskrivet om detta i sina planer.

    För det andra visar studien att komplexa språkliga förmågor såsom de beskrivs i mål och betygskriterier i grundskolans kursplaner endast i undantagsfall utgör underlag för de individuella utvecklingsplanerna.

  • 8.
    Lindgren, Maria
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Svenska språket.
    Texthandledning som hjälp till självhjälp2007Ingår i: Skrive for nåtid och framtid: Skriving og rettleiing i høgre utdanning, Tapir Akademisk Forlag, Trondheim , 2007, s. 213-221Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    När Textverkstaden vid Växjö universitet startade möttes studenter och handledare på ett nytt sätt; texthandledarens svåra uppgift blev att handleda studenterna utan att göra skrivjobbet åt dem.

    I artikeln presenterar jag Textverkstaden, och riktlinjerna för texthandledningen där, liksom svårigheterna att i praktiken följa dessa riktlinjer när skribenternas behov av utbildning och träning gör sig gällande i handgripligt arbete med texterna.

  • 9.
    Lindgren, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Tillgångar att ösa ur2015Ingår i: Forskare bland personal och elever: Forskningssamarbete om språk- och identitetsutveckling på en flerspråkig skola / [ed] Maria Lindgren, Gudrun Svensson, Elisabeth Zetterholm, Växjö: Linnaeus University Press, 2015, s. 97-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I det här bidraget beskriver Maria Lindgren den forskning som genomförts i Linnéuniversitetets forskningsprojekt ”Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum” utifrån tillgångar av forskningsmaterial som samlats in. Forskarna har använt skriftliga frågeformulär som elever, föräldrar och lärare besvarat på en F–6-skola. De har också intervjuat elever och lärare samt samlat in ett stort antal texter som producerats av elever respektive lärare. Materialet ligger till grund för många forskningspresentationer, men när projektet slutförs i och med att den här rapporten skrivs finns det fortfarande mycket material som kan användas för fortsatt forskning.

  • 10.
    Lindgren, Maria
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Svenska språket.
    Tio i topp: Teman i elevuppsatser om skolåren2006Ingår i: Lekt och lärt: Vänskrift till Jan Einarsson 2006, Växjö universitet, Växjö , 2006, s. S. 140-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln ger jag ett exempel på hur elevuppsatser från databasen skrivbanken.se kan användas för studier om elevers texter och skrivande. I mitt exempel visar jag vad 21 flickor och lika många pojkar i år 9 skriver om i sina uppsatser i ämnet ”Mina skolår”.

    Både flickorna och pojkarna skriver främst om de människor som de möter i skolan, alltså om sina klasskamrater och lärare. Även stadieövergångarna beskrivs av många elever; de skriver om skolstarten och om övergången till mellanstadiet och högstadiet. Flickorna och pojkarna behandlar i stort sett samma makroteman i sina uppsatser, men de gör det i lite olika omfattning. Temat ’lek och fritid’ är t.ex. mycket vanligare i pojkuppsatserna medan ’skolstarten’ är vanligare i flickuppsatserna.

  • 11.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    Andersson, Susanne
    Ek-Gustafsson, Britt-Louise
    Willman, Lena
    Wågström, Linda
    Arbetet med individuella utvecklingsplaner –rektorers syn på mentorer, utvecklingssamtal och lärande2010Ingår i: Humanetten, ISSN 1403-2279, Vol. 25, s. 45-55Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs några rektorers uppfattning om mentorskap, individuella utvecklingssamtal (IUP) och lärande. Enligt rektorernas svar har skolorna ännu inte lyckats nå intentionerna för utvecklingssamtalen, nämligen att vara något mer än informationstillfällen, men rektorerna ger uttryck för att det finns en hög grad av öppenhet, kreativa förslag och modifieringar i organisationen som ett resultat av överenskommelser i IUP. Rektorerna uppfattar att planerna i de flesta fall utgår från elevens svårigheter och att även åtgärderna utgår ifrån enskilda elevers svårigheter.

  • 12.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Ask, Sofia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Undervisning i språkhistoria: En ämnesdidaktiskutmaning för lärarstudenter2014Ingår i: HumaNetten. Festskrift till Per Stille, ISSN 1403-2279, nr Våren, s. 5-12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I artikeln redovisas en analys av lärarstudenternas föreställningar om språkhistoria och ämnesdidaktik. Materialet utgörs av lektionsplaneringar som ämneslärarstudenter gjort som uppgift i en kurs i språkhistoria. Med stöd av diskursanalytiska verktyg uppvisar analysen en rädsla hos lärarstudenterna att ämnesområdet språkhistoria i sig inte räcker för att entusiasmera deras kommande elever, men det sägs aldrig explicit. Istället finns en underliggande presupposition i studenternas lektionsförslag att språkhistoria är svårt och skrämmande att undervisa om. För att råda bot på detta föreslår lärarstudenterna ett antal strategier som gör undervisningen lättsam och som inte kräver att svenskläraren har ämnesdjup.

  • 13.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Byrman, GunillaVäxjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.Einarsson, JanVäxjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.Hammarbäck, SolveigVäxjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.Skoglund, AstridVäxjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Forskningens tillämpning i skolan2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I volymen presenteras femton artiklar från Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Konferensen hölls i Växjö den 29–30 november 2007 med temat: Forskningens tillämpning i skolan. Artiklarna belyser både teori och skolpraktik, och i några finns också förslag om hur undervisningen i svenska kan utvecklas. Bland skribenterna märks dels forskarstuderande och nyblivna doktorander ur Nationella forskarskolan i svenska med didaktisk inriktning, dels konferensens plenarföreläsare från Danmark, Finland, Norge och Sverige.

  • 14.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Svensson, Gudrun
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Att börja en mening: Fundamentens betydelse för meningsskapande inom och mellan meningar2015Ingår i: Skrivande i skolan / [ed] Maria Lindgren, Gudrun Svensson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, s. 97-115Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I artikeln uppmärksammas grammatiska och textlingvistiska perspektiv för att förklara hur den första satsdelen i en mening, det så kallade fundamentet, skapar mening inom och mellan meningar. Med exempel från fyra elevtexter som är skrivna som brev till utbildningsministern i samband med nationella provet i svenska och svenska som andraspråk visas hur fundamentsleden kan konstrueras och varieras och därmed skapa olika stilistiska effekter samt grader av precision och emfas. Syftet med artikeln är att ge lärare som undervisar i skrivande kunskap och verktyg för sitt uppdrag att stödja elevernas litteracitetsutveckling mot ett avancerat språkbruk.

  • 15.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Svensson, Gudrun
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Flerspråkiga elevers tillgång till den naturvetenskapliga provdiskursen: Undervisningskritiskt perspektiv på uppgiftsdesign, elevsvar och bedömning2015Ingår i: Critical literacy i svensk klassrumskontext / [ed] Berit Lundgren, Ulla Damber, Umeå: Umeå universitet , 2015, s. 133-151Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I kapitlet ges ett kritiskt perspektiv på hur en lärare arbetar med ett NO prov i årskurs 4 i en flerspråkig skola. Trots att majoriteten av eleverna är flerspråkiga tar inte läraren tillräcklig hänsyn till mångfaldsaspekten när provet designas. Detta leder till att de flerspråkiga eleverna har svårt att besvara uppgifterna på ett sätt som läraren accepterar. Slutsatsen är att läraren varken designat provet eller bedömt elevsvaren så att elevernas litteracitetsutveckling stimulerats eller eleverna fått möjlighet att påverka sitt lärande.I stället genomsyras provet och bedömningen av dominanta praktiker som reproducerar en ojämlik provdiskurs. Detta har emellertid läraren genom sin ledarposition i klassrummet makt att förändra så att fler elever får tillgångtill provdiskursen och större möjlighet att påverka sitt lärande.

  • 16.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Svensson, Gudrun
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Identitetskonstruktioner i text och bild: Analys av processer och deltagare i elevtexter från årskurs 32016Ingår i: Svenskans beskrivning 34: Förhandlingar vid trettiofjärde sammankomsten för svenskans beskrivning, Lund den 22-24 oktober 2014 / [ed] Anna W. Gustafsson, Lisa Holm, Katarina Lundin, Henrik Rahm, Mechtild Tronnier, Lund: Lund University , 2016, 1, s. 329-342Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På en F-6-skola med många erspråkiga elever skriver och ritar eleverna regelbundet i s.k. morgonböcker för att bli medvetna om och träna att sätta ord på sina upplevelser och känslor. Införandet av morgonböckerna har sin grund i forskning om att flerspråkiga elevers skapande utifrån egna erfarenheter är en viktig faktor för kunskaps- och identitetsutveckling (se t.ex. Cummins & Early 2011).

    Morgonböckerna har sin teoretiska bas i Cummins (2000) modell om främjande av språk- och identitetsutveckling för erspråkiga elever. I hans modell är relationen mellan lärare och elev av vital betydelse för elevernas utveckling av kunskaper och kritisk litteracitet. Förutsättningen är att läraren bejakar elevens språkliga, kulturella och personliga erfarenheter i interaktionen så att kunskap kan genereras och identiteter förhandlas (jfr Vygotskys närmaste utvecklingszon 1978). På så sätt skapas förutsättningar för maximalt kognitivt engagemang och maximal identitetsinvestering hos eleverna. Förutom språklig medvetenhet syftar arbetssättet till att generera kunskap, att uttrycka sig kreativt och att delta i sociala sammanhang. Eleverna ska därmed bli rustade för att påverka sin egen livssituation.

    Att arbeta enligt Cummins modell med morgonböckerna innebär att läraren inriktar sig såväl på elevernas språk och språkanvändning som på det innehåll som eleverna bidrar med. Lärarens respons till eleverna ska företrädesvis fokusera innehåll och meningsskapande.

    Den analys av identitetskonstruktioner som vi presenterar i den här artikeln ska ses som ett sätt att arbeta med skrivna elevtexter och teckningar enligt Cummins modell. syftet med analyserna är således att

    • lyfta fram ett sätt att granska elevtexter i ord och bild utan att fokusera språkliga brister

    • ge underlag till undervisande lärare att med stöd av elevtexter utmana elevernas kognitiva investering

  • 17.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Svensson, GudrunLinnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Skrivande i skolan2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Litteracitet är ett begrepp som numera ofta används om elevers skriv- och läsförmåga i vid bemärkelse. Att vara litterat i ett skriftspråksbaserat samhälle innebär att man inte bara kan den skriftliga koden och kan skapa mening med skrift utan också kan anpassa skriften efter situationen och reflektera kritiskt och analytiskt. I dagens skola ska alla elever träna dessa kompetenser och utveckla litteracitet.

    Med stöd av olika teorier och metoder kommenterar författarna elevtexter, och följer upp dem med skrivdidaktiska reflektioner om både innehåll och form. Författarna tar upp berättarperspektiv, genreval, bildspråk och samband och visar också hur eleverna konstruerar identiteter och förmedlar känslor. Boken innehåller även ett kapitel som visar hur olika bedömare betraktar elevtexter.

    Skrivande i skolan utgår från elevtexter hämtade från det nationella provet i svenska i årskurs 9, men de fenomen som tas upp är relevanta för såväl yngre som äldre elevers skrivande. 

  • 18.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Svensson, GudrunLinnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).Zetterholm, ElisabethStockholm University.
    Forskare bland personal och elever: Forskningssamarbete om språk- och identitetsutvecklilng på en flerspråkig skola2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här boken visar hur rektor, lärare och forskare i samverkan kan påverka attityder och föreställningar om språkliga resurser så att det leder till långsiktiga förändringar i skolverksamheten. Flera röster från intervjuer, inspelningar och skrivna texter som samlats i ett forskningsprojekt lyfts fram i boken som också innehåller forskarnas funderingar om att bedriva tvärvetenskaplig forskning i samarbete med personal och elever.

    Forskningen genomfördes på en F–6 skola med elever som till stor del har ett annat förstaspråk än svenska. Syftet med projektet var att studera och utveckla en undervisningsmiljö med särskild tonvikt på elevernas språk- och identitetsutveckling. Det fick det långa projektnamnet Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum och finansierades i tre år av Nämnden för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet.

    Forskare från tre discipliner: språkvetenskap, litteraturvetenskap och pedagogik arbetade i projektet både inom sitt eget vetenskapliga område och i samarbete med varandra. Projektet ledde till ett antal forskningspublikationer och presentationer på vetenskapliga konferenser, vilket beskrivs kortfattat i sista delen av boken. Merparten av boken rymmer i stället det samarbete som genererades på skolan och som berikade både skolverksamheten och forskningen.

    Boken vänder sig till alla som intresserar sig för skolutveckling – såväl skolledare och verksamma lärare som lärarstudenter, lärarutbildare och forskare. 

  • 19.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Svensson, Sofia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Grammatiska metaforer i flerspråkiga elevers texter2015Ingår i: Skrivande i skolan / [ed] Maria Lindgren och Gudrun Svensson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, s. 79-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Grammatiska metaforer i form av nominaliseringar är ett språkligt drag som utmärker både det skolrelaterade språket och vuxenspråket. Därförär det viktigt för alla elever att kunna hantera dem – att förstå dem och att använda dem i egna texter. Syftet med artikeln är dels att beskriva hurgrammatiska metaforer används av ungdomar och vuxna med svenskasom andraspråk, dels att ge underlag för undervisning så att elever lär sig använda grammatiska metaforer genreanpassat och därmed kan fungera rationellt i en skriftspråksbaserad vuxenvärld. Som metod används litteracitetsteorin enligt Freebody och Luke (1990) för granskning av elevernas litteracitetskompetens, och systemisk-funktionell grammatik (Halliday &Matthiessen 2004) för språklig analys av elevtexterna.

  • 20.
    Lindgren (red.), Maria
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Den skrivande studenten: Idéer, erfarenheter och forskning från Textverkstaden vid Växjö universitet2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studenter vid svenska högskolor och universitet skriver rapporter, uppsatser, examensarbeten m.m. för att fördjupa sina kunskaper, sin förståelse och sitt kritiska tänkande. Sådana texter ingår i den akademiska världens kunskapsbygge och ska presentera forskningsresultat eller kritiska litteraturöversikter. Texterna ska skrivas enligt särskilda konventioner som studenterna måste känna till för att kunna uppfylla de krav som ställs. Därför har Växjö universitet, liksom flera andra lärosäten, startat en textverkstad där studenterna kan få rådgivning som sitt akademiska skrivande.

    Textverkstaden bedrevs 2002–2004 som ett projekt finansierat av Regeringens särskilda delegation för breddad rekrytering till högskolestudier. Därefter har Textverkstaden ingått i den ordinarie verksamheten vid Växjö universitet. Även arbete med kurs- och kompetensutveckling samt forskning om studenternas skrivande har etablerats kring Textverkstaden.

    I den här boken har vi samlat erfarenheter från Textverkstadsprojektet. Boken innehåller artiklar om hur rådgivningen går till och om den undervisning som ges till studenter, doktorander och lärare. Här finns också resonemang om vilka krav som ställs på skrivandet och presentation av vår forskning om akademiskt skrivande.

1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf