lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Benderix, Ylva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom2015Ingår i: Pediatrisk omvårdnad / [ed] Inger Hallström & Tor Lindberg, Stockholm: Liber, 2015, 2, s. 338-344Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Benderix, Ylva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa: en litteraturöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av information, stöd och behandling relevanta ur ett anhörigperspektiv2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Benderix, Ylva
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Almqvist, Ann-Mari
    Andersson, Åsa
    Bengtsson, Elisabeth
    Björk, Maria
    Birgersson, Petra
    Bramhagen, Ann-Cathrin
    Bredlöv, Britt
    Broberg, Malin
    Danielsson, Pernilla
    Drevenhorn, Eva
    Edwinsson-Månsson, Marie
    Ervander Grandinsson, Inger
    Falk, Ann-Charlotte
    Forsner, Maria
    Gelander, RS
    Gothefors, Leif
    Gånemo, Agneta
    Barn med neuropsykiatriskt funktionshinder2009Ingår i: PEDIATRISK OMVÅRDNAD / [ed] Inger Hallström & Tom Lindberg, Stockholm: LIBER , 2009, s. 309-315Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Benderix, Ylva
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Fridell, Mats
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Billsten, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Holmberg, Robert
    Utvärdering av "Kunskap till Praktik" ett nationellt stöd till implementering av Nationella Riktlinjer för missbruks och beroendevård. delrapport I  2008 - 20112012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Benderix, Ylva
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Nordstrom, Berit
    Lund university.
    Nyberg, Per
    Lund university.
    Sivberg, Bengt
    Lund university.
    Staff members views of the work climate in sheltered homes for adults with Autism Spectrum Disorders2009Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 29, nr 2, s. 38-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The mean scores of the Creative Climate Questionnaire for 152 staff members working in 58 sheltered homes for individuals with autism wererated closer to creative than to stagnant organizations. There was a significant difference between two types of settings. In sheltered homes, thepersons with autism had their daily activity outside the home. Here staff members had higher scores in all creative dimensions compared tohomes with daily activities. Staff in sheltered homes, where the residents leave the premises for their daily work or activities, perceived the workclimate as significantly more creative and satisfying.

  • 6.
    Benderix, Ylva
    et al.
    Lund University.
    Nordström, Berit
    Lund University.
    Sivberg, Bengt
    Lund University.
    Parents experience of having a child with autism and learning disabilities living in a group home: a case study2006Ingår i: Autism, ISSN 1362-3613, E-ISSN 1461-7005, Vol. 10, nr 6, s. 629-641Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Parents experienced their child with autism´s abberant behaviours not possible to handle also social isolation, negative effects on the siblings that made them leave the child with autism to a group home. Two years later the experienced relief for the family, due to the group home arrengement and the childs improvement, but with an ethical dilemma which made them feel guilty. despite increased hope for the future.

  • 7.
    Benderix, Ylva
    et al.
    Lund university.
    Sivberg, Bengt
    Lund university.
    Siblings experience of having a brother or sister with autism and mental retardation: A case of fourteen siblings from five different families2007Ingår i: Journal of Pediatric Nursing: Nursing Care of Children and Families, ISSN 0882-5963, E-ISSN 1532-8449, Vol. 22, nr 5, s. 410-418Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the present and past experiences of 14 siblings from five families in terms of having abrother or sister with autism and mental retardation. Personal interviews were conducted with the siblings before their brothersor sisters were moved to a newly opened group home. Qualitative content analysis was used for the analysis of the transcribedtexts. The analysis resulted in seven content categories: precocious responsibility, feeling sorry, exposed to frightening behavior,empathetic feelings, hoping that a group home will be a relief, physical violence made siblings feel unsafe and anxious, andrelations with friends were affected negatively. The conclusion is that these siblings' experiences revealed stressful lifeconditions. Counseling for the family and for siblings is recommended to help them deal with their feelings and problems. Forthe siblings in these five families, a group home was a relevant alternative as a temporary or permanent placement for the childwith autism and mental retardation.

  • 8.
    Billsten, Johan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Benderix, Ylva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Implementation of user organizations in Swedish health care and social services for persons with substance use disorders2019Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In Sweden, the National Guidelines for Substance Abuse Treatment includes new recommendations concerning integrating a user perspective. From 2009 to 2014, the Swedish National Board of Health and Welfare supported and financed the development of organizations serving regional users. The programme was evaluated, and the results showed a development of user influence in substance use treatment services in 20 out of 21 regions by 2014. The implementation of user organizations’ influence was evaluated in 2018 for this follow-up study.

    Aim: The aim of this four-year follow-up study was to evaluate whether user organizations continued existing once national support ended, and whether their influence in social services and health care, at both organizational and individual levels had been implemented.

    Method: A questionnaire was dispatched to 20 regional user organizations. It included information and questions focused on their situation, and on participants’ experiences of the influence of user organizations in health care and social service.

    Results: The results obtained from the questionnaire show that 14 out of 20 user organizations still existed and reported a developed influence in social services and health care at organizational and individual levels. National support was perceived as necessary for the ongoing development of user organizations and to continue increasing their influence.

    Conclusions: Support at the national level initiated the development of user influence in Sweden, which has increased at both organizational and individual levels in the context of social services, as well as in health care for persons with substance use disorders.

  • 9.
    Billsten, Johan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Holmberg, Robert
    Lund university.
    Benderix, Ylva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Evidensbaserad praktik inom missbruks- och beroendevården2014Ingår i: Implementering av evidensbaserad praktik / [ed] Per Nilsen, Falkenberg: Gleerups Utbildning AB, 2014, 1, s. 233-245Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Fridell, Mats
    et al.
    Lund University.
    Holmberg, Robert
    Lund University.
    Benderix, Ylva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    När utredning skapar möjligheter: Överlämning av psykologutredningar till socialsekreterare, klienter och personal vid två LVM-institutioner. Forskningsrapport2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Fridell, Mats
    et al.
    Lund University.
    Holmberg, Robert
    Lund University.
    Billsten, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY). Lund University.
    Benderix, Ylva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården: Utvärdering av det nationella utvecklingsarbetet Kunskap till Praktik2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Hansson, Kjell
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Johansson, Per
    Drott-Englen, Gun
    Benderix, Ylva
    Lund University, Sweden.
    Funktionell familjeterapi i barnpsykiatrisk praxis: Om behandling av ungdomskriminalitet utanför universitetsforskningen2004Ingår i: Nordisk Psykologi: teori, forskning, praksis, ISSN 0029-1463, Vol. 56, nr 4, s. 304-320Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes the results from a cooperative model project treating delinquents and their families with Functional Family Therapy (FFT). The treatment has taken place within a frame of cooperation between social welfare, child psychiatry and a drugtreatment unit. The results from the treatment group are compaired with treatment as usual. The FFT-group showed increased familyfunction and fewer psychiatric symtoms after treatment. Both patents and youths showed higer optimism and valued the treatment high. The results are smilar to earler university based research with the same metod.

  • 13.
    Jacobsson, Lars
    et al.
    Umeå.
    Ahlström, Margareta
    SU.
    Benderix, Ylva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Bergman, Bo
    Billstedt, Eva
    Davidsson, Thomas
    Ehlers, Stephan
    Geijerstam, Jean-Luc
    Halldner-Henriksson, Linda
    Jonsson, Ulf
    Löfmark, Rurik
    Mejare, Ingegerd
    Nordin, Vivian
    Norlund, Anders
    Starke, Mikaela
    Söderpalm, Bo
    Söderström, Margareta
    von Krorring, Anne-Liis
    Östlund, Pernilla
    ADHD: Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktigheten systematisk litteraturöversikt2013Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    ADHD En funktionsnedsättning med debut i baranåren. Kärmsymtom karaktäriseras av uppmärksamhetsproblem, impulsivitet ioch hyperaktivitet.

    I ett antal fall sker en normalisering eller mognadsprocess, i andra fall kan någon form av psykisk ohälsa förekommma samtidigt. Den diagnostiska utredningen är omfattande, och både instrument för diagnostik och den diagnostiska processen bör undersökas bättre.

    Många olika insatser och behandlingar, förutom läkemedel förekommer idag, men kunskapen om eras nytta, risker och kostnader måste förbättras. Vissa läkemedel lindrar ADHD symtom vid korttidsbehandling, men nyttan av långtidsbehandling går inte att bedöma. Vanliga biverjkningar av dessa läkemedel är illamående och nedsatt aptit, för barn viktminskning och pulsökning.

  • 14. Jacobsson, Lars
    et al.
    Ahlström, Margareta
    Stockholm university.
    Benderix, Ylva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Bergman, Bo
    Billstedt, Eva
    Davidsson, Thomas
    Ehlers, Stephan
    Grann, Martin
    Halldner-Henriksson, Linda
    Jonsson, Ulf
    Löfmark, Rurik
    Mejare, Ingegerd
    Nordin, Viviann
    Nordlund, Anders
    Starke, Mikaela
    Söderpalm, Bo
    Söderström, Margareta
    von Knorring, Anne-Liis
    Östlund, Pernilla
    Autismspektrumtillstånd: Diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet. En systematisk litterturöversikt2013Rapport (Refereegranskat)
  • 15.
    Johansson, Maude
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Benderix, Ylva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Svensson, Idor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Mothers' and fathers' lived experiences of postpartum depression and parental stress after childbirth: a qualitative study2020Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 15, nr 1, s. 1-10, artikel-id 1722564Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The study aims are to explore the lived experiences of mothers and fathers of postpartum depression and parental stress after childbirth.

    Methods: Qualitative interviews conducted, and analysed from an interpretative phenomenological analysis (IPA) perspective.

    Results: Both mothers and fathers described experiences of inadequacy, although fathers described external requirements, and mothers described internal requirements as the most stressful. Experiences of problems during pregnancy or a traumatic delivery contributed to postpartum depression and anxiety in mothers and affected fathers’ well-being. Thus, identifying postpartum depression with the Edinburgh Postnatal Depression Scale, mothers described varying experiences of child health care support. Postpartum depression seemed to affect the spouses’ relationships, and both mothers and fathers experienced loneliness and spouse relationship problems. Experiences of emotional problems and troubled upbringing in the parents’ family of origin may contribute to vulnerability from previous trauma and to long-term depressive symptoms for mothers.

    Conclusions: The findings of this study demonstrate the significant impact of postpartum depression and parental stress has in parents’ everyday lives and on the spouse relationship. These results support a change from an individual parental focus to couples’ transition to parenthood in child health care.

  • 16.
    Magnusson, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Benderix, Ylva
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för socialt arbete, SA.
    Primärvårdsanställdas arbete enligt Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård.: En utvärdering på hälsocentraler i Kalmar län.2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En utvärdering av chefers, läkares och hälsokoordinatorers arbete enligt Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård, har genomförts under 2012 på hälsocentraler i Kalmar län. Utvärderingen har finansierats av Regionförbundet i Kalmar län och genomförts av Linneuniversitetet. Syfte har varit att öka kunskapen om verksamhetschefers, läkares och hälsokoordinatorers attityder och rutiner utifrån de rekommendationer för primärvården som finns beskrivet i Socialstyrelsens (2007) riktlinjer. Rekommendationerna gäller bl.a. att tidigt upptäcka personer med riskbruk och/eller missbruk av alkohol och droger.

    Datainsamlingen bestod av enkäter till hälsocentralers chefer samt kvalitativa intervjuer med de två största yrkesgrupperna på hälsocentralerna: läkare och hälsokoordinatorer, d.v.s sjuksköterskor med specialistutbildning inom fältet. Frågor utformades utifrån de riktlinjer som är rådgivande inom området: dels de Nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården (Socialstyrelsen, 2007), dels de regionala riktlinjerna (2010) för primärvården, hälsocentralerna i Kalmar län. Riktlinjerna fokuserar på kartläggning, rådgivning och behandling till patienter med risk- och missbruk av alkohol, beroendeframkallande läkemedel och narkotika.

    I Resultaten framkom bland annat:

    1. Verksamhetschefer på Kalmar läns hälsocentraler anser att de inte fått utbildning i de Nationella riktlinjerna i den utsträckning de skulle behöva.
    2. Verksamhetschefer ansåg att patienter med risk- och missbruks till högre grad är socialtjänstens ansvar, samtidigt är det delvis också primärvårdens      ansvarsområde.
    3. Läkare och hälsokoordinatorerna anser att det är primärvårdens ansvar att      upptäcka om patienterna har riskbruk och att i så fall, lotsa dessa patienter till rätt instans.
    4. Fåtalet chefer, läkare och hälsokoordinatorer kände till riktlinjernas rekommendationer för hälsocentralernas patienter. Trots detta hade flera hälsocentraler rutiner för kartläggning och behandling som byggde på riktlinjernas      rekommendationer, bl.a. erbjöd vissa hälsocentraler personalen utbildning i MI, Motiverande intervju och använde screeninginstrument för kartläggning av patientens livsstil, där alkoholvanor ingår.
    5. Endast hälsokoordinatorer använde rutinmässigt screeninginstrument, d.v.s den yrkesgrupp som fått utbildning i detta.
    6. Läkarna ansåg att de saknade tid och att det skulle störa integriteten att ställa      frågor till patienterna om alkohol om dessa inte specifikt sökt för det.
    7. Biologiska markörer och screening instrument användes på de flesta hälsocentraler. Fler än hälften av hälsocentralerna erbjöd MI-samtal och enstaka erbjöd återfallsprevention och KBT

    Förslag till förbättringsområde utifrån resultatet:

    1. Fortsatt utbildning om tidig upptäckt vid riskbruk enligt de Nationella riktlinjerna för chefer, läkare och hälsokoordinatorer.
    2. Mandat frågan för verksamhetschefer bör diskuteras eftersom förutsättningar för      implementering är beroende av chefens mandat.
    3.  Handledning, metodstöd innefattande träning i att ställa frågor till patienterna om deras alkoholkonsumtion kan genomföras på nätverksträffar.
    4. Metodstöd/träning i användandet av screeninginstrument, livsstils frågeformulär och enkäter som kan underlätta om frågor upplevs vara tabubelagda, t.ex patientens      alkoholkonsumtion.
    5. En policy som tydliggör ansvar, t.ex. vem som ska göra vad, när det gäller      alkoholfrågor.
    6. Öka samverkan och delegering mellan hälsokoordinatorer och läkare men även till ytterligare en yrkesgrupp som finns på vissa hälsocentraler, alkoholterapeuter.     
    7. Utbildning/kompetensutveckling/internutbildning om sambanden mellan alkohol och somatiska konsekvenser.
  • 17. Socialstyrelsen, Projektgrupp
    Fridell, Mats (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY). Lunds universitet.
    Nationella Riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.: stöd för styrning och ledning2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf