lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 59
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Adolph Mecklin (1761-1803): Biografi2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Johan Adolph Mecklin föddes 22 maj 1761 i Linköping och dog 21 november 1803 i Norrköping. Han var domkyrkoorganist och director musices i Linköping från 1789 till sin död och rektor vid Trivialskolan i Norrköping från 1802. Han invaldes som ledamot i Kungl. Musikaliska akademien 1800.

  • 2.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Att förhålla sig till normen: kvinnor i Stockholms musikliv under 1800-talet2019Ingår i: Tidig musik, ISSN 1400-5123, Vol. 39, nr 1, s. 8-10Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I 1800-talets borgerliga samhälle fördes en livlig debatt kring frågor som ”Vad passar sig för en kvinna att göra?” och ”Vilka rättigheter är det rimligt att en kvinna har?”

  • 3.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    August Berwald (1798−1869)2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    August Berwald föddes 24 augusti 1798 i Stockholm och avled 13 november 1869 i samma stad. Han var bror till tonsättaren Franz Berwald och kusin till Johan Fredrik Berwald. Som skicklig violinist var han anställd i Kungl. Hovkapellet 1815−60, från 1832 som konsertmästare. Han verkade också som konsertarrangör i Stockholm samt som chef för Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk 1864−66.

  • 4.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    August Säfström (1813-1888): Biografi / Biography2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    August Säfström föddes i Uppsala 28 september 1813 och dog 12 april 1888 i Stockholm. Han tjänstgjorde en tid som skrivare i statliga verk, för att därefter helt ägna sig åt teaterverksamhet i Stockholm. Säfström författade och översatte ett knappt hundratal pjäser. Förutom musik till vissa teaterpjäser komponerade han också sånger med pianoackompanjemang.

  • 5.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    August Söderman (1832−1876)2013Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Johan August Söderman föddes i Stockholm 17 juli 1832. Som tonåring fick han utbildning i harmonilära och piano vid Kungl. Musikaliska akademien. Praktisk erfarenhet erhöll han som kapellmästare vid resande teatersällskap under 1850-talet och senare som kormästare och biträdande kapellmästare vid Kungliga Teatern från 1860 fram till sin död, 10 februari 1876. Som kapellmästare vid teatern komponerade han en mängd stycken för teaterpjäser, men han skrev också vokala verk som solo- och körballader samt sånger. Dessa blev mycket uppskattade och inte minst kopplingen till det som uppfattades som folkton framhölls. Söderman var en uppskattad tonsättare i Stockholm vid 1800-talets mitt. Trots den korta levnadstiden är hans produktion omfattande och många verk framförs än idag. August Söderman invaldes den 24 februari 1865 i Kungl. Musikaliska akademien som ledamot nr 405.

  • 6.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    August Söderman (1832−1876)2013Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Johan August Söderman föddes i Stockholm 17 juli 1832. Som tonåring fick han utbildning i harmonilära och piano vid Kungl. Musikaliska akademien. Praktisk erfarenhet erhöll han som kapellmästare vid resande teatersällskap under 1850-talet och senare som kormästare och biträdande kapellmästare vid Kungliga Teatern från 1860 fram till sin död, 10 februari 1876. Som kapellmästare vid teatern komponerade han en mängd stycken för teaterpjäser, men han skrev också vokala verk som solo- och körballader samt sånger. Dessa blev mycket uppskattade och inte minst kopplingen till det som uppfattades som folkton framhölls. Söderman var en uppskattad tonsättare i Stockholm vid 1800-talets mitt. Trots den korta levnadstiden är hans produktion omfattande och många verk framförs än idag. August Söderman invaldes den 24 februari 1865 i Kungl. Musikaliska akademien som ledamot nr 405.

  • 7. Hallgren, Karin
    Berwald's Cantatas from the 1840's2001Ingår i: Berwaldstudien / [ed] Hans Åstrand, Stockholm: Kungl. Musikaliska Akademien , 2001, s. 121-125Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Borgerlighetens teater. Om verksamhet, musiker och repertoar på Mindre Teatern i Stockholm 1842-63.2000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

      The years around the middle of the nineteenth century were a time of change in Swedish politics, commerce and industry. The press became very influential in the debate, including the issue of the theatre and its role in society.

    With the theories on public opinion and a public sphere, formulated by Jürgen Habermas, as a starting point, three different aspects of the operations of the Mindre Teatern (the Minor Theatre) are discussed in this thesis.

    The first part deals with the theater and its role in society. Liberal demands for freedom of trade, also in the case of the theatre, caused strong criticism against the prevailing royal theatre monopoly. After several years of struggle the monopoly was broken by the establishment of the Mindre Teatern in 1842.

    The second part focuses on the musicians who were active at the theatre, and on the audience. The role of the professional musician in the middle of the nineteenth-century is discussed, and it is pointed out that most of the musicians at this time had to have several jobs of different kinds to earn their living. The relation between the audiences at the Mindre Teatern and the Kungliga Teatern (the Royal Theatre/Royal Opera House) is discussed, and it is noted that there were great similarities between the two audiences.

    Part three deals with the repertoire. Most of the almost 500 performed plays were of foreign origin, above all French. The majority of plays were comedies. The serious plays often had historical plots, and were set in national surroundings. The foreign plays were adapted to suit a Swedish audience. The interest in recognizable settings is noticeable in connection with the productions. The repertoire can be said to have contributed to defining the new middle class identity, an identity which also contained an element of national feeling. Even the music could be used for this purpose. The main part of the music pieces were arrangements, but new compositions, especially instrumental ones, occured to a lesser degree. What kind of play music could be used, was decided according to the customs of different genres. Instrumental pieces, for example, were mostly used in serious plays, whereas songs were much more commonly used in comic ones. The music is analysed with respect to both structural function and its role in creating atmosphere and character.

  • 9.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Carl Stenborg (1752−1813): Biografi / Biography2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Operasångaren och teaterledaren Carl Stenborg föddes i Stockholm 8 september 1752 och avled där 1 augusti 1813. Redan som tonåring deltog han i sin fars teatertrupp och övertog 1780 ledningen för dennes teater, som han sedan drev till 1799. Carl Stenborg var anställd som sångare vid Kungl. Svenska operan 1773−1806 och var en av dess viktigaste lyriska skådespelare. Stenborgs egna kompositioner är till största delen sångspel eller inslag i sångspel. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1782.

  • 10.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Edouard Du Puy (ca 1770−1822)2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jean Baptiste Edouard Louis Camille Du Puy föddes ca 1770 i Neuchâtel i Schweiz och avled 3 april 1822 i Stockholm. Han var där anställd i Kungl. Hovkapellet som konsertmästare 1793−99 och som hovkapellmästare 1812−22, mycket uppskattad som violinist, kapellmästare och även som sångare i ett flertal roller på scenen. Edouard Du Puy komponerade verk inom de flesta genrer från sällskapsvisor till scenisk musik i en franskinfluerad stil.

  • 11.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Edvard Stjernström’s music theatre in Stockholm and Finland in the 1850s2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    During the 19th century private theatres were established in Stockholm. They put on a popular repertoire and competed with the Royal theatre for a growing audience. An important theatre director in the middle of the 1800s was Edvard Stjernström. He owned a theatre in Stockholm and also made many tours to other cities in Sweden and Finland. Stjernström and his activities are the focus of this study. What was his role in deploying a repertoire to cities in Sweden and Finland? How did he choose the repertoire and the music? What relation did the plays and the music have to the debate about national identity? These questions will be discussed from a perspective of “public sphere” (Habermas) and national identity, but also from theories of distribution of a common European repertoire. Despite the national connection, the repertoire was to a great extent international. It is an interesting question how the repertoire was spread and a hypothesis is that individuals were of great importance in this respect. Stjernström is an example of such a person.

    For the study it is important to problematize the concept of “opera” and to show the great variety in music dramatic genres and performances, due to different interests and possibilities at different theatres. Light opera, with spoken dialogue was very popular and possible to perform with a smaller orchestra. This kind of repertoire was performed not only at the Royal theatre but also at several theatres in cities around Sweden and by travelling theatre companies.

    The theatre activities of Stjernström will in this article be compared to relevant theatres from other European countries. Not least will his tours to Finland be compared with his activities in Stockholm. The main sources for the study are play texts, music, posters from performances, accounts, and reviews and articles from contemporary papers.

  • 12.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Eric Arrhén von Kapfelman (1790-1851)2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Eric Jacob Arrhén von Kapfelman föddes 21 oktober 1791 i Västervik. Han avlade studentexamen i Lund 1809 och tjänstgjorde som kanslist i kammarkollegiet och krigskollegiet från november 1816. Han var verksam som musiklärare vid Kungl. Krigsakademien på Karlberg från 1820 och utnämndes till musikdirektör 1833. Han invaldes som ledamot i Kungl. Musikaliska akademien 1841. Arrhén von Kapfelman var ogift. Han avled i Stockholm 23 maj 1851.

  • 13.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Fritz Söderman (1838−1883)2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fredrik (Fritz) Adolph Christopher Söderman föddes 4 januari 1838 i Stockholm och avled 15 juli 1883 i samma stad. Han var verksam som cellist i Kungl. Hovkapellet större delen av sitt yrkesliv. Halvbrodern August Söderman var en framstående tonsättare. Fritz Södermans kompositioner består framför allt av sånger med pianoackompanjemang. Han blev ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1866.

  • 14.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Grand opera in nineteenth century Stockholm: Court celebrations and bourgeois entertainment2018Ingår i: Grand opera outside Paris: Opera on the move in nineteenth-century Europe / [ed] Jens Hesselager, Routledge, 2018, s. 31-44Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 15.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Hanna Brooman (1809-1887): Biografi2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hanna Brooman föddes 21 augusti 1809 i Stockholm. Ingenting är känt om hennes föräldrar. Hon växte upp som fosterdotter till Jan Erik Brooman, skådespelare och sångare vid Kungl. Teatern. Under perioden 1847−84 var hon verksam som lärare vid Kungl. Teaterns elevskola. Hon avled i Stockholm 7 februari 1887.

  • 16.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Ignaz Lachner (1807-1895)2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den tyske tonsättaren och kapellmästaren Ignaz Lachner föddes 11 september 1807 i Rain, Bayern, och dog 24 februari 1895 i Hannover. Han kallades till Sverige av Kungl. Teaterns ledning sedan den tidigare hovkapellmästaren Jacopo Foroni hastigt avlidit. Efter tre säsonger 1858−61 återvände Ignaz Lachner till Tyskland. I Sverige komponerade han musik till ett par kungliga högtider och nyinstrumenterade Johann Gottlieb Naumanns opera Gustaf Wasa.

  • 17. Hallgren, Karin
    Individens lust och kollektivets krav. Meyerbeers Hugenotterna.2006Ingår i: Operavärldar från Monteverdi till Gershwin. / [ed] Torsten Pettersson, Stockholm: Atlantis , 2006, s. 141-156-Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Ivar Widéen (1871-1951): Biografi / Biography2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Carl Ivar Natanael Widéen föddes 21 mars 1871 i Bällö i Småland och dog 16 mars 1951 i Lidköping. År 1900 domkyrkoorganist i Skara och verkade därefter i stadens musikliv drygt femtio år. Han komponerade företrädesvis sånger och körstycken. Ett stort antal verk tillkom även för kyrkoårets olika högtider. Widéen var under sin livstid en välkänd och uppskattad tonsättare av körmusik. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1921.

  • 19.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Jacob Edvard Gille (1814−1880)2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jacob Edvard Gille föddes 10 augusti 1814 i Stockholm och dog där 8 november 1880. Parallellt med sitt arbete som notarie vid bokauktionskammaren i Stockholm var han kontinuerligt verksam som musiker, bland annat vid Mindre teatern och Kungl. Hovkapellet samt som kyrkomusiker i katolska kyrkan. Gille skrev, förmodligen självlärd som tonsättare, musik i många genrer, från sånger till musikdramatik och symfonier.

  • 20.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Jacob Niclas Ahlström (1805−1857)2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jacob Niclas Ahlström föddes i Visby 5 juni 1805 och avled i Stockholm 14 maj 1857. Han började tidigt verka som musiker, först inom kyrkan och som lärare, efterhand som teaterkapellmästare. Under åren 1842−54 var han verksam vid Nya teatern i Stockholm, där han skrev musik till ett drygt hundratal pjäser inom olika genrer. Huvuddelen av hans produktion är kopplad till teaterverksamheten. Därutöver har han också framför allt skrivit musik för manskör samt givit ut sångsamlingar för privat musicerande i hemmen.

  • 21.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Johan Fredrik Berwald (1787−1861)2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Johan Fredrik Berwald föddes i Stockholm 4 december 1787 och avled i Stockholm 26 augusti 1861. Violinist, tonsättare, dirigent. Kusin till tonsättaren Franz Berwald. Turnéer med fadern Georg Johan Abraham Berwald från 1795, medföljde fadern till S:t Petersburg 1803−12. Violinist i Hovkapellet från 1814, där han blev kapellmästare (tillf. 1822, ord. 1823−49). Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1818. J.F. Berwald bidrog starkt till framväxten av ett offentligt musikliv i Stockholm, framför allt genom sina insatser som kör- och orkesterledare (förutom Hovkapellet även Harmoniska Sällskapet).

  • 22.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Karin Lönegren (1871-1963): Biografi / Biography2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Karin Lönegren föddes i Norrköping 22 juni 1871 och avled i Stockholm 20 februari 1963. I slutet av 1880-talet flyttade hon med sin familj till Stockholm, där hon efter studier för Richard Andersson och Franz Neruda var verksam som pianopedagog och tonsättare. Hennes kompositioner är i huvudsak verk för piano, samt sånger med pianoackompanjemang.

  • 23.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Kultur för alla? Stockholmsoperan under 1800-talet2018Ingår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 40, s. 28-36Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Kung Oscar I (1799-1859): Biografi / Biography2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Oscar I (1799–1859) var enda barn till Karl XIV Johan och drottning Desirée. Han kom med fadern till Sverige 1810 och blev kronprins 1818. 1823 gifte han sig med prinsessan Joséphine de Beauharnais och de fick tillsammans fem barn. Oscar var verksam både som kompositör, pianist och sångare, samt tog aktiv del i det svenska musiklivet. 1844 tillträdde han som kung. Vid sin död 8 juli 1859 efterträddes han av sonen Karl (XV).

  • 25.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Kungafamiljen i Stockholms musikliv2010Ingår i: En dynasti blir till.: Medier, myter och makt kring Karl XIV Johan och familjen Bernadotte / [ed] Nils Ekedahl, Stockholm: Norstedts Förlag, 2010, s. 159-187Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Music theatre at Kungl. Dramatiska Teatern in Stockholm in the 1960s2015Ingår i: Nordic Musicological Congress 2015, 11-14 augusti, Aalborg, Denmark, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Musiklivet i Stockholm under Franz Berwalds tid2016Ingår i: Franz Berwald: belysningar och reflektioner / [ed] Gunnar Ternhag, Hedemora: Gidlunds förlag, 2016, s. 43-53Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Musiklivet i Stockholm under Franz Berwalds tid2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Musikteater vid 1800-talets mitt i ett nordiskt perspektiv: exemplet Edvard Stjernström2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Nils Kjellander (1859-1911): Biografi / Biography2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nils Theodor Salomon Kjellander föddes i Karlskrona 3 juli 1859. Han genomgick utbildning vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1878−80. Från början av 1880-talet fram till sin död 22 mars 1911 var han verksam som musiklärare i Motala. Till hans kompositioner hör pianostycken och sånger, musik till sagospelet Prinsessan Törnrosa samt de två operetterna Don Ranudo de Colibrados och Figaro i slyngelåren.

  • 31.
    Hallgren, Karin
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Något om repertoaren på Stockholmsoperan 1790-18102009Ingår i: Poetens monopolium. Bengt Lidner 250 år. / [ed] Anna Cullhed och Roland Lysell, Stockholm: ellerströms , 2009Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Opera in Stockholm during the 19th-century: From royal patronage to a theatre on the bourgeois market2016Ingår i: "Verwandlung der Welt"?: Die Musikkultur des Ostseeraums in der Sattelzeit / [ed] Martin Loeser, Berlin: Frank & Timme, 2016, s. 109-121Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 33.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Opera in Stockholm in the early 19th-century: music theater for the royal court and the bourgeois audience2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Opera åt folket!2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På 1960-talet gick debattens vågor höga kring operan och dess plats i samhället. Radikala debattörer förordade operans nedläggning, samtidigt som musikteatern var mycket populär och drog en storpublik. Dessutom fanns en aktiv kulturpolitik, som såg som sin uppgift att sprida kultur till nya grupper. En viktig institution i det här sammanhanget var Operan i Stockholm, den Kungliga Teatern, som från början instiftats för att sprida glans och värdighet över kungahuset, men nu förväntades bli en konstform som tilltalade alla – en opera för folket. I den radikala debatten blev Stockholmsoperan ensymbol för vad som av vissa uppfattades som en förlegad, borgerlig kultur. I den här studien undersöks hur Stockholmsoperan under 1960-talet agerade för att möta dessa nya krav, med särskilt fokus på hur man arbetade för att få barn- och ungdomspubliken att komma till föreställningarna. I den samtida debatten framfördes krav på en samhällstillvänd repertoar och debattörerna hävdade också att de stora institutionerna måste söka upp publiken i deras miljö, och hellre spela opera i förorten än på den stora scenen mitt i Stockholm. Operan som genre diskuterades också, och krav restes från flera håll på en modernisering av vad som uppfattades som en genre som stagnerat i gamla former. Hur påverkade denna debatt det som gjordes vid den Kungliga Operan vid Gustav Adolfs torg? Vilken repertoar valde man att sätta upp för den unga publiken? Var ville man spela? Verksamheten vid Stockholmsoperan sätts i relation dels till några andra teatrar i Stockholm vid den här tiden, dels till de krav som efterhand formulerades i den alltmer aktiva och styrande kulturpolitiken. Utifrån en analys av utvalda verk ur repertoaren diskuteras också frågor kring utvecklingen av den musikdramatiska genren under efterkrigstiden.

  • 35.
    Hallgren, Karin
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Musik.
    Opera's Role in Royal Image Making: Repertoire and Performances 1810-18262008Ingår i: Scripts of Kingship: Essays on Bernadotte and Dynastic Formation in an Age of Revolution, Historiska institutionen, Uppsala universitet , 2008, s. 97-118Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Petter (Pehr) Boman (1804−1861): Biografi / Biography2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Petter (Pehr) Conrad Boman föddes i Stockholm 6 juni 1804 och avled i samma stad 17 mars 1861. Boman var en viktig aktör i svenskt musikliv under mitten av 1800-talet, aktiv som musikkritiker och skriftställare samt som föreläsare i musikhistoria. Han var också verksam som tonsättare, framför allt av sånger och musik till sångspel. Invald i Kungl. Musikaliska akademien 1849.

  • 37.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Prins Gustaf (1827−1852)2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Prins Gustaf, näst äldste son till Oscar I och drottning Josephina, föddes 18 juni 1827 i Stockholm och avled 24 september 1852 i Kristiania (nuvarande Oslo). Under sin studietid i Uppsala på 1840-talet kom prins Gustaf i kontakt med studentsången, både som sångare och kompositör. Han skrev ett stort antal sånger, däribland ”Glad såsom fågeln” och ”Sjung om studentens lyckliga dag”, som än idag sjungs i olika studentsammanhang. Prins Gustaf skrev framför allt sånger, körstycken och musik för piano. Förste ledamot av KMA 1844−52.

  • 38.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Prinsessan Eugénie (1830-1889): Biografi2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Prinsessan Eugénie, eller som hennes hela namn lyder: Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina Bernadotte, föddes 24 april 1830 och avled 23 april 1889 i Stockholm. Hon  var enda dotter till Oscar I och drottning Josephina. I sin musikaliska utbildning fick hon lära sig att både komponera och musicera. På slottet arrangerades soiréer och konserter, ofta med inbjudna musiker och sångare. Prinsessan Eugénie komponerade stycken för denna miljö, framför allt pianostycken och sånger. Genom hela livet engagerade hon sig i socialt välgörenhetsarbete. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1859.

  • 39.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Prinsessan Teresia (1836−1914): Biografi / Biography2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Prinsessan Teresia föddes i bayerska Bamberg 21 december 1836 som Therese Amalie Karoline Josephine Antoinette von Sachsen-Altenburg. Hon avled 9 november 1914 i Stockholm. 1864 gifte hon sig med den svenske prinsen August och flyttade till Sverige där hon deltog aktivt i hovets musikliv. Prinsessan Teresia komponerade främst verk för piano. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1864.

  • 40.
    Hallgren, Karin
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Musik.
    Recension av Ny svensk teaterhistoria band 1-3, huvudred. Tomas Forser, Stockholm 20072008Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, nr 90, s. s. 143-144Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Recension: Marion Lamberth: Interaktion von Leben und Werk bei Schönberg. Analysiert anhand seiner Ehekrise des Jahres 1908. Diss. Bern: Peter Lang (Varia Musicologica 12) 2008. 279 s., ill., notex. ISBN 978-3-03911-515-02010Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 92, s. 152-154Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 42.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Representative performances and political propaganda: the Royal Theatre in Stockholm 1810-18502013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    [ Review of ] Ann-Marie Nilsson: Musik till vatten och punsch. Kring svenska blåsoktetter vid brunnar, bad och beväringsmöten: Gidlunds förlag, Möklinta 2017. 606 s., ill., CD. ISBN 978-91-7844-963-72018Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 1, s. 53-55Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    [ Review of ] En samhällelig angelägenhet. Framväxten av en symfoniorkester och ett konserthus i Stockholm, ca 1890-1926. Mia Kuritzén Löwengart: Acta Universitatis Upsaliensis, 2017, 235 s2018Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 84, nr 2, s. 124-126Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    [ Review of ] Märta Ramsten: Kungl. Musikaliska akademien och folkmusiken. En musiketnologisk undersökning: Gidlunds förlag, Möklinta 2016. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie nr 141. Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 42. 184 s. ISBN 978-91-7844-964-42017Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 101, nr 2, s. 117-120Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Rätten att försörja sig själv: Om kvinnliga musiker i 1800-talets svenska musikliv2019Ingår i: 8e Svenska historikermötet 2019, Växjö 8-10 maj: Rättigheter, 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 1800-talet förändras det konstmusikaliska musiklivet i Europa från att ha varit knutet till hovmiljöer till att bli ett musikliv med borgerliga förtecken. I Sverige märks denna förändring inte minst i Stockholm, där den kungliga operan blir allt mer samhälleligt förankrad och där ett efterhand mångfacetterat borgerligt musikliv gör att behovet av musiker och musiklärare blir allt större. Möjligheten att försörja sig som musiker ökar, även för alla dem som inte hör till det absoluta toppskiktet. Tidigare forskning har visat att många manliga musiker under 1800-talet försörjde sig som mångsysslare inom musikområdet. Det var vanligt förekommande att samma person kunde arbeta som musiker i olika ensembler, som tonsättare, kyrkomusiker och ha olika läraruppdrag. Huruvida kvinnor också hade denna rätt till egen försörjning har knappast uppmärksammats av forskningen. Här har man istället förmodat att kvinnor hade en begränsad plats i musiklivet och att de i allmänhet fick upphöra med yrkesverksamheten om de gifte sig. Studier av arkivmaterial ger dock anledning att förmoda att kvinnor haft större plats i musiklivet än vad man tidigare trott.

    I detta paper diskuteras kvinnors möjlighet att arbeta självständigt inom musiklivet, som musiklärare, sångerskor, instrumentalister samt tonsättare. Enskilda exempel hämtas både från samtida uppburna artister, med sångerskan Jenny Lind som en viktig person, och från de många musiklärare som försörjde sig själva hela livet genom eget yrkesarbete. Typiska exempel är här Josabeth Sjöberg, som hela livet försörjde sig som guvernant och musiklärare, samt Hanna Brooman, med en omfattande lärargärning vid Operans elevskola. Utifrån teorier om genus och klass granskas kvinnornas roll i musiklivets struktur och jämförelser görs med den ovan beskrivna manliga musikerrollen.

  • 47.
    Hallgren, Karin
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Stockholms rum för musik under det tidiga 1800-talet2007Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 54, s. 8-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 48.
    Hallgren, Karin
    Uppsala University, Sweden.
    Stockholmsoperan och opinionen under tidigt 1800-tal2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 49. Hallgren, Karin
    Sylvia Plath: Glaskupan2007Ingår i: En bok och en dagens, tack!: Lästips från en lunchbokcirkel / [ed] Eva Heggestad och Åsa Johansson, Stockholm: En bok för alla , 2007, s. 27-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Sånger som kommunikation i musikdramatik för barn2016Ingår i: Konferensrapport. Det sjungna ordet : Forskningsperspektiv på mötet mellan text, musik och framförande: Linnéuniversitetet i Växjö, 25-27 november 2015 / [ed] Viveka Hellström, Karin Strand, Stockholm: Musikverket , 2016, s. 49-53Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
12 1 - 50 av 59
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf