lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Enever, Janet
    et al.
    Umeå University.
    Lindgren, EvaUmeå University.Lundberg, GunBaker, JohnGheitasi, ParvinVu, TrangIvanov, SergejUmeå University.
    Early Language Learning: Theory and Practice in 2014 : Umeå University, Sweden, 12th–14th June, 2014 : Abstracts2014Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Ivanov, Sergej
    Umeå University.
    A Transnational Study of Criticality in the History Learning Environment2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att kunna vara kritisk är ett förväntat studieresultat i ämnet historia på gymnasienivå i Sverige, Ryssland och Australien. Genom att lära sig om sitt lands och världens historia i klassrummet skapar elever en nationell identitet. På historielektioner förväntas elever vara kritiska men vad det innebär kan skilja sig åt i olika utbildningskontexter. Denna avhandling syftar därför till att undersöka hur undervisning i att vara kritisk sker på historielektioner i tre gymnasieklasser: en klass i norra Sverige, en i nordvästra Ryssland och en i sydöstra Australien. Mina språkkunskaper och kontakter i länderna har möjliggjort insamling av data som annars sällan jämförs.

    Metoder

    Undersökningen är en småskalig primärstudie med fokus på enskilda aspekter inom utbildningssystemet (Ember & Ember, 2001). Den har genomförts inom de ramar för komparativa utbildningsvetenskapliga studier som föreslagits av Phillips (2006). Med utgångspunkt i den anpassade ontologiska modellen av lärmiljön (Bhaskar, 1978; Brown, 2008) och de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan (Lindensjö & Lundgren, 2014) har jag samlat in data från makro-, mikrooch mesonivå i varje land. På makronivå analyseras de nationella styrdokument som reglerar historieundervisningen på gymnasiet i Sverige, Ryssland och Australien – den avsedda läroplanen. Eftersom gymnasieutbildningen i Australien främst styrs av delstaterna analyseras även styrdokumenten för den aktuella delstaten Victoria. Dessutom tas hänsyn till en rad andra utbildningspolitiska dokument med relevans för studien, såsom kommentarer till läroplaner och kursplaner från de undersökta länderna. Analysen syftar till att identifiera skrivningar som explicit refererar till kritiska perspektiv och tolka statusen av dessa skrivningar i ett utbildningspolitiskt sammanhang. Vidare identifierar jag några ramfaktorer för historieundervisningen i allmänhet, och för undervisning i att vara kritisk i synnerhet. På mikronivå genomförde jag semi-strukturerade intervjuer med lärare och deras elever i varje utbildningskontext. Intervjuguiden testades i en pilotundersökning med lärare och en fokusgrupp med elever som läste ett högskoleförberedande program i norra Sverige. I huvudstudien intervjuade jag tre lärare, en från varje land, och 16 av deras elever. Fyra elevintervjuer genomfördes, där tre elevintervjuer skedde i fokusgrupp och en individuellt. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, och utvalda delar översattes till engelska. Alla deltagande skolor har gott rykte och ligger i medelstora städer i respektive land. Lärarna i studien är behöriga i historia och har mer än 20 års undervisningserfarenhet. Eleverna var vid studiens genomförande i snitt 17 år gamla. De svenska eleverna gick ett yrkesprogram och läste den obligatoriska kursen Historia 1a1. Eleverna i Ryssland och i Australien gick de program som ger allmän behörighet till studier på högskolenivå. De ryska eleverna läste en obligatorisk historiekurs på basnivå, medan de australiensiska eleverna läste en valbar kurs i Australiens historia. Insamlad intervjudata analyserades innehållsligt. Analysen syftar till att urskilja lärares och elevers uppfattningar om vad det innebär att vara kritisk samt deras erfarenheter och upplevelser av undervisningen i att vara kritisk, något som kan sägas ingå i den erfarna och upplevda läroplanen. På mesonivå observerades 17 historielektioner. Under observationen använde jag två till fyra inspelningsapparater beroende på undervisningsmoment. Inspelningarna kompletterades med fältanteckningar enligt en observationsmall (se Appendix 20). Därefter transkriberades den största delen av inspelningarna och utvalda delar översattes till engelska. Analysen syftar till att undersöka hur undervisningen i att vara kritisk, den genomförda läroplanen, förhöll sig till den avsedda läroplanen samt den erfarna och upplevda läroplanen.

    Resultat

    Studiens resultat tyder på att det finns olika formuleringar av vad det innebär att vara kritisk beroende på vilken nivå i styrdokumenten som undersöks. På läroplansnivå uttrycks det som en generisk förmåga att kunna ifrågasätta samt att kunna föra ett resonemang genom att styrka sina påståenden och dra rimligaslutsatser. På kursplanenivå för ämnet historia uttrycks det som en ämnesspecifik förmåga att kunna kritiskt granska källor och att kunna skapa mening utifrån historiska källor. Styrdokumentanalysen identifierar följande potentiella ramfaktorer för undervisning i att vara kritisk i historieklassrummet: den kunskapsorienterade läroplanen i Ryssland, nationella prov i historia i Ryssland och Australien, kursens svårighetsgrad och avsatt lärarledd tid i Sverige och Ryssland. Intervjuanalysen visar på att lärarna och eleverna betonar vikten av att ha ett kritiskt förhållningssätt i skolan och i vardagslivet. Inom ämnet historia uttrycks det, i samtliga länder, som en förmåga att kunna ifrågasätta 167 historiska narrativ. Dessutom förknippas det kritiska förhållningssättet med medborglig bildning i Sverige och Ryssland. Analysen av klassrumsdata tyder på att lärarna undervisar i att vara kritisk på i huvudsak tre sätt. Den svenska läraren fokuserar på att fostra elever till medborgare som delar specifika värderingar, vilket syftar till att undvika upprepade tragedier som förintelsen och försäkra sig om att elever gör ”goda” val i framtiden. Den ryska läraren, som eftersträvar narrativ mångfald i historieklassrummet, ser till att det åtminstone förekommer intra-narrativ mångfald med hänsyn till ramfaktorerna. Den australiensiska läraren undervisar sina elever i att skapa mening utifrån multimodala källor och försöker bidra till narrativ mångfald. Dock kontrollerar läraren vilka alternativa narrativ som får utrymme i klassrummet. Rysk och australiensisk klassrumsdata visar prov på att motstridiga historiska narrativ kan existera i undervisningsdiskursen, medan svensk data visar på ett enda historiskt narrativ under datainsamlingsperioden.

    Slutsatser

    Studiens resultat tyder på att läroplanernas ambitiösa förväntade studieresultat för kritiskt förhållningssätt kan påverkas av formuleringar i kursplaner, av lärares och elevers uppfattningar om vad det innebär att vara kritisk samt av andra skolrelaterade omständigheter. För att bidra till elevers möjligheter att ifrågasätta historiska narrativ skulle man kunna fokusera på att förse elever med nödvändiga bakgrundskunskaper i lägre årskurser. Ett ytterligare utvecklingsområde skulle kunna vara att balansera historiekursers omfattning i förhållande till avsatt tid. Slutligen bör förväntade studieresultat för kritiskt förhållningssätt stämma överens med de instruktioner lärarna får om måluppfyllelse även i kursplaner för ”enklare” historiekurser. Detta skulle kunna leda till en mer likvärdig undervisning i att vara kritisk för alla elevgrupper, vi

  • 3.
    Ivanov, Sergej
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Criticality in policy, attitudes and practices: Evidence from upper secondary History classrooms in Sweden, Russia and Australia2017Ingår i: Criticality in Education (Research): Definitions, Discourses and Controversies: Booklet of abstracts, University of Helsinki, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper examines conceptions of criticality in the History learning environment in Sweden, Russia, and Australia as evidenced in one sample upper secondary school in each country. The combined findings of the analysis of policy, interview and classroom data provide a transnational account of criticality and its instruction and reveal some inconsistencies in the articulated value of criticality for different groups of students. Based on the transnational findings, some harmonisation measures are proposed to ensure the equity of education with regard to criticality instruction for all upper secondary students, as required in the national curricula in Sweden, Russia and Australia. 

  • 4.
    Ivanov, Sergej
    Umeå University.
    Critiquing Criticality: Policy Intentions, Teachers and Students' Perceptions and the Actual Practice in the Upper-Secondary History Classroom in Sweden, Russia and Australia2015Ingår i: 13th Annual Hawaii International Conference on Education, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This poster illustrates how policy intentions regarding criticality and teachers and students’ perceptions of criticality are reflected in the classroom discourse in upper--‐ secondary history sessions. It provides a comparative perspective on criticality in three national contexts: Sweden, Russia and Australia, as evidenced by the data that were collected in three sample schools. 

  • 5.
    Ivanov, Sergej
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Kritiskt tänkande av yttersta vikt i ett samhälle utan sanning2017Ingår i: Dagens samhälle, ISSN 1652-6511, nr 10, s. 10-10Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad är ”kritiskt tänkande” i skolsammanhang? I sin avhandling jämför Sergej Ivanov tre länders historieundervisning på gymnasienivå. I ryska och australiska klassrum finner han flera motstridiga perspektiv på historien, medan svensk undervisning erbjuder ett enda narrativ – samt en ambition att fostra eleverna till goda medborgare. Kritiskt tänkande tenderar också att nedprioriteras för vissa elever, exempelvis på yrkesförberedande program.

  • 6.
    Ivanov, Sergej
    Umeå University.
    Russia: 2 Theoretical underpinnings and ideals2013Ingår i: Observing language teaching practices in Saint Petersburg and Malmö: A two-year intercultural project involving students and faculty members from the State University of Saint Petersburg and Malmö University / [ed] Bo Lundahl, Malmö: Malmö University , 2013, s. 19-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Ivanov, Sergej
    St. Petersburg State University, Russia.
    Обучение дискурсному чтению на иностранном языке студентов социально-политических специальностей2010Ingår i: Вестник Тверского государственного университета, ISSN 1999-4133, Vol. 3, nr 23, s. 150-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to introduce the term 'discourse reading' identifying its niche in teaching a foreign language to sociopolitical students. The article also aims at describing the taxonomy of discourse reading skills and provides some instructions to conduct its teaching.

  • 8.
    Ivanov, Sergej
    et al.
    Umeå University.
    Deutschmann, Mats
    Umeå University.
    Enever, Janet
    Umeå University.
    Researching language-in-education policies: evidence from the Seychelles, Russia and the European Union2015Ingår i: Språkdidaktik: researching language teaching and learning / [ed] Eva Lindgren, Janet Enever, Umeå: Department of Language Studies, Umeå University , 2015, s. 85-101Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 9. Ivanov, Sergej
    et al.
    Komarova, Yulia
    Herzen University, Russia.
    Место и роль дискурсного чтения в обучении профессионально направленному иностранному языку студентов социально-политических специальностей2016Ingår i: Обучение чтению на иностранном языке в современном университете: Теория и практика / [ed] N. V. Bagramova, N. V. Smirnova, I. Y. Schemeleva, St Petersburg: Златоуст , 2016, s. 36-50Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf