lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 2123
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Sheffield, UK.
    The experiences of working carers of older people regarding access to a web-based family care support network offered by a municipality2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, no 3, p. 487-496Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Policy makers in Sweden and other European Member States pay increasing attention as to how best support working carers; carers juggling providing unpaid family care for older family members while performing paid work. Exploring perceived benefits and challenges with web-based information and communication technologies as a means of supporting working carers' in their caregiving role, this paper draws on findings from a qualitative study. The study aimed to describe working carers' experiences of having access to the web-based family care support network 'A good place' (AGP) provided by the municipality to support those caring for an older family member. Content analysis of interviews with nine working carers revealed three themes: A support hub, connections to peers, personnel and knowledge; Experiencing ICT support as relevant in changing life circumstances; and Upholding one's personal firewall. Findings indicate that the web-based family care support network AGP is an accessible, complementary means of support. Utilising support while balancing caregiving, work obligations and responsibilities was made easier with access to AGP; enabling working carers to access information, psychosocial support and learning opportunities. In particular, it provided channels for carers to share experiences with others, to be informed, and to gain insights into medical and care issues. This reinforced working carers' sense of competence, helping them meet caregiving demands and see positive aspects in their situation. Carers' low levels of digital skills and anxieties about using computer-based support were barriers to utilising web-based support and could lead to deprioritising of this support. However, to help carers overcome these barriers and to better match web-based support to working carers' preferences and situations, web-based support must be introduced in a timely manner and must more accurately meet each working carer's unique caregiving needs.

  • 102.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Sheffield, UK.
    The use of information and communication technologies to support working carers of older people: a qualitative secondary analysis2016In: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 11, no 1, p. 32-43Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Family care support services have mainly focused on older spousal carers of older people and have largely overlooked working carers, whom combine paid work with informal/family care responsibilities. Recently, however, information and communication technology (ICT) systems have been identified as a potentially flexible way of supporting working carers.

    AIM:

    The aim of this study was to describe nursing and support staff's experiences of using ICT for information, e-learning and support of working carers of older people.

    DESIGN:

    The study employed a descriptive, qualitative approach conducting a qualitative secondary analysis of two original data sets. In total, seventeen professional staff members from two municipal family carer support units in Sweden that had implemented ICTs were interviewed using a semi-structured interview guide consisting of open-ended questions.

    METHOD:

    Two data sets were merged using latent qualitative content analysis.

    FINDINGS:

    Secondary analysis produced three subthemes and an overall theme, a virtual road as a carriageway for the support of working carers, consisting of both enabling and hindering aspects in family support. This theme provides access points in both directions and is based on caring instruments that enable nursing staff's support role. The staff's sustainability and ability to support is influenced by caring opportunities and barriers.

    CONCLUSIONS:

    The findings suggest the ICTs to be flexible structures that provided nursing staff with a means and method to support working carers of older people. To overcome barriers to its use, measures to optimise support for working carers and the older person are needed.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE:

    The use of ICTs provides nurses with a means to offer support to working carers of older people and enables carers to be informed, to learn and to share their burdens with others when caring for an older family member.

  • 103.
    Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Swedish Armed Forces, Sweden.
    Lundberg, Lars
    Swedish Armed Forces, Sweden;University of Borås, Sweden.
    Jonsson, Anders
    Swedish Armed Forces, Sweden;University of Borås, Sweden.
    Tingström, Pia
    Linköping University, Sweden.
    Dahlgren, Madeleine Abrandt
    Linköping University, Sweden.
    Doctors' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care - When training becomes reality2017In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 32, p. 70-77Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify physicians' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care before and after an international mission. A qualitative empirical study with a phenomeno-graphic approach was used. The results after pre-deployment training can be categorised as (1) learning about military medicine and (2) taking care of the casualty. The results after an international mission can be categorised as (1) collaborating with others, (2) providing general health care and (3) improving competence in military medicine. These results indicate that the training should be developed in order to optimise pre-deployment training for physicians and nurses. This may result in increased safety for the provider of care, while at the same time minimising suffering and enhancing the possibility of survival of the injured. (C) 2017 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 104.
    Andreae, C.
    et al.
    Linköping University.
    Stromberg, A.
    Linköping University.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Factors associated with appetite among patients with symptomatic heart failure2014In: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 13, p. S53-S54Article in journal (Other academic)
  • 105.
    Andreae, Christina
    et al.
    Linköping University;Uppsala University.
    Stromberg, Anna
    Linköping University;Univ Calif Irvine, USA.
    Chung, Misook L.
    Univ Kentucky, USA.
    Hjelm, Carina
    Linköping University.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Linköping University;Kalmar County Hospital.
    Depressive Symptoms Moderate the Association Between Appetite and Health Status in Patients With Heart Failure2018In: Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 0889-4655, E-ISSN 1550-5049, Vol. 33, no 2, p. E15-E20Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Decreased appetite and depressive symptoms are clinical problems in patients with heart failure. Both may result in impaired health status. Objective: The aims of this study were to investigate the association between appetite and health status in patients with heart failure and to explore whether depressive symptoms moderate this association. Methods: In this cross-sectional study, patients with heart failure (n = 186; mean age, 71 years), New York Heart Association class II to IV, participated. Data on appetite (Council of Nutrition Appetite Questionnaire), depressive symptoms (Patient Health Questionnaire-9), and health status (EQ-5D 3-level scale [EQ-5D-3L] descriptive system, EQ-5D-3L index, and EQ Visual Analog Scale) were collected by self-rating questionnaires. Pearson correlation was used to investigate the association between appetite and health status. Multiple regression was performed to examine whether depressive symptoms moderate the association between appetite and health status. Results: There was a significant association between appetite and health status for EQ-5D-3L descriptive system, mobility (P < .001), pain/discomfort (P < .001), and anxiety/depression (P < .001). This association was also shown in EQ-5D-3L index (P < .001) and EQ Visual Analog Scale (P < .001). Simple slope analysis showed that the association between appetite and health status was only significant for patients without depressive symptoms (B = 0.32, t = 4.66, P < .001). Conclusions: Higher level of appetite was associated with better health status. In moderation analysis, the association was presented for patients without depressive symptoms. Decreased appetite is an important sign of poor health status. To improve health status, health professionals should have greater attention on appetite, as well on signs of depressive symptoms.

  • 106.
    Andreae, Christina
    et al.
    Linköping University ; Uppsala University.
    Strömberg, Anna
    Linköping University.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Linköping University.
    Prevalence and associated factors for decreased appetite among patients with stable heart failure2016In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, no 11-12, p. 1703-1712Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims and objectivesTo explore the prevalence of decreased appetite and factors associated with appetite among patients with stable heart failure.

    BackgroundDecreased appetite is an important factor for the development of undernutrition among patients with heart failure, but there are knowledge gaps about prevalence and the factors related to appetite in this patient group.

    DesignObservational, cross-sectional study.

    MethodsA total of 186 patients with mild to severe heart failure were consecutively recruited from three heart failure outpatient clinics. Data were obtained from medical records (heart failure diagnosis, comorbidity and medical treatment) and self-rated questionnaires (demographics, appetite, self-perceived health, symptoms of depression and sleep). Blood samples were taken to determine myocardial stress and nutrition status. Heart failure symptoms and cognitive function were assessed by clinical examinations. The Council on Nutrition Appetite Questionnaire was used to assess self-reported appetite. Bivariate correlations and multivariate linear regression analyses were conducted to explore factors associated with appetite.

    ResultsSeventy-one patients (38%) experienced a loss of appetite with a significant risk of developing weight loss. The final multiple regression model showed that age, symptoms of depression, insomnia, cognitive function and pharmacological treatment were associated with appetite, explaining 27% of the total variance.

    ConclusionIn this cross-sectional study, a large share of patients with heart failure was affected by decreased appetite, associated with demographic, psychosocial and medical factors. Relevance to clinical practiceLoss of appetite is a prevalent problem among patients with heart failure that may lead to undernutrition. Health care professionals should routinely assess appetite and discuss patients' experiences of appetite, nutrition intake and body weight and give appropriate nutritional advice with respect to individual needs.

  • 107.
    Andreae, Christina
    et al.
    Linköping University, Sweden;Uppsala University, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Region Kalmar County, Sweden.
    Evangelista, Lorraine
    Univ Calif Irvine, USA.
    Strömberg, Anna
    Linköping University, Sweden;Univ Calif Irvine, USA.
    The relationship between physical activity and appetite in patients with heart failure: A prospective observational study2019In: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 18, no 5, p. 410-417Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Physical activity and appetite are important components for maintaining health. Yet, the association between physical activity and appetite in heart failure (HF) populations is not completely understood. The aim of the present study was to investigate the relationship between physical activity, functional capacity, and appetite in patients with HF. Methods: This was a prospective observational study. In total, 186 patients diagnosed with HF, New York Heart Association (NYHA) class II-IV (mean age 70.7, 30% female), were included. Physical activity was measured using a multi-sensor actigraph for seven days and with a self-reported numeric rating scale. Physical capacity was measured by the six-minute walk test. Appetite was measured using the Council on Nutrition Appetite Questionnaire. Data were collected at inclusion and after 18 months. A series of linear regression analyses, adjusted for age, NYHA class, and B-type natriuretic peptide were conducted. Results: At baseline, higher levels of physical activity and functional capacity were significantly associated with a higher level of appetite in the unadjusted models. In the adjusted models, number of steps (p = 0.019) and the six-minute walk test (p = 0.007) remained significant. At the 18-month follow-up, all physical activity variables and functional capacity were significantly associated with appetite in the unadjusted regression models. In the adjusted models, number of steps (p = 0.001) and metabolic equivalent daily averages (p = 0.040) remained significant. Conclusion: A higher level of physical activity measured by number of steps/day was associated with better self-reported appetite, both at baseline and the 18-month follow-up. Further research is needed to establish causality and explore the intertwined relationship between activity and appetite in patients with HF.

  • 108.
    Andreasson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nibble, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att inte ha förutsättningar till att ge en god vård: En intervjustudie om arbetsrelaterad stress från ett sjuksköterskeperspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer inom hälso- och sjukvården och uppkommer som en följd av belastande arbetsförhållanden, vilket skapar en obalans i sjuksköterskornas arbete. När sjuksköterskorna upplever arbetsrelaterad stress kan det inverka på den vård som de bedriver.

    Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka vårdandet.

    Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer med allmänsjuksköterskor låg till grund för studien. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Tre huvudkategorier kunde urskiljas; Helhetsbilden av patienten uteblir, Patientsäkerheten hotas och Patienterna upplevs reagera negativt på sjuksköterskornas stress.

    Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar både sjuksköterskorna, patienterna och vårdandet. Sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress medför att det är svårt att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Genom att uppmärksamma sjuksköterskor och chefer om problemet kan åtgärder vidtas och förutsättningar för att bedriva en god och säker vård kan öka. 

  • 109.
    Andreasson, Jesper
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Johansson, Thomas
    University of Gothenburg.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Våldsbejakande extremism och radikalisering: En översikt: [Violent extremism and radicalization: an overview]2018In: Young, Marginalised but not Radicalised: A comparative study of positive approaches to youth radicalisation / [ed] Theo Gavrielides, London: IARS Publications , 2018, p. 152-175Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In Sweden, the understanding of processes of radicalization and the development of preventive work against violent extremism can be said to be framed by a few specific political decisions that were formative for the policies developed. These are dealt with in the text. Among other things, the result shows that the security discourse and preventive work are often mixed up at the policy level, which has repercussions in research and prevention. One important key to developing the work on security and prevention lies in the need for further knowledge development regarding everything from methods and field studies to policy practices. Apart from providing an account of developments in Sweden, there are also arguments for a more skeptical, reflexive, and critical attitude towards all forms of simplified categorizations of young people, which risks stigmatizing individuals and groups. By starting from a critical and reflexive social education perspective, it will become possible to contribute to understanding and to an analysis of social contexts, risks, and negative spirals. The ambition of trying to predict which individuals will potentially commit crimes of terror represents a dead end. On the other hand, there are possibilities of identifying risk environments, subcultural groups that cultivate extreme opinions, and then to approach these groups in various ways in order to develop effective social pedagogical work and positive and GLM-based trajectories for young people at risk for radicalisation.

  • 110.
    Andreasson, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Blixt, Isabel
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Kvinnors erfarenheter av symtom och beslut att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt.2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år. Kvinnor har erfarenheter av diffusa symtom och de väntar med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt. Metod: Systematisk litteraturstudie med 14 artiklar inkluderades från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar och analyserades med innehållsanalys som utgångspunkt. Resultat: Det framkom fem kategorier som sammanfattade resultatet, varav en beskrev hur symtomen visade sig för kvinnorna och de andra kategorierna beskrev kvinnors erfarenheter av vad som påverkade beslutsprocessen. Det framkom att när en diffus symtombild av hjärtinfarkt visade sig för kvinnor kunde de inte känna igen besvären och tolka vad som var fel. Följden blev att kvinnorna inte kopplade symtomen till den förväntade bilden av hjärtinfarkt och beslutsprocessen förlängdes. Slutsats: Det råder en kunskapsbrist hos kvinnor hur symtom vid hjärtinfarkt visar sig och en förvrängd bild av vem som drabbas. Sjuksköterskor som vårdar kvinnor med hjärtinfarkt är i en unik position för att informera om den diffusa symtombilden och vikten av att tidigt kontakta ambulans. Kvinnors upplevelse av sjuksköterskans omhändertagande när de söker vård i samband med hjärtinfarkt är ett område som behöver belysas mer.

  • 111.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Region Kalmar County, Sweden.
    Aidemark, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Informatics.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Region Kalmar County, Sweden.
    Strömberg, Anna
    Linköping University, Sweden.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Region Kalmar County, Sweden.
    Lifeworld in co-designing with informal carers2019In: Journal of Enabling Technologies, ISSN 2398-6263, Vol. 13, no 1, p. 29-39Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to reflect on carers’ experiences of being involved in the development of a web-based support programme for carers of people with heart failure (CPwHF), and discuss the challenges related to their involvement in the development process. The focus was on the different phases in the project as well as the methodological challenges and opportunities that occurred in the user group sessions conducted.

    Design/methodology/approach – This research adopt an explorative design studying a co-design process to develop an information and communication technology based support programme for and with CPwHF. Habermas’ concepts of lifeworld and system are used as a theoretical framework to analyse the co-design process employed in the study.

    Findings – Reflecting on the co-design approach adopted, the findings highlight the methodological challenges that arise with carer involvement and the possible tensions that occur between researchers’ ambitions to include users in the design process, and the goal of developing a product or service, in the different phases of the design process.

    Originality/value – Findings highlight that there is a tension between the system and lifeworld in the co-design process which are not totally compatible. The paper highlights that there is a need to develop flexible and reflexive human-centred design methodologies, able to meet carers’ needs and ideas, and at the same time balance this with proposed research outcomes.

  • 112.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Andreasson, Jesper
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Developing a carer identity and negotiating everyday life through social networking sites2017In: Innovation in aging, E-ISSN 2399-5300, Vol. 1, no Suppl_1, p. 465-466Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Research highlights that a key overarching reason why family carers do not utilize support services is that many people who perform the duties of caregiving do not necessarily self-identify as a carer. Understanding the development of carer identities may thus be understood as crucial for the utilization of different health services directed towards carers. Based on the EU funded Innovage project, this project aims to describe and analyse how older carers supporting and caring for an older person understand and socially negotiate their life situation and identity as carers on a Swedish online social forum. Theoretically the project departs from a constructionist approach and methodologically it has been inspired by a specifically designed method for studying the cultures and communities that emerge from online computer-mediated or Internet-based communications, called netnography. The results indicate that in the process through which a carer role is acquired, a significant change in self-perception occurs. The presence or absence of recognition for the older carers’ capacity, is understood as filtered through the needs of the cared for person, making the carer identity into an invisible self. At the same time, the opportunity for online communication may help to create a virtual space of social recognition through which negative and positive experiences attached to caring can be discussed. The significance of online communication is here understood as the possibility to be recognized, and feel empowered by other carers.

  • 113.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Andreasson, Jesper
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Developing a carer identity and negotiating everyday life through social networking sites: An explorative study on identity constructions in an online Swedish carer community2018In: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 38, no 11, p. 2304-2324Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    An overarching reason why carers do not utilise support services is that many people who perform care-giving do not necessarily self-identify as a carer. Understanding the development of carer identities is therefore crucial for the utilisation of different carer-focused health services. This study arose from the European Union-funded INNOVAGE project and aimed to describe how older carers conceptualise and understand their identity as carers on a Swedish online social forum. Theoretically the study adopts a constructionist approach and the method of netnography was applied. The findings reveal that a change in self-perception occurs in the process through which a carer role is acquired. The presence or absence of recognition for the older carers’ capacity, knowledge and life situation is seen as filtered through the needs of the care recipient, making the carer identity into an invisible self. This is not least the case when the identity is constructed in alliance with conceptual and moral obligations found within a marital discourse. Nevertheless, the opportunity for online communication may help to create a virtual space of social recognition through which different experiences attached to caring can be discussed. The significance of online communication is here understood as the possibility it presents for carers to be recognised by other carers. It is a process through which an invisible self can become visible.

  • 114.
    Andréasson, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ek, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    LIVET MED EN IMPLANTERBAR DEFIBRILLATOR: En litteraturstudie om patienters livsupplevelser och tankar inför livets slutskede2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Texten har analyserats i enlighet med Lundman och Graneheim-Hällgrens (2012) kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Det innebar en förändring av livet att leva med en ICD. Många patienter levde med oro och rädsla som var direkt relaterad till ICD:n men också till obesvarade frågor som bland annat handlade om livets slutskede med ICD. Trots oro och rädsla beskrev patienter med ICD tacksamhet till att ha fått en möjlighet till ett förlängt liv.  

    Slutsats: Livsförändringen innebar bland annat att patienter med ICD behövde mycket stöd. Flera patienter upplevde att sjukvårdens information och kommunikation gällande ICD var bristfällig på grund av att den inte var individanpassad utan mer allmän. Ytterligare forskning behövs om hur vårdpersonal kan möta den enskilde patientens behov i riktning mot hälsa.

  • 115.
    Angré, Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Olsson, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att drabbas av och att leva med förvärvad afasi: En systematisk litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 12 000 personer av afasi där stroke är den största bakomliggande orsaken. Afasi är en språkstörning som delas in i expressiv respektive impressiv form men oftast har den drabbade en kombination av de båda.                      Syfte: Studiens syfte var att belysa individers erfarenheter av sitt dagliga liv med förvärvad afasi efter en stroke.                                                                                                Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt där artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed. Artiklar valdes utifrån uppsatt syfte för att sedan kvalitetsgranskas. Tio artiklars resultat har analyserats för att sedan placeras in i kategorier och teman.                                                                                                            Resultat: Att drabbas av afasi påverkade individen på många olika plan och orsaken till de upplevda problemen var som oftast kommunikationssvårigheter. Många fick en förändrad syn på sig själv, upplevde sig ensamma och tappade självförtroendet. Tidigare sociala nätverk krympte medan betydelsen av familj och nära vänner ökade liksom betydelsen av kontakt med andra afasidrabbade. Även upplevdes hinder för att kunna förstå information och delta på samhällsnivå.                                                                                                    Slutsats: Mer kunskap behövs kring kommunikationssvårigheter och hur det upplevs att leva med dessa från ett individperspektiv. Detta kräver en omvårdnad som utgår från livsvärlden som då kan tillgodose den afasidrabbades behov.

  • 116.
    Angshult, Marleine
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Håkansson, Veronica
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att leva med diabetes typ II: En kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ II är ett stort globalt problem och antalet drabbade fortsätter öka. Att drabbas av en kronisk sjukdom innebär att livsvärlden förändras. Den drabbade måste komma in i ett nytt sammanhang av hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskan måste ha kunskap och förmåga att förstå hur patienten upplever sin vård och sin sjukdom för att kunna stödja patienten.

    Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ II.

    Metod: Med hjälp av databaserna CINAHL, Medline och PubMed återfanns 10 kvalitativa artiklar som utgör denna studie. Analysen av artiklarna resulterade i två huvudkategorier: Livet förändrades och Livet går vidare.

    Resultat:  Att drabbas av diabetes typ II innebar att hela livet förändrades. Det upplevdes som svårt att acceptera sjukdomen, livsstilsförändringarna och begränsningarna sjukdomen medförde. Många deltagare funderade på komplikationer och följdsjukdomar som förknippas med diabetes typ II. När deltagarna väl kom till insikt om hur allvarlig sjukdomen var och hur den påverkade deras liv insåg de att förändringar krävdes.

    Slutsats: Det är viktigt att patienterna får information och stöd från sjukvården för att kunna hantera och acceptera sin sjukdom. Risken är annars att patienten inte förstår vikten av att genomföra livsstilsförändringar.

  • 117.
    Anita, Wilander
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Camilla, Aronsson
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentral2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Titel: Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentraler.

    Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan orsaka flera olika komplikationer. För att undvika diabeteskomplikationer erbjuds patienter med diabetes typ 2 regelbundna kontroller. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen av dessa patienter, genom dialog och kompetens kan sjuksköterskan stärka patienten i sin diabetes. Med denna studie vill författarna ta tillvara på patienternas erfarenheter för att utveckla de återkommande diabeteskontrollerna på hälsocentralerna.

    Syfte: Att belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av återkommande kontroller på vård-/ hälsocentral.

    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Nio patienter med diabetes som gick på regelbundna diabeteskontroller på vård-/ hälsocentral, intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna.

    Resultat: Vid analysen framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Vårdrelation, patienterna upplevde att de fick bra bemötande när de var på kontroll för sin diabetes. Vårdpersonalen ingav trygghet och förtroende. Patienterna kände sig delaktiga i sin diabetesbehandling och de kände att de fick det stöd som de önskade från vården. Kontinuitet, att möta samma kompetenta vårdpersonal på sina regelbundna diabeteskontroller var uppskattat av alla patienterna. Egenvård, informationen om egenvård upplevdes som tillräcklig.

    Slutsats: Med utgångspunkt från resultaten är det viktigt att patienter med diabetes får träffa samma vårdpersonal för att känna trygghet i vårdrelationen. För att frambringa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskorna kan möta patienterna i en jämbördig och ömsesidig vårdrelation. Studiens resultatet visar att det är viktigt att bekräfta och se patientens erfarenheter av att leva med diabetes.

     

  • 118.
    Ankarbranth, Martina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Svensson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    "ATT VARA EN KAMELEONT": En intervjustudie om nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i hemmet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alltfler vårdas idag i hemmet och omvårdnaden blir alltmer avancerad. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskans kompetens. Sjuksköterskorna beskriver sitt dagliga arbete i hemsjukvården som en komplex sammansmältning av hela yrkesområdet. Ensamarbete var vanligt förekommande vilket upplevdes som påfrestande Den nyutbildade sjuksköterskan ska i teorin ha samma kunskaper och kompetenser som den erfarna. De nyutbildade vittnar dock om att de inte alltid känner sig redo eller tillräckligt kompetenta.

    Syfte: Syftet var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i hemmet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sex intervjuer med nyutbildade sjuksköterskor låg till grund för studiens resultat. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2012) kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Tre olika huvudkategorier framkom när intervjuerna hade analyserats. Den första kategorin tog upp hur den fysiska vårdmiljön i hemmet påverkade sjuksköterskan med underkategorierna: Avsaknad av en ergonomiskt anpassad arbetsmiljö samt Bristande vårdhygien. Huvudkategori två belyste hur den vårdande relationen upplevdes vara i hemmet, underkategorierna blev: Att lära känna patienten, Att känna sig behövd, Att inte räcka till och Mötet med de anhöriga. Den tredje huvudkategorin beskrev viktiga komponenter i den nyutbildade sjuksköterskas professionella roll. Underkategorierna blev: Anpassning till patienten, Balans mellan närhet och distans samt Vikten av kollegialt stöd.

    Slutsats: Arbetet med att vårda patienter i hemmet är en komplex och mångfacetterad upplevelse som uppskattas av de nyutbildade sjuksköterskorna. Kollegor är avgörande för att kunna bedriva en god vård och känna sig säker i sin nya yrkesroll. Den fysiska arbetsmiljön upplevs ibland utgöra ett hinder för att utföra vården av patienten på ett tillfredställande sätt.

  • 119.
    Anna, Jansson
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Olofsson, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mötet med asylsökande i primärvården: En intervjustudie med distriktssköterskor2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: In recent years, more people are fleeing from war, violence and persecution, which has led to an increasing number of asylum seekers in Sweden. This affects opportunities in primary care to meet the needs of asylum seekers. By law, asylum seekers have the right to immediate health care based on medical needs. In the meeting with the asylum seeker, the district nurse has an important role and a major responsibility for the patient to get good care. A lack of communication between district nurse and asylum seeker is something that may complicate the health care. The opportunities for communication increases when using interpreters. A good treatment is important to an equal health and health care. Big differences in treatment have disfavored foreign-born patients.

    Purpose: The purpose of this study was to illustrate the district nurse's experiences of meeting with asylum seekers in primary care.

    Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. The study was conducted with semi-structured interviews with nine district nurses in primary care. The data collection was analyzed according to qualitative content analysis.

    Results: The data analysis resulted in four main categories: The district nurse´s attitude affects the treatment, Language barriers and strategies to prevent them, Environmental conditions and Cultural differences, and four subcategories: Person centred response, Creating a caring relationship, Interpretation and Creative strategies.

    Conclusion: This study contributes with knowledge about district nurses experience of meeting asylum seekers in primary care. More education appeared to be desirable, with hope to improve future meetings.

  • 120.
    Anna, Löfdahl
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inom psykiatrisk vård som har utfört suicidförsök2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 121.
    Ann-Sofie, Nilsson Neumark
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Outline the adherence to guidelines by using quality indicators in monitoring diabetes care in elderly -a survey study 2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim: To outline in what extent elderly people over 80 with Diabetes mellitus (DM) are monitored according to Swedish National guidelines, comparing those living at home with or without home health care and residents of nursing homes

    Methods: Cross-sectional, medical record review elderly aged 80 and older with known DM, using quality indicators to evaluate diabetes care during a two-year period. Results: Adherence to HbA1c monitoring independent of medication was poor in nursing homes, 72%, (p<0.001). The HbA1c level <52mmol/mol (6.9% NGSP) was obtained for 34% of those living at home with and without home health care, 26% by residents in nursing homes. Insulin therapy was used to a greater extent in nursing homes (54%). Metformin was frequently used in the age group, 80-84, even at reduced e-GFR. Hypertension and coronary heart disease was the most common comorbidities in all groups. The prevalence of DM in the age group 80-89 was 18 %.

    Conclusions: Poor adherence was seen in Hba1c, p-lipid, BP monitoring and performed foot examinations, among residents in nursing homes. There are major opportunities for improvement regarding the care of elderly with diabetes in generally and especially residents in Nursing homes, suggesting that co-ordination between primary health care and municipality provided care need to create methods for better cooperation.

  • 122.
    Apelman, Marcus
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Anderssson, Simon
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med somatisk sjukdom med samtidig psykisk sjukdom: En Litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med en psykisk sjukdom dör betydligt tidigare än personer som inte har en psykisk sjukdom. Detta sker ofta i somatiska sjukdomar såsom cancer, kardiovaskulära sjukdomar och från trauma av våld och olyckor. De drabbas frekventare och oftare mer allvarligt än individer utan psykisk sjukdom och riskerar att få en längre vårdtid och sämre utfall.

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors förhållningsätt i omvårdnad av patienter med somatiska sjukdomar med en samsjuklighet av psykisk sjukdom.

    Metod: Nio vetenskapliga artiklar, funna i databaserna Cinahl och PsycInfo har kvalitetsgranskats och analyserats med en metod för kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av patienter med somatiska sjukdom med en samsjuklighet i psykisk sjukdom redovisas i kategorierna Behov av ytterligare kunskap, Rädsla och oro och Avståndstagande förhållningssätt.

    Slutsats: Slutsatsen i denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan behöver mer kunskap för att kunna vårda patienter med en samsjuklighet. Sjuksköterskorna inom somatisk respektive psykiatrisk vård behöver mer kunskap inom varandras område. Med den utökade kunskapen om samsjuklighet och varandras vård blir sjuksköterskan bättre förbered för de nya krav som ställs.

    Klinisk implikation: Internutbildning behövs för att öka kompetens och trygghet hos sjuksköterskor som vårdar patienter med somatiska sjukdomar och samsjuklighet i psykisk sjukdom. Kommunikationskanaler mellan den somatiska och psykiatriska vården bör skapas för att möjliggöra konsultation mellan klinikerna.

  • 123.
    Apelqvist, Josefin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lindesten, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans möte med den våldutsatta kvinnan: En systematisk litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer är ett internationellt likväl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever den omvårdnad och det bemötande de fått som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av våld måste vara ständigt närvarande i yrken där mellanmänskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmänskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvårdnad.

    Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den våldutsatta kvinnan.

    Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den våldsutsatta kvinnan baserades till stor del på sjuksköterskans egen syn på våld i nära relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad våld i nära relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas. Det förekom olika föreställningar och fördomar kring våld i nära relationer. Beroende på om sjuksköterskan hade hindrande eller underlättande föreställningar planerades och genomfördes omvårdnaden olika.

    Slutsats: Sjuksköterskor har ett utbildningsbehov kring våld i nära relationer och vilka följder våldet kan medföra för den utsatta kvinnans hälsa. Utbildning behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge adekvat omvårdnad till våldsutsatta kvinnor.

  • 124.
    Appelqvist, Amanda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjögren, Anette
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Distriktssköterskors handhavande av och kunskaper om svårläkta sår: En enkätstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Chronic wounds are a health problem all over the world. Continuity, person-centered care, proper wound assessment and applied knowledge of the wound healing process and underlying factors underpin good wound healing. District nurses handling and knowledge are important factors in the care of patients with chronic wounds. Cross-professional care and person-centered care are important components of the care plan of patients with chronic wounds.

    Purpose: The purpose is to investigate the district nurse disposal and knowledge of severe wounds.

    Method: This survey is an empirical cross-sectional study with analysis of quantitative data and descriptive design. The selection group consisted of general nurses and district nurses employed in primary care and community home care in two counties in southeast Sweden.

    Results: The analysis resulted in four prominent findings. The most prominent findings are: colleagues, work experience and continuing training are the main sources of knowledge regarding chronic wounds and wound care training is rarely offered. District nurses grade their knowledge of chronic wounds higher than general nurses, there are differences between workplaces and counties in which anti-healing factors are actively working whit and that cross-professional cooperation differs between workplaces and counties.

    Conclusion: There are differences in education in wound care between nursing education and district nursing education, hence the exchange of knowledge between colleagues and continuing education has become an important factor for higher wound care skills. Today there are no national guidelines and procedures in how wound care should be designed, there are differences between counties, primary care and community home care

  • 125.
    Appelqvist, Josefin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Kvinnors upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Varje år drabbas ca 25 300 människor av hjärtinfarkt i Sverige. Kvinnor drabbas inte lika ofta som män och kan ha en annan symtombild. Detta kan innebära att de väntar med att söka vård. Kvinnor får inte heller tillgång till evidensbaserad vård i lika stor utsträckning som män.

    Syftet Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt.

    Metod Litteraturstudien baseras på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna hittades i databaserna Cinahl och PsycInfo. Artiklarna lästes igenom och en innehållsanalys gjordes enligt Kristensson (2017).

    Resultat I resultatet kom det fram två huvudkategorier: Begränsningar i livet och stöd i vardagen. Att få en hjärtinfarkt kan vara en stor livsförändring och där livet inte blir som det tidigare har varit. En osäkerhet och rädsla upplevdes efter hjärtinfarkten. Brist på energi gjorde att det var svårt att vara med i sociala sammanhang. Vissa kvinnor upplevde en förändrad sexlust efter hjärtinfarkten. Kvinnorna upplevde att det fanns brister i stödet ifrån professionella vårdare.

    Slutsats Att ha en längre uppföljning med sjukvården kan göra att kvinnorna inte känner sig utlämnade, då kvinnor hade besvär efter sin hjärtinfarkt. En längre uppföljning kan leda till att kvinnorna känner en trygghet i sin vardag. Att delta i hjärtrehabiliteringsprogram stärkte kvinnorna.

    Nyckelord

    Hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelser.

  • 126.
    Appelros, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Samvetsstress och utbrändhet hos sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Stress in healthcare has been described as a specific form of stress that arises when immoral acts and ethically difficult situations lead to troubled conscience and stress of conscience. Previous studies have shown an association between stress of conscience and burnout.

    Aim: The aim was to examine the prevalence of and the stress of conscience and the association between stress of conscience and burnout among nurses working in municipal home care.

    Methods: A cross-sectional study was preformed using a questionnaire. The study was completed by 84 nurses working in municipal home care in southern Sweden, and the response rate was 79 percent.

    Results: The result showed that stress of conscience and burnout exists among nurses. The result showed a significant correlation between stress of conscience and exhaustion (r = 0.69, p <0.001). Of the participants, 27.4 percent (n = 23) were found to be at risk of exhaustion. Stress of conscience arose when work in health care felt so demanding that there was no energy to spend on their family. Feelings of troubled conscience occurred among 60.7 percent (n = 51) of the participants when they couldn’t give the care that the patient needed. But the participants testify that they rarely ever see patients being insulted or injured. Of the nurses, 22.6 percent (n = 19) reported that they were often exposed to incompatible work requirements. The result showed an increased sense of exhaustion among the participants, where 47.7 percent (n = 40) often feel tired after work and 40.4 percent (n = 34) answered that there were tired before work.

    Conclusion: Nurses working in municipal home care experience stress of conscience and exhaustion. Nurses experience troubled conscience when they cannot provide the care that the patient needs and when they are being exposed to incompatible demands at work. More than half of the participants experience an increased need for relaxation after work, while most of them felt that they tolerate the pressure of work well.

  • 127.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Albinsson, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mentorship – a pedagogical method for integration of theory and practice in higher education2017In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 3, no 3, p. 202-217Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Mentorship is a method that is used in both professional education and training and inworking life to introduce new employees. Previous research has shown that there is limitedexperience of mentorship in the parts of higher education that are outside of professionaleducation and training. The purpose of this article is to deepen knowledge of how mentorshipcan be used as a pedagogic tool to integrate theory and practice in a social scienceprogramme at a Swedish university. The empirical material is obtained from a case study thatincludes students/mentees and contact persons/mentors. The results show that mentorship isan important contribution to the learning process for the integration of theory and practice inhigher education to develop both practically applied and theoretically anchored knowledge.Besides cooperation forms and workplace-related studies in the programme, mentorship thusbecomes the third component of the learning process.

  • 128.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Albinsson, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Reflecting talks: a pedagogical model in the learning organization2019In: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 20, no 2, p. 234-249Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the article is to deepen the understanding of how a pedagogical model for reflecting talks can be used in order to make sustainable learning part of the daily work in the learning organization. From an interactive research approach, we have together with a project management group in a European Social Fund project worked with sustainable learning and knowledge development. Empirical data has been collected at the implementation of ten reflecting talks about sustainable equality. The results of the study lead to a strategy for how sustainable learning can become part of the daily work at a workplace. The strategy is constituted by a pedagogical model for reflecting talks, which clearly shows how sustainable learning in an organization can be structured. The core of the pedagogical model for the reflecting talks where both practically applied and theoretically anchored knowledge are important components. The learning process is based on observation, reflection, analysis and discussion of concrete situations/events. The models rests on four basic conditions; pedagogical competence, a delimited problem area, the learning group and timeframes. The model can be used in the daily work at short dialogues or at more penetrating discussions.

  • 129.
    Arnesson, Thomas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Rundberg, Tobias
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    När det inte blev som det var tänkt: Svenska föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med autism.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Autism är en gammal diagnos som de senaste hundra åren genomgått flera förändringar. Även på senare år förändras diagnosen men grundproblematiken för individens och dess omgivning är den samma. Ett barn med autism påverkar hela familjen.

    Syfte: Syftet var att undersöka hur svenska föräldrar till barn med autism upplever familjens livssituation och hur den påverkas av barnets problematik.

    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn med autism. Innehållet i självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys.

    Resultat: Två huvudkategorier framkom efter analysprocessen, Föräldrarnas känslor och Påverkan på vardagen, samt 14 underkategorier. Omgivningen kring barnet berörs i stor utsträckning. Föräldrarna påverkas både när det gäller deras känsloliv och de får se sin vardag förändras. Syskon till barn med autism får inte lika mycket uppmärksamhet som sitt syskon utan får i stor utsträckning klara sig själva.  

    Slutsats: Ett barn med autism påverkar hela familjen på ett eller annat sätt. En annan viktig del som kommit fram i föreliggande studie var behovet av ytterligare insatser och stöd från samhället. Föräldrarna känner ofta att de får klara sig själva och inte får den hjälp de behöver.

  • 130.
    Aronsson, Edvin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Broman, Robin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    UPPLEVELSER AV INTRODUKTIONSTIDEN FÖR NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKOR: En studie baserad på förbättringsarbeten2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 131.
    Aronsson, Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hultgren, Kaisa
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Gestationsdiabetes: en journalgranskningsstudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 132.
    Arosenius, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Vad föräldrar anser om bildstöd som preoperativ information till barn: En enkätstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Using the right preoperative information for the right patient is of the utmost importance for the patient to feel involved in their own care. In the operation of children, it is also important that the information is reached and understood by both the child and its parents. Purpose: The purpose of this study was to investigate how parents of the children who are operated under anesthesia find that the preoperative information in the form of an picture sheet works and if there is a difference between younger and older children. Method: The study has a quantitative approach where a questionnaire was distributed to parents whose children have undergone anesthesia for a period of six weeks. The selection was all parents (one per child) to children aged 1-10 years. The families in need of an interpreter were excluded from the study. The questionnaires responses have been analyzed in the statistics program SPSS and are reported both as tables and text. The open question has been analyzed through content analysis. Result: The parents felt that their children understood and were helped by the picture sheet. Even they themselves felt that they had benefited from it. It created security and participation. The older children understood the information better than the younger children. Conclusion: Using a picture sheet, which where sent both home and then used during the day, creates security and participation among parents and children.

  • 133.
    Arslanovic, Medina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Seppälä, Caiyun
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Livet efter ett hjärtstopp: En litteraturstudie om patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag eftersom allt fler personer utbildar sig inom hjärt-lungräddning (HLR). Patientens livsvärld och den levda kroppen förändras efter ett hjärtstopp. Teoretisk referensram: KASAM-känsla av sammanhang. Antonovsky (1991) beskrev tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tillsammans beskriver det hur patienten upplever känsla av sammanhang. Problemformulering: Det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse om patientens situation. Bristande förståelse kan leda till negativa konsekvenser vilket kan resultera till att återhämtningen för patienten blir försämrad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Den valda metoden till studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet: Patienterna upplevde livsstilsförändringar efter hjärtstoppet. Behovet av stöd och information från vårdpersonal och anhöriga var viktigt för patienten för återhämtningen efter hjärtstoppet. Emotionella känslor uppkom som inte fanns innan och patienterna såg livet ur ett nytt perspektiv. Psykiska förändringar uppstod samt kognitiva vilket resulterade till ett förändrat liv. Slutsats: Kunskapen om hjärtstopp ökar idag allt mer eftersom fler drabbas vilket medför till att upplivning sker på ett säkrare sätt. Sjuksköterskan behöver lägga en stor vikt vid att förstå hur en patient livsvärld är för att kunna ge det stöd och information som just den patienten behöver. Genom det kommer patienten uppleva känsla av sammanhang.

  • 134.
    Arvidson Svensson, Annie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Självständighet förutsätter delaktighet: Perioperativa sjuksköterskors upplevelser av hur förståelse påverkar teamarbetet2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: In an operating theatre teamwork is important, partly to get the job done, but also to ensure patient safety. An important aspect of teamwork is that perioperative nurses feel that the other members of the team understand their work assignments. Aim: The aim of this study was to highlight perioperative nurses' experiences of teamwork based on an understanding of their work assignments. Method: A qualitative inductive interview study was conducted with 16 perioperative nurses from three small to medium-sized hospitals in southern Sweden. The data were analyzed based on a qualitative latent content analysis. Results: The study shows that there are several aspects that affect teamwork and nurses feel that although understanding of their work assignments from other team members usually are good, there are possibilities for improvement. The overall theme independence requires participation emerged from the result, as well as the categories profession, collaboration, work environment and patient safety with related subcategories. Conclusion: To give perioperative personnel an insight into what might facilitate teamwork can be beneficial.  Further research on the topic is required, but it is also important that schools and workplaces practice teamwork to increase knowledge and understanding between different professions.

  • 135.
    Arvidsson & Färm, Hanna, Jennifer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelsen av att leva med depression: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression kan drabba alla ålderskategorier vilket gör den till en av de mer vanligt förekommande och kostsamma sjukdomarna i världen. Deprimerade personer vänder sig i allmänhet till primärvården vilket ställer krav på sjuksköterskans kunskap och bemötande. Tidigare forskning lyfter fram behandlingsalternativ framför hur det upplevs att leva med depression. Därför behövs mer kunskap om upplevelsen.

    Syfte: Syftet för studien var att undersöka upplevelsen av att leva med depression.

    Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats och ett induktivt tänkande som utgångspunkt. Studien analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.

    Resultat: Ett övergripande tema och fyra subteman identifierades i studien. I resultatet framkom att personer oavsett ålder och kön upplevde depression i samma utsträckning. Det övergripande temat beskrev att personer upplevde en vilsenhet i samband med depressionen. Vilsenheten delades in i subteman där personer upplevde sig inte förstå vad som hade hänt, upplevde social isolering, upplevde en förändrad identitet och att befinna sig i ett djup.

    Slutsats: Resultatets variation av upplevelser tyder på att sjuksköterskan behöver ha ett patientperspektiv i fokus där den unika personens upplevelser av livsvärlden sätts i centrum för att främja hälsoprocessen.

  • 136.
    Arvidsson, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Einar, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med depression inom psykiatrisk slutenvård2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa världen över. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har en viktig roll i arbetet för att främja patientens hälsa. Forskning visar att sjuksköterskan upplever svårigheter i sitt arbete med patienter med depression. Dessa svårigheter är bland annat att öppna upp och möta patientens lidande, då kontakten med den deprimerade patienten kan upplevas tung och svår att hantera.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med depression inom psykiatrisk slutenvård.

    Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Urvalet till studien skedde ändamålsenligt hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk specialistvård och data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Dataanalys genomfördes i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; Ljuset i vården av deprimerade patienter samt Mörkret i vården av deprimerade patienter. Ljuset i vården bildade underkategorierna; En patientgrupp som ofta tillfrisknar, Att medverka till tillfrisknande, Att ge god omvårdnad och Att arbeta i team. Mörkret i vården bildade underkategorierna; Tillkortakommanden i vården av deprimerade patienter och Möten med meningslöshet.

    Slutsats: Sjuksköterskor ansåg att deprimerade patienter är en patientgrupp som är intressant och hoppfull att vårda. Däremot möter sjuksköterskorna flera utmaningar i sitt arbete med deprimerade patienter inom psykiatisk slutenvård. Centrala verktyg för att kunna hantera sina egna känslor som uppkommer i arbetet samt att kunna medverka till tillfrisknande hos patienterna är utbildning, handledning och kollegialt stöd. 

  • 137.
    Arvidsson, My
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Alfson, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att leva med en långvarig psykossjukdom: En kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar ca 1000 personer i en långvarig psykossjukdom. Sjukdomen kan ge symtom som vanföreställningar, hörsel- och synhallucinationer, apati och viljelöshet. Sjuksköterskan är en stor del av livet för en person med långvarig psykossjukdom och måste därför vara medveten om sin vårdande hållning.

    Syfte: Syftet var att öka förståelsen om hur det är att leva med en långvarig psykossjukdom utifrån ett livsvärldsperspektiv.

    Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. Datainsamlingen utgick från studiens syfte samt exklusion- och inklusionskriterierna för att finna självbiografierna. Analysprocessen genomfördes med en manifest innehållsanalys som resulterade i femton underkategorier och tre kategorier: Sjukdomen styr livet, En trygg men frustrerande plats att bli vårdad och Framtiden skräms.

    Resultat: Sjukdomen styr personens liv på ett ofta skrämmande och befallande sätt. Vården kan vara en trygg men också en frustrerande plats att vistas på i långa perioder. Vägen mot att bli “frisk” kan ses som avlägsen och skrämmande då rollen som patient med en långvarig psykossjukdom är bekant och invand. 

    Slutsats: Stigmatisering påverkar tillfrisknandet negativt och kan ge ett lägre självförtroende hos patienterna. En individuell vårdplan tros kunna öka patienternas välbefinnande och stärka tillfrisknandet då patienterna upplever sig mer sedda och hörda av vården.

  • 138.
    Arvidsson, Sanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Eriksson, Ann
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete: - med fokus på moralisk stress2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Nurses think themselves to be stressed by time constraints and lack of resources. Moral distress arise out of dilemmas and these dilemmas emerge when there are limitations in the organization and conflicts between previous assessments and, contradicting thoughts about what can be done instead arise.

     

    Purpose: To examine the district nurse's experience of stress in their work on health center, focusing on moral distress.

     

    Method: A qualitative study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses and to analyze, manifest content analysis was used.

     

    Results: The district nurse´s experience stress in many different situations, lack of time and struggles with telephone counseling was the most prominent. The need for care is greater than there are doctor’s appointments and the district nurses cannot provide the care they desire. When meeting with patients, rules and procedures can be more obstructive than helpful, this often led to feelings of frustration and second guessing the right thing to do.

     

    Conclusion: District nurses experience stress, concern and frustration when there is too much workload, staff shortages, when times for doctors’ appointments are few and the communication between colleagues and patients is insufficient. The district nurses are facing these dilemmas because the rules and procedures in the organization prevent them from performing the care they desire. In other words, they are experiencing moral distress.

  • 139.
    Aschenbrenner, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Gyllerfelt, Viktor
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mäns upplevelser av att överleva en hjärtinfarkt: En litteraturstudie om hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av vår tids vanligaste sjukdomar och står för 30 % av dödsfallen i Sverige. Av de som drabbas är 60 % män som efter en hjärtinfarkt står inför en stor omställning och kan uppleva det svårt att lita på sin kropp. Detta kan begränsa möjligheten till ett gott välbefinnande och återgång till ett normalt liv.

    Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Vid analysen framkom fyra huvudkategorier som beskrev mäns upplevelse efter en hjärtinfarkt; En omskakande händelse, Livet förändrades, Vägen tillbaka och Upplevelsen av vården.

    Slutsatser: Män kan erfara hjärtinfarkten på individuellt olika vis. För att återanpassa män till ett drägligt liv efter en hjärtinfarkt behövs mer resurser och kunskap då männen kan uppleva en nytillkommen rädsla för döden, förändrad identitet samt svårigheter att acceptera och anpassa sitt liv. Genom professionell hållning och omvårdnad med ett patientfokuserat möte kan den unika livsvärlden uppmärksammas, vårdlidandet minskas och välbefinnandet ökas.

  • 140.
    Ask Persson, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sandberg, Caroline
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Anhörigas erfarenheter av att närvara vid ett prehospitalt hjärtstopp hos en närstående2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige påbörjades hjärt-lungräddning (HLR) på 5785 personer när ett prehospitalt hjärtstopp inträffade under 2017. Överlevnadschansen för dessa personer har ökat med ungefär 160% sedan år 2000 men ändå överlever endast cirka 600. Ett hjärtstopp bevittnas oftast av en anhörig. Det behövs kunskapsöversikter som belyser anhörigas erfarenheter, en kunskap som kan användas för att förbättra omhändertagandet av anhöriga.

    Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av att närvara vid ett prehospitalt hjärtstopp hos en närstående.

    Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts där åtta vetenskapliga artiklar identifierats och inkluderats. Av dessa var en kvantitativ, en både kvalitativ och kvantitativ och sex kvalitativa. Analysprocessen innebar att gå från helheten till delarna för att sedan skapa en ny helhet. Analysen är en sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Tre teman identifierades: Överväldigad av ansvaret att hantera situationen, Lättnad att lämna över ansvaret till ambulanspersonalen och Att närvara under HLR. Temana mynnade ut i sju undergrupper. Resultatet visade att de flesta anhöriga önskar att vara närvarande under HLR, att stöd från sjukvårdspersonalen var viktigt och att förmågan att starta HLR skiljde sig åt mellan de anhöriga.

    Slutsats: När ett prehospitalt hjärtstopp inträffar är det oftast de anhöriga som bevittnar händelsen. Att starta HLR i väntan på ambulansen kan oavsett om man har genomgått HLR-utbildning eller inte innebära kunskapsmässiga, fysiska och etiska utmaningar. Stöd och uppmuntran, information och svar på frågor underlättar för den anhörige såväl under pågående HLR som efteråt. Alla individer har olika behov av bekräftelse och det är därför viktigt att sjukvårdspersonalen ser till den enskilde individens behov.  De flesta anhöriga vill vara närvarande under HLR-behandlingen.

  • 141.
    Ask, Samuel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. 9008250814.
    Olsson, Tobias
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Postoperativ smärtbehandling på sjukhus: Sjuksköterskor erfarenheter2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Postoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.

    Syfte

    Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus.

    Metod

    En systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.

    Resultat

    Två teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens.

    Slutsats

    Tidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen. En god mellanmänskligrelation mellan sjuksköterskor och patient upplevdes som den mest övergripande underlättande faktorn för sjuksköterskor arbete. 

  • 142.
    Askarzade, Ahmad
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att vara i goda händer2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 143.
    Asp, Malin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Bengtsson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av hjärt- och lungräddningsituationer med och utan LUCAS2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige, ungefär 4000 får behandling och cirka 300 överlever. Ett snabbt agerande och start av hjärt-och lungräddning (HLR) med en god kvalité kan öka patientens överlevnadschanser. Ambulanssjuksköterskorna utsätts för stora påfrestningar när de behöver fatta snabba beslut och behandla patienten på olika platser som kan brista i säkerhet i arbetsmiljön. Som ett hjälpmedel vid HLR har de Lund University Cardiac Assist System (LUCAS) som utför bröstkompressioner på patienten. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av hjärt-och lungräddningsituationer med och utan LUCAS. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Vid HLR skapas många tankar och känslor hos ambulanssjuksköterskorna och för dem är det av vikt för att arbetet ska fungera att kunna skapa goda arbetsförhållanden och upprätthålla ett professionellt förhållningssätt i den stressade situationen, både för dem själva, patienten och de anhöriga. Hjärt- och lungräddning kan ge emotionell påverkan och en känsla av otillräcklighet inför patient och anhöriga. Den egna arbetsmiljöns säkerhet och fysiska belastning påverkar ambulanssjuksköterskornas arbetssituation. Fokus ska läggas på att göra det bästa, och det finns verktyg och hjälpmedel för att känna sig säker i sin yrkesroll, ett av dessa hjälpmedel är LUCAS. Slutsats: För att minska den psykiska stressen vid HLR krävs möjlighet till stöd och verktyg i olika former och därefter kontinuerlig utbildning och övning samt arbetslivserfarenhet från ambulansen. För att kunna ge alla samma förutsättningar till bra vård behöver LUCAS utvecklas för att passa alla individer.

  • 144.
    Asp, Margareta
    et al.
    Mälardalen University, Sweden.
    Wiklund Gustin, Lena
    Mälardalen University, Sweden.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hörberg, Ulrica
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lindberg, Elisabeth
    University of Borås, Sweden.
    Palmér, Lina
    University of Borås, Sweden.
    ”Samvetsstress och dåliga villkor bakom sjuksköterskeflykten”2017In: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, no 2017-05-04Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 145.
    Aspegren, Erini
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lundin, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelser av att ha växt upp med en psykiskt sjuk förälder: En kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykiska sjukdomar av olika slag är vanligt förekommande i vårt samhälle och i hela världen. Trots detta föreligger ett tabu och ett stigma kring psykisk sjukdom, vilket påverkar såväl den sjuke som de anhöriga negativt. Att växa upp med en psykiskt sjuk förälder kan leda till att barnen inte mår väl och kommer i skymundan.

    Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha växt upp tillsammans med en psykiskt sjuk förälder.

    Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, som har utgångspunkt i självbiografier. Data utifrån fem självbiografier har analyserats genom en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Barnens upplevelser sammanställdes i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna som framkom var Otrygghet, En betungande vardag och Saknad.

    Slutsats: Att som barn ha en förälder som är psykiskt sjuk leder till känslor av ansvarstagande, otrygghet och längtan efter ett vanligt liv. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar till barnet för att skapa tillit, samt upplyser barnet angående förälderns sjukdom och dess påverkan på familjeförhållandena, för att verka för en bättre hälsa för barnet.

  • 146.
    Athley, Ellen
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Rokka, Michaela
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Rummets betydelse vid vård av ungdomars sexuella hälsa.: En kvalitativ intervjustudie baserad på sjuksköterskors upplevelse.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 147.
    Atwine, Fortunate
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. MUST, Uganda.
    Hjelm, Katarina
    Linköping University.
    Health professionals' knowledge and attitudes to healthcare-seeking practices and complementary alternative medicine usage in Ugandans with diabetes: a cross-sectional survey2017In: Pan African Medical Journal, ISSN 1937-8688, E-ISSN 1937-8688, Vol. 28, article id 256Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Healthcare-seeking behaviour among persons with diabetes has been investigated to a limited extent, and not from professionals' perspective. The aim of the study was to describe healthcare professionals' knowledge, attitudes and practice concerning healthcare-seeking behaviour and the use of complementary and alternative medicine among persons with diabetes. Methods: A cross-sectional, self-administered questionnaire was conducted in western Uganda. Nurses, midwives or nurse assistants 72.2%, physicians 12% and clinical officers 10% volunteered to participate in the study with a total 108 (93% response rate) response rate. Descriptive statistics were used to analyse data with frequencies, percentages and summarized in tables. Results: Most of the healthcare providers perceived more uneducated people to be at risk of developing complications related to diabetes (66.7%) and that most of the patients with diabetes were not knowledgeable about signs and symptoms of diabetes before being diagnosed (75.9%). The main reasons inducing persons with diabetes to seek care outside the health care sector were reported to be seeking a cure for the condition, influence from the popular sector, the accessibility of the place and signs of complications of diabetes related to poor glycaemic control. Healthcare providers had relatively positive attitudes towards using complementary and alternative medicine. Conclusion: Insufficient knowledge about diabetes, compromised healthcare-seeking practices including drug procurement for diabetes seem to be barriers to diabetes management. Patients were thus reported to be burdened with co-morbidities of complications of diabetes related to poor glycaemic control.

  • 148.
    Atwine, Fortunate
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Mbarara University of Science and Technology, Uganda.
    Hultsjö, Sally
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Albin, Björn
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hjelm, Katarina
    Linköping University.
    Health-care seeking behaviour and the use of traditional medicine among persons with type 2 diabetes in south-western Uganda: a study of focus group interviews2015In: Pan African Medical Journal, ISSN 1937-8688, E-ISSN 1937-8688, Vol. 20, p. 1-13, article id 76Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Health-care seeking behaviour is important as it determines acceptance of health care and outcomes of chronic conditions but it has been investigated to a limited extent among persons with diabetes in developing countries. The aim of the study was to explore health-care seeking behaviour among persons with type 2 diabetes to understand reasons for using therapies offered by traditional healers.

    Methods: Descriptive study using focus-group interviews. Three purposive focus-groups were conducted in 2011 of 10 women and 7 men aged 39–72 years in Uganda. Data were collected through semi-structured interviews and qualitatively analysed according to a method described for focus-groups.

    Results: Reasons for seeking help from traditional healers were symptoms related to diabetes such as polydipsia, fatigue and decreased sensitivity in lower limbs. Failure of effect from western medicine was also reported. Treatment was described to be unknown extracts, of locally made products taken as herbs or food, and participants had sought help from different health facilities with the help of relatives and friends.

    Conclusion: The pattern of seeking care was inconsistent, with a switch between different health care providers under the influence of the popular and folk sectors. Despite beliefs in using different healthcare providers seeking complementary and alternative medicine, participants still experienced many physical health problems related to diabetes complications. Health professionals need to be aware of the risk of switches between different health care providers, and develop strategies to initiate health promotion interventions to include in the care actors of significance to the patient from the popular, folk and professional sectors, to maintain continuity of effective diabetes care. © Katarina Hjelm et al.

  • 149.
    Augustsson, Rebecka
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Olsson, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma sederade patienter i ventilator: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Titel: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma sederade patienter i ventilator: En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Den kritiskt sjuke intensivvårdspatienten behöver såväl resurskrävande som komplicerad behandling. Sedering administreras till patienter i ventilatorbehandling för att lindra ångest och smärta. Intensivvården bygger på multiprofessionellt samarbete och strävar efter individuellt anpassad sedering för att upprätthålla komfortabel sederingsnivå. Riktlinjer och bedömningsskalor är viktiga hjälpmedel vid bedömning och titrering av sedering. Det är utmaningar i att vårda sederade patienter och det ställer stora krav på intensivvårdssjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma sederade patienter i ventilator på intensivvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom individuella semistrukturerade intervjuer med tio intensivvårdssjuksköterskor. Nio av deltagarna var kvinnor och en var man. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat frambringade i följande tema Bedömning – En väg av utmaningar som belyste intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma sederade patienter i ventilator. Resultatet presenteras under två kategorier: Osäkerhet vid sederingsnivå och Brister vid sedering. Osäkerhet vid sederingsnivå blev påtaglig på grund av otydliga riktlinjer, svårigheter i att upprätthålla en individuell sederingsnivå och utifrån den komplicerade kommunikationen med patienten. Brister vid sedering blev påtaglig på grund av känsla av otillräcklighet och brist på både samarbete och kunskap försvårade ytterligare intensivvårdssjuksköterskans bedömning och titrering av sedering. Slutsats: Studien identifierar utmaningar som bidrar till osäkerhet och brister vid sedering. Dessa utmaningar bör förhindras genom utbildning för att bibehålla patientsäkerheten och möjliggöra god vård. Intensivvårdssjuksköterskan bör få insikt i de samhällsekonomiska vinster som god följsamhet till riktlinjer och bedömningsskalor frambringar.

  • 150.
    Aurell, Josefine
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Enlund, Jennie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors erfarenheter av arbetet med amningsproblem i barnhälsovården: ett personcentrerat perspektiv2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Breastfeeding is associated with many health benefits for both mother and child. In spite of that, almost a quarter of women stop breastfeeding within a couple of weeks for various reasons, such as breastfeeding problems and experiencing a lack of support. Women who have problems breastfeeding are primarily referred to paediatric healthcare, which plays an important role to promote breast feeding and to offer support with possible issues. This requires knowledge and enough time. Child health nurses’ experiences in this field can highlight possible areas of improvement regarding support for women with breast feeding problems. 

    Purpose:To describe child health nurses’ experiences of working with breastfeeding difficulties.

    Method:A qualitative approach, in which semi-structured interviews were carried out with eight nurses. The selection was made strategically within two regions in southern and central Sweden. Qualitative contentanalysis was used as method for analysis.

    Results: Thechild health nurse has a varied and challenging job that relates to every unique patient encounter. They rely on their expertise and experience acquired through different specialist medical training, in-house training and number of years in their profession in a Child Health Centre.  More education on breastfeeding is required. Mother’s desire to breastfeed is brought into focus, while the health of both the mother and her baby is taken into consideration. 

    Collaboration such as handovers, counselling and meetings in interprofessional teams to exchange information and knowledge with other health care providers is an important aspect of child health nurses’ work. 

    Conclusion: It is important to have a solid knowledge base in order to provide help and support when patients have breastfeeding problems. In addition to this, a child health nurse needs to be responsive and be able to meet different individuals in their particular situation. Collaboration with other health care providers plays a valuable role and can be improved.  

1234567 101 - 150 of 2123
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf