lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 327
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Franksson, Madelen
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Inkluderingsidealen: -En kritisk granskning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Den här studien innefattar en kritisk granskning av inkluderingsidealen med syftet att granska hur inkluderingsidealen påverkar undervisningen och vilka konsekvenser det får för barn i behov av särskilt stöd. Inom svensk skola finns en vision om att inkludering ska råda och utbildningen ska utformas utifrån inkluderande premisser. Inkludering framställs som något positivt och eftersträvansvärt inom en stor del av den vetenskapliga diskursen inom specialpedagogik. Konceptet en skola för alla står för elevers värde och lika rätt att delta i samhörighet och gemenskap utifrån inkluderande premisser. Konceptet en skola för alla innefattar en rad demokratiska och humanistiska ideal som till exempel jämlikhet, frihet, förmåga att välja, rationalitet och förnuft och så vidare. Studien bygger därav på humanism som teoretisk utgångspunkt utifrån allas lika värde där människosyn, samhällssyn och kunskapssyn är centrala begrepp. Specialpedagogiska perspektiv synliggörs där det kompensatoriska, det kritiska- samt dilemmaperspektivet framläggs. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod genom insamling och analys av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, två rektorer och en chef. Studiens resultat visar att en skola för alla är till för alla elever utifrån att alla är likvärdiga i samklang med humanistisk människosyn. Skolans syfte står i motsats till varandra där varje barn ska värderas och bedömas men alla ska ha samma värde. Utifrån analysen framkommer att dilemman tillstöts och konsekvenser av inkludering blir synbara då alla ska nå samma mål oavsett förutsättningar och olika värderingar kolliderar med varandra kring vems behov som har företräde någon annans vilket påverkar undervisningen, elever och lärare negativt. Genom intervjuer blir det uppenbart att inkludering är ett omtvistat begrepp. Resultatet visar att lärare är ganska tveksamma till inkludering.

  • 102.
    Freij, Jacob
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Professionellt kapital och digital kompetens2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är en del i utvärderingen av ett förbättringsarbete på en f-6 skola inom området digital kompetens. Den teoretiska bakgrunden till studien är teorin om professionellt kapital av Andy Hargreaves och Michael Fullan. Professionellt kapital utgörs av den gemensamma produkten av humankapital, socialt kapital och beslutskapital Hargreaves &Fullan (2012). Utifrån teorin ställdes hypotesen att lärarna skulle utveckla det professionella kapitalet i aspekten att utveckla elevers digitala kompetens om de deltog i förbättringsarbetet. Syftet var att undersöka hur lärarna uppfattar att det professionella kapitalet i aspekten elevers möjlighet att utveckla digital kompetens, utvecklats på skolan till följd av förbättringsarbetet. Studien är en kvalitativ deduktiv studie där semistrukturerade intervjuer använts för att undersöka åtta lärares uppfattningar. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna upplever att de har utvecklats olika mycket och inom olika områden som utgör teorin om professionellt kapital och att studiens hypotes därmed inte kan bekräftas. Det svårt att säga om utvecklingen beror enbart på förbättringsarbetet eller om denna utveckling också har andra orsaker. Att organisera förbättringsarbete genom ett distribuerat ledarskap och avsätta tid och resurser på det sätt som gjorts får anses vara framgångsrikt. Framgångsrikt har också varit att lärarna genomfört detta tillsammans och att det innehållit praktiska elevnära moment.

  • 103.
    Fritzén, Lena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Krantz, Joakim
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lärarprofession i förändring2018In: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Krantz, Joakim & Sundberg, Daniel, Kalmar, Växjö: Linnaeus University Press, 2018, p. 163-192Chapter in book (Other academic)
  • 104.
    Fälth, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Nord, Anna
    Kalmar municipality.
    Reading strategies in high school: high school students’ experiences of an inclusive education approach2018In: International Journal of Social Sciences and Education, ISSN 2227-393X, E-ISSN 2223-4934, Vol. 8, no 2, p. 29-37Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate high school students’ experiences of an inclusive education approach using reading strategies. This is a way of teaching focusing on understanding text on the basis of what happens before, during and after reading. A high-school grade 3 class read two short stories together and processed them in the whole class and in small groups with the reading strategies as a basis. Another aim was to investigate whether students could describe their learning about the text on a meta-cognitive level after taking part of the reading comprehension teaching including reading strategies. The results show that students experience teaching withreading strategies as an approach that engaged them. On a meta-cognitive level, students could express how their reading comprehension altered in the interaction with others and how this systematic approach to reading contributed to a learning experience that they considered transferable to other contexts.

  • 105.
    Fälth, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Nordström, Thomas
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Andersson, Ulrika
    Linköping University, Sweden.
    Gustafson, Stefan
    Linköping University, Sweden.
    Assessment Support as Part of Teacher Duties in the Subject of Swedish at the Elementary Level2019In: International Journal of Learning, Teaching and Educational Research, ISSN 1694-2493, E-ISSN 1694-2116, Vol. 18, no 4, p. 85-109Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine and describe the use of a formative assessment support regarding reading instruction in grades 1-3, viewed from a teacher perspective. Sixty-five teachers from all parts of Sweden responded to a questionnaire, who had used the support for at least one year. Of the participant teachers, nine were interviewed for the purpose of performing an in-depth analysis of the questions. The teachers stated that the primary use of the assessment results was to identify students in need of extra support, as a basis for performance appraisals, as well as for further lesson planning. Formative assessment was, on the one hand, described as a concrete practical method and, on the other hand, as an attitude. The results also indicate a feeling of frustration that, notwithstanding the current deeper insight into what every student needs, the teaching still proceeds on some middle-ground path or level.

  • 106.
    Gardesten, Jens
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att hantera lärarbristen: Erfarenheter från skolor som anställt heltidsmentorer2019In: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, no 3, p. 34-48Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Schools in Sweden need to handle an acute lack of teachers. One way to handle this problem is to hire new staff who can work with social and administration tasks, enabling the teachers in school to teach some more classes instead. This study examined two secondary schools in Sweden where this way to solve the problem was tried out. The aim of the study was to highlight possible consequences for teachers’ core practices (teaching), and discuss whether more teaching might involve another sort of teaching. In this analysis, Ryle´s distinction of “achievements” versus “tasks” was being used (Ryle, 1949). Another aim was to highlight possible consequences for teacher-student relationships and possible consequences for the teachers´ working conditions. The empirical base was five focus group interviews with the teachers. The findings indicate that the new work model might turn into a “mechanical teaching”, more of an achievement than a task, in Ryle´s sense. Moreover, while new staff was hired to solve social problems among students, teachers still describe how they handle acute conflicts in the school environment; “because I´m an adult”. Finally, even though the working conditions are still demanding, the clarifying of job boundaries has contributed to less work stress.

  • 107.
    Gerrevall, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Linnéuniversitetets försöksverksamhet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linnéuniversitetet är ett av två lärosäten som deltar i den försöksverksamhet med lämplighetsbedömning i samband med antagning till lärar- och förskollärarutbildningen, som initierats av utbildningsdepartementet och som Universitets- och högskolerådet (UHR) ytterst ansvarar för. Jönköping University är det andra lärosätet. Beslutet om vilka lärosäten som skulle få delta i försöksverksamheten fattades efter ansökan och extern granskning av UHR 2014-05-22.  Försöksverksamheten genomförs under 2015–2018, medan lärosätenas uppdrag sträcker sig fram till och med juni 2017, och UHR ska senast den 3 maj 2018 redovisa utfallet av uppdraget till regeringen. I det följande beskrivs försöksverksamheten vid Linnéuniversitetet, dvs. hur denna förberetts, organiserats och genomförts, vilket utfall försöksverksamhetens skarpa prövning resulterat i samt hur lämplighetsbedömningen upplevts av involverade sökande och bedömare.

  • 108.
    Glans, Julia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Salo Weinsjö, Amanda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    "Sammanbrott är ju ett misslyckande från vuxenvärlden": En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av sammanbrott i familjehemsplaceringar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänstens avdelning barn och unga uppfattar sammanbrott i familjehemsplaceringar, vilka faktorer som socialsekreterarna anser påverkar sammanbrott och hur de professionella påverkas av sammanbrott i familjehemsplaceringar. Ett sammanbrott inom socialtjänsten när en placering av någon anledning får avbrytas.

     

    De metodologiska utgångspunkter som används i studien är hermeneutisk kunskapsteori och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex professionella som arbetar med barn och ungdomar som är placerade i familjehem. Studiens teoretiska utgångspunkter är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv och von Wrights relationella perspektiv. I studiens resultat tydliggörs vikten av att matcha ett barn med rätt familjehem för att motverka sammanbrott, flera av respondenterna redogör för en svårighet i detta med tanke på deras höga arbetsbelastning. Likaså hävdas av respondenterna att barn som är med om sammanbrott aldrig ska hållas ansvariga för det som hänt, då de i flera fall har en tung ryggsäck att bära. Det framgår också att ett sammanbrott genom professionellas upplevelser är ett misslyckande, både från socialtjänstens sida och men också från vuxenvärldens. En slutsats av studien är att ett sammanbrott kan vara en svår upplevelse för samtliga inblandade.

  • 109.
    Gromilic, Ilhana
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Smoljan, Ivan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Min profession är socialpedagog - men det blev något annat: En kvalitativ studie om socialpedagogens arbete i skolan utifrån socialpedagogens perspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det socialpedagogiska arbetet i skolan och dess status utifrån socialpedagogens perspektiv. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt där semistrukturerade intervjuer tillämpas. Studiens resultat visar att det finns en problematik kring den socialpedagogiska titeln i skolan. Studien visar även att professionens arbetsroll kan feltolkas samtidigt som de arbetar mot att bli sedda för den profession de är. Vidare visar resultatet att samarbetet mellan socialpedagogen och de andra professionella i skolan har en positiv påverkan på arbetet. Vi har utgått från professionsteorin utifrån Brante (2009; 2014) och Freidsons (1994) förklaring, som visar på att professioner är viktiga då de skapar en positiv påverkan på samhället genom att med sin kunskap bidra till ett välfungerande samhälle. Slutsatsen vi kommit fram till visar att den socialpedagogiska titeln är relativt ny i skolan och att det i vissa fall kan vara oklart vad en socialpedagogs uppgift är. Med ett gott samarbete och öppna dörrar kan man nå upp till målet, att göra professionen uppenbar.

  • 110.
    Grozdanic, Anel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Svensson, Sam
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Förebyggande arbete inom skolan: En kvalitativ studie om skolpersonalens upplevelser av förebyggande arbete mot psykisk ohälsa och skolmisslyckande2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lärare och annan skolpersonal möter dagligen elever med psykisk ohälsa eller svårigheter i skolan och det landar ofta på skolan att hantera det. Detta är ett viktigt ämne att få mer kunskap om för att kunna utveckla det förebyggande arbetet i skolan. Syftet är att införskaffa en fördjupad förståelse för  skolpersonalens upplevelser och erfarenheter av det  förebyggande arbetet med psykisk ohälsa och skolmisslyckande hos elever. I denna studie användes Richard Jessor’s problem behaviour theory för att få en  djupare förståelse av sambandet mellan risker och  problematiska beteenden. Studien präglas av en kvalitativ ansats och hermeneutisk samt interpretivistisk utgångspunkt. Sex intervjuer gjordes med tre lärare och tre rektorer. Resultatet visade att skolan använder sig av en rad olika förebyggande insatser såsom värdegrundsarbete samt att de har aktiva insatser såsom extra anpassningar  och särskilt stöd   som de kan använda sig av om elever visar psykisk ohälsa eller riskerar att missa kunskapsmålen. Risken att inte klara kunskapsmålen kan bero på frånvaro eller andra  svårigheter i skolan vilket också sågs som varningstecken. Skolpersonalen upplever ofta att samverkan mellan skolan och andra aktörer blir bristfälligt och detta upplever personalen också som svårt. Mobbning har enligt respondenterna förändrats från fysisk form till psykisk mobbning och utanförskap, vilket motstrider tidigare forskning. Svårigheten enligt respondenterna är att upptäcka mobbning.

  • 111.
    Gunta, Aron
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ett bra ledarskap: En intervjustudie om vad skolpersonal uppfattar sombra ledarskap i skolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna C-uppsats i pedagogik är en kvalitativ studie som är baserad på̊ ledarskapsteorier och ledares egenskaper. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad skolpersonal uppfattar som bra ledarskap i skolan. I uppsatsen presenteras en kort historisk bakgrund av ledarskapets förändring. Sedan följer grundläggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation och motivation. Dessa teorier är viktiga för analys- och resultatavsnitt. Data till studien samlas genom intervjuer. Totalt genomförs fem stycken intervjuer. Alla intervjupersoner jobbar inom vuxenutbildningen. Förklaringen till allt detta ligger i att alla intervjupersoner jobbar i en skolform där olika kulturer, etniciteter, generationer och genus möts och att där dessa olikheter gör någonting som är gemensamt. Insamlat data transkriberas och det undersöks där vad som kännetecknar ett bra ledarskap i skolan. En sammanfattande diskussion av analys och resultat görs. Uppsatsens slutsats är att ledare är olika och att dessa olika ledare reagerar olika i många olika situationer.

  • 112.
    Gustafson, Stefan
    et al.
    Linköping University, Sweden.
    Nordström, Thomas
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Andersson, Ulrika B.
    Linköping University, Sweden.
    Fälth, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ingvar, Martin
    Karolinska Institutet, Sweden.
    Effects of a formative assessment system on early reading development2019In: Education, ISSN 0013-1172, Vol. 140, no 1, p. 17-27Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We present quantitative results from the pilot-year of a large scale Swedish educational project in reading development called LegiLexi, inspired by research within the Response to intervention and Formative assessment traditions. The vision of the project is that every pupil should reach adequate reading skills at the end of grade 3 in primary school. LegiLexi contains a formative assessment tool and a teacher course, which are linked together. We describe LegiLexi and analyze quantitative effects of the pilot year regarding reading development for pupils in grade 1. The design included three conditions; full access to LegiLexi, access only to the formative assessment tool, and control. Results showed that the group with full access to LegiLexi improved their word decoding and reading comprehension the most. For language comprehension, the Formative assessment only group showed the highest improvements. Thus, the features of LegiLexi seem to help enhance critical reading skills. Some changes will be made in the project to strengthen methodological aspects and further facilitate pupils’ reading development.

  • 113.
    Gustafsson, Peter
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Larsson, Pontus
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Socialpedagogens roll inom socialtjänsten2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att belysa socialpedagogens roll inom socialtjänsten. Vilka arbetsuppgifter har socialpedagogerna? Vilken roll har de i relation till andra yrkesgrupper? Och hur uppfattar de deras egna kompetens? Vi valde att avgränsa oss till individer som erhållit en filosofisk kandidatexamen inom ungdom- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. Vi använde oss av en kvalitativ studie där resultatet visade på en intressant bild av respondenternas upplevelser av sin situation inom socialtjänsten. Studiens resultat visade på att det inte fanns någon förbestämd arbetssituation för personer som jobbar inom behandling då såväl titlar och arbetsuppgifter skilde sig, men att samtliga såg sin kompetens som ett välkommet inslag inom verksamheten. Arbetsuppgifterna var inte svart eller vit, det fanns med andra ord inga bestämda arbetsuppgifter utan de påverkades utav flera olika faktorer så som personliga, utbildning samt organisatoriska.

  • 114.
    Gustavsson, Erik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Justice and the value base of school choice: Discursive displacements in Swedish school choice policy 1975-20182018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Is school choice fair? The main argument is to give citizens greater influence over their lives and to promote a more pluralistic and pedagogically innovative education system through competition. At the same time, research as well as OECD-reports show that some choice and school funding arrangements tend to strengthen the segregation within and between schools (Ambrose, 2016; OECD, 2012a, 2012b; Trumberg, 2013). Ultimately, school choice concerns issues of what education pupils should have access to, where, and how this should be decided. From this point of view, school choice is to be regarded an issue of justice. Justice, however, is certainly an essentially contested concept, with Gallie’s (1956) terminology. The essence of the concept, as well as the approaches to explore it, varies greatly. One could though, with education philosopher Harry Brighouse (2004), claim that the most fundamental task of a theory of justice concerns: “assigning relative weights to different values to decide exactly which value should prevail and how in particular situations” (Brighouse, 2004, s. 4). A central aspect of exploring the justice dimensions of school choice therefore has to do with identifying the values underpinning it, then arguing how these values should be weighted in relation to each other. The subject of this paper can be described as the value base of school choice (cf. Schüllerqvist, 1996). School choice, in some form, is present in most European education systems. Sweden, however, constitutes a historically interesting case, since the education system during the past 50 years has undergone a shift from strong state control to a deregulated choice system with great freedom of establishment for independent schools. The Swedish case is also especially relevant from a policy perspective, since the reform can be described solely as a policy reform, and thus not a result of religious or historical traditions. The aim of the paper is to characterize the value base of school choice in Sweden during the period 1975-2018, with the following research question: What discursive shifts and continuities can be seen in the debate on school choice and independent schools when studying policy documents from the investigated period? Discourse here refers to a certain way of speaking of something, here represented by the values obtaining recognition and legitimacy in a certain time (cf. Foucault, 1993). Given Apple’s (2004) understanding of the education system as ideologically and politically contested, I view policy documents as valuable empirical assets, since their inherent discourses can be viewed as carriers of these contentions. The paper constitutes an empirical step in a thesis project with the overall purpose of exploring and critically discussing the justice dimensions of school choice. At this point I explore the "public discourse" of school choice, identifying the values historically and currently supporting school choice policy in Sweden. Following this, I will later critically discuss the value base from a philosophical point of view, using three conceptions of justice. I will apply John Rawls’ (1971/2005, 2001) theory of justice as fairness to examine education and school choice as fundamental rights within the society’s basic structure. Amartya Sen’s (1980, 1992) and Martha Nussbaum’s (2011) capability approach will provide a discussion on how education contributes to functions and capabilities in people’s lives and whether school choice could promote or inhibit them. Finally, Nancy Fraser’s (2008; Fraser & Honneth, 2003) principle of parity of participation will complement the distribution-oriented theories with a perspective on recognition. The analysis is based on a comprehensive reading of policy documents (government bills, motions, official reports and other policy texts). The search and selection of documents was made mainly through the Swedish Parliament's website, and based on certain keywords (independent school, individual schooling, individual education, school choice). In the selection, I also used the concept of intertextuality (Fairclough, 1992), searching for the chain of meaning and content between different texts. From a practical point of view, this mean that I have continuously supplemented my material with documents frequently referred to in my first text selection. Since emphasis is put on characterizing the value base of school choice, and not particularly to outline the views of specific political parties, government bills and official reports of the government have been prioritized in the analysis. The government bills are usually based on one or a few reports, which contains policy suggestions as well as statements from different stakeholders. The distinction 1975-2018 is made due to the official report conducted 1973-1975 with the subject of civil rights and freedoms (SOU 1975:75). In the after play of the investigation, political voices were raised to claim the constitutional right for parents to choose school for their children (Mot. 1975:75:2553). The presentation will cover this issue, as well as other prominent discussions on school choice and independent schools in Swedish politics. To emphasize the global perspective and the influence from transnational policy actors, the presentation will also include OECD reports. The analysis is of a more conceptual kind, aiming to generate useful value concepts that can be used for further philosophical thought in relation to the justice conceptions mentioned. The discussion will therefore center around the broader historical strokes. Excerpts from the documents will be used to highlight the characteristics of the value base as well as the discursive shifts and continuities that can be seen during the investigated period of time. The value base of school choice is characterized by three core values: equality, pluralism and individual freedom (cf. Godwin et al., 1998; Perry, 2009). These values are present during the entire period, but with a change of meaning and status due to a discursive displacement from a "public good" to a "private good" discourse on education. In the 70s and 80s, until the actual reform in 1992, school choice was part of a more democratic and public agenda. The introduction of school choice was considered a way of decentralize the state's decision power over people's lives. By extended governmental grants to independent alternatives - with the requirement of charge-free education - the idea was to create a more equal education system where all families could exert influence over their education. That school choice could create a more pluralistic orientation was also framed as a somewhat collective argument, meaning that pluralism revitalizes the school system as a whole, benefiting everyone. During the 00s, the value base is defined with regards to a more individualistic conception of education, emphasizing the individual responsibility as well as the "private good" side schooling. Choice is here viewed more or less as something fundamental in Western democracies. In the documents, this means that choice is primarily there for individual life projects. Within this line of thought, pluralism is regarded as important mostly because it enables a wider range of individual opportunities of choice. In the policy documents of recent years, a shift towards a strengthened (in)equality discourse can be seen. This applies to both domestic and transnational actors (OECD, 2015; SOU 2017:35) and concerns especially the possibility of using school choice to counteract segregation. It is worth noting, however, that the confidence in rational choices and market mechanisms remains strong.

  • 115.
    Gustavsson, Erik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    The value base of school choice: A historical and discursive perspective2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research Topic During the development of school choice policies in Sweden the values of pluralism, parental influence and equal education for all children where present in different ways. Since the reform in 1992, the idea of parental choice in education has reached almost a level of political consensus. However, due to declining PISA-results and increased school segregation, the political debate on school choice in Sweden nowadays has heated up after having maintained status quo since the middle of the 90s. One example is the latest report from the Swedish School Commission, which on the basis of OECD-recommendations suggests school choice-targeted solutions for balancing the values mentioned above (OECD 2015, SOU 2017:35). The aim of this paper is to characterize the value base of the school choice debate during the period 1975-2017, with the following research question: What discursive shifts and continuities can be seen in the debate on school choice and independent schools when studying political documents from the investigated period? Theoretical and methodological framework My overall understanding of the education system take departure from curriculum theory, i.e. I view the curriculum as ideologically and politically contested (Apple 2004). In this presentation, the focus is directed to how the value base of school choice is discursively constructed and changing, emphasizing the values and “truths” that obtain recognition and legitimacy over time (Schüllerqvist 1996). The analysis is based on a comprehensive reading of political documents (motion, government bills, official reports and policy texts). The searching and selection of documents was centered around some key words as well as the principle of intertextuality (Fairclough 1992). I will provide a brief summary of the values and arguments discussed in the 70s and 80s, but the presentations main focus will be on the present. Excerpts from documents will be used to highlight the characteristics of the value base of the school choice debate. Findings and relevance for Nordic educational research The Swedish school choice debate circles around four values: parental influence, diversity and pluralism, equal education and the tension between public and private good. The most significant trend over time is perhaps a narrowing of the democratic and pedagogical goals of school choice. However, during the 2010s, a small shift can be seen, putting stronger emphasis on how to use school choice to counteract school segregation. The actual right to choose, however, still seems uncontested and is considered “here to stay”. The relevance for Nordic education research is mainly tied to the possibility of comparing what values have shaped the Nordic education systems over time, but also in gaining understanding of how transnational policy actors more and more seems to define domestic politics. 

  • 116.
    Hadzic, Jasmina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Björkhag, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att förebygga psykisk ohälsa i förskolan: En undersökning om erfarenheter och utmaningar bland pedagoger2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att göra en undersökning av pedagogers erfarenhet av att möta barn som befinner sig i psykisk ohälsa på förskolan. I studien har vi genomfört en enkätundersökning som besvarats av 44 verksamma pedagoger samt intervju i fokusgrupp med fem deltagare. Resultatet visar att pedagoger har viss erfarenhet av att möta barn i psykisk ohälsa. Det behövs verktyg, kunskap och förebyggande metoder för att nå och arbeta med psykisk ohälsa i förskolan. I studien framgår det att pedagoger behöver arbeta med förebyggande insatser och i ett nära samarbete med andra professioner samt familj för att stötta barn som befinner sig i psykisk ohälsa.

     

    I samhället finns idag ett stigma kopplat till psykisk ohälsa som leder till att människor inte vill visa eller berätta att de är drabbade av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är något som är påverkat av samhällets attityder, okunskap samt fördomar. Detta är något som kan resultera i att människor väljer att dölja sina beteenden för att inte uppfattas avvika.

    Barn på förskolan hamnar i sammanhang där de snabbt lär sig vilka beteenden som anses vara rätta och vilka beteenden som utmärker sig som negativa. Detta är en av faktorerna som påverkar pedagogers förutsättningar för att upptäcka psykisk ohälsa på förskolan.

     

    Psykisk ohälsa kan leda till oro, utbrott och hyperaktivitet hos barn och behöver därför lyftas fram och för att diskuteras med hjälp av det normkritiska perspektivet, där fokus läggs på att se barnets rop på hjälp och utifrån det utmana och förändra verksamheten så att ett tillåtande klimat råder för alla. Det är även väsentligt att utmana de normer som finns satta för att skapa goda förutsättningar. Barn som inte får stöd kan utveckla fortsatta svårigheter i vuxen ålder, därför behöver de vara i goda sammanhang där de uppfattar sin tillvaro som sammanhängande och begriplig för att uppnå hälsa framför ohälsa och utifrån det få ökad känsla av sammanhang, KASAM.

  • 117.
    Hall, Yvonne
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Svensson, Inger
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att träna stavning på gruppnivå: En interventionsstudie med "Dagens ord-metoden"2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur stavning påverkas av en intervention med stavningsträning på gruppnivå i jämförelse med stavningsträning i ordinarie undervisning. Samtliga elever i årskurs 2 och 3 på två skolor i södra Sverige, sammanlagt 154 elever, deltog i studien. Av dessa deltog 71 elever i interventionen, resterande 83 elever fungerade som jämförelsegrupp. Eleverna i interventionsgruppen fick vid tre tillfällen i veckan under fem veckor träna stavning enligt Dagens ord-metoden. Studiens syfte var även att undersöka om eventuella resultat av interventionen kvarstod efter tre månader utan stavningsträning samt om vissa elever gynnades mer än andra av interventionen. Studien genomfördes med pre- och posttest samt ytterligare ett posttest tre månader efter interventionens slut för att mäta kvarstående resultat. Som mätinstrument användes LäSt-stavningstest på pre- och posttesten. Resultatet av studien visar att interventionsgruppen på samtliga posttest förbättrat sin stavning i förhållande till jämförelsegruppen. Resultatet av studien visar att stavningsträning på gruppnivå med Dagens ord-metoden haft positiv påverkan på interventionsgruppens stavningsutveckling och att resultaten av interventionen kvarstår efter tre månader. Studien kan ses som ett framgångsrikt samarbete mellan lärare och speciallärare där elever i ett sociokulturellt perspektiv inkluderas och ges möjligheter att utveckla sin metakognitiva förmåga.

  • 118.
    Hallsén, Stina
    et al.
    Uppsala Universitet.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Variations on Modernisation: Technological Development and Internationalisation in Local Swedish School Policy From 1950 to 20002018In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Since WWII, Sweden has had an international reputation for being modernand progressive, with schooling that provides equal opportunities for allchildren. Analysing local enactment of the national pursuit ofmodernisation in two contrasting municipalities, this paper offers newperspectives on Swedish education history beyond the image ofschooling as a uniform national project. The concepts of technologicaldevelopment and internationalisation are applied to capture the ideasand visions inherent in this modernisation. The study demonstrates,through the example of the rural municipality of Tierp and themunicipality of Stockholm, the complexity of the modernisation processand the interplay between divergent interpretations of national reformsand local enactment of modernisation.

  • 119.
    Hansen, Jill
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Jakobsen, Mattias
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    De osynliga flickorna: En kvalitativ studie av hur vetenskaplig kunskap om flickors ADHD implementeras i den pedagogiska praktiken2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie har vi, utifrån en kvalitativ ansats där vi använt implementeringsteori som analysinstrument, studerat hur vetenskaplig kunskap implementeras i pedagogisk praktik med utgångspunkt från flickor med ADHD. Vi har studerat skolans styrkedja i en mindre kommun i Sverige. I studien har vi gjort nedslag i såväl den övre nivån; den så kallade formuleringsarenan, som den lägre nivån; den så kallade realiseringsarenan. Flickor med ADHD är en grupp som enligt forskningen generellt sett upptäcks senare än pojkar med ADHD. Anledningen till detta är att flickor uppvisar andra symptom än pojkar. Konsekvensen av detta är att flickor med ADHD till viss del blir en osynlig grupp i skolan, och får hjälp och stöd först senare i livet. Vi har studerat styrkedjan i kommunen för att se hur olika aktörer arbetar med att föra in vetenskaplig kunskap med utgångspunkt från flickors ADHD i skolan. Då det finns forskning och kunskap kring hur ADHD manifesterar sig hos både flickor och pojkar, tror vi att en viktig del i att kunna erbjuda reellt stöd handlar om att implementera den kunskap som redan finns. Vår studie visar att flickor är svåra att upptäcka eftersom uppfattningen om ADHD utgår från en pojknorm. Vi ser också att vetenskaplig kunskap om flickors ADHD har svårt att få genomslag i organisationen, samt att aktörerna i styrkedjan, beroende på om de befinner sig i formulerings- eller realiseringsarenan, uppfattar visionen om ett tillgängligt lärande och möjligheten att implementera den på olika sätt. Vi kan se att det bedrivs ett målinriktat arbete i kommunen utifrån visionen om ett tillgängligt lärande, och att det är av betydelse hur denna vision förmedlas och uppfattas i styrkedjan. Betydelsefullt är att det finns ett inslag av både -down och bottom-up-perspektiv mellan styrkedjans formulerings- och realiseringsarena.

     

  • 120.
    Haradinaj, Teuta
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Davidsson, Amanda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Motivation - Vems är ansvaret?: En kvalitativ studie om professionellas upplevelser av motivationsarbete med depressiva patienter inom psykiatrin.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa vårdpersonals uppfattning om betydelsen av motivation vid behandling av patienter som diagnostiserats för depression inom den psykiatriska vården. Studien har utförts på ett kvalitativt arbetssätt och undersökningen är baserad på sju intervjuer med yrkesverksamma inom psykiatrisk verksamhet. Resultatet presenteras utifrån en fenomenografisk ansats och resultatet visar att det finns splittrade uppfattningar kring hur man arbetar med motivation samt vem som bör det yttersta ansvaret i förändringsarbetet. Studien visar att det finns en gemensam bild hos deltagarna att relation och bemötande är viktiga faktorer i arbetet med depressiva patienter men att mycket av arbetet är baserat på vilket synsätt den professionelle har på depression. Slutsatsen tyder på att motivationsarbete är avgörande i arbetet med depressiva patienter men att det inte råder en enhetlig bild på hur man arbetar för att skapa motivation till förändring.

  • 121.
    Hedberg, Sandra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Chefers syn på ledarskapets roll vid större förändringsarbeten: En studie inom två organisationer.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 60 credits / 90 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga viktiga faktorer för ett pedagogiskt ledarskap vid större förändringsarbeten. 14 personer i ledande ställning inom två olika organisationer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning: Hur beskriver chefer faktorer av betydelse för ledarskapet vid större förändringsarbeten? Syfte och frågeställning har valts utifrån tesen att större förändringsarbeten är en komplicerad pedagogisk praktik vid vilken ledarskapet är ett av de viktigare verktygen för genomförande och framgång. Studien grundas på en kvalitativ ansats och vid intervjuerna har använts ett semistrukturerat intervjuunderlag.

    Studien visar att intervjuade chefer anser att kommunikation är den viktigaste faktorn för ett ledarskap vid tider av större förändringsarbeten. Kommunikation rankades högst med betyget 4,3 av 5 möjliga, tätt följt av delaktighet som gavs betyget 3,9. På tredje plats rangordnas transparens/öppenhet (betyg 2,7) och på fjärde plats rangordnas tydlighet (betyg 1,9). Övriga framröstade faktorer, vilka rankades lägre, var coachning/handledning, chefs tilltro till de anställda, chefs egen tro på förändringen m.m.

    Samtliga intervjuade personer med ett undantag gav uttryck för samstämmiga ledarskapsfilosofier som grundar sig i det transformativa ledarskapet. Detta faktum  skulle kunna förklara det samstämmiga resultatet. Samstämmighet framkom trots att personerna arbetar inom två skilda organisationer, en politisk och en industriorganisation. Endast en person, som arbetar inom industriorganisationen, bedömdes vara en transaktionell ledare. Samtliga chefer hade någon form av ledarskapsutbildning.

  • 122.
    Hedfors, Irene
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Meningen med äldres akademiska studier: - ur ett individuellt perspektiv och ett samhällsperspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på meningen med äldres akademiska studier ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Med äldre avses individer 65 år och äldre. Studien är kvalitativ, och det kunskapsteoretiska perspektivet är tolkningsinriktat. Resultatet bygger på intervjuer. Informanterna studerar eller har studerat på grund- och avancerad nivå, i uppdragsutbildning och i doktorandutbildning på större universitet i mellersta och södra Sverige. Även handledarna i uppdragsutbildningen har intervjuats. Studien omfattar totalt 30 personer. Intervjuerna tolkades, tematiserades och resultatet redovisas under temana Meningar och möjligheter för individen, Samhällsrelevans och Äldres erfarenheter och akademin. Temat Meningar och möjligheter handlar om hur akademiska studier bidrar till ökad självkänsla, kunskapsgemenskap och verkar som livselixir, nämligen hälsa, rollövergång, att få ge tillbaka och relationer. Vad seniorstudenterna upplevde som meningsfullt för individen ansågs oftast också ha samhällsrelevans. Temat Samhällsrelevans handlar om hur individens möjligheter att vara livsvarigt aktiv medborgare ökar genom akademiska studier. Samhällets konstruerade normer kring åldrande kan dock ibland fungera hindrande. Ett par doktorander upplevde åldersdiskriminering. När det gäller äldres erfarenheter och akademin visar resultatet att erfarenheter kan vara både en tillgång och ett hinder. Handledarna exemplifierar hur äldre påverkar gruppdynamiken och samtalet i undervisningen samt tillför praktisk kunskap. Äldres erfarenheter blev hinder för lärande när kunskaperna var tidsbundna eller de äldre ansåg sig veta hur saker är utan förmåga att reflektera över det egna perspektivet. Resultatet analyserades med hjälp av teorier om lärande, teorier om norm och livsroller samt teorier om det multigenerella klassrummet. Analysen visar att äldres akademiska studier har existentiella och sociala värden med betydelse för livsrollen. Äldres närvaro inom akademin skapar multigenerationella klassrum som ger didaktiska utmaningar med outforskade möjligheter. De äldres egen kunskapsproduktion i form av uppsatser och avhandlingar har samhällsrelevans liksom de äldres upplevelse av hälsa, av att kunna och klara av samt finna ett meningsfullare liv genom studier. Den demografiska utvecklingen påkallar att samhället adresserar och planerar för det självklara livslånga lärandet fritt från diskriminering, ett relevant krav i ett civiliserat kunskapssamhälle på 2010-talet.

  • 123.
    Heiman, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Castor, Marika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Elvers delaktighet i särskolan: Lärares uppfattningar om delaktighet och hur pedagogerna möjliggör delaktighet i grundsärskolans undervisning.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att utveckla elevernas delaktighet var ett prioriterat mål i arbetet inom grundsärskolan men den allmänna uppfattningen bland pedagogerna gjorde att diskussionerna gärna stannade i tankar som att “eleverna får välja om de vill ha röd eller blå penna” och “de får välja vilken sida de ska börja med”. Eftersom pedagogerna upplevde att diskussionerna inte kom längre, började vi leta material som kunde stärka diskussionerna och utveckla tänkande. Vi bestämde oss för att använda Szönyi och Södergvist Dunkers (2015) delaktighetsmodell som bygger på sex delaktighetsaspekter. Syftet med vår studie var sedan att ta reda på hur pedagoger i grundsärskolan, utifrån modellens sex aspekter, skapar delaktighet genom sin planering av undervisningen. Vi ville veta vilka hinder och möjligheter som finns för elevernas delaktighet, samt hur pedagogerna gör för att eleverna ska förstå att de är delaktiga. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som arbetar på en grundsärskola. Resultatet från studien visar att delaktighetsbegreppet är väl förankrat hos pedagogerna. Genom struktur, tydlighet och ett ständigt pågående arbete med anpassningar för den enskilde eleven ges det möjligheter till delaktighet utifrån var och ens förmåga. Med stöd av de olika delaktighetsaspekterna upplevde vi att det i vår studie blev lättare att synliggöra vilka olika sätt pedagoger arbetar för delaktighet. I studien tycker vi oss se att samtliga pedagoger arbetar för att skapa ett tillåtande klassrumsklimat där det ständigt poängteras att alla är olika och behöver lära på olika sätt. Studien gav oss även insikt i svårigheter för delaktighet. Elevens funktionshinder i sig kan vara en utmaning för att skapa delaktighet och elever med utåtagerande beteende ställer den pedagogiska kompetensen på sin spets och kan komplicera möjligheten att hitta tillfällen till delaktighet med övriga elever. Elever som inte känner att grundsärskolan är rätt skolform för dem är en annan stor pedagogisk utmaning vad gäller delaktighet. Studien har gett insikt om att ett gemensamt språk och kartläggning av när delaktighet syns i verksamheten, ökar möjligheterna till att gemensamt hitta förbättringsområden som kan gynna verksamheten och framförallt eleverna.

     

     

  • 124.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att möta elevers olikheter2019In: Att lära till yrkeslärare / [ed] Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2:a, p. 155-173Chapter in book (Other academic)
  • 125.
    Hellberg, Lovisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Olin, Nelly
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Resiliens hos barn till föräldrar som missbrukar: Några professionellas syn på utveckling av resiliens2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka professionellas erfarenheter och tankar om utveckling av resiliens hos barn till föräldrar med missbruksproblem samt hur barnen påverkas av problematiken hemma. Studien har en kvalitativ forskningsansats med en fenomenologisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Resultatet visade att de skyddsfaktorer som ansågs av de professionella vara av störst vikt var att barnet har en trygg vuxen som nära anhörig i sitt liv samt att ha ett meningsfullt liv och att ha ett intresse som gör barnet glad samt något som inger en känsla av att tillhöra något. Några intervjupersoner ansåg skolan som en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett barns liv. Flera av intervjupersonerna betonar att alla barn är individer med olika förutsättningar och påverkas därmed olika. Men det som samtliga intervjupersoner menar är att alla barn de mött som växer upp i en familj med missbruksproblem lider av någon form av oro. Flera menade även att det är vanligt att dessa barn tar ett alldeles för stort ansvar hemma och att det äldre barnet vanligtvis tar mest ansvar.

  • 126.
    Hellstadius, Natalie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Värdegrundsarbete i fritidshem: Ett utvecklingsarbete om att skapa ett tryggare klimat på fritidshemmet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utvecklingsarbetet behandlar hur planerade aktiva samtal med elever på fritidshemmet kan engagera elever och motivera till ett förändrat klimat. Syftet är att genomföra strukturerade och planerade samtal för att stärka och öka elevernas egen förmåga att kunna bygga trygga relationer i den egna fritidsgruppen. Orsaken till valt utvecklingsområde var att den aktuella gruppen hade en konfliktfylld vardag på fritidshemmet. Arbetet utgår från Lgr11:s fem grundpelare inom värdegrund, nämligen, Alla människor lika värde, jämställdhet mellan könen, individens frihet och integritet, människolivets okränkbarhet och solidaritet mellan människor. Värdegrundsarbetet har varit en strategi för att förbättra skolans demokratiska praktik. Metoder som har använts för en aktionsinriktad ansats är observationer, samtal och intervjuer, både i grupp men också individuellt. Resultatet visar att genom aktionen har nya relationer skapats på fritidshemmet och eleverna upplever att det är ett tryggare klimat. Eleverna reflekterade under och efter avslutat utvecklingsarbete över hur en bra vän ska vara och försöker att arbeta efter den normen själv. Slutligen resulterade utvecklingsarbetet i att eleverna började fundera över vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt samt en iakttagelse och diskussion om att pojkar ofta tar mer plats vid samlingar än flickor.

  • 127.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Frank, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Förskoleklassens didaktik: Möjligheter och utmaningar2019 (ed. 2)Book (Other academic)
  • 128.
    Hoppe, Josefin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Virolainen, Therese
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Likvärdig skola för alla?: En kvalitativ studie om pedagogers syn på en likvärdig undervisning för elever med språkstörning i skolan2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att undersöka om elever med funktionshinder får motsvarande utbildning och om undervisningen är kopplad till skolan som styrdokument. Undersökningen består av intervjuer med fyra lärare som alla arbetar med studenter med nedsatt språk i sin verksamhet. Utbildarna förklarar hur de uppfattar vad en motsvarande utbildning är för elever med funktionshinder och hur de arbetar för att dessa studenter får motsvarande utbildning enligt gällande styrdokument. Resultatet är att lärarna är överens om att eleverna i sin verksamhet inte får motsvarande utbildning. Dessa pedagoger har varierande kunskap om språkstörningar medan de tycker att problemet är att all relevant personal i skolan inte har tillräckligt med kunskap om språkstörningar och inte fullt ut vet hur man anpassar sig till eleverna behöver i förhållande till nuvarande styrdokument. Sammanfattningsvis anser alla intervjuade lärare att de har varierande kunskap om språkstörningar, men den kunskapen om studenter med nedsatt språk är för liten i skolan, och med större kunskap skulle fler studenter med språkförmåga få rätt anpassning och motsvarande utbildning. Skriv in abstrakt

  • 129.
    Hurtig, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Mancilla, Tamara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    På vilka grunder?: Om socialsekreterares kunskapsanvändning i beslutsprocesser inom missbruksvården2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Socialsekreterarna inom missbruksvården har en delegation som ger dem ett handlingsutrymme att själva kunna fatta beslut. Det betyder att de sitter i en maktposition gentemot klienten samtidigt som de är i ett underläge gentemot chefer och den politiskt styrda organisationen. Något som de har gemensamt är att de måste följa samma lagar. I socialtjänstlagen framkommer det att klienten har rätt till att få hjälp med att komma ifrån sitt missbruk, samt att insatserna ska vara av god kvalite. Mot denna bakgrund var syfte med studien att undersöka hur och på vilka grunder socialsekreterare säger sig fatta beslut om insatser för personer med missbruksproblem. Det är en kvalitativ studie som genomfördes med en vinjett samt kompletterande frågor för att få ett resonemang kring beslut av insats. Våra intervjupersoner var fem socialsekreterare inom missbruksvården. Resultatet av studien visar att det är ett komplext område då det finns olika faktorer som påverkar. Dels handlar det om organisationen och de styrdokument som de ska följa men även ekonomiska faktorer. Något som även har en stor inverkan i beslutet är utbytet av kunskap och erfarenheter med kollegor och chef. Vår slutsats av studien är att de styrdokument och regler som finns inom missbruksvården inte går i linje med hur det ser ut i praktiken. Detta då socialsekreterarna i högre grad prioriterar att lära känna klienten och därmed bygga upp en relation. Studien visar även att organisationen har en stor påverkan då de bestämmer över utbudet av insatser i kommunen. Men även utbildning och erfarenhet har betydelse i hur ett beslut om insats fattas.

  • 130.
    Högberg, Jennie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Thunell, Anna-Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    De som brukar ställa till besvär är inte här idag: En kvalitativ studie om förskolepedagogers barnsyn och förhållningssätt2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers medvetenhet kring sin egen barnsyn, med särskilt fokus på möten med barn, som pedagoger i förskolan upplever har problemskapande beteende. Vi ville genom studien studera hur barnsynen tar sig uttryck i det pedagogiska arbetet på förskolan, framför allt i situationer där den egna barnsynen utmanas. I läroplanen tydliggörs betydelsen av personalens kompetens när det gäller att interagera och ha förståelse för varje enskilt barn, med betoning på barn i behov av särskilt stöd.Vi har utifrån syftet ställt oss frågorna; Hur beskriver pedagoger sin barnsyn? På vilket sätt återspeglas pedagogernas sätt att uttrycka sin barnsyn i deras yrkesutövande? För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en mikroetnografisk metod med observationer och fokusgruppsdiskussioner som utgångspunkt. Studien är genomförd på fyra förskolor i två skilda kommuner. Resultatet pekar på att pedagoger i förskolan inte använder begreppet barnsyn i vardagen. Begreppet förekommer inte heller ordagrant i lagar, förordningar eller styrdokument. Vidare antyder resultatet att det finns en skillnad i hur pedagogerna uttrycker sin barnsyn och sina strategier mot hur de praktiserar dem, särskilt i mötet med beteenden som kan anses vara problemskapande.Sammanfattningsvis belyser vår studie vikten av pedagogernas medvetenhet kring den egna barnsynen och sitt eget förhållningssätt, då det visat sig ha betydelse för hur de förhåller sig i mötet med barnen.

  • 131.
    Höglund, Annica
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Söderström, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Elever med hörselnedsättning: - en kvalitativ studie kring hur elever med hörselnedsättning kan uppleva och påverkas av lärmiljön2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa hur några elever med hörselnedsättning upplever sin situation och hur lärmiljöer kan påverka inlärning. Vårt intresse inriktar sig mot delaktighet, framgångsfaktorer, arbetsro, trygghet, socialisation och ett salutogent förhållningssätt men också vilken roll det fysiska rummet med den tekniska utrustningen utgör. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Två intervjuer sett ur elevperspektiv och en intervju med en hörselpedagog. Utifrån ett relationellt perspektiv har intervjuerna analyserats med stöd av Vygotskijs och Antonovskijs tankar med inriktning mot goda lärmiljöer generellt och hur elever med hörselnedsättning kan känna delaktighet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Analysen visar att tre temaområden, fysiska rummet, teknisk utrustning och delaktighet är återkommande som framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Vi ser också att respondenternas upplevelser bekräftas av hörselpedagogen som har mångårig erfarenhet av att främja anpassade lärmiljöer för elever med hörselnedsättning. I diskussionen lyfter vi tankar om hur vår studie kan gynna fler elever ur ett salutogent perspektiv. Vi vill framförallt framhålla ljudmiljön som den mest betydelsefulla framgångsfaktorn för att skapa en god lärmiljö för alla elever, men i synnerhet för elever med hörselnedsättning. Studien pekar också på att pedagogens kunskap om en hörselnedsättnings konsekvenser och förhållningssätt är avgörande för elevens möjligheter för lärande och socialt mående. Med stöd av intervjuer, forskning och litteratur vill vi hävda att den fysiska miljön behöver anpassas för att kompensera för elevens behov, vilket även hörselpedagogen och respondenterna menar.

    Eleverna i studien uttrycker att det är viktigt att värna om individens integritet. De vill känna sig delaktiga i vad som informeras kring deras hörselnedsättning, vilket hörselpedagogen betonar blir allt viktigare ju äldre eleven blir. Eleven är själv expert på sin situation och en betydande framgångsfaktor är att ha en dialog med eleven.

  • 132.
    Högqvist, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lönnberg, Ängla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Jönsson, Victoria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Motivation, relation och hälsopåverkan: En kvalitativ studie som beskrivs utifrån professionellas synsätt i arbetet med barn och ungdomar som upplevt trauma.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att belysamotivation och relationsskapandei arbetet med barn och ungdomar som upplevt trauma, samt hur arbetet kan påverka professionellas hälsa. Den metodologiska utgångspunkten som används är en hermeneutisk-fenomenologisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet undersöktes tillsammans med motivation, där vi utgick utifrån teoretikerna Karlsson, Maslow och Locke, även Lazarus och Folkmanscopingstrategier användes. En av flera slutsatser som framkom i studien är vikten av bland annat relationsskapandet. För att kunna genomföra en god behandling och kunna hjälpa klienten på bästa sätt krävs det en bra relation mellan den professionella och klienten. För kunna skapa relationer krävs det ömsesidig respekt och tillit.  Ytterligare en slutsats som har gjorts är kopplat till de professionellas hälsa, där det visar sig ha en påverkan av arbetet med barn och ungdomar som upplevt trauma. Påverkningen kan ske på olika sätt men resultatet påvisar vissa likheter i de professionellas hälsopåverkan, trots varierande yrkeskategorier. Ytterligare en slutsats som framkom är vikten av att som professionell ta hand om sig själv, och även handledningens betydelse framkom.  

  • 133.
    Ivarsson Friman, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Svensson, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lästräningsmetoders inverkan på ordavkodning och läshastighet i helklass.: En studie i årskurs fyra.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolans fokus på läsinlärning behöver inte avta när eleverna slutar lågstadiet. Elever på mellanstadiet kan vara i behov av fortsatt lästräning då kraven på läsning ökar och en god läsförmåga behövs för att läsa för att lära.Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan lästräningsmetoderna, WIP´s upprepade läsning, Wendicks läslistor samt elevers tysta läsning, har på ordavkodning och läshastighet för elever i årskurs fyra, när de görs i helklass.Studien görs i fyra stycken årskurs 4 klasser med sammanlagt 82 medverkande elever.Studien är en kvantitativ studie i form av en intervention. Det är även en form av kvasi-experimentell undersökning där tre klasser lästränar med tre olika läsmetoder samt en jämförelsegrupp som får ordinarie undervisning. Interventionen pågår under fem veckor och eleverna tränar vid 20 tillfällen à 10 minuter/dag. Läsmetoderna är upprepad läsning, WIP, läslistor, Wendick, samt tyst läsning. Jämförelse av läshastighet och ordavkodning görs i helklass samt i grupper som ligger över respektive under normen.Resultatet visar att alla grupper utom en ökade i ordavkodning och läshastighet efter en intensiv läsinsats. Elever med låg läshastighet och ordavkodning som lästränar med upprepad läsning, WIP, ökade mest i ordavkodning men hade en väldigt liten ökning av läshastighet. Den största ökningen av läshastighet står elever med låg ordavkodning och läshastighet för som läst läslistor, Wendick, och de har även en hög ökning av ordavkodning.Med en intensiv och strukturerad läsinsats i årskurs fyra kan elevers läshastighet och ordavkodning påverkas positivt även om insatsen görs i helklass. Samarbetet mellan lärare och speciallärare är viktigt för att möta alla elevers behov och för att fånga upp elever vid stadieövergångar.

  • 134.
    Jansohn, Maud
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Olsson, Anna-Carin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Intensivläsning: En interventionsstudie med upprepad läsning i par2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka möjlig utveckling hos elever gällande avkodningsförmåga, läsförståelse och motivation till läsning vid upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter. Studien innefattar kvantitativ och kvalitativ metod. Upplägget är gjort med utgångspunkt i klassisk experimentell design, med interventionsgrupp och jämförelsegrupp. Interventionen omfattar 12 elever från två skolor i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervju med eleverna i interventionsgruppen före och efter interventionen. Upprepad läsning innebär i studien att elever i par, vid tre tillfällen i veckan, läste samma skönlitterära text upprepade gånger för varandra tillsammans med speciallärare. Interventionen omfattar elever i avkodningssvårigheter, vilka lästränade vid 18 tillfällen i 10-15 minuter. Texter som användes valdes ut med hänsyn till den enskilde elevens läsförmåga. 

    Resultatet visar att interventionen med sex veckors upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter hade positiva effekter på elevernas avkodningsförmåga och läsförståelse. Både interventionsgruppen och jämförelsegruppen visar på ökade resultat. Emellertid är skillnaden mellan interventionsgrupp och jämförelsegrupp beträffande läsförståelse inte lika markant som vid avkodning. Vid jämförelse av intervjusvaren före och efter interventionen framkommer generellt inga tydliga förändringar. 

  • 135.
    Jarl, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Elmgren, Jonna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lärande i öppna kontorslandskap: En kvantitativ studie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka om interaktion som innebär kommunikation isyfte att lösa gemensamma problem, distraktioner tillika störande ljud, identitetsom avser hur individen ser på sig själv i förhållande till kontexten, har ett sambandmed det upplevda, dagliga lärandet. Studien har kvantitativ design och detinstrument som används är en webbenkät. Enkäten består av påståenden medfärdigställda svarsalternativ och skickades ut till medarbetare i fem organisationer.Respondenterna arbetar i medelstora öppna kontorslandskap i södra Sverige, därantalet medarbetare är mellan 10-24 i varje landskap. Svar från 33 respondenteranvänds i resultatet. Resultaten pekar på att det finns ett positivt samband mellaninteraktion och lärande samt identitet och lärande. Studien kan inte visa någotsamband mellan distraktioner och lärande. Studiens resultat indikerar attrespondenterna upplever ett lärande på arbetsplatsen. I slutsatsen framkommer detatt fler faktorer behöver undersökas för att fastställa att ett lärande sker.

  • 136.
    Jimmy, Persson
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Arbetsplatslärande: En kvalitativ intervjustudie om hur boendestödjare lär sig i det dagliga arbetet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att studera boendestödjares beskrivningar av deras eget lärande i vardagsarbetet. Tidigare forskning kring ämnet granskades för att få bakgrundsförståelse för att sedan genomföra semistrukturerade intervjuer med sex boendestödjare. Empirin analyserades utifrån en innehållsanalys och kopplades sedan in i diskussion kring jämförelse med resultatet med teorin ”The transformation of sensations: learning from primary experience”. Resultatet diskuterades därefter med tidigare forskning. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att vissa förutsättningar för lärande fanns bl.a. att ha bra personer runt sig, våga utmana sig själv och vara öppen till viljan att utvecklas. Dessutom för att lära sig i arbetet ställer man frågor, reflekterar och observerar andra kollegor i arbetet.   

  • 137.
    Johansson, Alicia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Toca, Ioana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Stabil drogfrihet: Betydelsefulla och vidmakthållande faktorer för en bestående drogfrihet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning är att belysa praktikers erfarenhet av olika aspekter som är av betydelse för att klienter inom missbruksvård ska kunna vidmakthålla stabil drogfrihet, samt att belysa olika insaster som kan främja drogfrihet. Den metodologiska utgångspunkten är kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. För att få svar på frågeställningen har fem verksamma personer inom missbruksvården intervjuats. Resultaten undersöks med utgångspunkt från Prochaska och DiClemente teori om förändringsprocessen plus andra sekundära teorier som identitesutveckling, socialisationsprocessen och stämplingsteorin. Studiens resultat visar att stöd från familjen eller nätverket och hitta en väl fungerade vardagsstruktur kan bidra till att främja en bestående drogfrihet.  Att bygga nya relationer och lyckas skapa en ny accepterad social roll kan vara betydelsefullt för att lyckas förbli stabilt drogfri. Studien visar också att det finns glapp mellan behov och befintligt stöd för de personer som kämpar med att förbli drogfria och att det finns behov att implementera andra nya insatser.

  • 138.
    Johansson, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Undantagsbestämmelsen för elever med dyslexi: En intervjustudie av undantagsbestämmelsen ur olika perspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I skollagen (2010:800) framgår att lärare med stöd av undantagsbestämmelsen vid betygsättning kan undanta enstaka kunskapskrav om en elev har en funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl som är bestående och som direkt utgör ett hinder att nå kunskapskravet.

    Syftet med studien är att undersöka hur undantagsbestämmelsen ter sig för elever med dyslexi utifrån perspektiven elev, lärare och rektor. Frågeställningarna berör vilken kunskap som finns om bestämmelsen, hur den används och vilka dilemman som representanter för de olika perspektiven beskriver kopplat till bestämmelsen och till elever med dyslexi.

    Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever, lärare och rektorer och den insamlade datan har sedan kategoriserats och analyserats utifrån den teoretiska utgångspunkten som utgörs av begreppen normalitet och avvikelse.

    Resultatet visar att det finns upplevda kunskapsluckor, problematisk eller felaktig tillämpning och beskrivningar av dilemman som kan kopplas till undantagsbestämmelsen.

  • 139.
    Johansson, Lisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Rosén, Louise
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Psykisk ohälsa och missbruk hos ungdomar: En tvärsnittsstudie vid Maria-mottagningar2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att beskriva ungdomar i öppenvård som har psykisk ohälsa och alkohol- och narkotikamissbruk samt analysera könsskillnader och användningsfrekvens i relation till olika risk – och skyddsfaktorer. Frågeställningen var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan pojkar och flickor i relation till olika riskfaktorer och vilka likheter och skillnader finns mellan ungdomarna med låg respektive hög användingsfrekvens i relation till olika risk och skyddsfaktorer. Den här tvärsnittsstudien baserades på UngDOKs inskrivningsformulär. Resultatet visade att det finns könsskillnader i de olika risk- och skyddsfaktorerna samt att förekomsten av psykisk ohälsa och en riskfylld alkoholkonsumtion och narkotikabruk är vanlig. Det finns både likheter och skillnader mellan de båda grupperna avseende risk- och skyddsfaktorer. Baserat på studiens resultat och den tidigare forskningen drogs slutsatsen att det behövs ytterligare forskning för att kunna dra några större slutsatser angående vad det är som gör att könsskillnaderna finns.

  • 140.
    Johansson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Malmström, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Den potentiella idrottsföreningen: En kvalitativ studie med inriktning mot ANDTS och ungdomsidrott2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka ANDTS kopplat till ungdomsidrott. Dels undersöka upplevelsen hos ungdomsansvariga personer men även huruvida idrottsföreningen bör uppfattas som en risk- eller skyddsfaktor. Studiens metodologiska utgångspunkt vilar på en tolkande kvalitativ ansats, där det empiriska materialet inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, från sex olika idrottsföreningar. Resultatet undersöktes genom det sociokulturella perspektivet och påvisar skyddsfaktorer i den sociala gemenskapen, goda vuxenkontakter och utbildade ledare. Selektering, grupptryck och exponering för ANDTS framhålls som riskfaktorer. En såväl förutsättning som utmaning inom idrottsföreningar är ideella krafter. Majoriteten av studiens idrottsföreningar arbetar inte aktivt med ANDTS- frågor, däremot har de styrdokument, vilka kan ses som en skyddsfaktor. Slutsatsen med studien är svårigheten att se idrottsföreningen isolerat som en risk- eller skyddsfaktor mot ANDTS samt att studiens idrottsföreningar generellt inte arbetar aktivt med ANDTS-frågor. Därav kan en stor utvecklingspotential ses hos idrottsföreningar beträffande att stärka flertalet skyddsfaktorer mot ANDTS-problem.

  • 141.
    Johnsson, Anna
    et al.
    Sunnadal Elementary School Karlskrona, Sweden.
    Blivik, Gerd
    Central Children and Pupils Health Karlskrona, Sweden.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Newly arrived parents and collaboration in Swedish school – an interactionally and ethnomethodologically inspired analysis of proposed collaborative alliances and triads2019In: Presented at: National special education conference in Sweden, 20191113-20191114, Örebro, Sweden, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to analyse 1) newly arrived parents’ accounts of collaboration in Swedish school and 2) depicted triads and alliance constellations presented during interviews with recently arrived parents regarding the collaboration in Swedish schools. The study’s analysis is based on secondary empirical material (empirical sequences from previously published qualitative analyses). Its analytical discoveries are presented as three themes: (1) collaboration identity through distancing, (2) invitation to collaboration alliance, and (3) home- and school-focused collaboration. Analysis shows that the parents dramatise the need for collaboration between teachers and parents and construct and reconstruct collaborative alliances and triads in their narratives. Members who appear in these interactions are parents, children, and teachers. In the parents’ narratives about the collaboration, a picture emerges of an invitation to teachers to form an alliance partnership. The alliance partnership seems to strengthen stability in the triad with the objective of creating a successful collaboration in the children’s best interests and to draw attention to the importance of parents’ participation in collaboration in the school context. Successful collaboration in the school context seems to be a basic prerequisite for the successful involvement and integration of parents from different ethnic backgrounds into general society. Special pedagogy and educational sciences are two of the perspectives within social sciences that emphasise the importance of including newly arrived parents and their children in the community. Both parents and children receive affirmation of their identities through participation in the community, with successful interaction between individuals in the school context being a prerequisite for the successful involvement and integration of newly arrived parents and their children.

  • 142.
    Jouret, Tuss
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Pedagogers upplevelse av det mångkulturella klassrummet: En fallstudie om pedagogers upplevelse av lärprocessen i det mångkulturella klassrummet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar pedagogers upplevelse av kulturskillnaderna i det mångkulturella klassrummet. De frågor som undersöks är hur kulturskillnader kan påverka lärprocessen generellt och hur dessa kan användas som verktyg i lärprocessen. Denna kvalitativa undersökning har genomförts i inkätform. Tidigare forskning visar att kulturskillnaderna kan ha en positiv påverkan på lärprocessen och att dessa kan användas som verktyg i undervisningen för att förbättra elevers lärprocess. Resultaten av undersökningen visar på att pedagoger upplever att kulturskillnader kan ha en positiv påverkan på elevers lärprocess genom utbyte av erfarenhet,samtidigt som de också kan försvåra denna på grund av konflikter i mötet mellan kulturer. Inkorporeringen av kulturskillnader i det mångkulturella klassrummet och som ett verktyg i lärprocessen skapar dilemman i den pedagogiska praktiken

  • 143.
    Jägsell, Susanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Alla barn har social kompetens: En studie om hur lärare ser på och arbetar med social kompetens i förskolan2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 144.
    Kafatzief, Hellena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Sjöström, Diana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Vilka motivationsfaktorer som får medarbetare att nå organisationsmålen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att svara på vilka motivationsfaktorer som motiverar medarbetare att nå organisationens mål, vilka som rankas högst av respondenterna och om de kan relateras till det transformativa ledarskapet. Metoden var kvantitativ och empirin togs in via en enkätundersökning. Urvalet var 60 medarbetare på en högstadieskola i södra Skåne, 35 svarade.

    Resultatet av analysen visar att de högst rankade faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation att nå organisationens mål är:

    att medarbetarnas och organisationens värdegrund stämmer överens att man trivs med kollegorna

    att arbetet är stimulerande, utvecklande och meningsfullt att man känner förtroende för sin chef

    att man får uppskattning för de mål man har nått

    I resultatet analyserades relationen mellan Herzbergs tvåfaktorsteori och det transformativa ledarskapet. Detta bidrog till att studiens hypotes bekräftades, att de högst rankade motivationsfaktorerna kan relateras till det transformativa ledarskapet.

  • 145.
    Kajén, Sarah
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Sturesson, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Intensivläsning: En interventionsstudie med WIP-intensivprogram2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på hur avkodning, stavning och motivation kan påverkas av 6 veckors träning med WIP intensivprogram. WIP är en multikomponent träning där tyngdpunkten ligger på kopplingen mellan fonem-grafem, läsflyt och läsförståelsestrategier. Omfattningen av WIP intensivprogram är 12 veckor men vi ville undersöka vilken effekt det kunde ge efter halva tiden. Studien var en form av ett

    kvasi-experiment då en grupp fick en särskild lästräningsmetod och en annan grupp fick en vanlig lästräning i klassrummet.

     

    Urvalet gjordes genom att samtliga elever i årskurs 3 och 4 på forskarnas egna skolor, fick göra testet Ordkedjor. De elever som hade ett staninevärde mellan 1 - 3 på det testet fick göra ytterligare ett test Lilla Duvan. De elever som låg under den kritiska gränsen, som är 79 poäng för årskurs 3, lottades in i en interventionsgrupp eller en jämförelsegrupp.

     

    Interventionen gjordes en- till- en, 30 min/dag, 4 dagar/vecka under 6 veckor. På grund av tidsbrist fanns bara möjlighet till att ha små grupper, 6 stycken i interventionsgruppen och 6 stycken i jämförelsegruppen. Det fanns en medvetenhet om att det var på gränsen till för ett litet urval.

     

    Studiens empiri samlades in genom både en kvantitativ ansats, en intervention, och en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer.

     

    Resultatet visar på att träningen med WIP under 6 veckor ger liten effekt på elevers avkodnings- och stavningsförmåga. Eleverna i interventionsgruppen var motiverade till att lästräna med metoden. Vid intervjuerna framkom att eleverna var övervägande positivt inställda till metoden.

  • 146.
    Karlsson, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Intervention i läsutveckling: Vinsten med det sociala samspelet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att ta reda på om elevers läsutveckling genom samlärande elever emellan kan likställas med lästräning med speciallärare. Genom en läsintervention som bygger på repetitionsläsning med läslistor och interaktiv bokläsning i grupp kommer resultaten jämföras mellan de två grupperna som ingår i interventionen. Den ena gruppen arbetar med förberett strukturerat material utan speciallärares närvaro. Den andra gruppen arbetar med samma material men de har en speciallärare med sig vid lästräningstillfällena. Båda grupperna läs- tränar tidsmässigt lika mycket. För- och eftertester görs innan och efter interventionen av alla i studien deltagande elever. För att få reda på hur interventionen upplevs av de deltagande eleverna och deras lärare görs även en kvalitativ studie i form av intervjuer. En kontrollgrupps resultat med elever som inte befinner sig i lässvårigheter kommer även att mätas före och efter interventionen. Syftet med det är att kunna genomföra fortsatt forskning i framtiden. Genom att jämföra alla deltagande elevernas resultat från årskurs fyra med framtida resultat kan studien svara på om de svaga läsarna kommer ifatt, om de starka läsarna håller sig starka hela skoltiden ut eller om något förändras. Även val av fortsatt utbildning och sysselsättning samt social status och allmänt mående kan i framtiden jämföras deltagarna emellan. Hur pass mycket påverkas elevers framtid av hur starka läsare de är i årskurs fyra?

  • 147.
    Karlsson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Larsson, Anki
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Samverkan inom elevhälsan: Ur pedagogers perspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elevhälsan och undervisande pedagoger samverkar samt vad som är föremål för denna samverkan. Med undervisande pedagoger avses utbildade lärare i åk 1-9 vars primära uppdrag är att leda och undervisa klasser. För att undersöka forskningsfrågorna valdes semistrukturerade gruppintervjuer som metod där 16 informanter intervjuades vid fyra olika tillfällen. Intervjuerna gjordes inom loppet av tre veckor och genomfördes i två olika kommuner. Resultaten sammanställdes och analyserades sedan med hjälp av fenomenografiskt perspektiv och ramfaktorteoretiska tankar.

    Informanterna upplevde att det fanns strukturer för samverkan i de kommuner där de hade sin anställning. Inom dessa strukturer varierade dock arbetssättet där samverkan beskrevs som både formell och informell. Vissa av strukturerna upplevdes som ineffektiva och i behov av förändring medan andra samverkansformer upplevdes som utvecklande för verksamheten. Ofta upplevdes informell samverkan som mer givande än formell. Strukturerna gällande samverkan med elevhälsan upplevdes inte påverka effekten av arbetet i lika hög grad som kompetens och personlighet hos de individer som besitter de olika professionerna i elevhälsan. Specialpedagog och kurator beskrevs som de professioner med vilka pedagogerna upplevde mest samverkan.

    Individperspektivet var det vanligaste beskrivna samverkansområdet i kombination med måluppfyllelse. Det fanns dock exempel på främjande arbete avseende trygghet och studiero samt insatser som adresserade grupp och miljö snarare än inivid.

  • 148.
    Karlsson, Charlie
    et al.
    Jönköping International Business School, Sweden; Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Silander, CharlotteLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.Silander, DanielLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Political Science.
    Governance and political entrepreneurship in Europe: promoting growth and welfare in times of crisis2018Collection (editor) (Refereed)
  • 149.
    Karlsson, Hanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Skalberg, Chatarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Delaktighet och hälsa: -för integrerade grundsärskoleelever i ämnet idrott och hälsa2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolans idrottslärare tolkar och skapar förutsättningar för delaktighet och hälsa i ämnet idrott och hälsa för integrerade grundsärskoleelever. Våra frågeställningar har varit hur grundskolans idrottslärare definierar begreppen delaktighet och hälsa och om deras förståelse av begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i hälsofrämjande aktiviteter.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem olika respondenter som alla har erfarenhet av att undervisa integrerad grundsärskoleelev. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Aaron Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM - känslan av sammanhang.  Resultatet av studien visar att delaktighet och hälsa är två komplexa begrepp som beroende på vad idrottslärarna tolkar in i begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i de hälsofrämjande aktiviteterna i ämnet idrott och hälsa.   Studien visar att idrottslärarna försöker arbeta främjande med både delaktighet och hälsa men att vissa förutsättningar saknas. Att skolan bör lyfta sitt dubbla uppdrag mer för att synliggöra begreppen delaktighet och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Att idrottslärarna har ett salutogent synsätt på begreppen delaktighet och hälsa, men att det patogena synsättet och mediedebattens övergripande hälsofrågor är i fokus när de beskriver begreppen delaktighet och hälsa i sin undervisning.           

  • 150.
    Karlsson, Joanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences.
    Kursplanemål i bild i ljuset av didaktik och genuspedagogik: En kvalitativ studie av två bildpedagogers arbete med två kursplanemål2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt hur två bildlärare arbetar med två mål i kursplanen för bild och har med hjälp av två av didaktikens centrala frågor, undersökt och diskuterat dessa. Två semistrukturerade intervjuer gjordes med två olika informanter i olika delar av Sverige. Dessa bildpedagoger skiljer sig åt vad gäller antal undervisande år, härkomst och storlek på orten de undervisar i, de är däremot i samma åldersgrupp och båda är kvinnor. Resultatet och analysen är indelad efter de två didaktiska frågeställningar studien svarar på; hur arbetar du med målen och vad gör du för att arbeta med dessa. Resultatet visar att den ena informanten aktivt jobbar med de två målen medan den andra informanten enbart jobbar med ett av de undersökta målen, detta på grund av en osäkerhet hos informanten när det kommer till en öppenhet om bland annat diskussioner kring sexualitet.

1234567 101 - 150 of 327
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf