lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 402
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Frank, Elisabeth
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Utmaningar och motivation i läsundervisningen: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Tidig läsundervisning, Del 8: Utmaning och motivation i läsundervisning, årskurs F-3 ]2017Other (Other academic)
  • 102.
    Fransson, Therese
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Social interaktion på fritidshemmet: Aktionsforskning om samarbete med hjälp av problemlösningar2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien var ett utvecklingsarbete som inspirerades utifrån Rönnermans (2012) aktionsforskningsspiral. Syftet var att undersöka hur social interaktion i en elevgrupp på ett fritidshem kan uttrycka sig och om det kunde ske en förändring genom samarbetsövningar i form av problemlösningar. Valet av ämne grundade sig i observationer och intervjuer med lärare i fritidshem där det framkom att det fanns flera grupperingar mellan eleverna som gjorde det mindre trivsamt. Utifrån forskningen tog arbetet avstamp i kollaborativt lärande för att försöka minska grupperingarna mellan eleverna. Eleverna blev indelade i grupper om cirka 3 elever i varje där de fick till sig en ny problemlösning vid varje tillfälle som valdes att kallas veckans utmaning för en extra motivation för eleverna. Veckans utmaning pågick under några veckor och därefter intervjuades lärare i fritidshem återigen för att mäta resultatet mot syftet samt frågeställningen. Resultatet visade att det inte blev några förändringar i elevernas sociala interaktion främst på grund av tidsbrist och valet av samarbetsövningar. I slutet av arbetet framkom det en ny forskningsfråga för att på ett annat sätt försöka undersöka hur den sociala interaktionen på ett fritidshem skulle kunna förändras.

  • 103.
    Fransson, Thomas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Undersökning av förförståelse inom elektromagnetism inför kursen Fysik 22018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks elevers förförståelse inom elektromagnetism innan undervisning om detta i kursen Fysik 2 på gymnasiets Naturvetenskapliga och Tekniska program. Syftet med studien är att öka den kvalitativa kunskapen om denna elevgrupps förförståelse för att därigenom kunna möta den med lämplig undervisning inom det elektromagnetiska området.

    Datainsamlingen har skett med en skriftlig enkät med flervalsfrågor som undersöker elevers begreppsliga förståelse för elektromagnetiska fenomen. Enkäten har sedan följts upp med elevintervjuer kring frågorna för att ytterligare kartlägga hur elever uppfattar elektromagnetiska fenomen. Enkätfrågorna är baserade på erkända test som används i hela världen.

    Studien visar att

    • de alternativa uppfattningar om elektromagnetism som finns beskrivna i litteraturen även förekommer i elevgruppen och resultaten tyder på att de alternativa uppfattningarna är vanligare än vetenskapligt grundad förståelse.

    • elevgruppen har ett vardagstänkande kring elektromagnetiska fenomen som utgår från magneters attraktion och repulsion - samt att de förenklat kan beskriva kompassens funktion.

    • elevgruppens förförståelse i detta skede inte bara består av vardagstänkande enligt ovan utan även är tydligt präglad av tidigare fysikundervisning (främst kursen Fysik 1).

    • eleverna i resonemangen om elektromagnetism visar mycket skiftande förmåga att applicera denna förförståelse korrekt på elektromagnetiska fenomen - och denna förmåga skiljer inte bara mellan individer utan även mellan olika sammanhang och de beskrivningssätt och representationer som används för att presentera problem och fenomen i dessa sammanhang.

    Insamlade data har bearbetats i en fenomenografisk analys av elevintervjuerna. Resultatet av den analysen är en beskrivning av elevernas förförståelse där tre kvalitativa nivåer föreslås.

    Exempel ur studiens elevintervjuer på de tre nivåerna av förförståelse redovisas. Med hjälp av nivåerna beskrivs hur förförståelsen i ökande grad präglas av ett vetenskapligt tänkande baserat på en förståelse av andra delar av fysiken och hur denna förståelse på olika sätt och med varierande korrekthet appliceras på elektromagnetiska fenomen och problemställningar. 

  • 104.
    Fredh, Ida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Magnusson, Mikaela
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Undervisning och lärande i förskolans läroplaner.: En kritisk diskursanalys utifrån ett förändringsperspektiv av 20 års förändringar i förskolans läroplaner2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroplanen för förskolan förändras i takt med att samhället förändras. Läroplanen kan på många sätt beskrivas som en mall för den goda samhällsmedborgaren men även som ett hjälpmedel till att bedriva verksamheten i förskolan. I läroplanen tas olika områden upp som hur förskolan ska bedrivas och vilka kunskaper som ska läras ut. Kunskap är en resurs för samhället och vilka kunskaper som ska läras ut är ständigt i förändring. I läroplanen för förskolan som kom år 2018 tillkom begreppet undervisning vilket kan ses som kontroversiellt. Detta eftersom begreppet undervisning är starkt förknippat med skolan och inte med förskolans verksamhet. Studien ska därför utifrån en kritisk diskursanalys ur ett förändringsperspektiv analysera undervisning och lärande i alla läroplanerna för förskolan. Detta i syfte att kartlägga hur de olika läroplanerna för förskolan definierar undervisning och lärande samt beskriver hur undervisning och lärande ska bedrivas. Resultatet visar att undervisning som metod alltid har funnits med i förskolans läroplan. Dock har själva begreppet undervisning inte funnits med i läroplanen förrän 2018. Vilket ord som används för att beskriva genomförandet av undervisning i förskolan möjliggör eller hämmar vad som kan genomföras på förskolan. Undervisning i förskolan har förtydligats och förskolans verksamhet beskrivs numera som en utbildning. Detta går att koppla till läroplansteori om att förskolan gått från en informell till en formell utbildning där det läggs mer fokus på utbildning än tidigare. Den ökade inriktningen på utbildning gör att kvaliteten och likvärdigheten i landets förskolor och skolor ökar. Detta möjliggör att barn i Sverige kan prestera bättre i skolan och på så sätt bli en resurs för samhället.

  • 105.
    Fredriksson, Therese
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Elfstrand, Annica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Språkliga föreställningsvärldar: Ett utvecklingsinriktat arbete om berättelser och språkutveckling med drama som verktyg2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    At our school, more activities were desired with drama and there was a lack of stories and language-developing activities. We chose to combine stories and language-developing activities by using drama as a tool to develop the students' linguistic expression. The purpose of our development-oriented work was to carry out activities with drama and stories in focus, but also to contribute to an increased understanding of drama and stories and to contribute to increased interest in reading and language development among students. We used the action model when we planned, acted, observed and reflected according to Rönneman (1998). The students found their own stories through Story Cubes, which was then dramatized and filmed with greenscreen. We concluded that some students did not really know what drama is for something, but when we explained the students became interested. The students were curious and wanted to use their imagination to come up with the stories. Digital tools were the things that attracted the most and had a great significance in the motivation to participate. Through experience-based learning, the pupils experimented with body movements, tone and voice, while they collaborated with each other and allowed stories to take shape. We believe that drama activities and conversations help students build on their own experiences and abilities so that the latter can cope with situations that may seem unpleasant or difficult.

  • 106.
    Friberg, Caroline
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk aktivitet: En kvalitativ studie om elevers definition av fysisk aktivitet och förväntningar på fritidshemmet utifrån socioekonomisk status. 2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur eleverna ser på fysisk aktivitet och vilka förväntningar eleverna har på fritidshemmet utifrån socioekonomisk status. Att eleverna får göra sina tankar hörda, eftersom det inte finns många studier som har fokuserat på elevernas tankar om fysisk aktivitet. Genomförde fokussamtal med tjugo elever på ett fritidshem i södra Sverige, där det fanns olika socioekonomiska statusar bland elevernas familjer. Dessa elever valdes ut genom subjektivt- och bekvämlighets urval, eftersom forskaren har förkunskaper om vilka elever som tillhör vilken socioekonomisk status. Förkunskaper fanns även om att elevernas syn ser olika ut på fysisk aktivitet och det passade denna studie bra därför valdes dessa respondenter. Resultatet av elevernas tolkning av fysisk aktivitet är bland annat att ”springa” och ”röra sig i olika former som spela innebandy”. Studien kom fram till att det inte skiljer sig mycket mellan de olika socioekonomiska statusarna i denna kategori. Däremot när eleverna fick svara på vilka idrotter och fritidsaktiviteter som de går på skiljer det sig en hel del, några elever som tillhör lägre socioekonomiska status genomför ingen aktivitet alls på fritiden. Några elever har mellan tre till fyra olika aktiviteter per vecka, dessa elever tillhör högre socioekonomiska status. Elevernas förväntningar ser olika ut några elever ville ha mer fysiska aktiviteter i idrottssalen och andra ville ha mer ute som i skogen och på skolgården. Det har troligtvis en koppling till familjens socioekonomiska status, eftersom vårdnadshavares egna fysiska aktivitet påverkar hur eleverna tänker om fysisk aktivitet.

  • 107.
    Frid, Sabina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hagman, Jonna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskolan, en hälsofrämjande arena2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Preschool, a healthpromoting arena.

    A qualitative study on preschool teachers descriptions of their practice around health and well-being in relation to the preschool curriculum.

    Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt uppdrag som formulerats i den nya läroplanen 2018, vad gäller barns hälsa och välbefinnande. Frågeställningarna som undersökningen utgår ifrån är: ”hur tolkar förskollärare läroplanens skrivningar om barns hälsa och välbefinnande” och ”hur beskriver förskollärare att de nya formuleringarna skulle kunna omsättas i förskolans praktik?” Det teoretiska ramverket som används för att analysera resultatet är det läroplansteoretiska perspektivet med fokus på de teoretiska begreppen transformeringsarena och realiseringsarena. Data består av semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att de har en viktig roll i barns skapande av en hälsosam livsstil. Detta genom att vara goda förebilder i barns rörelsevanor och kostvanor i förskolan. Genomförandet skiljde sig däremot åt hos förskollärarna. Den största skillnaden är hur den pedagogiska måltiden tas tillvara på. En slutsats är att förskollärarna tycks ha svårt att förklara hur de tolkar förskolans uppdrag som rör hälsa och välbefinnande. Förskollärarna gav ofta istället svar direkt i form av exempel från deras vardag i verksamheten och inte hur de tolkade begreppen. Undersökningen behövs för att bidra med kunskap om hur förskollärare idag transformerar och beskriver hur de skulle kunna realisera förskolans uppdrag om hälsa och välbefinnande.

  • 108.
    Friman, Amanda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Gustafsson, Jennifer
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Motoriken i inomhusmiljön: Barns fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans inomhusmiljö kan gynna barnens motoriska utveckling. De frågeställningar vi vill undersöka är:

    1.) Hur uppfattar förskollärare att inomhusmiljön på förskolan påverkar barns motorik?

    2.) Vilka möjligheter respektive hinder anser förskollärarna att det finns för barns motoriska utveckling i förskolans inomhusmiljö?

    3.) På vilket sätt visar barnen intresse för fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö?

    I studien används Jagtøien m.fl (2002) stadieteori. Teorin utgår från barnens utveckling av rörelser från ca fyra månader till fjorton års ålder. Den är uppdelad i fyra faser, som i sin tur är indelad i olika huvuddrag. De olika faserna beskriver vad som sker i varje fas, hos barnen i deras rörelseutveckling. Denna studie utgår från barn i åldrarna tre-fem år och därmed finns endast dessa faserna med i denna studie.  

    I studien används både en kvalitativ och kvantitativ data, i form av intervjuer av förskollärare och observationer av barn. Det är tre förskolor vi har utgått ifrån. Tre förskollärare har blivit intervjuade och tre grupper med barn i åldrarna tre-fem år. Mängden barn i grupperna vi observerade, på de tre olika förskolorna kunde skilja sig från tio barn till tjugo barn.

    I resultatet framkommer det att förskollärarna uppfattar förskolans inomhusmiljö, i förhållande till barns motorik, som ibland för liten. Då förskolans lokaler inte är anpassade för fysiska aktiviteter som att springa, klättra och leka med bollar. De finmotoriska rörelserna tränas dagligen i förskolans inomhusmiljö. Det finns bra material och utrymmen för den finmotoriska sortens träning. Idrottshallen är en positiv faktor, som de tre olika förskollärarna önskade att de hade tillgång till. De hinder som finns i förskolans miljö är för små lokaler, dålig ekonomi och personalbrist som hindrar viss fysisk planerad aktivitet. Möjligheterna är barnens glädje och fantasi i förhållande till rörelse. Barnen visar en ständig glädje till fysiska aktiviteter, de springer, hoppar, klättrar, leker med bollar, målar och ritar även om det inte alltid är tillåtet av personal i förskolans verksamhet. 

  • 109.
    Fritzén, Lena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Krantz, Joakim
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lärarprofession i förändring2018In: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Krantz, Joakim & Sundberg, Daniel, Kalmar, Växjö: Linnaeus University Press, 2018, p. 163-192Chapter in book (Other academic)
  • 110.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Does it make any difference? University teachers’ experiences of work-integrated teacher education.2019Conference paper (Refereed)
  • 111.
    Gardesten, Jens
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att hantera lärarbristen: Erfarenheter från skolor som anställt heltidsmentorer2019In: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, no 3, p. 34-48Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Schools in Sweden need to handle an acute lack of teachers. One way to handle this problem is to hire new staff who can work with social and administration tasks, enabling the teachers in school to teach some more classes instead. This study examined two secondary schools in Sweden where this way to solve the problem was tried out. The aim of the study was to highlight possible consequences for teachers’ core practices (teaching), and discuss whether more teaching might involve another sort of teaching. In this analysis, Ryle´s distinction of “achievements” versus “tasks” was being used (Ryle, 1949). Another aim was to highlight possible consequences for teacher-student relationships and possible consequences for the teachers´ working conditions. The empirical base was five focus group interviews with the teachers. The findings indicate that the new work model might turn into a “mechanical teaching”, more of an achievement than a task, in Ryle´s sense. Moreover, while new staff was hired to solve social problems among students, teachers still describe how they handle acute conflicts in the school environment; “because I´m an adult”. Finally, even though the working conditions are still demanding, the clarifying of job boundaries has contributed to less work stress.

  • 112.
    Gardesten, Jens
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Gör det någon skillnad? Universitetslärares erfarenheter av en verksamhetsintegrerad lärarutbildning.2018In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, no 2, p. 25-40Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article, some initial findings from a research project where the practice/theory relationship and collaboration between schools and universities in teacher education are studied. The purpose of the study is to highlight possible effects of a work-integrated teacher education. The empirical base are eight interviews where university teachers describe how the increased time spent in schools might influence student teachers´ performances in university courses. Are any dimensions of teacher competence developed? The answers from the university teachers are first categorized into three themes, namely knowledge of subject didactics, connections theory/practice and practice/practice and finally in relation to the student teachers as legitimate participants. The themes are thereafter related to the concepts of spectator-knowledge and participant-knowledge and to Biestas (2012) concepts: qualification, subjectification and socialization. In conclusion, findings indicate that the “work integrated profile” have potential to balance these purposes of education.

  • 113.
    Glaser, Joakim
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ostfußball and Fan Culture in Unified Germany2019In: 25 Years Berlin Republic: Reflections on/of German Unification (1990-2015) / [ed] Todd Herzog, Tanja Nusser & Anna Senuysal (Hg.), Paderborn: Wilhelm Fink Verlag, 2019, p. 201-218Chapter in book (Other academic)
  • 114.
    Glaés-Coutts, Lena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Stagg Peterson, Shelley
    University of Toronto, Canada.
    Collaborative action research in Northern Canadian rural and Indigenous schools2017Conference paper (Other academic)
  • 115.
    Glifberg, Lisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hultqvist, Emmy
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Inkludering eller exkludering?: En kvalitativ studie om förskollärares syn på arbetet med barn i behov av särskilt stöd2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till begreppen inkludering respektive exkludering samt hur det kommer till uttryck i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar konkretiserats, dessa belyser olika strategier, vad som påverkar en inkludering respektive exkludering samt möjligheter och svårigheter med dessa begrepp i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Insamling av data sker genom kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare deltar för att besvara studiens syfte och tre frågeställningar. Analys och bearbetning av empiri sker utifrån begreppen inkludering, exkludering och en inkluderande exkludering. Resultatet visar att alla förskollärare har erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. De är alla införstådda i barns olika förutsättningar samt vikten av att barns behov tillgodoses. Olika strategier används och prövas för att barnen ska kunna inkluderas i förskolans verksamhet. Resultatet delger en stor rädsla och okunskap inom ämnet där medvetenhet och inställning är två grundpelare för att lyckas. För att se varje barns enskilda behov krävs närvarande förskollärare, lyhördhet och en vilja att förändra och utveckla sitt eget tankesätt.  

  • 116.
    Gren, Emma
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Petersson, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Matematik i förskolan: - En observationsstudie om hur talraden används i förskolans kontext2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa hur talraden kan användas i samlingar, med fokus på de yngre barnen. Talraden innebär att barn kan behärska siffrornas ordning. Observationer av samlingar i förskolan har genomförts för att få svar på studiens frågeställningar. I studien är barnen tre till fem år. Studien utgår ifrån en induktiv analys där mönster och variation i den insamlade empirin har bildat olika kategorier som är en matematisk inriktad samling, matematiska miljöer, talens användning i olika situationer, förskollärares förhållningssätt till matematiken samt talradens användningsområde. Resultatanalysen visar att förskollärare vid de valda förskolorna använder talraden på olika sätt, bland annat för att förtydliga olika matematiska begrepp. Hur förskollärare har en matematiskt inriktad samling skiljer sig också åt då syftet med samlingen avgör hur den ser ut. Diskussionen tar upp en aspekt om hur nollan inte uppmärksammas i de olika samlingarna vilket kan tyda på att förskollärare har bristande kunskap om vad talraden innebär. Utifrån studien har en övergripande slutsats dragits att det går att använda matematik i förskolan på många olika sätt och att det främst handlar om att barn ska vara delaktiga och nyfikna i samlingarna. Det är också av stor vikt att förskollärare inser att deras framförande av och förhållningssätt till matematik är en del i barns utveckling och lärande.

  • 117.
    Grengby Lindahl, Ellinor
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hansson, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskollärares tankar om barns trygghet vid inskolning: en jämförande studie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att synliggöra och jämföra några förskollärares syn på barns trygghet på förskolan med specifikt fokus på inskolning. Studien utgår från tre forskningsfrågor som belyser viktiga aspekter vid skapandet av trygghet hos barn när de skolas in på förskolan. Forskningsfrågorna handlar om hur de intervjuade förskollärarna tänker om vilken betydelse barns trygghet har i förskolan, vilka de mest kritiska momenten vid inskolning är för att barn ska känna sig trygga, samt vilka förutsättningar som är viktigast för att skapa trygghet hos barn vid inskolningen. I studien intervjuades sex förskollärare om deras tankar och erfarenheter av barns inskolning på förskolan, och om hur barn blir trygga på förskolan. Tre av förskollärarna använder en traditionell inskolningsmetod och tre av förskollärarna använder en föräldraaktiv inskolningsmetod. Förskollärarnas svar jämförs och analyseras utifrån vilken inskolningsmetod de använder och i förhållande till två perspektiv på trygghet; ett anknytningsteoretiskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna ser både anknytning och goda relationer som viktiga förutsättningar för att kunna skapa trygghet hos barn vid inskolning. Vidare syns endast få och små skillnader i hur förskollärarna från de olika inskolningsinriktningarna arbetar. Förskollärare från båda inriktningarna uppger att de inte vill upplevas påträngande, och alla förskollärare poängterar att de är flexibla och kan gå ifrån sina rutiner för inskolning vid behov.

  • 118.
    Grün Johansson, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Die Rolle der expliziten Grammatikvermittlung beim Lernen von Deutsch als Fremdsprache: Eine kontrastive Lehrbuchanalyse von drei Lehrbüchern der Stufe 1 des schwedischen Gymnasiums2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study is about the role explicit grammar teaching plays in Swedish schoolbooks for beginners in German as a foreign language. The study is a qualitative content analysis of three schoolbooks (published in 1982, in 1995 and in 2016) for step 1 German as a foreign language in the Swedish upper secondary school. It is analysed how grammar is explained respectively practised, and a comparison between the schoolbooks is carried out. Further are the explanation of the grammar and the exercises regarding language-learning methods analysed, based on theories of language learning: the grammar-translation method, audio-lingual and audiovisual methods, the direct method, cognitivist learning theory, constructivist learning theory and communicative language teaching. The result of the study is that there are differences as well as similarities between the schoolbooks, regarding the explanations and the exercises, as well as the language learning methods.

  • 119.
    Gunnarsson, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Studenters lärande om undervisning för lärande i en lesson study2018In: DEN FEMTONDE NORDISKA LÄRARUTBILDNINGSKONFERENSEN, Vasa 7-9.5.2018,  Abstrakt/abstracts, 2018, p. 15-Conference paper (Refereed)
  • 120.
    Gustafsson, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Johansson, Amanda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ”Tycker jag att det är kul med matte så hoppas jag att jag för över det till barnen”: En kvalitativ studie om förskollärares attityders påverkan på barns lärande i matematik2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares attityder till matematik och hur attityderna påverkar barns matematiska lärande i förskolan. Detta undersöks genom ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på de teoretiska begreppen kultur, mediering, språk, den proximala utvecklingszonen, matematik enligt Bishops modell, attityd och matematisk subjektivitet. Studien följer en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att förskollärarna har positiva attityder till matematik och att de är medvetna om att deras attityder till matematik påverkar barns lärande och prestationer i matematik. Vidare visar resultaten att förskollärarna betonar miljön som viktig för barns lärande där de själva och konkret material ingår i miljön.

  • 121.
    Gustafsson, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hur ger förskollärare barnet huvudrollen i sitt utvecklingssamtal?: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att belysa hur förskollärare beskriver barnens roll i utvecklingssamtalet. I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) beskrivs bland annat om barnets rättighet att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande, exempelvis utvecklingssamtalet, något som kan låta enkelt i teorin men svårare att genomföra. I denna studie har förskollärare intervjuats utefter semistrukturerade intervjuer för att synliggöra deras förklaringar och argument i sitt arbete med barnens delaktighet i utvecklingssamtalet. Slutsatsen av av studien är att förskollärarna använder barnens delaktighet men dock inte i den benämning som begreppet betyder - att ha en aktiv medverkan. I resultatet av den insamlade empirin har det visas att barnens aktiva medverkan inte existerar men att förskollärarnas syn på barnperspektivet är en utgångspunkt att tolka barnens uttryck och ta det vidare till utvecklingssamtalet och vårdnadshavarna - ett försök till att öka barnens delaktighet. 

  • 122.
    Gustavsson, Viktor
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Kerroum, Christian
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Mot ett jämställt fritidshem: En kvalitativ studie med fokus på fritidslärares genusmedvetenhet för att motverka traditionella könsmönster2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ur ett genusperspektiv belysa fritidslärares jämställdhetsarbete med traditionella könsmönster. Specifikt fokus riktas mot deras arbete med att motverka rumslig könsuppdelning på fritidshemmet. Det här är en kvalitativ studie där vi intervjuat fem fritidslärare från fem fritidshem. Den tidigare forskningen beskriver att lärare reproducerar traditionella könsmönster och att utförande av jämställdhetsarbete kan vara komplicerat. För att finna svar på vårt syfte tog vi fram tre frågeställningar. Hur arbetar fritidslärarna genusmedvetet med jämställdhet och för att motverka traditionella könsmönster? Hur beskriver fritidslärare verksamhetens rumsliga könsuppdelning samt det genusmedvetna arbetet med att motverka detta? Den tredje och sista frågan belyser vilka jämställdhetsspecifika hinder och möjligheter finns det för att arbeta mot traditionella könsmönster på fritidshemmet?

    Analysen har genomförts genom att undersöka hur genusmedvetna fritidslärarna är samt hur dem arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar på att det finns en god genusmedvetenhet hos samtliga fritidslärare, dock behövs ett vidare arbete för att motverka traditionella könsmönster. Genusmedvetenheten hos fritidslärarna visar sig genom att de ser en könsstruktur och könsuppdelning på fritidshemmet samt att de förstår att det bör arbetas med. Dock fanns det arbetssätt som kan ifrågasättas ur ett genusperspektiv. Fritidslärarna påpekar att jämställdhetsarbetet är en komplex uppgift och att det är många faktorer som påverkar, såväl inom skolan som utanför.

  • 123.
    Haglind-Sellén, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Persson, Anneli
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Boksamtal i förskolan: Förskolepedagogers uppfattnngar av boksamtal som pedagogiskt verktyg för barns litteracitetsutveckling2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att skapa förståelse för förskolepedagogers uppfattningar av boksamtal samt vilka förfaranden som sker vid boksamtal för att främja barns litteracitetsutveckling. Vi valde att studera detta då undersökningar visar att högläsning inte alltid är någon prioriterad aktivitet hos varken vårdnadshavare eller pedagoger på förskolan. För att uppnå vårt syfte utgick vi från två frågeställningar: Hur beskriver förskolepedagoger att de arbetar med boksamtal som metod för att främja barns litteracitetsutveckling i förskolan? Vilken inställning har förskolepedagoger till boksamtalets betydelse för barns litteracitetsutveckling? För att få svar på frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra verksamma förskolepedagoger med kunskaper och erfarenheter av boksamtal. Våra teoretiska ramverk som utgjorde utgångspunkt för vår analys och tolkning var fenomenografi samt det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij. Resultatet av vår studie visade att förfarandet runt boksamtalet kan gå till på olika sätt. Men alla respondenterna var överens om att små barngrupper, avskild miljö och gott om tid är avgörande för om det ska ske ett lärande vid boksamtalet. Respondenterna belyste att pedagogens förhållningssätt är avgörande för lärandet hos barnen. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att boken kan användas som ett verktyg för att främja barns litteracitetsutveckling.

  • 124.
    Halla, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Persson, Hannah
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Med hudfärg som identitetsmarkör: En bildanalys av barnböcker på två förskolor2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Som förskollärare gäller det att vara öppen och se vad olika saker kan få för konsekvenser. I denna studie har det studerats hur vit hudfärg respektive mörkare hudfärg bland karaktärerna i barnböckerna fördelar sig mellan böckerna som finns på två förskolor i två olika kommuner i Sverige. Syftet är att kartlägga karaktärer i barnböcker med hudfärg som identitetsmarkör och utifrån resultat dra slutsatser om barns möjligheter till igenkänning och identitetsskapande. För att nå syftet har två forskningsfrågor använts 1. Hur fördelar sig karaktärer med vit respektive mörkare hudfärg i förskolornas barnböcker? och 2. Vilka konsekvenser för barns igenkänning och identitetsskapande kan uppdelningen mellan vit och mörkare hudfärg få?

     

    Sammanlagt studerades 938 böcker på dessa två förskolor. För att nå ett resultat har ett noga genomtänkt kategorischema använts. Uppdelningen har skett genom att granska böckerna med variablerna endast vit hudfärg, en eller flera av huvudkaraktärerna har mörkare hudfärg, en eller flera av birollerna eller statisterna har mörkare hudfärg samt om boken endast innehåller djur eller materiella artefakter. Detta har gjort det möjligt att kunna få syn på hur fördelningen ser ut i böckerna som finns ute i förskolorna.

     

    Studien har utgått från en kvantitativ ansats, där resultatet utgörs av siffror som sammanställts i olika diagram. Resultatet visar att endast vit hudfärg med 39 procent förekommer i betydligt högre omfattning än mörkare hudfärg som endast förekom 14 procent, 11 procent av dessa utgör statister eller biroller med mörkare hudfärg vilket lämnar 3 procent till huvudkaraktärer med mörkare hudfärg. Det visar på en stor skillnad och olika slutsatser har dragits om resultatets utfall, bland annat att de flesta barnboksförfattarna kanske själva har vit hudfärg och aldrig reflekterat över sitt budskap av vad som anses normalt. Vit hudfärg blir norm medan mörkare hudfärg blir det avvikande. För att få en förändring kan hudfärgerna på karaktärerna i barnböckerna vara ett steg mot ett mer jämställt samhälle med start i tidig ålder.  

  • 125.
    Hallqvist-Lembke, Cecilia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Arvidsson, Veronika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Digitala verktyg som lärandeverktyg i förskolans undervisning: En studie med anledning av ett förtydligat läroplansuppdrag2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring digitala verktyg för lärande med anledning av formuleringarna i förslaget till ny läroplan. Frågeställningarna var: Vilka uppfattningar har förskollärarna om digitala verktyg för lärande? Vilka möjligheter och utmaningar i undervisningen anser förskollärarna att det utökade uppdraget kan innebära? Metoden som användes för undersökningen var semi-strukturerade intervjuer av verksamma förskollärare med särskild kunskap om och intresse för digitala verktyg i förskolan. Det sociokulturella perspektivet användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Resultatet visade att digitala verktyg används som lärandeverktyg i olika syften; för dokumentation och reflektion, i direkta undervisningsmoment, för att designa digitala miljöer där digitala verktyg är tillgängliga för barns lek och eget utforskande och som en kompensatorisk aspekt i verksamheten. Resultatet visade också att förskollärarnas resonemang kring vad formuleringarna i kommande läroplan kunde innebära, var positiva. De såg utmaningar men också många möjligheter i uppdraget.

  • 126.
    Harrysson, Pernilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Johansson, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lika förutsättningar, olika förhållningssätt?: En studie om hur styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur påverkar förskollärares förhållningssätt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka förståelsen för olika förskollärares förhållningssätt, i

    relation till styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur. Under våren 2017 gjorde vi

    vår verksamhetsförlagda utbildning på en skandinavisk skola där det arbetade både

    svenska och engelska förskollärare. Det vi upptäckte var märkbara skillnader i

    förhållningssätt och ville undersöka vilka faktorer som låg till grund för dessa

    skillnader. Vi har intervjuat fem förskollärare från skolan, tre engelska och två svenska.

    Studien bygger på kvalitativ metod, genom intervjuer och observationer. Resultatet

    visade att de yttre faktorerna, mestadels styrdokument, var de som hade störst påverkan

    på förskollärarnas förhållningssätt genom att den engelska gruppen utöver svensk

    läroplan för förskola, även måste förhålla sig till den engelska motsvarigheten vilket

    bidrog med svårigheter i arbetet eftersom de behöver kombinera de båda läroplanerna.

  • 127.
    Hedlin, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Beröring i förskolan – omsorg eller fara?2019In: Resultatdialogen 2019. / [ed] Vetenskapsrådet, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2019, p. 42-45Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 128.
    Hedlin, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    För och mot könskvoteringen till förskollärarutbildningen: Argument i tidskriften Förskolan 1970-19812018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 1-2, p. 127-146Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The preschool teacher is a profession that is highly associated with femininity, and a very large majority of staff in preschools are women. Due to the current high recruitment needs in Swedish preschools, SKL (the Swedish Association of Local Authorities and Regions) has stated that it is important that both women and men see the preschool as a possible workplace for themselves. Therefore it might be worthwhile to take a look at the discussions that took place during the 1970s, being perhaps the period during which men in preschools were discussed the most. When the Swedish preschool was developing in the 1970s, it was a political aim to have both men and women work in the preschools. In order for more men to be admitted to preschool teacher education, a quota policy that favoured male applicants was introduced. The preschool teachers’ trade union, Sveriges Förskollärares Riksförbund (SFR) defended the quota policy and argued in support of it in the union journal Förskolan (The Preschool) for several years. In 1976 the organization changed its position and argued instead that the admissions policy should be abolished. This study investigates the discussions that were held in the union journal Förskolan, both for and against the quota procedure for preschool teacher education in the years 1971-1980. The research questions are as follows: What arguments were put forward in the discussions? In what way can these arguments be said to challenge or sustain the unequal relationship between women and men?

     

    A qualitative analysis of the years 1970-1981 has been conducted. The journal in its entirety has been reviewed and analyzed for arguments, regardless of whether the statement came from the trade union, a letter to the editor, someone interviewed in a report, etc. Three arguments for the quota policy and two arguments against were found. An argument for the quota policy was, To achieve higher values, which meant a higher goal was assumed to be achieved by applying the quota measure. The higher values intended were a more even gender distribution, justice and a more versatile workforce. This reasoning was not specific to preschool teacher education, but could have been aimed at all education programmes that have an uneven gender distribution, both male-dominated and female-dominated. Another argument was, Compensation for the absence of men, which meant that the male preschool teachers would make up for the fathers who did not participate in their children's lives. The third argument was, Men are better preschool teachers than women, which meant that men were depicted as more committed and flexible workers. In some cases, the arguments can be linked to historical discussions about women and men and their place in society. An argument against the quota policy was, A gender quota policy sustains outdated attitudes, which meant that the expectations that gender role thinking within preschools would change, had not been fulfilled. The second argument against the quota policy was, Men and women should be admitted on equal terms, which meant that a female qualified applicant should not have to stand back for a less qualified man.

     

    Only one of the arguments challenged the unequal relationship between women and men; Men and women should be admitted on equal terms. In the 1970s debate, it was not an uncommon premise that men would contribute something that the women lacked. They would take the place as men, not primarily as preschool teachers. Today, when preschool is facing major recruitment needs and SKL's ambition is to broaden recruitments, SKL emphasizes that it wants men to be recruited not so that they work in preschool to fulfill a specific ’male function’, rather gender should not be an obstacle.

  • 129.
    Hedlin, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ‘They only see their own child’: An interview study of preschool teachers’ perceptions about parents2019In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 189, no 11, p. 1776-1785Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study is to investigate how preschool teachers see their interaction with the home. The empirical material consists of semi-structured interviews with 30 qualified preschool teachers working in Swedish preschools. The informants describe how they promote cooperation and prevent conflict by clarifying that parents’ comments are welcome. They also try to grant parents’ requests regarding their own children; however, the informants also speak about parents having views about what should happen with the whole group and how the teachers should carry out their job, such as parents telling the preschool teachers whether they should hold their activities indoors or outdoors. Highly educated and well-off parents can express comments and demands in a way as if they want to decide how the work in the preschool is planned and carried out. A contrasting challenge is when parents with a non-Swedish background have language difficulties that can hinder cooperation.

  • 130.
    Hedlin, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    'Today the parents are chasing us!': Teacher's experiences of parental involvement.2019In: Paper presentation at Conference for Gender Studies (G19), University of Gothenburg Sweden, 7-9 October 2019., 2019Conference paper (Other academic)
  • 131.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Johansson, Caroline
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Touch in preschool - care or risk?: Paperpresentation.2018Conference paper (Other academic)
  • 132.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Åberg, Magnus
    Karlstad university.
    Fussy girls and chattering women: The construct and subordination of femininity in preschool teacher training2018In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 188, no 2, p. 220-230Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, as in Western countries generally, most preschool teachers are women. This fact sometimes leads to the assumption that preschools are “feminine”, and that this might be bad for boys. We challenge this assumption. Using a gender critical approach we have studied preschool student teachers. “Femininity” might be used as a rhetorical and demeaning stereotype by them. Women and femininity however, are not interchangeable concepts. Failure to acknowledge this can pave the way for subtle sexism against girls and women. Our argument is supported by ethnographic observations and interviews with student teachers. By means of a Foucauldian genealogical analysis we uncover the conditions of possibility for two long-lasting feminine stereotypes. One stereotype argues that young girls should never fuss. The other claims that women are chattering gossipers. Our study shows that these archaic notions persist in Swedish preschool teacher training, despite its long tradition of work for gender equality.

  • 133.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Åberg, Magnus
    Karlstad University, Sweden.
    Principle or dialogue: preschool directors speak about how they handle parents’ suspicions towards men2019In: Power and Education, ISSN 1757-7438, E-ISSN 1757-7438, Vol. 11, no 1, p. 85-95Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Caring for children and teaching the youngest students have a strong historical connection to women and femininity. The few men working within early childhood education and care occupy an ambivalent position. On the one hand, they often receive a positive reception in preschools; on the other, they are also met with mistrust and suspicion. The suspicion often comes from parents, and their views have come to bear increasing importance. Preschool directors who have men on their staff thus have a dilemma to manage: they must listen to parents’ views at the same time as they have a personnel responsibility towards all their employees. The purpose of the present study is to describe and analyse how preschool directors reason about the parental suspicion and concern that male educators can encounter because they are men. The empirical material consists of interviews with 10 preschool directors (five women and five men). The study shows that preschool directors experience that parents want male personnel to refrain from performing certain tasks in the preschool. Some of the directors take a principle-based approach and emphasise that men and women should carry out the same work duties. Other directors maintain a dialogue-based approach, focusing on conducting a dialogue with concerned parents.

  • 134.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Åberg, Magnus
    Karlstads universitet, Sweden.
    Johansson, Caroline
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Fun guy and possible perpetrator: an interview study of how men are positioned within early childhood education and care2019In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 10, no 2, p. 95-115Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Many countries call for more men to be teachers in early childhood education and care (ECEC). In Sweden, the issue has been discussed since the early 1970s, but despite these discussions there is little Swedish research that examines the notions and expectations associated with male teachers. International research has found that perceptions of men in ECEC can be very ambivalent and that physical contact between the male educator and children is a sensitive issue. By focusing on the interaction between educators and children, the purpose of this study is to investigate gender-specific beliefs about male preschool teachers. The empirical material consists of interviews with 50 informants. Of these, 17 are men and 33 are women. The results show that “the fun guy” and “the possible perpetrator” are two gender-specific positions that male informants are subjected to. The article discusses how men take up and resist the two positions, and argues for the need to further challenge gendered stereotypes in preschools.

  • 135.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Åberg, Magnus
    Karlstad university, Sweden.
    Johansson, Caroline
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Too much, too little: Preschool teachers’ perceptions of the boundaries of adequate touching2019In: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, Vol. 27, no 3, p. 485-502Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the present study we focus on physical touch that is judged to be just outside what is considered to be 'normal'. We explore how preschool teachers describe and explain situations where educators give children too much or too little touching. Semi-structured interviews have been conducted with 30 qualified preschool teachers working in Swedish preschools. When the informants talk about situations where educators give children too much touching, the descriptions involve a behaviour that does not lie within the preschool mission, teachers who do not set boundaries, and actions that have disadvantages for the children. On the other hand, situations where educators give children too little touching are described solely with reference to the teacher and that person's fear or cold personality. The results have been interpreted in relation to the discourse of preschool professionalisation and Hochschild's theory of emotional labour.

  • 136.
    Helander, Viktor
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att ”checka av” undervisningsinnehåll: Lärare i idrott och hälsas prioritering av innehållet i idrott och hälsa 1 på gymnasiet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare inom kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet ser på de olika områdena i det centrala innehållet i kursplanen och varför vissa områden får mer eller mindre undervisningstid. I denna studie har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare som undervisar i kursen idrott och hälsa 1. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av Engströms (2010) och Londos (2010) syn på Pierre Bourdieus begrepp habitus. Det som kom fram i dessa intervjuer var att lärarna ansåg att den viktigaste delen i det centrala innehållet främst är ”träningsmetoder och deras effekter” (Skolverket, 2011, s.84). Det som prioriteras ner av lärarna i undervisningen är framförallt friluftslivet, men också de teoretiska delarna i ämnet. Lärares tillvägagångssätt för att undvika att undervisa i och betygsätta dessa områden är antingen att lägga ihop området med något annat, alltså ”checka av” det genom att hela området läggs samman med friluftsdagen, eller att helt enkelt bortse från hela området. Lärarnas habitus kan påverka vilka områden de tycker är mer relevanta att undervisa om och detta kan leda till att vissa områden får mindre undervisningstid.

  • 137.
    Henriksson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser: en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning2019Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis treats the assessment of student teachers’ professional skills within the school-based section of Swedish teacher education, more specifically the school visits organized by the university. School visits ordinarily consist of an observed lesson, followed by a post-observation conference. School-based teacher education is regarded as a specific educational element, where the education is transferred to the organisation of professional teachers who educate the student teacher. However, there is a lack of direct research about what happens to the assessment of the student teacher’s proficiency when the assessment system of the education is applied outside the university domain. Research shows that there is tension regarding the view of professional skills between players in teacher education and school organisations, and uncertainties regarding the mandate to develop the student teacher’s professional skills. From a political perspective the school visit is perceived as a guarantee for the fulfilment of the increasing demands for equal and legally secure assessments. The aim of this thesis has therefore been to enhance the understanding of the function of assessment within school-based teacher education. The interactive assessment process of the post-observation conference has been in focus and studied through video observations and interviews. The study assumes multiple theoretical perspectives; a new institutional perspective, Goffman’s interactionist perspective and a professional theoretical perspective. The result shows that simultaneous and conflicting assessment logics guide the assessment task, creating protective and defensive interaction patterns to establish a loyal consensus between conference participants. The situation needs to be played down. The interactive patterns of the conference counteract the institutional logics of the visit, making access to information selective and limited. Judgements and feedback become invisible and the aim of the assessment process is unclear. The controlling purpose of the process, and partly also the formative purpose, is impaired. However, in the execution of assessment itself, assessment logics collaborate with interaction patterns, displaying a secondary adaptation to the situation. This collaboration contributes to a reasonable and legitimate manner of executing the assessment process, assigning meaning to the school visit.

  • 138.
    Hera Culda, Lucia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "...life had been lived": Gender performance and woman objectification in Arundhati Roy's The God of Small Things2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This essay investigates women’s situation at home and in society, in Arundhati Roy’s The God of Small Things, from a gender performance perspective. The essay also explores the pedagogical implications of using the novel in the EFL classroom. The gender performance perspective is explored through the analysis of three female characters, Ammu, Mammachi and Baby Kochamma, whose lives reflect women’s struggle to escape traditional caste values, patriarchy and colonial power. The pedagogical perspective focuses on existing trends in literature and language teaching and the possibilities that postcolonial literary texts have to offer in the EFL classroom.

     

  • 139.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Frank, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Konsten att få tänk på pränt2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I modulens inledande del beskrivs elevens skrivutveckling genom olika faser, från pseudo-skrivning till ortografisk-morfemisk skrivning. Två strategier för skrivandet diskuteras – den direkta (ortografiska) och den indirekta (fonologiska).

    Syftet med att lyfta olika komponenter av skrivandet är att ge fördjupad kunskap om elevens skrivprocess och väcka tankar om hur motivation, idéskapande, inkodning och textbyggande utgör delar av skrivundervisningen. 

    I undervisningsaktiviteten kan ni på ett lekfullt sätt arbeta med skiljetecken på olika nivåer genom att låta eleverna formulera gåtor om sig själva.

  • 140.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Frank, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Språkutvecklande aktiviteter: – en idébank2018Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I fritidshemmets verksamhet finns det stora möjligheter för dig som pedagog att konkretisera och arbeta med elevernas språkutveckling på olika sätt. I den här boken får du tips på språkutvecklande och planerade aktiviteter som går att genomföra i den dagliga fritidsverksamheten.

  • 141.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Frank, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Förskoleklassens didaktik: Möjligheter och utmaningar2019 (ed. 2)Book (Other academic)
  • 142.
    Hildingsson, Ingela
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lindström, Marianne
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Omsorgsarbete i förskolan: En kvalitativ studie av förskollärares uppfattningar om innebörden av omsorg i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på omsorgens betydelse i förskolan och hur det beskrivs att den tar sig uttryck i förskollärares arbete ur ett historiskt och nutidsperspektiv. Mer konkret kommer studien ägna sig åt att undersöka följande frågeställningar: Vad innebär omsorg för erfarna förskollärare? Hur har omsorgen förändrats över tid utifrån dessa förskollärares perspektiv? Metoden som användes för datainsamling är semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som har arbetat under många år i yrket. Vi intervjuar varje respondent enskilt för att kunna studera den enskilda förskollärarens uppfattning om omsorg i förskolan. Omsorgsetiken är en viktigt teoretisk infallsvinkel i studien och utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att förskollärarna anser att omsorgen har förändrats under deras verksamma tid. De anser att det förr fanns mer tid för omsorgsarbete samt en dikotomi mellan omsorg och lärande. Denna dikotomi har upphört samt att omsorg och lärande nu sammankopplas. Detta innebär att utrymmet för omsorg anses ha minskat och att lärandet har tagit över då det ska vara en högre status i förskolan. Förskollärare ansåg också att omsorg handlar framförallt om trygghet för barnen, föräldrarna och pedagogerna. När förskollärarna började arbeta i förskolan i början på 1990 - talet hade de mer tid för barnen vilket framkommer både i empirin samt historiken. Förskollärarna uttrycker också en förhoppning om att omsorgens betydelse kommer att stärkas då de anser att omsorg är den viktigaste delen i förskolans verksamhet samt att den ligger till grund för barnens utveckling och lärande.

  • 143.
    Hofslundsengen, Hilde
    et al.
    Western Norway University of Applied Sciences, Norway.
    Magnusson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Mellgren, Elisabeth
    University of Gothenburg, Sweden.
    Heilä-Ylikallio, Ria
    Åbo Akademi University, Finland.
    Hagtvet, Bente E.
    University of Oslo, Norway.
    Upptäckande skrivning: metaspråkliga samtal och arbete med upptäckande skrivande i förskolan2019In: Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv / [ed] Martina Norling & Maria Magnusson, Stockholm: Liber, 2019, , p. 180p. 156-167Chapter in book (Other academic)
  • 144.
    Hofslundsengen, Hilde
    et al.
    Western Norway University of Applies Sciences, Norway.
    Magnusson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Svensson, Ann-Katrin
    Åbo Akademi University, Finland.
    Jusslin, Sofia
    Åbo Akademi University, Finland.
    Mellgren, Elisabeth
    University of Gothenburg.
    Hagtvet, Bente E.
    University of Oslo, Norway.
    Heilä-Ylikallio, Ria
    Åbo Akademi University, Finland.
    The literacy environment of preschool classrooms in three Nordic countries: challenges in a multilingual and digital society2018In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, p. 1-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study investigates the physical literacy environment of preschools in three Nordic countries. The environments were assessed using an observation protocol in a total of 131 classrooms with children aged between one and seven in Sweden, Norway and Finland. The results showed that children’s books were common and accessible in all three countries. Half of the preschools had a writing centre, and digital devices were available in less than half of them. Multilingual children were present in 82% of the classrooms, but texts and books in the multilingual children’s first languages were rare. Taken together, the results suggest that children’s books were the main gateway to literacy in these preschools, while artefacts supporting writing skills and digital literacy were less common. The findings indicate that the physical environment in these preschools did not reflect the ongoing societal changes towards increased multimodal literacy.

  • 145.
    Holm, Rebecca
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bengtsson, Emmeli
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fritidslärarens didaktiska arbetssätt för ökad fysisk aktivitet på rasten2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att synliggöra fritidslärarens arbetssätt och didaktiska metoder för att genom rastverksamhet främja mellanstadieelevers fysiska aktivitet. I undersökningen läggs särskild vikt vid hur genusperspektivet kan beaktas i det här sammanhanget. För att undersöka det valda området har en kvalitativ intervjustudie genomförts med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats för att få fram fritidslärarnas uppfattningar. För studien har totalt fem behöriga fritidslärare från tre olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna för studien bar på en medvetenhet kring den minskade mängden av daglig fysisk aktivitet hos barn. Resultatet visar även att det hos lärarna fanns en vilja att med rastverksamheten bidra till att eleverna rör sig mer. Men trots det visar det sig i resultatet att lärarna inte arbetade med den fysiska aktiviteten som främsta huvudområde i rastverksamheten. Studies resultat bidrar med olika didaktiska metoder och strategier för att öka mellanstadieelevers mängd av fysisk aktivitet hos båda könen. Metoder som bland annat nämndes var erbjudande av olika materiel, aktiviteter med utmanande svårighetsnivåer, veckoscheman för kommande veckas aktiviteter och samtal med eleverna för att uppmärksamma elevernas önskemål i rastverksamheten. Resultatet visar även att en lärares involvering i form av styrd aktivitet med fysisk rörelse bidrar till en jämnare fördelning av kön i deltagarantalet samt att lärarens närvaro bidrar till att könsstereotypiska mönster i val av lek och aktivitet bryts.

  • 146.
    Holmberg, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lagergren, Anniqa
    Halmstad university, Sweden.
    Diskursiv kamp kring barn och digital teknik2019In: Lek och lärande med digitala verktyg i nordiska förskolor: Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015-2019. / [ed] Kristina Holmberg, Anniqa Lagergren, Torfi Hjartarson, Elin Bøen, Copenhagen: Nordisk Ministerråd, 2019, p. 95-108Chapter in book (Refereed)
  • 147.
    Holmberg, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lagergren, Anniqa
    Halmstad University.
    The DILE Project: Children's Joy of Knowledge in Digital Learning Challenged by The Power of Parents2018Conference paper (Refereed)
  • 148.
    Holmberg, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lagergren, AnniqaHalmstad university, Sweden.Hjartarson, TorfiIsland University, Island.Bøen, ElinUniversity of South-Eastern Norway, Norway.
    Lek och lärande med digitala verktyg i nordiska förskolor: Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015-20192019Collection (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    This book is the result of two Nordplus projects studying what happens when children and preschool teachers encounter digital technology. For several years the authors been following the development in this area of Nordic preschool practice and share with the reader their experiences in that regard. Vivid descriptions reflect the affordances of digital tools in work with digital competences at the preschool level. The perspective throughout the book resides on children as active agents and builders of knowledge, based upon the genuine will to create optimal conditions for the growth of all children regardless of their background. With this book the authors provide important insights into how playful learning and digital technologies can be tied together with simple means applicable in work with young children.

    The book is written for all those interested in how digital tools can be applied in preschool practice. It is aimed at practicing preschool teachers, preschool teacher edu- cation, preschool leaders, parents, politicians and researchers.

  • 149.
    Holmlund, Christian
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Normer, vanor och musikinstrument: En jämförande studie av högstadieelevers attityder till musikinstrument i ett genusperspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Normer, vanor och musikinstrument är en jämförande studie som syftar att undersöka högstadieelevers instrumentpreferenser ur ett genusperspektiv i och utanför skolan samt musiklärares resonemang kring genusmedvetenhet och normer gällande val av musik-instrument. Studien tar avstamp i styrdokument och tidigare forskning kring musik i ett genusperspektiv. Metoden i studien består av enkätundersökningar riktade till elever och lärare i två högstadieskolor som svarat på frågor angående val av musikinstrument samt musikinstrument i ett genusperspektiv. Resultatet visade att flera av de musik-instrument som studerats i tidigare forskning fortfarande har samma stereotyper kring genus, men resultatet indikerade även att flera instrument har eller är på väg att få en neutralare könskodning. Studien visade också att såväl elever som lärare har en med-vetenhet kring genus och att en märkbar del av dem står fast vid att genus inte skall vara ett hinder vid val av instrument. Slutsatsen av studien var att lärarens aktivitet angående genus i musikundervisningen samt förebilder som spelar instrument med normbrytande könskodning spelar en avgörande roll kring musikämnets framtida jämställdhet.

  • 150.
    Hovdegård, Angelica
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Thoresson, Anton
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster på fritidshemmet.: En studie om elevers fria lek ur barns perspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka könsmönster som synliggörs i elevers samtal om fria lekar och kamratrelationer på fritidshemmet. Vår studie följer den socialkonstruktionistiska teorin som menar att könsmönster och normer är konstruerade genom sociala konstruktioner. Av den tidigare forskning som finns kring könsmönster och kamratrelationer utgår forskare till övergripande del från barnperspektiv. Barns sätt att se på världen är intressant och viktig att ta i beaktning, därför kommer denna studien utgå från barns perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och baseras på kvalitativa data där elevers samtal om ämnet redogör för vilka lekar som anses könsstereotypiska, när elever är könsöverskridande i lekar och vilka lekar som är utan könsgränser.

1234567 101 - 150 of 402
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf