lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 667
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Bokander, Lars
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Bylund, Emanuel
    Stellenbosch Univ, South Africa;Stockholm University, Sweden.
    Probing the internal validity of the LLAMA language aptitude tests2019In: Language learning, ISSN 0023-8333, E-ISSN 1467-9922Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Over the past decade, the LLAMA language aptitude test battery has come to play an increasingly important role as an instrument in research on individual differences in language development. However, a potentially serious problem that has been pointed out by several scholars is that the LLAMA has not yet been carefully validated. We addressed this issue by examining the internal validity of this test battery. We collected LLAMA data from 350 participants and assessed these data using classical item analysis, Rasch analysis, and principal component analysis within a framework of best practices in educational and psychological test validation. The results show that only one out of the four subtests (LLAMA B) produced scores that fit a latent trait model with sufficient accuracy. This suggests that researchers using the LLAMA battery must treat their results with appropriate carefulness and also that there is potential for refining the LLAMA further.

  • 102.
    Bomark, Susanne
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lärare och elevers reflektioner om lärstilar i relation till svenskundervisningen2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine how three teachers and three pupils reflect of learning style in the teaching of Swedish language. The teachers are asked to reflect of their work with learning styles in their teaching in the Swedish language. Furthermore, this thesis contains three pupils´ reflections of their learning styles and how they experience that these are taken in recognition in the teaching in Swedish language. In order to examine this, a semi structured interview has been the choice of the qualitative method.

     

    This thesis shows that the teachers´ definition of learning styles is very similar to each other, even though the usage of it in their teaching vary. One of teachers aims to look at what links the students in their learning, rather than what separates them from their each other. This perspective on learning is very unlike one of the other teachers who claims her teaching in the Swedish language is based on her students´ different learning styles. Furthermore, the students are well aware of their learning styles and their experience of how their learning styles is part of the teaching in the Swedish language vary.

  • 103.
    Bomark, Susanne
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Språk och identitet: En undersökning av flerspråkiga elevers attityder2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att genom attitydenkäter undersöka elevers syn på sitt modersmål och sitt andraspråk, men också att studera sambandet mellan deras uppfattningar om språk användning och identitet. Enkäterna besvarades av 33 elever som läser svenska som andraspråk på högstadiet. Resultaten visar att majoriteten av eleverna är positivt inställda till sin flerspråkighet, men att de samtidigt önskar att de fick mer användning för sitt modersmål under skoltiden. Gemensamt för eleverna är att de värdesätter sitt modersmål och tycker att det är viktigt att deras familjer fortsätter att tala modersmålet. Eleverna menar att deras flerspråkighet är värdefull, och att om man har ett annat modersmål än svenska så bör man lära sig det ordentligt. Undersökningen visar även att majoriteten av eleverna i framtiden inte vill bli sedda som någon som talar modersmålet utan någon som talar svenska

  • 104.
    Boyd, Sally
    et al.
    Gothenburg university, Sweden.
    Ericsson, StinaLinnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Sociolingvistik i praktiken2015Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Djupare insikter i sociolingvistik – studier av hur språk och samhälle hänger samman – nås bäst genom att utföra egna undersökningar, inte genom att enbart läsa om andras studier. I den här boken visar ett antal forskare hur de rent praktiskt gör sociolingvistik, d.v.s. vilka metoder de använder för att samla in och analysera data. Målet är att inspirera läsaren att själv undersöka språkanvändning i det omgivande samhället: vid köksbordet, i sms-konversationer eller ute på skolgården.

    Varje kapitel utgår från en redan publicerad studie och dess metoder beskrivs och förklaras detaljerat. Här får läsaren även förslag på upp­gifter och uppsatsämnen samt lästips. Boken innehåller också en samling förslag på befintliga webbresurser som studenter kan använda i sociolingvistiska undersökningar samt en ordlista över sociolingvistiska termer med förklaringar.

    Sociolingvistik i praktiken kompletterar introduktionsböcker i ämnet och riktar sig till studenter på grundnivå och avancerad nivå i främst språkämnen och lärarutbildning. Boken kan också användas i metodkurser och som handbok i uppsatsarbete.

  • 105.
    Boyd, Sally
    et al.
    Gothenburg university, Sweden.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Sociolingvistik i praktiken – Inledning2015In: Sociolingvistik i praktiken / [ed] Sally Boyd & Stina Ericsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, p. 11-34Chapter in book (Other academic)
  • 106.
    Brandin, Marlene
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Kommuntexters läsbarhet: En analys av läsbarhet av nyhetsartiklar från tre kommuners webbplatser2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka läsbarheten av nyhetsartiklar från tre kommuners hemsidor. Läsbarheten undersöks ifråga om läsbarhetsindex, texternas röst, informationspackning, tematisk bindning och orsakssamband. Metoden grundas i huvudsak på Melins (2004) analysverktyg för försvårande och förenklande faktorer i texter.Resultatet av undersökningen visar ganska små skillnader mellan de tre kommunernas resultat. De analyserade texterna visar sig ha en ganska hög grad av läsbarhet ifråga om ord- och meningslängd, verbtäthet och verbtyp. De visar dock på brister som leder till sämre läsbarhet framför allt ifråga om grad av röst, men även till viss del ifråga om tematisk bindning och explicita orsakssamband. Dessutom indikerar resultatet ett möjligt samband mellan meningslängd, verbtäthet och verbtyp och textbindning, samt mellan verbtyp och röst.

  • 107.
    Broberg, Mikael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Redzović, Samra
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    BRÅM - en återkopplingsmodell: En intervjustudie av mellanstadieeleversuppfattningar om bimodal återkoppling på text2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 5 och 6 föredrar att få återkoppling på text med hjälp av återkopplingsmodellen BRÅM. Återkopplingsmodellen som användes bestod av både skriftlig och muntlig återkoppling och gavs under elevernas skrivprocess. Elevernas åsikter om modellen samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades kvalitativt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet indikerar att eleverna föredrar återkoppling som tydligt påvisar deras förbättringsområden. Studien visar också att eleverna uppfattar skriftlig och muntlig återkoppling som kompletterande varandra. Lärare i verksamhet kan använda den presenterade återkopplingsmodellen för att leverera tydlig information till sina elever om deras förbättringsområden.

  • 108.
    Broo, Fanny
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Wallinder, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Uppfattningar om vetenskapligt skrivande: En kvalitativ studie med gymnasieelever i år 1 och 32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om vetenskapligt skrivande samt att se om det finns några skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1 och årskurs 3. Informanterna är gymnasieelever som går studieförberedande program. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med elever på två olika skolor i södra Sverige. Studien utgår från den sociokulturella teorin och har en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna tycker att det vetenskapliga skrivandet är nödvändigt, men att det uppfattas som komplicerat. Ett annat resultat visar att eleverna ser olika funktioner med vetenskapligt skrivande, exempelvis inför vidare studier och i arbetslivet. Skillnaderna mellan elevernas uppfattningar i de olika årskurserna är inte så tydliga, dock skiljer det sig i hur de uttrycker sina uppfattningar. Eleverna i årskurs 3 ger mer utvecklade resonemang om begreppet vetenskapligt skrivande än eleverna i årskurs 1. Resultatet visar även att det finns skillnader mellan elevernas uppfattningar i de olika årskurserna vad gäller förförståelsen av begreppet vetenskapligt skrivande. 

  • 109.
    Brunskog, Fanny
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Thilander, Jonna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Traditionella könsmönster och normbrytande karaktärer: Tre barnlitteraturanalyser ur ett genusperspektiv2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study analyses three children’s books, selected from a list of bestsellers during 2016. The selected books are intended for children aged 6–9 and are categorized as easy reading. The aim of the study is to analyse how girls and boys are portrayed in children’s literature from a gender perspective. With this study we want to bring greater awareness and understanding of gender in children’s literature.

    When children read, they create new experiences and ideas about the world around them. As a teacher it is therefore important to have gender awareness when choosing books in the classroom. The analyses showed that the books contained not only reproductions of traditional gender patterns but also characters who went against the norms. This result agreed in part with previous research and the prevailing discourses in society.

  • 110.
    Buch, Aylin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skönlitteratur i andraspråksundervisning på gymnasiet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens svenska skolor finns många elever med annat modersmål än svenska. Samtliga andraspråkslärare kan underlätta dessa elevers skolgång genom att använda språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt, t.ex. skönlitteraturundervisning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fördelar lärarna anser att det finns att arbeta med skönlitteratur, hur de väljer skönlitteratur och hur de motiverar sinaval av litteraturen, hur de arbetar med språk-och kunskapsutvecklande med hjälp av skönlitteratur. Tre lärare intervjuades och spelades in.

    Enligt de intervjuade lärarna tillägnar sig eleverna olika sorters kunskap med hjälp av skönlitteraturundervisning. De ökar sitt ordförråd och sin grammatiska kunskap. De tillägnar sig kunskaper om textens uppbyggnad, stil och form vilket underlättar deras skrivande.Enligt lärarna utvecklas eleverna ocksåsocialt genom den muntliga interaktionen där de delar med sig av sina erfarenheter, värderingar, tankar, känslor och kulturer. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att språk-och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverna främjas av skönlitteratur i undervisningen.

  • 111.
    Bylund, Emanuel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    Athanasopoulos, Panos
    Lancaster University, UK.
    Introduction: Cognition, Motion Events, and SLA2015In: The Modern language journal, ISSN 0026-7902, E-ISSN 1540-4781, Vol. 99, no S1, p. 1-13Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    This opening article introduces the reader to current topics in research on language and thought in monolingual speakers and second language (L2) learners, with particular attention to the domain of motion. The article also delineates the rationale that underlies the special issue at hand, and provides a contextualisation of the individual contributions. It is argued that the centrality of motion in everyday human life, in combination with the vast cross-linguistic variation in motion construal, makes motion events a suitable topic for SLA research, both in terms of ecological validity and learnability challenge. The pedagogical aspects of this line of research are discussed in terms of, first, whether it is desirable to include the acquisition of language-specific thought patterns in curricular goals, and second, whether the knowledge about language specificity in thought can be used in teaching as a means to facilitate learning.

  • 112.
    Bylund, Emanuel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    Athanasopoulos, Panos
    Lancaster University, UK.
    Televised Whorf: Cognitive Restructuring in Advanced Foreign Language Learners as a Function of Audiovisual Media Exposure2015In: The Modern language journal, ISSN 0026-7902, E-ISSN 1540-4781, Vol. 99, no S1, p. 123-137Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The encoding of goal-oriented motion events varies across different languages. Speakers of languages without grammatical aspect (e.g., Swedish) tend to mention motion endpoints when describing events (e.g., two nuns walk <styled-content style="text-decoration:underline">to a house</styled-content>) and attach importance to event endpoints when matching scenes from memory. Speakers of aspect languages (e.g., English), on the other hand, are more prone to direct attention to the ongoingness of motion events, which is reflected both in their event descriptions (e.g., two nuns <styled-content style="text-decoration:underline">are walking</styled-content>) and in their nonverbal similarity judgements. This study examines to what extent native speakers (L1) of Swedish (n=82) with English as a foreign language (FL) restructure their categorisation of goal-oriented motion as a function of their proficiency and experience with the English language (e.g., exposure, learning history, etc.). Seventeen monolingual native English speakers from the United Kingdom (UK) were recruited for comparison purposes. Data on motion event cognition were collected through a memory-based triads matching task in which a target scene with an intermediate degree of endpoint orientation was matched with two alternative scenes with low and high degrees of endpoint orientation. Results showed that the preference among the Swedish speakers of FL English to base their similarity judgements on ongoingness rather than event endpoints was correlated with exposure to English in everyday life, such that those who often watched television in English approximated the ongoingness preference of the English native speakers. These findings suggest that event cognition patterns may be restructured through exposure to FL audiovisual media. The results add to the emerging picture that learning a new language entails learning new ways of observing and reasoning about reality.

  • 113.
    Bylund, Emanuel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    Ramirez-Galan, Pedro
    Stockholm University.
    Language Aptitude in First Language Attrition: A Study on Late Spanish-Swedish Bilinguals2016In: Applied Linguistics, ISSN 0142-6001, E-ISSN 1477-450X, Vol. 37, no 5, p. 621-638Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Language aptitude remains one of the most understudied predictor variables in L1 attrition research. The current study seeks to address this gap by investigating the effects of language aptitude on L1 retention in late attriters. Forty L1 Spanish - L2 Swedish bilinguals living in Sweden participated in the study, along with 20 functionally monolingual L1 speakers of Spanish. L1 proficiency was measured by means of a grammaticality judgement test (GJT) and language aptitude data were obtained through the LLAMA Language Aptitude Test (Meara 2005). Additional data on the participants' linguistic background were also collected. Results revealed a robust difference in GJT scores between the bilinguals and the control group. However, degree of language aptitude was not found to exert a significant influence on the bilinguals' GJT performance. Instead, the only significant predictor for GJT performance was linguistic identification, showing that those participants with strong L1 identification were more accurate in judging L1 grammaticality. The lack of aptitude effects on L1 attrition is discussed against the background of age-related attrition susceptibility.

  • 114.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Bröllop, tulpan och irländskt uppror: En marsch med många motiv2015In: Lekstugan: festskrift till Magnus Gustafsson / [ed] Mathias Boström, Smålands musikarkiv , 2015, p. 99-110Chapter in book (Other academic)
  • 115.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Epik till musik: En jämförelse mellan rap och ballad2013In: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, p. 144-180Chapter in book (Other academic)
  • 116.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    ET har landat: Rymden i familjenyheter2015In: Rymden och människan: Rymdforskning i humaniora, konst och samhällsvetenskap, , p. 2p. 13-13Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 117.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Familjenyheter i svenskt medielandskap: En jämförelse av text och genus över tid2015In: Könskonstruktioner och språkförändringar: Rapport från den åttonde nordiska konferensen om språk och kön, Huddinge: Södertörns högskola , 2015, p. 47-69Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under vårt liv är vi med om riter och högtider: vi föds, namnges, firar födelsedagar, gifter oss och dör. Det är brukligt att texter som uppmärksammar dessa händelser offentliggörs i olika slags medier, som publiceras mer eller mindre offentligt. Traditionellt har detta skett på familjesidorna i dagstidningar, men i dagens digitala samhälle sker det alltmer i andra medier. Frå- gan är hur dessa familjenyheter från vaggan till graven utformas i papperstidningar, och hur nyheterna ser ut i digitala medier, eftersom medievärlden och bruket av medier radikalt har förändrats under senare år, vilket medfört att familjenyheter förmedlas på många olika sätt numera. För 10 år sedan studerade jag genuskonstruktioner i olika genrer på dagstidningarnas familjesida, i födelsedagshyllningar och nekrologer över kvinnor och män (Byrman 2004). Generellt visar resultaten att det finns en skillnad mellan familjesidan och andra sidor i tidningen, nämligen att tematiken gestaltas på ett genomgående positivt vis. Dessutom visade resultaten från 2004 att familjesidan är en manligt dominerad diskurs och att genus i texterna konstruerades på ett traditionellt sätt. I allt slags medieutbud finns genuskonstruktioner som kan innehålla asymmetrier som vi inte märker vid en hastig genomläsning men som blir tydliga på en strukturell nivå i en näranalys av många texter, och det blir uppenbart att familjeannonserna gör kön. Dessutom visar resultaten att det finns genrer med olika status. För att bli föremål för längre texter, intervjuer eller reportage, måste familjeredaktionen anse att jubilaren på ett eller annat sätt har ett stort allmänintresse.

  • 118.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Familjesidan visar våra ideal2015In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 2, p. 54-60Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 119.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Från Ouagadougou till Malmö via Kingston och New York2013In: Resor i tid och rum: festskrift till Margareta Petersson / [ed] Årheim, Annette 1958- (redaktör/utgivare), Göteborg: Makadam Förlag, 2013, 1, p. 50-64Chapter in book (Other academic)
  • 120.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Inte riktigt duktig: krasslig på skånska2014In: HumaNetten, ISSN 1403-2279, no 32, p. 13-17Article in journal (Other academic)
  • 121.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Police Writing Techniques in Reported Interviews2013In: The Evolution of Policing: Worldwide Innovations and Insights / [ed] Melchor C. de Guzman, Aiedeo Mintie Das & Dilip K. Das, New York: CRC Press, 2013, p. 247-262Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

      

  • 122.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Byrman, Ylva
    University of Gothenburg, Sweden.
    In evidence: Linguistic transformations of events in police interview reports2018In: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 41, no 2, p. 155-181Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim is to examine how investigators in the police reproduce the interviewees’ utterances in narratives, direct and indirect reported speech, and by framing the words in reports with or without quotation marks. The focus is on the police’s professional writing and techniques of reproducing interviewees’ words in written texts. Questions are: What techniques do the police use in the written interview reports? How do the techniques convey evidentiality? A corpus on domestic violence is used with a theoretical foundation in critical discourse analysis, polyvocality and evidentiality. A new analytical framework for polyvocal texts is developed in terms of utterance, source and framer to pin down the evidentiality. The result shows that it is difficult to determine whether words placed within the quotation marks are verbatim or not. Another result shows that investigators are not consistent in documenting utterances from different sources, and they do not show whether the utterances are embedded or not and to what degree they are embedded. This makes it sometimes difficult to uncover the structure of the original events and to perceive who the source of the utterances is, which means that evidentiality is not always clear.

  • 123.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Drugge, Ulf
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Male offenders disclaiming accountability: A gender perspective on texts about domestic violence from two centuries2017In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 38Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim is to study how the words and the actions of the parties are presented in written reports and how we understand the cases and the violence, and what the cases convey about the society in which the texts were produced, i.e. what roles do the texts play in the legal process of the nineteenth century and in the twenty-first viewed in a comparative, gender perspective. We will address the following research questions: What are the structure and themes in the texts, and how do they influence the comprehension of what has happened in the cases? How does the suspect speak about the crime he is suspected of?

    The structure, language and content are examined in written records of suspects’ verbal defences of their criminal offences against women with whom they have a close relationship, but also the themes the texts contain and how the texts are structured on a macro level, as a transparent macro structure can make a text easier to read and understand.

    The results in this study indicate a relativisation of the hierarchy between women and men in the older texts, since the man is weakened by ending up on trial. Although women and men are more equal than 150 years ago, the dichotomy and the hierarchy in contemporary texts still prevail and there is not yet full equality, although the gender contract has been renegotiated in different ways over the years due to changes in law and society. However we can also interpret the results from this study in the light of Mattsson’s and Hydén’s framework on domestic violence, which highlights how the tension of violence, power and gender is making it difficult to make visible violence and women’s vulnerability. Where the violence is based on different perspectives and are divided on the issue of how violence is understood. The line between perspectives that are based on a structural and relational understanding of the violence. The structural feminist perspective gives prominence to the gender dimension of violence as a structural expression of male superiority and female subordination. The relational understanding places less emphasis on power relations and more on violence as the result of conflict between the two parties, and Hydén takes a stand in a feminist perspective which she combines with a social psychological understanding, which emphasizes the root of evil violence – the quarrel. The woman in the relationship has the opportunity of assuming a position of power, because she has reasons to leave the relationship. We can conclude that there is a tendency to similar explanations for the generated violence in the studied cases, both the old and modern. Today most cases of domestic violence are dropped and never get to trial in Sweden, which is a problem for the legal security of the citizens and for communities in general governed by law. The tendency that a majority of cases of domestic violence are dismissed is an embarrassing fact, since Sweden has a reputation for being a society with equal opportunities. The low rate of prosecution makes it a gender issue that should be addressed. How the gender relations in this discourse will be negotiated in the future, and how the Swedish legal system will deal with cases of domestic violence, remains open.

  • 124.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Slidkransar, ickebinära genus och radikalhögerns jämställdhetsdiskurser: Rapport från den nionde nordiska konferensen om språk och kön2017In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 38, p. 5-6Article in journal (Refereed)
  • 125.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Kvinnor och män i domar: En forskningsrapport om språkliga genuskonstruktioner i domar om brottmål, vårdnadsmål och LVU-mål2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra och öka medvetenheten om genuskonstruk­tioner i Sveriges Domstolars skrift­liga domar i brottmål, vård­nads­mål och LVU-mål. Vi utgår från kritisk diskurs­analys, där genus definieras som sociala konstruk­tioner av könsiden­titeter. Studien har genom­förts genom kvantitativa och kvalitativa språk­­­­­analyser. Meto­der­na komplet­terar varandra genom att de kvan­titativa ana­lyser­­na ger en överblick av kvantifierbara, genusrelaterade mönster i brott­måls­domar, vård­nads­domar och LVU-dom­ar. Och de kvalitativa analyserna illustrerar och pro­ble­ma­tise­rar hur rättens repre­sen­­ta­tion av genus framträder i ett repre­sentativt, mindre urval skriftliga domar, där både svenskfödda och utlandsfödda parter före­kom­mer. Följande frågor ställs:

    1. Vilka konstruktioner av genus och etnicitet framträder språkligt i domarna?
    2. I vilken omfattning kommer parter av olika kön till tals i domarna?
    3. Vilka dominerande teman om kvinnor och män fram­träder i de olika domtyperna (det vill säga brottmålsdomar, domar i vårdnadsmål och domar i LVU-mål)?
    4. Vilka röster från kvinnor och män kommer till tals i domtexterna och hur legi­timeras rösterna?

    Materialet består totalt av 49 domar och är hämtat från en tingsrätt och en förvaltnings­rätt. Vi kan inte påvisa några mönster i skrivningar eller strukturer baserat på juristernas eller nämndemännens kön. Men vi kan konsta­tera att könen på nämndemännen inte alltid fram­går i domar från Tingsrätten, men alltid i Förvaltningsrättens domar.

    Den språkligt mångröstade rättegången återspeglas i dom­texter­nas språk som också de är mångröstade. Studien indikerar att det finns större skillnad mellan etnicitet än kön, efter­som det skrivs om svenskfödda och utlandsfödda på olika sätt genom att olika teman aktualiseras. En tendens är att män framställs som aktiva och kvinnor som pas­siva bland utlandsfödda. Det finns även indikationer på att kvinnors och mäns beteen­den framställs på olika vis utifrån traditionella och stereotypa uppfatt­ningar om kvinnor och män. Det kan t.ex. gälla omsorgsförmåga i vårdnads- och LVU-domar och klädsel och alkohol­på­ver­kan i brottmål.

    Sammantaget utgör domarna en skriftlig representation av andras röster som före­kom­­mit under huvudförhandlingen. I en sådan skriftlig framställning måste rätten i sitt be­mötan­­de göra representationen i texten så att den ger läsaren känslan av att domen handlar om verkliga människor som bemöts på ett empatiskt och objektivt sätt. Genus­neutrala skrivsätt handlar i det här sammanhanget inte om att språkligt avköna parter eller att dölja diskriminerande förhållanden, men istället se till individens rättigheter och skyldig­heter. Att skriva tydligt i avsnitten med domskäl är mest betydelsefullt. Men av­snit­ten med refe­rat av parternas utsagor skrivs också av den lagfarna domaren, och efter­som lek­män och journalister tenderar att läsa domarna som sammanhängande texter flyter rättens bedöm­ning och parternas utsagor samman för en läsare som saknar juri­disk kompetens.

    Vi har gått igenom domarna och gjort översikter över domskälen efter måltyp. Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som är ett vävt domskäl. Många domskäl har korta hän­vis­ningar till vad parterna anfört. Vår förståelse av vävt domskäl är ett domskäl där läng­re och sam­manhängande utsagor från utredningen vävs in i under rubriken domskäl. För­valtningsrätten har kon­sekvent separerat utredningen och domskälen i alla de domar som analyserats här. Tings­rätten har en blandning av båda typerna med övervikt för invävda refererat i dom­skälen i 67 % av domarna. I brottmåls­domarna från Tings­rätten finns stor varia­tion i ut­form­ningen av domskälen, vilket kan skapa en osäkerhet hos lä­sa­­ren. Tyd­ligast är det när rätten an­vän­­der under­rubriker för att markera vad som är par­ters utsagor respektive rättens bedöm­ning.

  • 126.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Äldre kvinnor och män i två dagstidningar: En genuskritisk komparativ studie2017In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 38, p. 65-81Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöks hur kvinnor och män över 70 år språkligt och innehållsligt representeras i artiklar från två sydsvenska dagstidningar – en regional och en lokal. Vi vill besvara följande frågor: Hur ser representationen av äldre personer ut kopplat till genus samt etnisk och social bakgrund? Vilka teman dominerar i de texter där äldre personer är huvudpersoner, och hur framställs genus i relation till dessa teman? Vilka generella skillnader finns det mellan hur kvinnor respektive män framställs i dagstidningarnas lokala rapportering? Alla artiklarna i mate­rialet är rikt bildsatta. Resultaten visar att kvinnor och personer över 80 år är överrepresenterade i materialet. Den äldrediskurs som dominerar i materialet representerar äldre personer som framåtblickan­de och aktiva i sam­man­hang som tidigare inte har förknippats med personer i hög ålder. Återkommande är berättelser om äldre som gjort en omstart sent i livet, exempelvis genom att börja träna på gym eller genom att inleda en ny kärleksrelation. En annan trend är att i artiklar som skrivs om män som är i en relation eller gifta övergår texten också till att handla om männens partner. Således kan vi konstatera att kvinnor inte är underrepresenterade i detta material på det sätt som rapporterats från andra studier. Många olika teman framträder i artiklar med äldre som förebilder i skrift och bild, men till de dominerande temana hör yrkesliv och hantverkstraditioner, historiska händelser och jultraditioner och sport samt kultur- och föreningsliv. I dessa teman berörs både kvinnor och män, men kvinnor är överrepresenterade som talespersoner för lokala eve­ne­mang som till exempel marknader och föreningsträffar. Vi ser dock en tendens till stereotypa genuskonstruktioner genom att mäns sociala status oftare än kvinnors markeras explicit genom yrkesepitet och andra socialt positionerande epi­tet, som till exempel ”vd” och ”ordförande”. I materialet förekommer också beskrivningar av äldre kvinnors ut­seen­de och klädsel, medan inga motsvarande beskrivningar förekommer i texterna om äldre män. I representationen av äldre män betonas i stället männens plikttrogenhet och arbetsamhet. På så sätt uppvisar studien likheter med tidigare forskning om hur kvinnor och män framställs i medierna. Oberoende av ålder förefaller kön vara avgörande för hur journalister väljer att karakterisera den intervjuade. Det görs nämligen fortfarande i häpnadsväckande traditionella genuskategorier. Sammantaget visar studien att modifierat med ett intersektionellt perspektiv erhålls en mer nyanserad bild av äldre kvinnor och män, där kvinnorna får mer spaltutrymme än mannen, även om ett traditionellt synsätt på hur män och kvinnor karakteriseras i de studerade dagstidningarna.

  • 127.
    Börjesson, Susanne
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Under ytan i svensklärares skrivuppgifter: Diskurser och styrning i uppgiftskonstruktioner på gymnasieskolan2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Writing tasks are central in the subject of Swedish, and they can be designed in various ways. The variation in design when teachers construct their own writing tasks can be due to differing views of the teaching of writing and exercises in writing. The aim of this work is to investigate how different discourses about writing and learning to write become visible in teachers’ constructions of writing tasks, and whether there are different degrees of steering in the tasks in relation to the discourse(s) to which they can be said to belong. Twelve writing tasks were examined in the study with the aid of Ivanič’s (2004) framework for analysis of discourses about writing and learning to write, and the result shows that the creativity discourse dominates among the tasks and that the sociopolitical discourse is sparsely represented among them. Several tasks have features of more than one discourse and can therefore be called hybrids. The degree of steering by the designer of the task differs between the tasks. In tasks that can be linked to the skills discourse there is usually a high degree of steering of the content, and in tasks that can be linked to the creativity discourse the designer of the task uses a different form of steering with questions which mean that the teacher gains access to personal information about the pupils.

  • 128.
    Carina, Bellman
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Sundström, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Boksamtal i förskolan: Förskolepedagogers föreställningar om boksamtal som verktyg för att utveckla läsförståelse2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka föreställningar förskolepedagoger har om boksamtal som ett pedagogiskt verktyg för läsförståelse. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat fyra förskolepedagoger. Våra frågeställningar är: Hur mycket utrymme ges för boksamtal i förskolan? Vilka metoder används vid boksamtalen? Vilka föreställningar har pedagoger omboksamtal och betydelsen av dessa för barnets framtida förståelse av texter? Resultatet av undersökningen visar att boksamtal används i mindre utsträckning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi kan utläsa av svaren att pedagoger, som fortbildats i ämnet, har större förståelse för boksamtalets betydelse. Det innebär att en pedagog med vidareutbildning i boksamtal har större möjlighet att påverka barns språkutveckling positivt.

  • 129.
    Cekr, Åsa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Barns upplevelser av högläsning och boksamtal2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 130.
    Charalabidou, Anna-Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Normer rörande elevers läsvanor utifrån ett genusperspektiv: En enkätstudie i årskurs 6 och 72018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka och tydliggöra elevers inställning till läsning av litterära texter samt eventuella genusrelaterade normstrukturer som pojkar och flickor i årskurs 6 och 7 upplever gällande läsning och läsmotivation. Data har samlats in genom en enkätundersökning på en skola i södra Sverige. Informanterna har svarat på frågor utifrån förutbestämda svarskategorier samt en öppen fråga där de fått motivera tidigaresvar. Materialet har sammanställts både genom räknande av kvantitativ data och hermeneutisk analysmetod. I studien framgår att det finns tydliga genusbaserade normer runt skolelever och deras inställning till läsning av litterära texter. Bland annat har det visat sigvara mer accepterat för en flicka än en pojke att visa uppskattning för läsning av litterära texter. Undersökningen visar även att pojkar uppfattar att deras vänner uppskattar läsning i mindre grad än de faktiskt gör, vilket grundar sig i normen att läsning inte anses varapojkbetingat. En majoritet av informanterna gav svar som kunde härledas till de förväntningar samhället har av flickor respektive pojkar, till exempel att flickor förväntas vara ordningsamma och eftersträva höga betyg. Vidare gick det att urskilja tydliga normkulturer inom de två deltagande klasserna, vilket även hade stor inverkan påelevernas inställning till läsning av skönlitterära texter.

  • 131. Cimbritz, Michael
    et al.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Begreppens betydelse: om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk2015In: LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 2015Conference paper (Other academic)
  • 132.
    Cimbritz, Michael Peter
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Begreppens betydelse: Om facktermer i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Allt fler engelskspråkiga avhandlingar inom teknik och naturvetenskap fårsammanfattningar på svenska. Sammanfattningen kan vara en av få texter som författaspå svenska under en forskarutbildning och nämns ofta som en viktig del i utvecklingenav svenska som vetenskapsspråk. För att bättre förstå vilken roll sammanfattningen, iinte minst den populärvetenskapliga, kan spela i utvecklingen av svenska somvetenskapsspråk krävs studier av denna texttyp, vilket idag till stor del saknas. Syftetmed föreliggande uppsatsarbete är att beskriva hur facktermer introduceras ochförklaras i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar författade vid LundsTekniska Högskola under 2013. I fler än hälften av sammanfattningarna förekommer eneller flera facktermer som inte förklaras. Att hitta rätt abstraktionsnivå och en rimligförklaringsgrad för de facktermer som används tycks utgöra en stor utmaning förskribenterna. Analysen av facktermerna har strukturerats i form av en modell,facktermsmodellen, där för- och nackdelar med olika introduktions- ochförklaringsmodeller har beskrivits.

  • 133.
    Collin, Mimmie
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    PT som bedömningsverktyg?: Analys av elevtexter i svenska som andraspråk enligt Processbarhetsteorin med fokus på fundamentsvariation och inversion2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att genom en analysmodell baserad på processbarhetsteorin

    (PT, Pienemann, 1998), bedöma de grammatiska nivåerna i elevtexter i svenska som

    andraspråk. Bedömningen syftade till att studera förekomster av grammatiska

    strukturer, med särskilt fokus på automatisering av inversion efter topikalisering, liksom

    variation av satsdelstyp i fundamentet vid obligatorisk kontext för inversion. 18 texter

    skrivna av elever i samma grupp på det gymnasieförberedande programmet

    Språkintroduktion samlades in vid ett tillfälle. Dessa analyserades sedan utefter en

    analysmodell, baserad på PT, som berör grammatisk processning, automatisering och

    variation. Resultatet visade att elevernas grammatikkunskaper följde de hierarkiska

    nivåerna i processbarhetsteorin, liksom att inversion delvis hade automatiserats. De

    vanligaste satsdelstyperna i fundamenten var tidsbisatser och tidsadverbial. I en del fall

    följdes de inledande bisatserna av den så kallade så-konstruktionen, vilket vid flertalet

    tillfällen ledde till korrekt inversion av subjekt-verb. Processbarhetsteorin och den

    analysmodell som använts i studien upplevs vara goda tillgångar i arbetet med både

    utformning av grammatikundervisning och bedömning av grammatiska

    utvecklingsnivåer i elevtexter i ämnet svenska som andraspråk.

  • 134.
    Collin, Mimmie
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Språkutvecklande arbetssätt?: En kvalitativ studie av lärares uppföljningar av elevsvar i flerspråkiga klassrum2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna. Resultatet visar att läraren i stor utsträckning tar till vara elevernas svar och införlivar dem i den fortsatta diskussionen, vilket framhålls av tidigare forskning som språkutvecklande. Läraren använder sig likaså ofta av elevernas tidigare erfarenheter för att knyta samman det eleverna redan vet med de nya ämnena i skolan. Däremot skulle läraren i högre grad kunnat använda sig av och uppmärksammat elevernas olika modersmål.

  • 135.
    Cronsioe, Charlotte
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Wirzén, Isabelle
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Stötta elever med lässvårigheter: Tankar om arbetssätt och motivationsfaktorer hos tio lärare i årskurs 1-3.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In today’s school, reading difficulties are a common problem which must be attended to at an early stage for the good of the pupils. The aim of the study was to investigate how ten teachers describe their teaching strategies for pupils with reading difficulties in grades 1–3. Motivation is also examined as a central part of the study. To answer the questions posed by the study, interviews were conducted, compiled and analysed on the basis of sociocultural and motivation theories. Previous research serving as a foundation for discussion concerned early literacy, reading difficulties, perspectives on learning to read, and the teacher’s role. The conclusions that can be drawn from the results show that it is essential for the teacher to find the right level for all pupils, and the teacher should be there all the time as a support for pupils with reading difficulties. The teacher also needs to find a balance between inner and outer motivation so that the pupils will feel interested in reading. 

  • 136.
    Czaholi, Attila
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    SFI-elevers uppnådda Processbarhetsnivåer i morfologi- och ordföljd. En undersökning av Processbarhetsteorins inlärningsgång och informanternas morfologiska och syntaktiska utveckling2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens ena syfte var att undersöka vilka PT-nivåer i morfologi och syntax som processas av 66 SFI-elever som läste SFI på olika nivåer, att undersöka om de processar samma PT-nivåer i morfologi och syntax med avsikt att utforska ifall inlärarnas morfologiska och syntaktiska utveckling sker i samma takt eller ej. I studien undersöktes också det implikationella förhållandet mellan de olika strukturerna tillhörande de olika PT-nivåerna.

    Studiens informanter beskrev en bildserie bestående av åtta bilder. Utifrån Processbarhetsteorin analyserades deras bildbeskrivningsproduktion med intention att bedöma deras uppnådda PT-nivåer i morfologi och syntax. Utfallet visar att endast 16 informanter av 66 processar samma PT-nivå på morfologi och syntax. Sådana informanter processar PT-nivå 2 på morfologi och syntax. De andra informanterna processar olika PT-nivåer på morfologi och syntax. Det vanligaste uppnådda PT-nivån på morfologi är nivå 1. 37 av 66 informanter uppnår PT-nivå 1 på morfologi. 29 av 66 informanter uppnår PT-nivå 2 på morfologi.

    När det gäller syntax kom 37 av 66 informanter upp till PT-nivå 2 på syntax. 28 av dem processar PT-nivå 4 på syntax och en av dem bedömdes ligga på PT-nivå 3 på syntax.

    Som resultatet visar tenderar informanterna att inte ligga på samma PT-nivå i morfologi och syntax. De tenderar dessutom att uppnå en högre PT-nivå i syntax än på morfologi. Ingen av studiens informanter processar en högre PT-nivå på morfologi. Allt detta kan tolkas som att inlärarnas morfologiska och syntaktiska utveckling inte sker på ett simultant sätt. Resultatet ska dock betraktas med en viss försiktighet, eftersom bildserien visade sig vara bättre lämpad på att elicitera obligatoriska kontexter för syntaxsstrukturer än för  morfologiska sådana. Resultatet visar också att det implikationella förhållandet mellan PT-nivåerna, att användningen av de lägre nivåernas strukturer är förutsättningar för användningen av de högre nivåernas strukturer som förutsågs av PT stämmer med utfallet. 

  • 137.
    Dahl, Josefine
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Varken hackat eller malet: En analys av ett läromedel för gymnasiekurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 12018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för både ämnena Svenska och Svenska som andraspråk hanterar kunskapsmålen för momenten tala och skriva i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 i gymnasieskolan. Analysen av läromedlet har genomförts genom en jämförande närläsning av innehållet i läromedlet och innehållet i kursplanerna. Det viktigaste resultatet i studien är att ingen av elevgrupperna får samtliga kursmål tillgodosedda. Målen för skriftlig framställning tillfredställs, men resterande mål möts enbart delveis eller inte alls för respektive grupp. Det som saknas i läromedlet är för ämnet Svenska 1 argumentationsteknik, prestationsteknik samt träning i den retoriska processen. För ämnet Svenska som andraspråk 1 saknas stoff om strategier för att göra sig förstådd och förstå, men också hur språkliga koder kan användas i olika kommunikationssituationer saknas i läromedlet. 

  • 138.
    Dahlin, Ida
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Motivationen är jätteviktig – man kan få eleverna hur långt som helst: En studie om hur fyra lärare motiverar elever till läsning2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    Many pupils struggleto read. Teachers must therefore know how to motivate these pupils. In this qualitative study the aim is to investigate what some teachers do to motivate pupils to read. Data were collected through interviews with four teachers from two schools. The teachers said that the choice of book was extremely important for making pupils interested in reading, and that reading aloud and cooperation with parents and libraries are of great importance. Through the interviews it emerged that there is an association between lack of interest in reading and difficulties in reading.

  • 139.
    Dahlström, Lovisa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lärares attityder till användning av flera språk i klassrummet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka ämneslärares attityder till att eleverna

    använder alla sina språkliga resurser i klassrummet, om de känner till begreppet

    translanguaging dvs. strategier för att använda elevers flerspråkiga potential i

    undervisningen (Garcia 2009) och vilka strategier de då eventuellt använder sig av i

    ämnesundervisningen.

    Materialet består av nätenkäter som skickades ut till 101 lärare, varav 27 deltog på en

    gymnasieskola i södra Sverige. Materialet har sedan analyserats kvantitativt.

    Datan visar på att lärarna förhåller sig olika till elevernas användning av flera språk i

    klassrummet. Samtidigt som deltagarna uppvisar en del negativitet gentemot att

    använda elevers flerspråkiga resurser i klassrummet kan man ändå se tendenser till mer

    positiva attityder. Dessa positiva tendenser tar sig uttryck i att de flesta av deltagarna

    trots att de inte känner till begreppet translanguaging, ändå använder sig av praktiska

    och konkreta strategier som ingår i begreppet.

  • 140.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att möta och skapa multimodala texter: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Tvåspråkig undervisning – teckenspråk och svenska, Del 5: Att möta och skapa multimodala texter, årskurs 1-10 ]2018Other (Other academic)
  • 141.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att möta och tolka multimodala texter: [ ingår i Lärportalens moduler Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Från vardagsspråk till ämnesspråk, Del 6: Att möta multimodala texter, årskurs F-9 ]2017Other (Other academic)
  • 142.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att skapa multimodala texter: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Från vardagsspråk till ämnesspråk, Del 7: Att skapa multimodala texter, årskurs F-9 ]2017Other (Other academic)
  • 143.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    Multimodala perspektiv på naturvetenskapligt lärande2016In: Flerspråkighet som resurs: Symposium 2015 / [ed] Björn Kindenberg, Stockholm: Liber, 2016, 1, p. 196-206Chapter in book (Other academic)
  • 144.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodala texter: Att få syn på tecken på lärande i elevtexter2018In: Att bli lärare / [ed] Eva Insulander, Staffan Selander, Stockholm: Liber, 2018, , p. 6p. 76-81Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet ger en introduktion till vad multimodalitet innebär och hur ett multimodalt perspektiv på lärande och texter kan hjälpa lärare att få syn på ”tecken på lärande” i texter som elever skapar.

  • 145.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodala texter för lärande: Elevers textmöten och textskapande2019In: Att bli lärare i svenska / [ed] Caroline Liberg, Jon Smidt, Stockholm: Liber, 2019, p. 117-131Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I allt textskapande görs ett antal val som gäller hur texten ska formuleras och vilka resurser som då ska användas, som bilder, tabeller, skrift och så vidare. De här valen hänger ihop med textens funktion, tänkta läsare och ämnesområde. I det här kapitlet diskuteras detta i relation till begreppet multimodalitet, som bland annat handlar om hur olika (text)resurser samverkar för att skapa en helhet. Efter en introduktion av begreppet multimodalitet diskuteras elevers textmöten och textskapande och hur man som lärare kan tänka kring textarbete i klassrummet utifrån ett multimodalt perspektiv.  

  • 146.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodalitetens betydning for fagdidaktisk forskning2018In: Didaktik i udvikling / [ed] Torben Spanget Christensen, Nikolaj Elf, Peter Hobel, Ane Qvortrup, Solveig Troelsen, Aarhus: Klim, 2018, p. 168-184Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln diskuterar vikten av ett multimodalt perspektiv i både undervisning och forskning i klassrumskontexter. Teoretisk utgångspunkt är socialsemiotiskt perspektiv på multimodalitet. Den ger en introduktion till begreppet multimodalitet och utifrån exempel från ett tvärvetenskaplig forskningsprojekt ges exempel på hur multimodaliteten tar sig uttryck i tre naturvetenskapliga klassrum. 

  • 147.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skriva i alla ämnen: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), årskurs 4-6 ]2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 148.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skriva i alla ämnen: [ingår i Lärportalens modul Språk- läs- och skrivutveckling (Läslyftet), årskurs 7-9]2018Other (Other academic)
  • 149.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    Vågor och vibrationer: val av lärresurser i ett fysikklassrum2017In: Didaktik i omvandlingens tid: Text, representation, design / [ed] Eva Insulander, Susannde Kjällander, Fredrik Lindstrand, Anna Åkerfeldt, Stockholm: Liber, 2017, p. 89-98Chapter in book (Other academic)
  • 150.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Bergh Nestlog, Ewa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Krogh, Ellen
    Syddansk Universitet.
    Lärares rörlighet i text och praktik. En studie av kollegialt lärande.2019In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, ISSN 1403-2279, no 43, p. 117-146Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Skolverkets omfattande fortbildningssatsning Läslyftet, bygger på lärares kollegiala lärande. Sedan starten, 2014-2015, har ett mycket stort antal lärare involverats i denna satsning. I dagsläget finns inga systematiskt genomförda studier om lärares klassrumsarbete med Läslyftet. Med den här fallstudien vill vi bidra med kunskap om hur en lärare omsätter Läslyftet i den egna praktiken. Fallstudien har genomförts inom ramen för ett lärarlags arbete modulen Skriva i alla ämnen, åk 4–6  (2015), som har utarbetats under ledning av Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet.

    Syftet med studien är tudelat. För det första att undersöka vad som kännetecknar den kollegiala interaktionen under arbete med det inspirationsmaterial som presenteras i modulen. För det andra att undersöka vad i inspirationsmaterialet en av lärarna tar fasta på och hur det omsätts i klassrumspraktiken i den efterföljande undervisningsaktiviteten.

    De överordnade teoretiska ramverken är dialogistiska och socialsemiotiska perspektiv (Bakhtin 1986, Halliday 1978, Kress 2010) och diskursanalys (Gee 2015). Analyserna i studien bygger på en vidareutveckling av textrörlighetsbegreppet hos Langer (1995) och Liberg m.fl. (2002).

    Data består av videofilmade gruppdiskussioner i lärargruppen och en videofilmad lektion då en av lärarna genomförde undervisningsaktiviteten, samt de tavelanteckningar och elevtexter som skapades under lektionen. Data genererades genom att vi följde en grupp lärare som arbetade med modulen för att analysera vad som händer under den här typen av kollegialt lärande, både i lärargruppens diskussioner och under den lektion som planerades och genomfördes av en av lärarna i samband med modularbetet.

    Resultaten visar att lärarna delvis rörde sig transaktivt i relation till inspirationsmaterialet och då relaterade till sin undervisning, men att de i relativt hög utsträckning också rörde sig associativt, bort från texten. Ett viktigt resultat var hur några deltagare förde tillbaka samtalet till en textnära och transaktiv textrörlighet efter sekvenser av associativ textrörlighet och att handledaren genom sina frågor styrde samtalet i riktning mot olika textrörlighetstyper. I undervisningsaktiviteten ledde läraren eleverna främst mot en textbaserad textrörlighet med fokus på form, vilket kan tolkas som att att läraren främst inspirerats av inspirationsmaterialets resonemang om multimodalitet, något som ledde till att denna lärare prövade nya arbetssätt, där film och bild fungerade som utgångspunkt för elevernas eget textskapande. 

1234567 101 - 150 of 667
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf