lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 473
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Emilson, Anette
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    A dual perspective and a communicative approach to values education in preschool2018Ingår i: Values Education in Early Childhood Settings: concepts, approaches and practices / [ed] Johansson, Eva, Emilson, Anette, Puroila, Anna-Maija, Cham: Springer Publishing Company, 2018, s. 55-67Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The overall aim of this chapter is to outline and discuss the use of Jürgen Habermas’ theory in a Nordic participatory research project about values education in early childhood education and care. Two main issues are in the forefront. One issue is of an ontological character and concerns the choice of Habermas’ theory to explore values education. The borrowed concepts, for example, lifeworld and system, are presented and problematized in relation to how they have been applied in the Nordic project. Another issue is of an epistemological and methodological character and refers to the relationship between theory, method and findings when investigating values. The emphasis is on the theoretical impact on data constructions and the conclusions that can possibly be drawn. By highlighting both opportunities and limitations in the use of Habermas’ theory in the research on values education in early childhood education and care (ECEC), this chapter can assist readers in their own research considerations. Another contribution is the theoretical contextualization of the ECEC practice, showing the utility of the theory for understanding a pedagogical practice and also the utility of empirical analyses for developing the theory.

  • 102.
    Emilson, Anette
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Tacit Discipline in Early Childhood Education2018Ingår i: Values Education in Early Childhood Settings: concepts, approaches and practices / [ed] Eva Johansson, Anette Emilson, Anna-Maija Puroila, Cham: Springer Publishing Company, 2018, s. 265-279Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter highlights and problematizes tacit discipline in early childhood education. Based on findings from a Nordic project about values and values education, two issues concerning discipline are outlined and discussed. The first issue refers to the findings that discipline is negatively viewed and also neglected in the educators’ talk about values education. This is discussed in relation to what this might mean for the communication of discipline in educational practice. The second issue is related to the finding that the communication of discipline is often of a friendly and implicit character, in which children are treated as rational subjects. This raises questions about the relationship between discipline and democracy, which is discussed from the perspective of Habermas’ theory about communicative action. The discussion covers both the need of discipline in a democratic society and the risk of a colonization of the life world if discipline gets too much space. By highlighting both the opportunities and the limitations of tacit discipline in early childhood education, the chapter contributes to a nuanced and multifaceted picture of how discipline and power structures between educators and children can take place in early childhood education.

  • 103.
    Emilson, Anette
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Johansson, Eva
    University of Stavanger, Norway.
    Values in Nordic early childhood education: democracy and the child’s perspective2018Ingår i: International Handbook of Early Childhood Education / [ed] Marilyn Fleer, Bert van Oers, Springer, 2018, Vol. 1, s. 929-954Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this chapter is to outline and discuss the development of Nordic research on democracy in the field of early childhood education and care (ECEC). We will show how research over a relatively short time has altered from normative and political arguments for democracy in ECEC via an interest in how to implement and operationalize democratic ideas into practice, leading towards a more critical approach addressing complexity to democracy. Through this process a new concept of democracy connected with shared life and pluralism appears to emerge. Communication becomes important. In turn, ambiguity and even conflicting ideas appears to be accepted as a base for democracy.

  • 104.
    Engström, Joakim
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hillgren, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Får vi sitta med iPaden?: Hur elever kan motiveras till att arbeta med matematik med hjälp av digitala verktyg2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att ge lärare på fritidshemmet ökad kunskap kring hur arbetet med digitala verktyg kan se ut, har iPads använts i denna studie för att öka motivationen till matematik bland elever på fritidshemmet. Studien grundar sig i en aktionsforskningsansats och en aktion har genomförts på ett fritidshem. Aktionen har inneburit en workshop med sju matematiska appar, samt en testperiod under fem veckor där eleverna fått möjlighet att arbeta med apparna. Fyra fritidslärare har intervjuats, två gånger var. Sammanlagt åtta intervjuer har genomförts, fyra nulägesintervjuer före aktionen och fyra utvärderingsintervjuer efter aktionen. De fyra fritidslärarna som intervjuats medverkar i aktionsforskningen och intervjuerna är genomförda på det fritidshem där aktionsforskningen utförs. Samtliga lärare arbetar på det fritidshem där studien genomförts. Aktionsforskningen resulterade i ökade frivilliga matematiska aktiviteter på fritidshemmet bland eleverna samt ett en ökad kunskap och trygghet bland fritidslärarna om hur användandet av digitala verktyg kan se ut.

  • 105.
    Eriksson, Josefin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gashi, Shqiprona
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Vi stör inte barnen: En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar för att få in undervisning i oplanerade leksituationer2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa hur förskollärare arbetar för att få in undervisning i oplanerade leksituationer. För att syftet ska bli besvarat har vi formulerat följande frågeställningar: hur ser förskollärare på lek i oplanerade leksituationer? Hur ser förskollärare på undervisning i oplanerade leksituationer? Hur arbetar förskollärare med undervisning i oplanerade leksituationer?

     

    Den föreliggande studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg där fyra förskollärare har intervjuats. De teorier som har använts i studiens teoretiska ramverk för att analysera studien resultat är följande: sociokulturella perspektivet, pragmatismen samt det didaktiska perspektivet. Studiens resultat visar att miljön är en betydelsefull aspekt för barnen i oplanerade leksituationer eftersom förskollärarna får ta del av barnens intressen. Samtliga förskollärare belyste vikten av att stötta barnen och vara en närvarande förskollärare dock framhåller de att det är viktigt att observera barnens lek innan. Det framkom även i resultatet att förskollärarnas uppfattningar om undervisningsbegreppet i barns oplanerade lek såg olika ut. Studiens resultat visar en variation över hur förskollärare förhåller sig till didaktiska frågorna i barns oplanerade lek.

  • 106.
    Eriksson, Lovisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hjalmarsson, Jasmine
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "För det går ju inte bara att släppa in barnen i ett rum och tänka 'in och lär er'": En studie om förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön som en lärandemiljö2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utifrån förskollärares uppfattningar synliggöra hur den fysiska inomhusmiljön kunde skapas till en lärandemiljö som främjade barns fortsatta lärande. Datainsamlingen skedde genom en kvalitativ forskningsmetod där sex förskollärare intervjuades utifrån en egendesignad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av Bernsteins teori om makt och kontroll där fokus låg på begreppen stark och svag inramning. Utifrån resultatet framkom två huvudkategorier vilka var styrning och öppenhet. Studiens resultat visade bland annat att förskollärare uppfattade att det var av betydelse att det fanns tydliga regler rörande materialet i den fysiska inomhusmiljön. Samtidigt som det rådde en övervägande styrning hos förskollärarna visade resultatet på en öppenhet där förskollärarna strävade efter ett processtänkande kring det erbjudna materialet i miljöerna som skulle gynna barns lärandemöjligheter. En genomtänkt och planerad fysisk inomhusmiljö uppfattades som betydelsefullt för att barnen skulle kunna uppleva sig vara självständiga i lärmiljöerna och få känna inflytande i sitt eget lärande.

  • 107.
    Evertsson, Albin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Idström, Rickard
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Om nån börjar prata mitt modersmål med mig om jag vet att den personen inte kommer ifrån det landet som jag kommer ifrån, ja blir ju jätteglad": En kvalitativ studie om förskolläraresuppfattningar kring arbetet med barn som har annat modersmål än svenska i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring arbetet om utveckling av modersmål hos de barn som har annat modersmål än svenska i förskolan och de pedagogiska verktyg som används i arbetet med dessa barns modersmålsutveckling. Vi vill synliggöra syftet med frågor som hur förskolläraren ser på arbetet kring att utveckla modersmål hos barn som har ett annat modersmål än svenska. Vilka utmaningar förskolläraren anser att det finns kring utvecklingen av ett annat modersmål än svenska och hur förskollärare resonerar kring de pedagogiska verktyg som finns tillgängliga i arbetet med att utveckla barns modersmål hos barn som har ett annat modersmål än svenska i förskolan. Studien arbetar utifrån fenomenografi som är en kvalitativ metod och bygger på att synliggöra hur människor uppfattar och förstår ett visst fenomen. Vi har tagit ett sociokulturellt perspektiv kring lärande utifrån vissa begrepp kopplade till perspektivet för att tolka och kategorisera. Slutsatsen från studien visade på flera olika saker som framkom i intervjuerna med förskollärarna. Dels lyfts de barn som är ensamma om sitt modersmål riskerar att falla utanför vad gäller modersmålsutveckling, då personaltätheten är begränsad och fördelningen av barn per vuxen är större och därmed fokuserar på större grupper av andra modersmål. Förskollärarna lyfter även kunskapsbrister inom olika arbetssätt kring modersmålsutveckling när språkkunskapen saknas och bristen på relevanta pedagogiska verktyg för olika modersmål. Det var en majoritet av förskollärarna som efterfrågade mera kompetensutveckling kring arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska.

  • 108.
    Farnestam, Marie-louise
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Josefsson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Dom tindrar med ögonen": Förskollärare och barnskötares diskussion om undervisning i samlingen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Till sommaren 2019 börjar den nya Läroplanen för förskolan att gälla. I den skrivs begreppet undervisning fram. Det saknas idag en tydlig definition av begreppet vilket gör att förskollärare känner en osäkerhet kring undervisning. Studiens syfte är därför att utifrån ett didaktiskt perspektiv bidra med kunskap om förskollärare och barnskötares diskussion om undervisning i förskolan. Det sker genom att studera förskollärare och barnskötares tal om möjligheter och begräsningar för lärande i samling i förhållande till de pedagogiska atmosfärerna. De frågeställningar som studien bygger på är: I vilket syfte genomförs samlingar? Hur planerar förskollärare undervisning? och Vad kan möjliggöra och begränsa barns lärande i samlingen? För att samla in data genomfördes tre fokusgrupper med totalt åtta deltagare. Sex deltagare är förskollärare och två är barnskötare. Undersökningen genomfördes på tre olika förskolor. Resultatet visar i huvudsak på att begreppet undervisning är svårtolkat. Förskollärarna och barnskötarna menar att begreppet har diskuterats mycket men att det fortfarande saknas en tydlig definition. Samlingen används inte för undervisning i första hand utan undervisning sker i mindre grupper. Läroplanen ligger till grund för planering. Resultatet visar att förskollärare och barnskötares pedagogiska atmosfär påverkar vilka möjligheter och begränsningar som finns för lärande.

    Nyckelord: Undervisning, samling, förskollärare, barnskötare, pedagogisk atmosfär

  • 109.
    Fast, Jessica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Man behöver inte veta hans namn: En samtalsanalys om hur andraspråkselever upprätthåller ett samtal med hjälp av uppbackningar2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min studie är att undersöka samtalsstrukturer mellan fyra elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån Conversation Analysis, CA, och fokuserar på vilka former eleverna använder sig inom uppbackningar och hur de använder dessa för att upprätthålla samtalet.

         Deltagarna består av två elever i årskurs 8 och två elever i årskurs 9. Samtalet de fick genomföra var att diskutera 10 frågor utifrån ett filmklipp. Samtalen var 7 minuter respektive 11 minuter långa som transkriberades och analyserades.

         Resultatet för denna studie är att eleverna använder sig av uppbackningar för att signalera att ämnet anses avslutat och ett nytt ämne bör introduceras. Slutsatsen för denna studie är att valet av uppbackningar och deras placeringar beror på faktorn om talaren förväntas fortsätta tala, avsluta sin samtalstur eller om det förväntas ett ämnesbyte. 

  • 110.
    Fasth, Erica
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nilsson, Isabelle
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Tecken som stöd: En kvalitativ studie om hur metoden används för alla barn i den pedagogiska verksamheten2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett didaktiskt perspektiv få fördjupade kunskaper om metoden tecken som stöd i förskolans pedagogiska verksamhet. Genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger från två olika förskolor som utgångspunkt, undersöks vad tecken som stöd betyder för pedagoger, samt hur och varför pedagoger använder sig av metoden. Resultaten visar på att de medverkande pedagogerna i studien uppfattar metoden tecken som stöd som ett kommunikationsverktyg som gynnar alla barns utveckling. Det krävs dock engagemang och utbildning för att tecken som stöd ska förstås och användas av alla i verksamheten. Studien kan vara till intresse för pedagoger som vill arbeta med metoden tecken som stöd för alla barn och hur de då kan använda metoden i den pedagogiska verksamheten. 

  • 111.
    Ferm, Jesper
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Inflytandets och delaktighetens möjligheter för elever på fritidshemmet: Ett utvecklingsinriktat arbete med fokus på elevers förståelse för demokrati2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med stöd i aktionsforskningen genomfördes det här utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till elever i årskurs ett och två. I utvecklingsarbetet nulägesanalys framgick det att eleverna ville ha mer inflytande och delaktighet över de aktiviteter som genomförts på fritidshemmet. Utvecklingsarbetets övergripande syfte var att öka elevernas delaktighet och inflytande så att elevernas kunde utveckla en förståelse för demokrati. Ett införande av tre verktyg som innefattade en förslagslåda, deliberativa samtal och en elevstyrd fritidsgympa skulle eleverna bli mera delaktiga och tillgodoses med mer inflytande. En strävan efter en hållbar miljö eftersträvades i arbetet och det bearbetades genom ett införande av mindre grupper och deliberativa samtal. Resultatet av utvecklingsarbetet innefattade att eleverna fick ett ökat inflytande och en ökad delaktighet. Genom ökningen visade eleverna upp en ökad förståelse för demokrati. Strävan efter den hållbara miljön uppnåddes delvis i arbetet genom att det gav ett lyckat resultat i mindre grupper och ett mindre lyckat resultat i större grupper. 

  • 112.
    Ferry, Magnus
    et al.
    Umeå University.
    Lund, Stefan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Pupils in upper secondary school sports: Choices based on what?2018Ingår i: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243, Vol. 23, nr 3, s. 270-282Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the fields of both education and sport, the possession of capital and habitus influences an individual’s lifestyles and choices, which in turn affects the social selection within these fields. In this article, we will study the Swedish system of school sports as an overlap between the fields of education and sport, and thus viewed as a double dominated field. From a cultural sociological perspective, the purpose of this article is to analyse and explain how the organisational conditions and pupils’ social characteristics interact with upper secondary pupils’ choices of different school sports programmes in Sweden. Based on registry data on secondary school sports pupils, the results show that the supply of school sports requires specific forms of social dispositions that have an impact on which categories of pupils choose to participate. Among the students participating in school sports, there is a higher proportion of pupils who: are of Swedish origin (p < 0.05), are boys (p < 0.05), attend academic study programmes (p < 0.05), and have parents with high educational capital (p < 0.05). Furthermore, based on 677 pupils’ questionnaire responses, collected through two studies on school sports in Sweden, the results show that the choice between different types of school sports programmes is related to the intersection between pupils’ sex and possession of educational and sporting capital. One important conclusion is that the overlap between the fields of education and sports exacerbates gender and class biases, and that the supply of school sports in Sweden appeals to a narrow or rather specific taste for sport and education, particularly favouring boys with highly educated parents and an interest in team sports.

  • 113.
    Fjällborg, Elin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lönngren, Tilda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fysisk aktivitet i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares upplevelser av barns utveckling utifrån fysiska aktiviteter2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att synliggöra förskollärares upplevelser av hur fysiska aktiviteter kan påverka barns utveckling i förskolan. I studien undersöks även hur förskollärare beskriver sin roll i arbetet med barns fysiska aktiviteter. Studien är en kvalitativ ansats som genomförs med semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Förskollärarna arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av det Sociokulturella perspektivet, bakgrundskapitlet samt den tidigare forskning som lyfts fram. Resultatet visar att förskollärarna upplever att fysisk aktivitet påverkar barns grovmotoriska och kognitiva utveckling. Förskollärarna lyfter att den mesta fysiska aktiviteten sker utomhus och är spontan på eget initiativ av barnen. Förskollärarna belyser vikten av deras roll för hur mycket fysisk aktivitet barn får tillgång till. Resultatet visar även att fysiska aktiviteter påverkar barns självkänsla, självförtroende och deras sociala liv. I diskussionen lyfts aspekter som under arbetets gång diskuterats utifrån resultatet med koppling till bakgrundskapitlet och tidigare forskning. Även val av metod och utformningen av intervjuerna samt vad som påverkat studiens resultat diskuteras.  

  • 114.
    Florentsson, Ebba
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Tellander, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Den komplexa utomhuspedagogiken: En studie om fritidslärares uppfattningar av utomhuspedagogik som styrd eller ostyrd verksamhet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien belyser hur fritidslärare definierar, uppfattar och arbetar med utomhuspedagogik. Vi upplever en viss otydlighet vad gäller utomhuspedagogiken - handlar det om styrda eller ostyrda aktiviteter eller kanske både ock? Syftet med studien är att nå en förståelse för hur fritidslärare arbetar med utomhuspedagogik och därigenom synliggöra deras uppfattningar om lärandet både vad gäller styrd och ostyrd verksamhet ute. Vi har intervjuat sex fritidslärare. Studiens resultat visar att fritidslärarna har liknande arbetsmetoder och definitioner av utomhuspedagogik. Detta tror vi beror på att de alla gått samma utbildning på universitet, vid olika år, och ett kollegialt samarbete där samma metoder används. Fritidslärarnas uppfattningar är att både i de styrda och ostyrda aktiviteterna utomhus finns ett lärande. I de styrda aktiviteterna finns planerade mål med verksamheten som eleverna ska uppnå medans de ostyrda aktiviteterna ger måluppfyllelse och utveckling utan att det är planerat. Genom den oplanerade utomhusvistelsen gäller det att fritidslärare fångar upp de tillfällen som ges till lärande utan att detta planerats i förväg.

  • 115.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Gerrevall, PerLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP). Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).Gustafsson, BarbroLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 116.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Gustafsson, Barbro
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Det ger ju en legitimitet till utbildningen": Lärarstudenternas synpunkter på lämplighetsprövningen2019Ingår i: Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet / [ed] Lars Fonseca, Per Gerrevall & Barbro Gustafsson, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, 1, s. 129-142Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 117.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Lindqvist, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Av- eller belastning? En studie om lärarassistenter, lärare och förhandlingar om professionella gränser2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 118.
    Forsberg, Eva
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att utveckla undervisningen: En fråga om evidens eller professionellt omdöme2019Ingår i: Att utveckla forskningsbaserad undervisning: Analyser, utmaningar och exempel / [ed] Ylva Ståhle, Mimmi Waermö, Viveca Lindberg, Stockholm: Natur och kultur, 2019, 1, s. 29-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Forsberg, Eva
    et al.
    Uppsala university.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Formeringen av det pedagogiska kunskapsområdet: mot ett forskningsprogram2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 5, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 120.
    Frank, Elisabeth
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lärare om föräldrars förändrade attityder: Brist på respekt för professionen2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 121.
    Frank, Elisabeth
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Herrlin, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Stavning – bokstavlig begrundan: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Tidig skrivundervisning, Del 2: Stavning - bokstavlig begrundan, årskurs F-3 ]2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna del uppmärksammas stavningskonventionerna och hur eleverna ökar sin medvetenhet från att upptäcka hur fonem och morfem hänger ihop till att se att det finns regler för stavning som stöttar det egna skrivandet. Syftet är att väcka tankar och diskussion kring vad, hur och i vilka sammanhang lärare ska använda sin egen förtrogenhet med stavningsregler i undervisningen och mötet med eleverna.

    I delen ingår även en inriktningsartikel om att stimulera skrivande i förskoleklass. 

    I undervisningsaktiviteten kan ni bland annat låta eleverna arbeta med skriftspråkskonventioner genom att uppmärksamma versal och skiljetecken i ord och texter på olika sätt.

  • 122.
    Frank, Elisabeth
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Herrlin, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Utmaningar och motivation i läsundervisningen: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Tidig läsundervisning, Del 8: Utmaning och motivation i läsundervisning, årskurs F-3 ]2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 123.
    Fransson, Therese
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Social interaktion på fritidshemmet: Aktionsforskning om samarbete med hjälp av problemlösningar2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien var ett utvecklingsarbete som inspirerades utifrån Rönnermans (2012) aktionsforskningsspiral. Syftet var att undersöka hur social interaktion i en elevgrupp på ett fritidshem kan uttrycka sig och om det kunde ske en förändring genom samarbetsövningar i form av problemlösningar. Valet av ämne grundade sig i observationer och intervjuer med lärare i fritidshem där det framkom att det fanns flera grupperingar mellan eleverna som gjorde det mindre trivsamt. Utifrån forskningen tog arbetet avstamp i kollaborativt lärande för att försöka minska grupperingarna mellan eleverna. Eleverna blev indelade i grupper om cirka 3 elever i varje där de fick till sig en ny problemlösning vid varje tillfälle som valdes att kallas veckans utmaning för en extra motivation för eleverna. Veckans utmaning pågick under några veckor och därefter intervjuades lärare i fritidshem återigen för att mäta resultatet mot syftet samt frågeställningen. Resultatet visade att det inte blev några förändringar i elevernas sociala interaktion främst på grund av tidsbrist och valet av samarbetsövningar. I slutet av arbetet framkom det en ny forskningsfråga för att på ett annat sätt försöka undersöka hur den sociala interaktionen på ett fritidshem skulle kunna förändras.

  • 124.
    Fransson, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Undersökning av förförståelse inom elektromagnetism inför kursen Fysik 22018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks elevers förförståelse inom elektromagnetism innan undervisning om detta i kursen Fysik 2 på gymnasiets Naturvetenskapliga och Tekniska program. Syftet med studien är att öka den kvalitativa kunskapen om denna elevgrupps förförståelse för att därigenom kunna möta den med lämplig undervisning inom det elektromagnetiska området.

    Datainsamlingen har skett med en skriftlig enkät med flervalsfrågor som undersöker elevers begreppsliga förståelse för elektromagnetiska fenomen. Enkäten har sedan följts upp med elevintervjuer kring frågorna för att ytterligare kartlägga hur elever uppfattar elektromagnetiska fenomen. Enkätfrågorna är baserade på erkända test som används i hela världen.

    Studien visar att

    • de alternativa uppfattningar om elektromagnetism som finns beskrivna i litteraturen även förekommer i elevgruppen och resultaten tyder på att de alternativa uppfattningarna är vanligare än vetenskapligt grundad förståelse.

    • elevgruppen har ett vardagstänkande kring elektromagnetiska fenomen som utgår från magneters attraktion och repulsion - samt att de förenklat kan beskriva kompassens funktion.

    • elevgruppens förförståelse i detta skede inte bara består av vardagstänkande enligt ovan utan även är tydligt präglad av tidigare fysikundervisning (främst kursen Fysik 1).

    • eleverna i resonemangen om elektromagnetism visar mycket skiftande förmåga att applicera denna förförståelse korrekt på elektromagnetiska fenomen - och denna förmåga skiljer inte bara mellan individer utan även mellan olika sammanhang och de beskrivningssätt och representationer som används för att presentera problem och fenomen i dessa sammanhang.

    Insamlade data har bearbetats i en fenomenografisk analys av elevintervjuerna. Resultatet av den analysen är en beskrivning av elevernas förförståelse där tre kvalitativa nivåer föreslås.

    Exempel ur studiens elevintervjuer på de tre nivåerna av förförståelse redovisas. Med hjälp av nivåerna beskrivs hur förförståelsen i ökande grad präglas av ett vetenskapligt tänkande baserat på en förståelse av andra delar av fysiken och hur denna förståelse på olika sätt och med varierande korrekthet appliceras på elektromagnetiska fenomen och problemställningar. 

  • 125.
    Fredh, Ida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Magnusson, Mikaela
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Undervisning och lärande i förskolans läroplaner.: En kritisk diskursanalys utifrån ett förändringsperspektiv av 20 års förändringar i förskolans läroplaner2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läroplanen för förskolan förändras i takt med att samhället förändras. Läroplanen kan på många sätt beskrivas som en mall för den goda samhällsmedborgaren men även som ett hjälpmedel till att bedriva verksamheten i förskolan. I läroplanen tas olika områden upp som hur förskolan ska bedrivas och vilka kunskaper som ska läras ut. Kunskap är en resurs för samhället och vilka kunskaper som ska läras ut är ständigt i förändring. I läroplanen för förskolan som kom år 2018 tillkom begreppet undervisning vilket kan ses som kontroversiellt. Detta eftersom begreppet undervisning är starkt förknippat med skolan och inte med förskolans verksamhet. Studien ska därför utifrån en kritisk diskursanalys ur ett förändringsperspektiv analysera undervisning och lärande i alla läroplanerna för förskolan. Detta i syfte att kartlägga hur de olika läroplanerna för förskolan definierar undervisning och lärande samt beskriver hur undervisning och lärande ska bedrivas. Resultatet visar att undervisning som metod alltid har funnits med i förskolans läroplan. Dock har själva begreppet undervisning inte funnits med i läroplanen förrän 2018. Vilket ord som används för att beskriva genomförandet av undervisning i förskolan möjliggör eller hämmar vad som kan genomföras på förskolan. Undervisning i förskolan har förtydligats och förskolans verksamhet beskrivs numera som en utbildning. Detta går att koppla till läroplansteori om att förskolan gått från en informell till en formell utbildning där det läggs mer fokus på utbildning än tidigare. Den ökade inriktningen på utbildning gör att kvaliteten och likvärdigheten i landets förskolor och skolor ökar. Detta möjliggör att barn i Sverige kan prestera bättre i skolan och på så sätt bli en resurs för samhället.

  • 126.
    Fredriksson, Therese
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Elfstrand, Annica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Språkliga föreställningsvärldar: Ett utvecklingsinriktat arbete om berättelser och språkutveckling med drama som verktyg2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På vår skola önskades det mer aktiviteter med drama och det fanns en avsaknad av berättelser och språkutvecklande aktiviteter. Vi valde att sammanföra berättelser och språkutvecklande aktiviteter genom att använda drama som verktyg till att utveckla elevernas språkliga uttryck. Syftet med vårt utvecklingsinriktade arbete blev att genomföra aktiviteter med drama och berättelser i fokus men även bidra till ökad förståelse för drama och berättelser samt bidra till ett ökat intresse för läsning och språkutveckling hos elever. Vi använde aktionsmodellen när vi planerade, agerade, observerade och reflekterade enligt Rönneman (1998). Eleverna fick hitta på egna berättelser bland annat genom Story Cubes, som därefter dramatiserades och filmades med greenscreen.  Vi kom fram till att en del elever inte riktigt vet vad drama är för något, men när vi förklarade så blev eleverna intresserade. Eleverna var nyfikna och ville gärna använda sin fantasi för att komma på berättelserna. Digitala verktyg var det som lockade mest och hade en stor betydelse i motivationen till att vara med. Eleverna fick genom upplevelsebaserat lärande experimentera med kroppsrörelser, tonläge och rösten, samtidigt som de samarbetade med varandra och lät berättelser ta form. Vi tror att dramaaktiviteter och samtalen efter hjälper eleverna att bygga på sina egna erfarenheter och sina egna förmågor så de senare klarar av situationer som kan verka obehagliga eller svåra.

  • 127.
    Friberg, Caroline
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fysisk aktivitet: En kvalitativ studie om elevers definition av fysisk aktivitet och förväntningar på fritidshemmet utifrån socioekonomisk status. 2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur eleverna ser på fysisk aktivitet och vilka förväntningar eleverna har på fritidshemmet utifrån socioekonomisk status. Att eleverna får göra sina tankar hörda, eftersom det inte finns många studier som har fokuserat på elevernas tankar om fysisk aktivitet. Genomförde fokussamtal med tjugo elever på ett fritidshem i södra Sverige, där det fanns olika socioekonomiska statusar bland elevernas familjer. Dessa elever valdes ut genom subjektivt- och bekvämlighets urval, eftersom forskaren har förkunskaper om vilka elever som tillhör vilken socioekonomisk status. Förkunskaper fanns även om att elevernas syn ser olika ut på fysisk aktivitet och det passade denna studie bra därför valdes dessa respondenter. Resultatet av elevernas tolkning av fysisk aktivitet är bland annat att ”springa” och ”röra sig i olika former som spela innebandy”. Studien kom fram till att det inte skiljer sig mycket mellan de olika socioekonomiska statusarna i denna kategori. Däremot när eleverna fick svara på vilka idrotter och fritidsaktiviteter som de går på skiljer det sig en hel del, några elever som tillhör lägre socioekonomiska status genomför ingen aktivitet alls på fritiden. Några elever har mellan tre till fyra olika aktiviteter per vecka, dessa elever tillhör högre socioekonomiska status. Elevernas förväntningar ser olika ut några elever ville ha mer fysiska aktiviteter i idrottssalen och andra ville ha mer ute som i skogen och på skolgården. Det har troligtvis en koppling till familjens socioekonomiska status, eftersom vårdnadshavares egna fysiska aktivitet påverkar hur eleverna tänker om fysisk aktivitet.

  • 128.
    Frid, Sabina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hagman, Jonna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Förskolan, en hälsofrämjande arena2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Preschool, a healthpromoting arena.

    A qualitative study on preschool teachers descriptions of their practice around health and well-being in relation to the preschool curriculum.

    Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt uppdrag som formulerats i den nya läroplanen 2018, vad gäller barns hälsa och välbefinnande. Frågeställningarna som undersökningen utgår ifrån är: ”hur tolkar förskollärare läroplanens skrivningar om barns hälsa och välbefinnande” och ”hur beskriver förskollärare att de nya formuleringarna skulle kunna omsättas i förskolans praktik?” Det teoretiska ramverket som används för att analysera resultatet är det läroplansteoretiska perspektivet med fokus på de teoretiska begreppen transformeringsarena och realiseringsarena. Data består av semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att de har en viktig roll i barns skapande av en hälsosam livsstil. Detta genom att vara goda förebilder i barns rörelsevanor och kostvanor i förskolan. Genomförandet skiljde sig däremot åt hos förskollärarna. Den största skillnaden är hur den pedagogiska måltiden tas tillvara på. En slutsats är att förskollärarna tycks ha svårt att förklara hur de tolkar förskolans uppdrag som rör hälsa och välbefinnande. Förskollärarna gav ofta istället svar direkt i form av exempel från deras vardag i verksamheten och inte hur de tolkade begreppen. Undersökningen behövs för att bidra med kunskap om hur förskollärare idag transformerar och beskriver hur de skulle kunna realisera förskolans uppdrag om hälsa och välbefinnande.

  • 129.
    Fries, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hälsa och fysisk aktivitet: Ett resultat av lärande i ämnet Idrott och hälsa?2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study has examined the relationship between student´s grades in Physical education and self-assessed health and level of physical activity. In this way some of the subject´s aims has been examined. Students should, through the subject, develop knowledge and skills that enable them to take an active responsibility for their health and physical activity throughout life. A quantitative method were used where students at the upper secondary school have taken part in a survey. The results from the study were analyzed using the cultural sociological perspective as well as curriculum theory. The results show a positive relationship between student´s grades in Physical education and self-assessed health as well as level of physical activity. Relationships could also be seen between student´s grades and if they state that they make active choices regarding their health and physical activity based on knowledge and skills learned in the subject. The relationships indicate that the teaching lives up to the researched aims. However, the results also show that the answers from many students indicate that the teaching in the subject does not live up to the researched aims. The results can thus be interpreted in two different ways.

  • 130.
    Friman, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gustafsson, Jennifer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Motoriken i inomhusmiljön: Barns fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans inomhusmiljö kan gynna barnens motoriska utveckling. De frågeställningar vi vill undersöka är:

    1.) Hur uppfattar förskollärare att inomhusmiljön på förskolan påverkar barns motorik?

    2.) Vilka möjligheter respektive hinder anser förskollärarna att det finns för barns motoriska utveckling i förskolans inomhusmiljö?

    3.) På vilket sätt visar barnen intresse för fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö?

    I studien används Jagtøien m.fl (2002) stadieteori. Teorin utgår från barnens utveckling av rörelser från ca fyra månader till fjorton års ålder. Den är uppdelad i fyra faser, som i sin tur är indelad i olika huvuddrag. De olika faserna beskriver vad som sker i varje fas, hos barnen i deras rörelseutveckling. Denna studie utgår från barn i åldrarna tre-fem år och därmed finns endast dessa faserna med i denna studie.  

    I studien används både en kvalitativ och kvantitativ data, i form av intervjuer av förskollärare och observationer av barn. Det är tre förskolor vi har utgått ifrån. Tre förskollärare har blivit intervjuade och tre grupper med barn i åldrarna tre-fem år. Mängden barn i grupperna vi observerade, på de tre olika förskolorna kunde skilja sig från tio barn till tjugo barn.

    I resultatet framkommer det att förskollärarna uppfattar förskolans inomhusmiljö, i förhållande till barns motorik, som ibland för liten. Då förskolans lokaler inte är anpassade för fysiska aktiviteter som att springa, klättra och leka med bollar. De finmotoriska rörelserna tränas dagligen i förskolans inomhusmiljö. Det finns bra material och utrymmen för den finmotoriska sortens träning. Idrottshallen är en positiv faktor, som de tre olika förskollärarna önskade att de hade tillgång till. De hinder som finns i förskolans miljö är för små lokaler, dålig ekonomi och personalbrist som hindrar viss fysisk planerad aktivitet. Möjligheterna är barnens glädje och fantasi i förhållande till rörelse. Barnen visar en ständig glädje till fysiska aktiviteter, de springer, hoppar, klättrar, leker med bollar, målar och ritar även om det inte alltid är tillåtet av personal i förskolans verksamhet. 

  • 131.
    Fritzén, Lena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Krantz, Joakim
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lärarprofession i förändring2018Ingår i: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Krantz, Joakim & Sundberg, Daniel, Kalmar, Växjö: Linnaeus University Press, 2018, s. 163-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 132.
    Gardesten, Jens
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Does it make any difference? University teachers’ experiences of work-integrated teacher education.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 133.
    Gardesten, Jens
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fonseca, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Att hantera lärarbristen: Erfarenheter från skolor som anställt heltidsmentorer2019Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, nr 3, s. 34-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Schools in Sweden need to handle an acute lack of teachers. One way to handle this problem is to hire new staff who can work with social and administration tasks, enabling the teachers in school to teach some more classes instead. This study examined two secondary schools in Sweden where this way to solve the problem was tried out. The aim of the study was to highlight possible consequences for teachers’ core practices (teaching), and discuss whether more teaching might involve another sort of teaching. In this analysis, Ryle´s distinction of “achievements” versus “tasks” was being used (Ryle, 1949). Another aim was to highlight possible consequences for teacher-student relationships and possible consequences for the teachers´ working conditions. The empirical base was five focus group interviews with the teachers. The findings indicate that the new work model might turn into a “mechanical teaching”, more of an achievement than a task, in Ryle´s sense. Moreover, while new staff was hired to solve social problems among students, teachers still describe how they handle acute conflicts in the school environment; “because I´m an adult”. Finally, even though the working conditions are still demanding, the clarifying of job boundaries has contributed to less work stress.

  • 134.
    Gardesten, Jens
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gör det någon skillnad? Universitetslärares erfarenheter av en verksamhetsintegrerad lärarutbildning.2018Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, nr 2, s. 25-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, some initial findings from a research project where the practice/theory relationship and collaboration between schools and universities in teacher education are studied. The purpose of the study is to highlight possible effects of a work-integrated teacher education. The empirical base are eight interviews where university teachers describe how the increased time spent in schools might influence student teachers´ performances in university courses. Are any dimensions of teacher competence developed? The answers from the university teachers are first categorized into three themes, namely knowledge of subject didactics, connections theory/practice and practice/practice and finally in relation to the student teachers as legitimate participants. The themes are thereafter related to the concepts of spectator-knowledge and participant-knowledge and to Biestas (2012) concepts: qualification, subjectification and socialization. In conclusion, findings indicate that the “work integrated profile” have potential to balance these purposes of education.

  • 135.
    Glaser, Joakim
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ostfußball and Fan Culture in Unified Germany2019Ingår i: 25 Years Berlin Republic: Reflections on/of German Unification (1990-2015) / [ed] Todd Herzog, Tanja Nusser & Anna Senuysal (Hg.), Paderborn: Wilhelm Fink Verlag, 2019, s. 201-218Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 136.
    Glaés-Coutts, Lena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Stagg Peterson, Shelley
    University of Toronto, Canada.
    Collaborative action research in Northern Canadian rural and Indigenous schools2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 137.
    Glifberg, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hultqvist, Emmy
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Inkludering eller exkludering?: En kvalitativ studie om förskollärares syn på arbetet med barn i behov av särskilt stöd2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till begreppen inkludering respektive exkludering samt hur det kommer till uttryck i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar konkretiserats, dessa belyser olika strategier, vad som påverkar en inkludering respektive exkludering samt möjligheter och svårigheter med dessa begrepp i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Insamling av data sker genom kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare deltar för att besvara studiens syfte och tre frågeställningar. Analys och bearbetning av empiri sker utifrån begreppen inkludering, exkludering och en inkluderande exkludering. Resultatet visar att alla förskollärare har erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. De är alla införstådda i barns olika förutsättningar samt vikten av att barns behov tillgodoses. Olika strategier används och prövas för att barnen ska kunna inkluderas i förskolans verksamhet. Resultatet delger en stor rädsla och okunskap inom ämnet där medvetenhet och inställning är två grundpelare för att lyckas. För att se varje barns enskilda behov krävs närvarande förskollärare, lyhördhet och en vilja att förändra och utveckla sitt eget tankesätt.  

  • 138.
    Gren, Emma
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Petersson, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Matematik i förskolan: - En observationsstudie om hur talraden används i förskolans kontext2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa hur talraden kan användas i samlingar, med fokus på de yngre barnen. Talraden innebär att barn kan behärska siffrornas ordning. Observationer av samlingar i förskolan har genomförts för att få svar på studiens frågeställningar. I studien är barnen tre till fem år. Studien utgår ifrån en induktiv analys där mönster och variation i den insamlade empirin har bildat olika kategorier som är en matematisk inriktad samling, matematiska miljöer, talens användning i olika situationer, förskollärares förhållningssätt till matematiken samt talradens användningsområde. Resultatanalysen visar att förskollärare vid de valda förskolorna använder talraden på olika sätt, bland annat för att förtydliga olika matematiska begrepp. Hur förskollärare har en matematiskt inriktad samling skiljer sig också åt då syftet med samlingen avgör hur den ser ut. Diskussionen tar upp en aspekt om hur nollan inte uppmärksammas i de olika samlingarna vilket kan tyda på att förskollärare har bristande kunskap om vad talraden innebär. Utifrån studien har en övergripande slutsats dragits att det går att använda matematik i förskolan på många olika sätt och att det främst handlar om att barn ska vara delaktiga och nyfikna i samlingarna. Det är också av stor vikt att förskollärare inser att deras framförande av och förhållningssätt till matematik är en del i barns utveckling och lärande.

  • 139.
    Grengby Lindahl, Ellinor
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hansson, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Förskollärares tankar om barns trygghet vid inskolning: en jämförande studie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att synliggöra och jämföra några förskollärares syn på barns trygghet på förskolan med specifikt fokus på inskolning. Studien utgår från tre forskningsfrågor som belyser viktiga aspekter vid skapandet av trygghet hos barn när de skolas in på förskolan. Forskningsfrågorna handlar om hur de intervjuade förskollärarna tänker om vilken betydelse barns trygghet har i förskolan, vilka de mest kritiska momenten vid inskolning är för att barn ska känna sig trygga, samt vilka förutsättningar som är viktigast för att skapa trygghet hos barn vid inskolningen. I studien intervjuades sex förskollärare om deras tankar och erfarenheter av barns inskolning på förskolan, och om hur barn blir trygga på förskolan. Tre av förskollärarna använder en traditionell inskolningsmetod och tre av förskollärarna använder en föräldraaktiv inskolningsmetod. Förskollärarnas svar jämförs och analyseras utifrån vilken inskolningsmetod de använder och i förhållande till två perspektiv på trygghet; ett anknytningsteoretiskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna ser både anknytning och goda relationer som viktiga förutsättningar för att kunna skapa trygghet hos barn vid inskolning. Vidare syns endast få och små skillnader i hur förskollärarna från de olika inskolningsinriktningarna arbetar. Förskollärare från båda inriktningarna uppger att de inte vill upplevas påträngande, och alla förskollärare poängterar att de är flexibla och kan gå ifrån sina rutiner för inskolning vid behov.

  • 140.
    Grün Johansson, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Die Rolle der expliziten Grammatikvermittlung beim Lernen von Deutsch als Fremdsprache: Eine kontrastive Lehrbuchanalyse von drei Lehrbüchern der Stufe 1 des schwedischen Gymnasiums2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study is about the role explicit grammar teaching plays in Swedish schoolbooks for beginners in German as a foreign language. The study is a qualitative content analysis of three schoolbooks (published in 1982, in 1995 and in 2016) for step 1 German as a foreign language in the Swedish upper secondary school. It is analysed how grammar is explained respectively practised, and a comparison between the schoolbooks is carried out. Further are the explanation of the grammar and the exercises regarding language-learning methods analysed, based on theories of language learning: the grammar-translation method, audio-lingual and audiovisual methods, the direct method, cognitivist learning theory, constructivist learning theory and communicative language teaching. The result of the study is that there are differences as well as similarities between the schoolbooks, regarding the explanations and the exercises, as well as the language learning methods.

  • 141.
    Gunnarsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Studenters lärande om undervisning för lärande i en lesson study2018Ingår i: DEN FEMTONDE NORDISKA LÄRARUTBILDNINGSKONFERENSEN, Vasa 7-9.5.2018,  Abstrakt/abstracts, 2018, s. 15-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 142.
    Gustafsson, Elin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Johansson, Amanda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”Tycker jag att det är kul med matte så hoppas jag att jag för över det till barnen”: En kvalitativ studie om förskollärares attityders påverkan på barns lärande i matematik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares attityder till matematik och hur attityderna påverkar barns matematiska lärande i förskolan. Detta undersöks genom ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på de teoretiska begreppen kultur, mediering, språk, den proximala utvecklingszonen, matematik enligt Bishops modell, attityd och matematisk subjektivitet. Studien följer en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att förskollärarna har positiva attityder till matematik och att de är medvetna om att deras attityder till matematik påverkar barns lärande och prestationer i matematik. Vidare visar resultaten att förskollärarna betonar miljön som viktig för barns lärande där de själva och konkret material ingår i miljön.

  • 143.
    Gustafsson, Johanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hur ger förskollärare barnet huvudrollen i sitt utvecklingssamtal?: En kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att belysa hur förskollärare beskriver barnens roll i utvecklingssamtalet. I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) beskrivs bland annat om barnets rättighet att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande, exempelvis utvecklingssamtalet, något som kan låta enkelt i teorin men svårare att genomföra. I denna studie har förskollärare intervjuats utefter semistrukturerade intervjuer för att synliggöra deras förklaringar och argument i sitt arbete med barnens delaktighet i utvecklingssamtalet. Slutsatsen av av studien är att förskollärarna använder barnens delaktighet men dock inte i den benämning som begreppet betyder - att ha en aktiv medverkan. I resultatet av den insamlade empirin har det visas att barnens aktiva medverkan inte existerar men att förskollärarnas syn på barnperspektivet är en utgångspunkt att tolka barnens uttryck och ta det vidare till utvecklingssamtalet och vårdnadshavarna - ett försök till att öka barnens delaktighet. 

  • 144.
    Gustavsson, Viktor
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Kerroum, Christian
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Mot ett jämställt fritidshem: En kvalitativ studie med fokus på fritidslärares genusmedvetenhet för att motverka traditionella könsmönster2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ur ett genusperspektiv belysa fritidslärares jämställdhetsarbete med traditionella könsmönster. Specifikt fokus riktas mot deras arbete med att motverka rumslig könsuppdelning på fritidshemmet. Det här är en kvalitativ studie där vi intervjuat fem fritidslärare från fem fritidshem. Den tidigare forskningen beskriver att lärare reproducerar traditionella könsmönster och att utförande av jämställdhetsarbete kan vara komplicerat. För att finna svar på vårt syfte tog vi fram tre frågeställningar. Hur arbetar fritidslärarna genusmedvetet med jämställdhet och för att motverka traditionella könsmönster? Hur beskriver fritidslärare verksamhetens rumsliga könsuppdelning samt det genusmedvetna arbetet med att motverka detta? Den tredje och sista frågan belyser vilka jämställdhetsspecifika hinder och möjligheter finns det för att arbeta mot traditionella könsmönster på fritidshemmet?

    Analysen har genomförts genom att undersöka hur genusmedvetna fritidslärarna är samt hur dem arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar på att det finns en god genusmedvetenhet hos samtliga fritidslärare, dock behövs ett vidare arbete för att motverka traditionella könsmönster. Genusmedvetenheten hos fritidslärarna visar sig genom att de ser en könsstruktur och könsuppdelning på fritidshemmet samt att de förstår att det bör arbetas med. Dock fanns det arbetssätt som kan ifrågasättas ur ett genusperspektiv. Fritidslärarna påpekar att jämställdhetsarbetet är en komplex uppgift och att det är många faktorer som påverkar, såväl inom skolan som utanför.

  • 145.
    Hadzibulic, Adina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Flickor och pojkar i klassrummet: En studie om pedagogers bemötande av flickor och pojkar utifrån de traditionella könsrollerna2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är undersöka pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna handlar om vilka föreställningar pedagogerna har samt hur pedagogerna bemöter flickor respektive pojkar i praktiken. För att besvara frågeställningarna har jag som underlag gjort fyra observationer i fyra olika klasser, samt intervjuat fyra pedagoger som arbetar i de respektive klasserna.  Fokus har varit på pedagogernas förhållningssätt till eleverna. Resultatet visar att pedagogerna själva anser att de är medvetna om sitt egna bemötande och förhållningssätt. Vidare tycks det som om deras intentioner krockar med verkligheten, pedagogerna säger själva att det är pojkarna som syns mest i klassrummen och tar mer plats än vad flickorna gör. Trots egna uppfattningar hos pedagogerna tycks bemötandet se ut olika i vissa situationer

  • 146.
    Haglind-Sellén, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Persson, Anneli
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Boksamtal i förskolan: Förskolepedagogers uppfattnngar av boksamtal som pedagogiskt verktyg för barns litteracitetsutveckling2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att skapa förståelse för förskolepedagogers uppfattningar av boksamtal samt vilka förfaranden som sker vid boksamtal för att främja barns litteracitetsutveckling. Vi valde att studera detta då undersökningar visar att högläsning inte alltid är någon prioriterad aktivitet hos varken vårdnadshavare eller pedagoger på förskolan. För att uppnå vårt syfte utgick vi från två frågeställningar: Hur beskriver förskolepedagoger att de arbetar med boksamtal som metod för att främja barns litteracitetsutveckling i förskolan? Vilken inställning har förskolepedagoger till boksamtalets betydelse för barns litteracitetsutveckling? För att få svar på frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra verksamma förskolepedagoger med kunskaper och erfarenheter av boksamtal. Våra teoretiska ramverk som utgjorde utgångspunkt för vår analys och tolkning var fenomenografi samt det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij. Resultatet av vår studie visade att förfarandet runt boksamtalet kan gå till på olika sätt. Men alla respondenterna var överens om att små barngrupper, avskild miljö och gott om tid är avgörande för om det ska ske ett lärande vid boksamtalet. Respondenterna belyste att pedagogens förhållningssätt är avgörande för lärandet hos barnen. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att boken kan användas som ett verktyg för att främja barns litteracitetsutveckling.

  • 147.
    Halla, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Persson, Hannah
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Med hudfärg som identitetsmarkör: En bildanalys av barnböcker på två förskolor2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som förskollärare gäller det att vara öppen och se vad olika saker kan få för konsekvenser. I denna studie har det studerats hur vit hudfärg respektive mörkare hudfärg bland karaktärerna i barnböckerna fördelar sig mellan böckerna som finns på två förskolor i två olika kommuner i Sverige. Syftet är att kartlägga karaktärer i barnböcker med hudfärg som identitetsmarkör och utifrån resultat dra slutsatser om barns möjligheter till igenkänning och identitetsskapande. För att nå syftet har två forskningsfrågor använts 1. Hur fördelar sig karaktärer med vit respektive mörkare hudfärg i förskolornas barnböcker? och 2. Vilka konsekvenser för barns igenkänning och identitetsskapande kan uppdelningen mellan vit och mörkare hudfärg få?

     

    Sammanlagt studerades 938 böcker på dessa två förskolor. För att nå ett resultat har ett noga genomtänkt kategorischema använts. Uppdelningen har skett genom att granska böckerna med variablerna endast vit hudfärg, en eller flera av huvudkaraktärerna har mörkare hudfärg, en eller flera av birollerna eller statisterna har mörkare hudfärg samt om boken endast innehåller djur eller materiella artefakter. Detta har gjort det möjligt att kunna få syn på hur fördelningen ser ut i böckerna som finns ute i förskolorna.

     

    Studien har utgått från en kvantitativ ansats, där resultatet utgörs av siffror som sammanställts i olika diagram. Resultatet visar att endast vit hudfärg med 39 procent förekommer i betydligt högre omfattning än mörkare hudfärg som endast förekom 14 procent, 11 procent av dessa utgör statister eller biroller med mörkare hudfärg vilket lämnar 3 procent till huvudkaraktärer med mörkare hudfärg. Det visar på en stor skillnad och olika slutsatser har dragits om resultatets utfall, bland annat att de flesta barnboksförfattarna kanske själva har vit hudfärg och aldrig reflekterat över sitt budskap av vad som anses normalt. Vit hudfärg blir norm medan mörkare hudfärg blir det avvikande. För att få en förändring kan hudfärgerna på karaktärerna i barnböckerna vara ett steg mot ett mer jämställt samhälle med start i tidig ålder.  

  • 148.
    Hallqvist-Lembke, Cecilia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Arvidsson, Veronika
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Digitala verktyg som lärandeverktyg i förskolans undervisning: En studie med anledning av ett förtydligat läroplansuppdrag2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring digitala verktyg för lärande med anledning av formuleringarna i förslaget till ny läroplan. Frågeställningarna var: Vilka uppfattningar har förskollärarna om digitala verktyg för lärande? Vilka möjligheter och utmaningar i undervisningen anser förskollärarna att det utökade uppdraget kan innebära? Metoden som användes för undersökningen var semi-strukturerade intervjuer av verksamma förskollärare med särskild kunskap om och intresse för digitala verktyg i förskolan. Det sociokulturella perspektivet användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Resultatet visade att digitala verktyg används som lärandeverktyg i olika syften; för dokumentation och reflektion, i direkta undervisningsmoment, för att designa digitala miljöer där digitala verktyg är tillgängliga för barns lek och eget utforskande och som en kompensatorisk aspekt i verksamheten. Resultatet visade också att förskollärarnas resonemang kring vad formuleringarna i kommande läroplan kunde innebära, var positiva. De såg utmaningar men också många möjligheter i uppdraget.

  • 149.
    Harrysson, Pernilla
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Johansson, Sofie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lika förutsättningar, olika förhållningssätt?: En studie om hur styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur påverkar förskollärares förhållningssätt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka förståelsen för olika förskollärares förhållningssätt, i

    relation till styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur. Under våren 2017 gjorde vi

    vår verksamhetsförlagda utbildning på en skandinavisk skola där det arbetade både

    svenska och engelska förskollärare. Det vi upptäckte var märkbara skillnader i

    förhållningssätt och ville undersöka vilka faktorer som låg till grund för dessa

    skillnader. Vi har intervjuat fem förskollärare från skolan, tre engelska och två svenska.

    Studien bygger på kvalitativ metod, genom intervjuer och observationer. Resultatet

    visade att de yttre faktorerna, mestadels styrdokument, var de som hade störst påverkan

    på förskollärarnas förhållningssätt genom att den engelska gruppen utöver svensk

    läroplan för förskola, även måste förhålla sig till den engelska motsvarigheten vilket

    bidrog med svårigheter i arbetet eftersom de behöver kombinera de båda läroplanerna.

  • 150.
    Hauguth, Sara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Thomsson, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Jag ser att du är arg, men det är inte okej att kasta!": En kvalitativ studie som belyser förskollärares syn på och tillämpning av intoning i kontakt med barn i förskolan.2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att lyfta hur förskollärare ser på och tillämpar intoning i kontakt med barn i förskolan. Det är en kvalitativ studie vilken grundar sig i viljan att öka förståelse för barns behov av trygghet samt en god anknytning till vuxna för att ha förutsättning att lära. Studiens syfte formuleras till två frågeställningar vilka är vad förskollärare har för syn på intoning och hur de tillämpar intoning i kontakt med barn i förskolan. För att skapa möjligheter för förskollärarna att dela sina upplevelser, ges intervjuer med frågor och fallbeskrivningar som grundar sig i ett fenomenologiskt perspektiv.

    Studiens resultat visar att förskollärare har förståelse för intoningens positiva verkan i relationer mellan barn och vuxna samt att det tillämpas i förskolan. Vidare framkommer det också att avledning är en metod som används för att skapa trygghet för barn vilket i större omfattning ses som negativt i aktuell forskning. Förskollärare uttrycker att de skulle se det som gynnsamt med stöd i mötet med barn i förskolan för att på bästa möjliga sätt möta deras känslor. Studien leder således till förslag om vidare forskning inom ämnet likväl som önskan om att rektorer ser vikten av fortbildning inom anknytning, exempelvis genom interventionen Trygghetscirkeln, för att skapa trygghet för både barn men även förskollärare.

1234567 101 - 150 av 473
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf