Recension av Jon Viklunds doktorsavhandling Ett vidunder i sitt sekel. Retoriska studier i C.J.L. Almqvists kritiska prosa 1815–1851.
En antologi med skönlitterära texter om landskapet Blekinge och om människorna där. Urvalet av författare sträcker sig från 1600-talet till slutet av 1900-talet, från Werner von Rosenfeldt och Haquin Spegel till Horace Engdahl, Anders Paulrud och Anna Mattsson. Urvalet är försett med förord och kommentardel.
Artikeln är en recension av Éilís Ní Dhuibhnes Twelve Thosand Days: A Memoir of Love and Loss (Blackstaff Press, 2018), en memoarvolym som handlar om författarens akademiska bana och äktenskap med svensken Bo Almqvist, som 1972–1995 var professor i Irish Folklore vid det katolska universitetet i Dublin, UCD, och därtill chef för Irlands folklivsarkiv.
I artikeln presenteras antologin 100 Poems (Faber and Faber, 2018), ett urval av Seamus Heaneys poesi, och återges översättningar till svenska av fem dikter som handlar om eller är riktade till medlemmar i hans familj.
Presentation av den första biografin över John Ashbery, Karin Roffmans The Songs We Know Best. John Ashbery's Early Life (Farrar, Strauss and Giroux, 2017).
Uppsatsen granskar några centrala motiv i Lars Gustafssons lyrik och introducerar begreppet "tankspriddhetens estetik" för att med utgångspunkt från detta granska hur Gustafsson komponerar sina dikter.
En studie i några centrala motiv i Lars Gustafssons tidiga lyrik och en karakteristik av hur han vanligen komponerar sina dikter.
Den nyligen avlidne Henrik Nordbrandt hör till de få nordiska författare som på senare år har nämnts som möjliga Nobelpristagare i litteratur
En studie i två opublicerade diktsamlingar av Lars Gustafsson. Det ena manuskriptet har titeln "Månsångarträd" och är skrivet av en 17-årig poet, som 1953 sände sin diktsamling till Bonniers förlag i hopp om publicering. Förläggaren Georg Svensson kostade på manuskriptet en grundlig lektörsgranskning. Den ene bedömaren, Per Erik Wahlund, blev imponerad av dikterna och förordade en utgivning av dem, men den andre lektören, Werner Aspenström, levererade ett mer kritiskt utlåtande. Den unge poeten blev refuserad. Ett annat tidigt manuskript till en diktsamling har titeln "Att bli hav". Det omfattar 46 sidor men är ofullständigt och har inte erbjudits något bokförlag. I detta finner man verser som åtminstone delvis dyker upp när Gustafsson väl debuterar som lyriker i bokform, först i antologin 50 dikter. Ung lyrik. Ett urval gymnasistpoesi, som publicerades 1956 som nr 23 i FiB:s Lyrikklubbs bibliotek, sedan i sin första diktsamling Ballongfararna (1962).
En uppsats om två tidiga, opublicerade manuskript av Lars Gustafsson. Denna uppsats kom senare att utökas till en större studie, tryckt i den av Thomas Nydahl redigerade antologin Under den synliga skriften (1995).
Artikeln är en recension av den amerikanska psykiatriprofessorn Kay Redfield Jamisons bok Robert Lowell, Setting the River on Fire: A Study of Genius, Mania, and Character (Vintage Books, 2018).
Recension av Ulf Olssons bok Jag blir galen. Strindberg, vansinnet och vetenskapen (2002).
Artikeln är en recension av Jakob Christenssons bok Vattenvarelser: En kulturhistoria (Bladh by Bladh, 2021), som tilldelades Stora fackbokspriset 2021, för årets bästa svenska fackbok.
Recension av Erik Johan Stagnelius: Samlade skrifter I–V.
En presentation av Wisława Szymborska och hennes diktning i samband med tillkännagivandet att hon tilldelas 1997 års Nobelpris i litteratur.
Uppsatsen redogör för den strid som följde efter publiceringen av Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" (1905) och bland annat ledde till att Poul Bjerre ifrågasatte inte bara romanfigurens psykiska hälsa utan även författarens. Oscar Levertin var den kritiker som mest energiskt försvarade Hjalmar Söderberg och hans roman.
Om Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas (1905) och den debatt som följde efter publiceringen av den.
En redogörelse för striden om Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas (1905) och om hur den unge psykiatern Poul Bjerre i sin stridsskrift Diktens lifsvärde (1906) diagnosticerar Doktor Glas som sinnessjuk och inte heller drar sig för att ifrågasätta Söderbergs mentala hälsa. Författaren riposterade med ett berömt "Rimbrev", som innehåller bl.a. denna strof: "Jag är rädd att när Vår Herre/ skapade Herr Doktor Bjerre/ var han inte på humör./ Det rår inte doktorn för./ Han är läkare för galna./ Därför älskar han var tok,/ men begynner märkbart svalna,/ när han träffar på en klok."
Artikeln är skriven under temarubriken "Vår tids stora kulturfråga" och är ett debattinlägg som rör det svenska folkets, särskilt ungdomars och studenters, försämrade förmåga att i tal och skrift uttrycka sig på sitt eget språk.
Recension av Richard Pleijels doktorsavhandling Om Bibel 2000 och dess tillkomst: Konsensus och konflikt i översättningsprocessen inom Bibelkommissionens GT-enhet (Artos och Norma bokförlag, 2018).
Om Esaias Tegnérs postumt publicerade diktsvit Fastlagsris.
A study of the symbol "the lost shoe" in Medieval Scandinavian Ballads and Church Paintings.
En dödsruna över den tjuvasjiske poeten Gennadij Ajgi och ett försöka att karakterisera hans diktning.
Om hur ett symbolkomplex, nämligen att tappa en sko eller att bli våt om foten, återfinns i medeltida ballader och kalkmålningar, men även i en saga som Askungen och i August Strindbergs "Fröken Julie".
Artikeln utgör i första hand en kritisk granskning av de svenska översättningar av James Joyces verk som publiceras i Sverige. När Albert Bonniers Förlag satsar på att låta göra tidskrävande och kostsamma nyöversättningar, ägnar sig bokförlaget Modernista åt en betänklig "skuggutgivning" av gamla bedagade översättningar av samma titlar, översättningar som detta förlag kan låta producera utan utlägg för annat än kostnaderna för tryckningen. Granskningen är fokuserad på fallet Joyce, men det gäller även andra författare som förlaget Modernista ger ut på samma dubiösa sätt, exempelvis Jane Austen. Listan kan göras längre. Förlaget Modernista bedriver i sin besynnerliga klassikerutgivning en verksamhet som kan lura konsumenter att köpa en inte bara föråldrad utan även sämre översättning än den som ungefär samtidigt utges av något mer seriöst och ansvarskännande förlag. I artikeln kallas denna tvivelaktiga policy "skuggutgivning".
Det är en fin och förtätad bok om Hjalmar Gullberg som Kjell Espmark har skrivit och som i vår har utkommit postumt efter författarens död i september ifjol. Den har undertiteln ”Ett porträtt av Hjalmar Gullberg”, medan huvudtiteln är ett avhugget citat av Gullberg själv, ”… att förinta detta som är jag”. Förtätningen kommer sig delvis av att framställningen är originell och framstår som en blandning av olika genrer: biografi, roman och komparativ litteraturvetenskaplig studie. Så här förklarar Espmark själv bokens natur: ”Framställningen bildar en egen genre mellan roman och litteraturhistoria genom att […] dela Hjalmar Gullbergs perspektiv, ja, genom att låna hans sensorium i utbyte mot mitt eget.”
A study of the symbolic pattern in A Portrait of the Artist as a Young Man.