lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
26272829 1401 - 1407 of 1407
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1401.
    Åkesson, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Klasslärares hantering av elevkonflikter: En studie av bakgrunderna till lärares metodval2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolan befinner sig i en förändringsprocess där lärares auktoritet inte längre är självklar, istället söker lärare efter nya sätt att hålla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid då konflikter tillåts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lärares vardag.

    Syftet med denna undersökning är att se på hur lärare hanterar konflikter mellan elever på lågstadiet och mellanstadiet. Dessutom är syftet att undersöka vilka faktorer hos lärarna som påverkar hur de hanterar konflikter. Frågeställningen handlar om hur lärare hanterar konflikter och hur de förstår vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förståelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering. Slutligen undersöks andra faktorer som påverkar hur lärarna hanterar konflikter.

    Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer med sju klasslärare på låg- och mellanstadiet. Lärarna uppmanas att berätta om elevkonflikter som upplevts som svåra. Dessutom ställs frågor om det pyskosociala klimatet i lärarens klass, denna information används för att analysera lärares attityder inom olika områden. Analysen, som har både kvalitativa och kvantitativa inslag, ger en översikt som beskriver relationen mellan konflikthanteringen och konflikterna i jämförelse med en idealmodell. Utifrån lärarnas uttalande undersöks lärarnas kunskap och förmågor, vilket därefter jämförs med konflikthanteringen. Resultaten indikerar att flera faktorer gällande lärares kunskap, förmågor och attityder har inverkan på hur de hanterar konflikter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1402.
    Åsberg, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Ohlsson, Anna-Stina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Lek med språkljud.: En studie om hur förskolepedagoger inom tre pedagogiska inriktningar arbetar med språklekar kring fonologisk medvetenhet.2014Independent thesis Basic level (university diploma), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. 

    Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1403.
    Åström, Linn
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Barns grovmotorik: Barns grovmotoriska rörelser på förskolegården2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn motoriskt nyttjar de miljöer som erbjuds på förskolegården. Detta genom att studera och undersöka ett antal utvalda grovmotoriska rörelser, var på förskolegården barnen väljer att utföra dessa grovmotoriska rörelser samt hur de utför dem.

    Studien vilar på en epigenetisk teorigrund som resonerar kring huruvida barns motorikutveckling är avhängig gener och arv, följer förutbestämda stadier utifrån ålder och mognad eller om miljön har någon betydelse för och inverkan på barns motoriska utveckling.

    Jag har genomfört en studie vars insamlade empiri och data är såväl kvalitativ som kvantitativ. Empirin har samlats in med hjälp av observationsscheman. Parallellt med utförda observationer har kompletterande fältanteckningar förts löpande. Dessa metodval har således resulterat i både kvalitativa och kvantitativa data. Under observationerna har totalt fjorton barn i åldrarna 1-5 år varit närvarande.

     

    Studiens resultat visar att barnen ute på förskolegården i stor utsträckning väljer att utföra de observerade grovmotoriska rörelserna i naturlika miljöer. Barnen väljer att hoppa från klippväggar och klättra i klätterträd istället för att till exempel klättra på tillverkade klätterställningar som också finns tillgängliga på förskolegården. I studien framkommer även hur barnen utför de, för observation utvalda, grovmotoriska rörelserna. Utifrån det, för studien valda, teoretiska perspektivet förs diskussion om huruvida barnens olika rörelsemönster beror på ålder eller vad som annars orsakar dessa iakttagna skillnader och likheter i barnens motoriska utveckling.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1404.
    Öhman, Susanne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Wernebäck, Pia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Förskollärens syn på barns språk och sin egen roll som språkutvecklare i förskolan2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. För att få svar på vårt syfte i vår undersökning ställer vi frågan vilka möjligheter och hinder finns att som förskollärare arbeta med barns språk och språkutveckling i förskolan. Undersökningen genomförs av en kvalitativ forskningsmetod där tio förskollärare intervjuas. Bakgrunden kopplas till litteratur och resultat/analysdelen tolkas med tidigare forskning och vetenskapliga teorier.

     

    I resultat framkommer att det finns goda möjligheter att utveckla barns språk i förskolans verksamhet. Då förskolläraren är ansvarig för hur verksamheten utformas och organiseras ses de ha en roll som språkutvecklare. Sociala relationer, samspel mellan barnen och vuxna samt miljön och omgivning är betydelsefullt för barns utveckling av språk. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. För att förbereda barnen inför kommande utbildning är det angeläget att verksamheten organiseras och planeras så att barnen möter språk. Nyfikenhet ska väckas för olika kunskapsämnen som barnen kommer möta i skolans värld vilket inte framkommer i studien.

     

    Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas kompetens är avgörande för hur de ser på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. Pedagoger har olika engagemang och kunskap kring förskolans uppdrag vilket påverkar förskolans kvalitet och utveckling av barns språk. Detta synliggörs genom vår frågeställning där förskolläraren beskriver möjligheter och hinder med att arbeta med barns utveckling av språk i förskolan. I undersökningen framkommer det att informanterna önskar kompetensutbildning om barns språk, utveckling av språk samt hur barn utvecklar språk parallellt.

     

    Fulltekst (pdf)
    1 oktober 2014 DiVA Inlämning Pia Wernebäck o Susanne Öhman
  • 1405.
    Örheden, Elin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Andreasson, Johanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Bildskapande i en mångkulturell fritidshemsverksamhet: En kvalitativ studie om hur fritidslärare upplever bildskapande aktiviteter.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här självständiga arbetet är att undersöka hur fritidslärare upplever och beskriver arbetet med bildskapande på mångkulturella fritidshem. I arbetet redogör vi för fritidslärares upplevelser av elevers interaktion och kommunikation i bildskapande aktiviteter och vilka pedagogiska konsekvenser bildskapandet kan medföra på mångkulturella fritidshem. Dessutom vill vi skapa förståelse för vad fritidslärare kan behöva tänka på inför genomförande av bildskapande aktiviteter i ett mångkulturellt fritidshem.

     

    Vi har använt kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sex olika fritidslärare på sex olika fritidshem i tre olika kommuner. Resultatet i vårt arbete visade på att fritidslärarna inte upplevde att elevernas utländska bakgrund hade någon direkt inverkan på de bildskapande aktiviteterna på fritidshemmen. En aspekt som ändå framkom är att fritidshemmen gör olika val angående att anpassa bildskapandet vid olika svenska högtider på grund av elevernas mångkulturella bakgrund. Resultatet visade också att fritidslärarna upplevde att bildskapande aktiviteter genererade pedagogiska konsekvenser i form av ett lugnt känslotillstånd, vidare inspiration i lekar och annat skapande och känsla av gemenskap i gruppen. Fritidslärarna upplevde även att kommunikation och interaktion var naturliga delar av elevernas bildskapande. Vid vår analys använde vi oss av det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk, eftersom elevernas sociala samspel kan ha en stor inverkan på bildskapande aktiviteter.

    Fulltekst (pdf)
    Bildskapande i en mångkulturell fritidshemsverksamhet
  • 1406.
    Örne, Mari
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Lärande bedömning - ett elevperspektiv: Elevers upplevelser av lärarens arbete med lärande bedömning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lärarens bedömning av elevernas förmågor är en stor del av arbetet i den svenska skolan. I den nya läroplanen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet finns fokus på att formativt bedömningsarbete ska vara gällande. Idag finns mycket liten forskning kring hur lärare faktiskt arbetar med bedömning, samt hur elever uppfattar bedömningen. I detta arbete intervjuas fem lärare kring arbetet med formativ bedömning genom lärande bedömning. Jag tar avstamp i frågeställningar kring om mål, kunskapskrav och förväntningar blir tydligare för eleverna då läraren uppger sig arbeta med lärande bedömning, samt om dessa elever uppfattar att de i större utsträckning är hjälpta av bedömningen som läraren gör. Av fem intervjuade lärare bedöms en arbeta med lärande bedömning, tre i viss utsträckning, samt en inte. Elevernas upplevelse av denna bedömning undersöks genom enkätundersökningar. Ingen skillnad kan ses i elevernas uppfattningar kring bedömningen, i relation till i vilken utsträckning läraren arbetar med lärande bedömning. Resultaten i studien diskuteras bland annat utifrån elevernas tidigare bedömningsvanor, bedömningsarbetets struktur, samt studier som visar att lärares upplevelser av det egna bedömningsarbetet ibland skiljer sig ifrån det utförda arbetet. Mer forskning behövs i området för att nyanserat och rättvist dra slutsatser kring elevers uppfattningar av formativ bedömning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1407.
    Östergren, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Att leda är att få andra att växa, att göra andra bra: En jämförelse av ledarskap i förskola, skola och lagidrott2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
26272829 1401 - 1407 of 1407
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf