lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 719
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att möta och skapa multimodala texter: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Tvåspråkig undervisning – teckenspråk och svenska, Del 5: Att möta och skapa multimodala texter, årskurs 1-10 ]2018Other (Other academic)
  • 152.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att möta och tolka multimodala texter: [ ingår i Lärportalens moduler Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Från vardagsspråk till ämnesspråk, Del 6: Att möta multimodala texter, årskurs F-9 ]2017Other (Other academic)
  • 153.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att skapa multimodala texter: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Från vardagsspråk till ämnesspråk, Del 7: Att skapa multimodala texter, årskurs F-9 ]2017Other (Other academic)
  • 154.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    Multimodala perspektiv på naturvetenskapligt lärande2016In: Flerspråkighet som resurs: Symposium 2015 / [ed] Björn Kindenberg, Stockholm: Liber, 2016, 1, p. 196-206Chapter in book (Other academic)
  • 155.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodala texter: Att få syn på tecken på lärande i elevtexter2018In: Att bli lärare / [ed] Eva Insulander, Staffan Selander, Stockholm: Liber, 2018, , p. 6p. 76-81Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet ger en introduktion till vad multimodalitet innebär och hur ett multimodalt perspektiv på lärande och texter kan hjälpa lärare att få syn på ”tecken på lärande” i texter som elever skapar.

  • 156.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodala texter för lärande: Elevers textmöten och textskapande2019In: Att bli lärare i svenska / [ed] Caroline Liberg, Jon Smidt, Stockholm: Liber, 2019, p. 117-131Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I allt textskapande görs ett antal val som gäller hur texten ska formuleras och vilka resurser som då ska användas, som bilder, tabeller, skrift och så vidare. De här valen hänger ihop med textens funktion, tänkta läsare och ämnesområde. I det här kapitlet diskuteras detta i relation till begreppet multimodalitet, som bland annat handlar om hur olika (text)resurser samverkar för att skapa en helhet. Efter en introduktion av begreppet multimodalitet diskuteras elevers textmöten och textskapande och hur man som lärare kan tänka kring textarbete i klassrummet utifrån ett multimodalt perspektiv.  

  • 157.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodalitetens betydning for fagdidaktisk forskning2018In: Didaktik i udvikling / [ed] Torben Spanget Christensen, Nikolaj Elf, Peter Hobel, Ane Qvortrup, Solveig Troelsen, Aarhus: Klim, 2018, p. 168-184Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln diskuterar vikten av ett multimodalt perspektiv i både undervisning och forskning i klassrumskontexter. Teoretisk utgångspunkt är socialsemiotiskt perspektiv på multimodalitet. Den ger en introduktion till begreppet multimodalitet och utifrån exempel från ett tvärvetenskaplig forskningsprojekt ges exempel på hur multimodaliteten tar sig uttryck i tre naturvetenskapliga klassrum. 

  • 158.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skriva i alla ämnen: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), årskurs 4-6 ]2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 159.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skriva i alla ämnen: [ingår i Lärportalens modul Språk- läs- och skrivutveckling (Läslyftet), årskurs 7-9]2018Other (Other academic)
  • 160.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    Vågor och vibrationer: val av lärresurser i ett fysikklassrum2017In: Didaktik i omvandlingens tid: Text, representation, design / [ed] Eva Insulander, Susannde Kjällander, Fredrik Lindstrand, Anna Åkerfeldt, Stockholm: Liber, 2017, p. 89-98Chapter in book (Other academic)
  • 161.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Berg, Astrid
    Linköpings universitet.
    ’Molekylerna rör på sig snabare och snabare så balongen blir jättestor’. Lågstadieelever förklarar observationer av luft genom digitala animationer.2020In: Att utveckla forskningsbaserad undervisning.: Analyser, utmaningar och exempel / [ed] Ståhle, Ylva, Waermö, Mimmi & Lindberg, Viveca, Stockholm: Natur och kultur, 2020, 1, p. 175-215Chapter in book (Other academic)
  • 162.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Bergh Nestlog, Ewa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Krogh, Ellen
    Syddansk Universitet.
    Lärares rörlighet i text och praktik: En studie av kollegialt lärande2019In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 43, p. 117-146Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Skolverkets omfattande fortbildningssatsning Läslyftet, bygger på lärares kollegiala lärande. Sedan starten, 2014-2015, har ett mycket stort antal lärare involverats i denna satsning. I dagsläget finns inga systematiskt genomförda studier om lärares klassrumsarbete med Läslyftet. Med den här fallstudien vill vi bidra med kunskap om hur en lärare omsätter Läslyftet i den egna praktiken. Fallstudien har genomförts inom ramen för ett lärarlags arbete modulen Skriva i alla ämnen, åk 4–6  (2015), som har utarbetats under ledning av Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet.

    Syftet med studien är tudelat. För det första att undersöka vad som kännetecknar den kollegiala interaktionen under arbete med det inspirationsmaterial som presenteras i modulen. För det andra att undersöka vad i inspirationsmaterialet en av lärarna tar fasta på och hur det omsätts i klassrumspraktiken i den efterföljande undervisningsaktiviteten.

    De överordnade teoretiska ramverken är dialogistiska och socialsemiotiska perspektiv (Bakhtin 1986, Halliday 1978, Kress 2010) och diskursanalys (Gee 2015). Analyserna i studien bygger på en vidareutveckling av textrörlighetsbegreppet hos Langer (1995) och Liberg m.fl. (2002).

    Data består av videofilmade gruppdiskussioner i lärargruppen och en videofilmad lektion då en av lärarna genomförde undervisningsaktiviteten, samt de tavelanteckningar och elevtexter som skapades under lektionen. Data genererades genom att vi följde en grupp lärare som arbetade med modulen för att analysera vad som händer under den här typen av kollegialt lärande, både i lärargruppens diskussioner och under den lektion som planerades och genomfördes av en av lärarna i samband med modularbetet.

    Resultaten visar att lärarna delvis rörde sig transaktivt i relation till inspirationsmaterialet och då relaterade till sin undervisning, men att de i relativt hög utsträckning också rörde sig associativt, bort från texten. Ett viktigt resultat var hur några deltagare förde tillbaka samtalet till en textnära och transaktiv textrörlighet efter sekvenser av associativ textrörlighet och att handledaren genom sina frågor styrde samtalet i riktning mot olika textrörlighetstyper. I undervisningsaktiviteten ledde läraren eleverna främst mot en textbaserad textrörlighet med fokus på form, vilket kan tolkas som att att läraren främst inspirerats av inspirationsmaterialets resonemang om multimodalitet, något som ledde till att denna lärare prövade nya arbetssätt, där film och bild fungerade som utgångspunkt för elevernas eget textskapande. 

  • 163.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hertzberg, Frøydis
    University of Oslo, Norway.
    Val av modalitet: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 5: Val av modalitet, årskurs 4-6 ]2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur lärare kan stötta eleverna att göra valen på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet. Vi ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text

  • 164.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hertzberg, Frøydis
    Oslo University, Norway.
    Val av modalitet: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 5: Val av modalitet, årskurs 4-6 ]2018Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur lärare kan stötta eleverna att göra dessa val på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet.

    Artikeln ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text. 

  • 165.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hertzberg, Frøydis
    University of Oslo, Norway.
    Val av modalitet: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 5: Val av modalitet, årskurs 7-9 ]2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur du som lärare kan stötta eleverna till att göra valen på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet. Vi ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text.

  • 166.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hertzberg, Frøydis
    Oslo University, Norway.
    Val av modalitet: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 5: Val av modalitet, årskurs 7-9 ]2018Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur lärare kan stötta eleverna att göra dessa val på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet.

    Artikeln ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text.

  • 167.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Krogh, Ellen
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. University of Southern Denmark, Denmark.
    Undersöka texter: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 6, årskurs 7-9 ]2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Varje ämnesområde (såväl i skolan som i samhället) har sitt särskilda sätt att uttrycka innehållet i ämnet. Det gäller både verbalspråkliga val och val av andra resurser, som bild, tabeller och liknande. Vad fungerar bäst med tanke på syfte och tänkt läsare? I den här delen får du ta del av hur lärare och elever kan granska texter som inspiration för det egna textskapandet och för att öka elevens medvetenhet om texter. Även i den här delen fokuserar vi på alla texters multimodalitet.

  • 168.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Krogh, Ellen
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. University of Southern Denmark, Denmark.
    Undersöka texter: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 6, årskurs 4-6 ]2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Varje ämnesområde (såväl i skolan som i samhället) har sitt särskilda sätt att uttrycka innehållet. Det gäller både verbalspråkliga val och vilka andra resurser, som bild, tabeller och liknande, som fungerar bäst med tanke på syfte och tänkt läsare. I den här delen får ni ta del av hur lärare och elever kan granska texter som inspiration för det egna textskapandet och för att öka medvetenheten om texter. Även i den här delen fokuserar vi på alla texters multimodalitet.

  • 169.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Löfgren, Ragnhild
    Linköping university, Sweden.
    Jahic Pettersson, Alma
    Linköping University, Sweden.
    Gains and losses: Metaphors in chemistry classrooms2018In: Global Developments in Literacy Research for Science Education / [ed] Kok-Sing Tang, Kristina Danielsson, Springer, 2018, p. 219-235Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter reports on findings from classroom communication insecondary chemistry teaching and learning. The data was analyzed qualitativelyregarding the use of metaphors and analogies in relation to atoms andion formation, with an intention to shed light on students’ scientific understandingas well as on their enculturation into the disciplinary discourse. Theoretically we draw on social semiotics, which allows analyses of languageuse in its widest sense, comprised of verbal language, images, action, gestures, and more. In our data, we identified common disciplinary metaphors inscience, as well as metaphors connected to everyday life. Through the analyses based on systemic functional linguistics (SFL), we also identified anthropomorphic metaphors, with particles, atoms, and ions being humanized with intentions and feelings. Linguistic choices signaling metaphoric language were mainly noted in relation to quite obvious metaphors whereas no such signalsor explanations were noted in connection to anthropomorphic metaphors. The study has implications for the design of classroom practices, including the use of discussions to enhance a more reflective use and understanding of the gains and losses around metaphors.

  • 170.
    Darwiche Miriam, Ibrahim Darine
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Relationella eller kategoriska perspektiv?: En intervjustudie om lärares förhållningssätt till elever i eller med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to understand, from interviews with four teachers, how they relate to students with or in reading and writing difficulties. Furthermore, the purpose is to investigate whether the teachers in the study regard students as either with reading or writing difficulties or in reading and writing difficulties. The transcribed interview answers are interpreted and analyzed based on the categories of relational and categorical approaches. There are teachers who carry on both approaches. Teachers 'approaches in these regards have consequences for teachers' practical organization of teaching. A relational approach tends to be reflected in if teachers prefer to include students in reading and writing difficulties in regular teaching, while teachers with a more categorical approach to students with reading and writing difficulties tend to advocate that these students benefit best from alternative teaching methods that involve that the students are excluded from the rest of the class and the regular teaching. From the present study it appears that two teachers assume a relational perspective, and the other two carry both a relational and a categorical perspective at the same time, one teacher leans more on one perspective with elements of the other and vice versa. The teachers in the study mention the importance of social interaction at school and how it benefits learning. Therefore, this study's analysis is rooted in the sociocultural learning theory. Overall, collected data suggest that teachers and special educators and specialist teachers need to collaborate more within the classroom framework to create an inclusive environment. 

  • 171.
    Darwiche, Miriam
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ibrahim, Darine
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Undervisning i kritisk läsning i årskurs 3: Kritiska aktiviteter i svenskämnet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Studiens syfte är att undersöka hur tre svensklärare i årskurs 3 arbetar med kritisk läsning. För att undersöka vilka aktiviteter i kritisk läsning som förekommer i lärarnas undervisning utförs observationer, medan intervjuer används för att ta reda på lärarnas uppfattningar om sin undervisning i kritisk läsning. Datainsamlingen sker med hjälp av observationsschema, intervjuguide och ljudinspelning med varje lärare. Insamlade data tolkas med utgångspunkt i Norlunds (2009) kategorier: kritisk-analytiska, kritisk-integrerande, kritisk-evaluerande och kritisk-ideologiska aktiviteter. Observationsdata visar att lärarna arbetar med kritisk-analytiska, kritisk-integrerande och kritisk-ideologiska aktiviteter. Av intervjuerna framkommer dock att lärarna uppfattar kritisk läsning som en kritisk-evaluerande aktivitet och upplever att den inte är prioriterad och därför förekommer sporadiskt. Sammantaget tyder insamlade data på att samtliga aktiviteter i kritisk läsning kan förekomma i grundskolans tidigare år men för att skapa optimala förutsättningar för undervisning i kritisk läsning behöver den skrivas fram tydligt i kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. 

  • 172.
    Destici Isik, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ämnesundervisning på språkintroduktionen: Praktiserande lärares tankar om undervisningen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 173.
    Dolk, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Gren, Inger
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Förekomsten och betydelsen av högläsning: När, var och hur sker högläsning i förskolan och i hemmet? Vilka föreställningar om högläsningens betydelse finns i dagens debatt och forskning?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan. De flesta vårdnadshavare och pedagoger läser i 15 minuter. Några läser längre och några kortare tider. I undersökningen redovisas om utbildningsnivån hos såväl vårdnadshavare som pedagoger innebär skillnader i läsvanor samt när, var och hur läsningen sker.  Utifrån svaren framkom det att läsningen används för att barnen ska bli lugna, ofta i samband med när de ska vila eller sova.

     

    Vi har också studerat vilka föreställningar som finns i dagens debatt och forskning om högläsningens betydelse för barns utveckling. Undersökningar påvisar att det är viktigt med tidig språkstimulering för barn och att det bör ägnas mer tid åt högläsning tillsammans med barnen.

     

    Vår undersökning visar att det är få vårdnadshavare som läser dagligen för sitt barn. Eftersom vårdnadshavaren läser mer sällan för sina barn anser vi att det är viktigt att pedagogerna tar sig tid till att läsa för barnen på förskolan dagligen, trots att det kan vara stressigt och att de har allt större barngrupper. Det är bra att pedagogerna förklarar för vårdnadshavaren hur viktigt det är med högläsning i hemmet, då det gynnar barnens språkliga utveckling. Ytterligare ett skäl till att man bör avsätta mer tid för högläsning är att det också är en viktig social process. Barnen tränar sig att sitta tillsammans i grupp och att lyssna på pedagogen. Högläsning är även ett bra sätt att få alla barnen involverade i diskussioner. Barnen utvecklar också språket eftersom man samtalar om boken både under tiden man läser och efter man läst. 

  • 174.
    Donoso, Alejandra
    et al.
    Stockholm University.
    Bylund, Emanuel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    The Construal of Goal-Oriented Motion Events by Swedish Speakers of L2 Spanish: Encoding of motion endpoints and Manner of motion2015In: The Acquisition of Spanish in Understudied Language Pairings / [ed] Tiffany Judy, Silvia Perpiñán, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2015, p. 233-254Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The current study investigates motion event construal in Swedish speakers of L2 Spanish. In particular, the study examines the encoding of motion endpoints and manner of motion through elicited video clip descriptions of everyday motion event situations. The results show that Swedish learners of Spanish exhibit the same, high endpoint frequencies as their monolingual Swedish peers, thus deviating from the Spanish native pattern. Moreover, the learners used the same amount of manner verbs as Spanish natives, but were more prone to give additional manner information in periphrastic constructions. These findings are interpreted in relation to previous literature on the construal of motion events in L2 learners and the notion of conceptual transfer (Cadierno & Ruiz, 2006; Jarvis & Pavlenko, 2008; von Stutterheim, 2003).

  • 175.
    Dracic, Edita
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Flerspråkiga barn i förskolan: Vilka föreställningar har förskolepedagoger om att arbeta med språkutveckling hos flerspråkiga barn?2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka förskolepedagogers föreställningar dels om flerspråkiga barn, dels av modersmålsundervisning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur förskolepedagoger på olika sätt arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Intervjuerna med fem förskollärare och en specialpedagog genomfördes vid två olika förskolor i södra Sverige. Metoden har varit kvalitativa intervjuer.

    Det sammanställda resultatet visade att modersmålsundervisningen saknas i de undersökta förskolorna, vilket ledde till att undersökningen delvis fick en annan fokus. Det saknas också dels specifika arbetsmetoder, dels extra resurser i arbete med flerspråkiga barn. Pedagoger stimulerar emellertid barnens språkutveckling genom olika aktiviteter som bygger på barnens önskemål och intresse så som gymnastik, sång, sagostund, bild, drama och utevistelse.

    Vidare visar studien att barnen lär sig i samspel med varandra och att förskolepedagogers förhållningssätt har stor betydelse för språkutveckling hos flerspråkiga barn. Det krävs engagerade och lyhörda pedagoger för att skapa en tillåtande miljö som stimulerar barnens språkutveckling. 

  • 176.
    Edenvik, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Upprepad lästräning med svenska som andraspråkselever: Ett verktyg för att förbättra elevernas ordavkodningsförmåga?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I en tid med stora flyktingströmmar nås vårt land av allt fler människor med ett annat modersmål än svenska. Då det råder konsensus kring att språket är en av de viktigaste nycklarna till integration i det svenska samhället ställs allt högre krav på att kunna erbjuda en effektiv undervisning i svenska som andraspråk. Upprepad  lästräning anses  vara en effektiv metod för att öka ordavkodningshastigheten hos elever med svenska som modersmål.

     

    I den här studien undersöktes hur metoden med upprepad intensiv lästräning påverkade svenska som andraspråkselevers ordavkodningsförmåga. Elva elever i år nio som vistats i Sverige i mindre än ett års tid fick under tre veckor, dagligen i femton  minuter, läsa en ny text högt för sin klasskamrat tre gånger. Ett standardiserat test med fem delmoment som mäter bokstavs och ordavkodningsförmåga utfördes vid studieperiodens början och slut. Det fanns en stor spridning bland eleverna i deras ordavkodningsförmåga, som säkert till viss del hängde ihop med  hur länge de vistats i Sverige, men alla elever förbättrade sina testresultat efter perioden med intensiv upprepad lästräning.

     

    Sammanfattningsvis indikerar således denna studie att själva metoden med intensiv upprepad läsning kan ha positiva effekter på ordavkodningsförmågan även hos elever med svenska som andraspråk.

  • 177.
    Einarsson, Nikolina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Svensklärare i det mångkulturella klassrummet: En studie av lärares erfarenheter, undervisning och urval av skönlitterära texter2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur fem svensklärare i grundskolans senare år säger sig arbeta med mångkultur i undervisningen, vilka erfarenheter de har och hur de resonerar i valet av skönlitteratur. Genom semistrukturerade intervjuer framkommer det att lärarna visserligen ser möjligheter att arbeta med mångkultur i svenskundervisningen genom läsning av skönlitteratur, men att det inte alltid sker. Lärarnas uppfattningar om texturval skiljer sig åt, men vanligt förekommande är ett mottagarinriktat perspektiv där elevernas intresse påverkar valet av litteratur, samt perspektivet där lärarnas egna preferenser för vad som är en bra och intressant bok påverkar urvalet.

  • 178.
    Ek, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Akademisk skrivkompetens i utveckling: En studie av organisation och ställningstagande i gymnasie­elevers utredande texter 2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The idea of what constitutes academic writing competence varies through time and in different cultures. However, the ability to structure texts in a logical and comprehensible way can be seen as a universal scholarly competence regardless of writing context, like the ability to appraise knowledge and take a stance concerning different sources. The aim of this study is to investigate and categorize the occurrence of textual organizational markers and stance markers in explanatory texts written by a group of high school students, and to investigate the relation between the use of these markers and the grading of the texts. The corpus of the study consists of 18 explanatory student texts, equally divided between grades A, C and E. The texts have been analyzed through qualitative close reading using an analytical model designed to capture organizational markers and stance markers. The result shows that the students’ usage of these markers varies, but that patterns of usage connected to the grades of the texts can be identified. The A-texts excel through a larger variation of organizational markers and stance markers than the texts given lower grades. In the A- and C-texts organizational markers and stance markers are used primarily to illustrate and compare different perspectives, while in the E-texts the students use the same markers to explain and express personal opinions on the subject. The material as a whole contains very few examples of critical evaluation of sources. A conclusion of the result is that the students are at different distances from the norms that distinguish academic writing. Especially the E-texts contain many features that are not functional in academic contexts. This raises questions about how the teaching of academic writing should be designed to suit the students’ needs for writing development – on the level of language as well as content. 

  • 179.
    Ek, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Subjektivitet i objektiva texter: Evaluerande språk i polisstudenters och yrkesverksamma polisers pm2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks polisstudenters och yrkesverksamma polisers bruk av evalueringar i avrapporterings-pm. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, bedömer, uttrycker känslor eller ståndpunkter. Förekomsten av evalueringar har undersökts genom en Appraisal­analys, som är en form av textanalys. Materialet består av tio yrkestexter och tio studenttexter. Evalueringarna beskrivs och ställs i relation till de krav på objektivitet som finns i Rikspolisstyrelsens riktlinjer för skrivande (2011). Resultaten antyder att Rikspolis­styrelsens riktlinjer är svåra att leva upp till. Både yrkespoliser och polisstudenter använder evaluerande språk i sina pm, men studenttexterna innehåller fler evalueringar och en större andel subjektiva bedömningar. Resultatet är värt att uppmärksamma eftersom attitydbärande evalueringar kan äventyra objektiviteten i texterna, vilket i förlängningen skulle kunna påverka rättsprocessen.

  • 180.
    Ek, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Elevers olika språk i den skönlitterära undervisningen: En studie med fokus på flerspråkighet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterär läsning i ett flerspråkigt klassrum, och hur elevers olika språk kan användas i undervisningen. Deltagarna tar upp lässtrategier, litteraturval, vilken betydelse skönlitteratur har för flerspråkiga elever och hur elevers modersmål kan användas som en resurs för att lära. I studien deltar tre lärare som arbetar i förskoleklass och upp till årskurs 3 på flerspråkiga skolor, och som använder skönlitteratur i sin undervisning. Lärarna intervjuas och materialet transkriberas, därefter analyseras materialet genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som grundar sig i att elever utvecklar språk i interaktion med varandra. Ett synsätt som studien tar hänsyn till är translanguaging som innebär att elever ska uppmuntras till att använda sina olika språk som en resurs för att lära sig. Resultatet visar att lärare är medvetna om att elevers olika språk kan inkluderas och användas i undervisningen. Det framkommer att skönlitteratur är språkutvecklande och att flerspråkiga elever ska läsa samma bok som alla andra elever i klassen. Att hitta en balans i läsundervisningen så att alla förstår, verkar vara den största utmaningen. Alla språk är lika viktiga anser lärarna, dock är de eniga om att svenska är det gemensamma och sammanlänkade språket.

  • 181.
    Ek, Kajsa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hildorsson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Spelar det någon roll?: Kommunikativa strukturer och frågornas struktur i lågstadielärares klassrum2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie ämnar undersöka fyra lågstadielärares roller utifrån derasanvändande av kommunikativa strukturer och frågornas struktur samt hur lärarnaresonerar om samma begrepp. Analysen tar sin utgångspunkt i vilken utsträckninglärarna ger eleverna möjlighet att tala. Lärarrollerna som studien fokuserar på är enstyrande, vägledande, stödjande samt delegerande roll. Centrala begrepp som kopplastill kommunikativa strukturer är möblering, arbetssätt och fördelning av ordet.Frågornas struktur kategoriseras i begreppen IRE och IRU, vilka också är centrala istudien. Begreppen samt lärarnas roller utgör studiens teoretiska referensram. För attsamla in material används observationer och intervjuer. Resultatet av studien visar attlärarnas val av strukturer inte behöver påverka elevernas talutrymme. Det som harbetydelse är på vilket sätt lärarna använder strukturerna. Slutsatsen är att den rolllärarna antar påverkar elevernas utrymme att tala. När lärarna antar en roll däreleverna tillåts arbeta självständigt samt ta eget ansvar ökar elevernas talutrymme.

  • 182.
    Ek, Marianne
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Välkommen till Arbetsförmedlingen: Perspektiv och relationer i Arbetsförmedlingens välkomstbroschyr2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka perspektivet och relationerna mellan myndigheten och läsaren i Arbetsförmedlingens välkomstbroschyr Välkommen till Arbetsförmedlingen. Med kritisk diskursanalys som ram görs en brukstextanalys enligt den analysmodell Hellspong och Ledin presenterar i Vägar genom texten (1997). Dels belyser undersökningen textens sociala sammanhang, kontexten, dels analyseras texten som text (språkbruket eller den kommunikativa händelsen).

    Resultatet visar att broschyren har ett läsarperspektiv anpassat till en bred mottagargrupp. Detta märks exempelvis genom ett genomarbetat du-tilltal, enkel meningsbyggnad, många aktiva verb, ett relevant innehåll för målgruppen och många konkreta ord. Perspektivet är dock inte konsekvent. I delar av broschyren dominerar myndighetens perspektiv. Ett exempel på det är att broschyren innehåller flera myndighetsspecifika fackord. Avsändarperspektivet märks särskilt när känsligt innehåll beskrivs. Även i dispositionen lyser ibland avsändarens perspektiv igenom, till exempel när strukturen inte är naturlig för läsaren utan utgår från myndighetens processer. Texten innehåller också en del underförstådd information.

    På ytan uppvisar broschyren en mestadels familjär och positiv du- och vi-relation mellan myndighet och läsare, men när ämnet blir känsligt eller svårt, till exempel när det handlar om arbetsmarknadspolitiska program, håller myndigheten distans till läsaren. Det direkta tilltalet byts då ut mot ”man” och verben passiveras så att den asymmetriska relationen mellan myndighet och läsare kommer fram i texten.

  • 183.
    Eklund, Evelina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lundquist, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    "En dag sitter dom bara där": En studie om ämneslärares tankar kring undervisning av elever som inte har svenska som förstaspråk2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en undersökning som behandlar ämneslärares tankar om att undervisa elever som inte har svenska som förstaspråk. För att genomföra studien har enkätundersökning och fokusgruppssamtal använts som metoder vilka sedan har kommit att analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna befinner sig i och står inför en utmaning i frågan om undervisning av andraspråkselever. Såväl planering som undervisning påverkas och lärarna lyfter fram en frustration över att de inte får de resurser de behöver för att klara detta uppdrag på bästa sätt. Studiens resultat sätts sedan i relation till forskning och teorier om ämnet där det bland annat diskuteras att skolan måste ta ett större ansvar för att få en fungerande organisation.

  • 184.
    Ekros, Julia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Mångfald och jämställdhet i läromedel för SFI2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera hur fyra läromedel inom SFI (svenska för invandrare) återspeglar och beskriver det svenska samhällets etniska mångfald och jämställdhet mellan könen.  Analysen är uppdelad i två delar varav en är av kvantitativt slag där förekomsten av “svenska” och “icke-svenska” namn samt feminina och maskulina namn räknas. Den andra delen är en kvalitativ analys som går djupare in i texterna för att upptäcka eventuella mönster och skiftningar som ger indikationer på författarnas inställning till mångfald och jämställdhet.  Studiens resultat är mångtydigt på grund av de fyra böckernas olikheter och den komplexitet frågan om etnicitet och jämställdhet rymmer. I stora drag visar analyserna att alla böcker lyfter fram etnisk mångfald sett till kvantiteter av ”icke-svenska” namn på figurerna i böckerna men samtidigt tyder resultatet i den kvalitativa analysen på att  två av fyra böcker har tendenser till segregation och/eller assimilation.  Gällande jämställdhet framkommer det av den kvantitativa analysen att alla fyra böcker representerar könen jämställt sett till procent. En av böckerna återger endast bilden av stereotypa könsroller medan det i de andra går att skönja en strävan efter att bryta dessa normer.

  • 185.
    Ekroth, Isak
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Film and Literature. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Det allmänmänskligas betydelse för litteraturundervisning i GY 2011: Världslitteratur och narrativ kompetens som ämnesdidaktiska strategier2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This essay examines the specific uses of literature and the implications of the expression det allmänmänskliga (what is common to all mankind) emphasized in the subject of Swedish in the curriculum for the Swedish upper secondary school, GY 2011. Using discourse analysis as a method, this essay shows that the phrase det allmänmänskliga suggests teaching literature as a way to emphasize universal experiences over time and place, thus revealing an implication of the nineteenth-century idea of World Literature. Furthermore, this essay shows that the challenges inherent in the phrase det allmänmänskliga, and its implications for World Literature, require new didactic strategies and approaches to designing courses and teaching literature.

    In relation to this, the essay examines theories that focus on approaches to teaching World Literature and the uses of narration as a means to understand and emphasize the specifics of World Literature and the universal experiences.

    The final part of this essay examines the recent use of the concept of narrativ kompetens (narrative competence) emphasizing interaction and key elements of the reading experience as a specific way to understand and approach fiction. This essay concludes that the inherent benefits of narrativ kompetens combined with approaches to teaching World Literature, seem to offer great possibilities fulfilling the obligations and the specific uses of literature suggested in the curriculum for the Swedish upper secondary school.

  • 186.
    Ekström, Caroline
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Äldre bilderböckers förmedlande i klassrummet: En analys av fyra bilderböcker av Elsa Beskow ur ett genusperspektiv2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The study analyses four of Elsa Beskow´s picture books from a gender perspective and with character analyis as the method. The aim is to find out how gender is presented in the picture books and how the books reflect their time. The study also discusses how the books can be used in today´s school. The result shows that the men in the four works have the greatest power. They are portrayed as deciding and dominating everything. The character analysis also shows that they are portrayed as being surly rather than cheerful. The women and the girls in the works are portrayed as capable, caring and cautious.

    The school curriculum states that school should aim to ensure that all pupils are treated equally regardless for sex. Beskow´s works reflect the gender roles that prevailed around 1900, and teachers need to be aware of this when the works are used in school today. 

  • 187.
    Ekvall, Ulla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Argumentation och evaluering i flerspråkiga barns berättelser2013In: Literacy i læringskontekster / [ed] Dagrun Skjelbred & Aslaug Veum, Oslo: Cappelen Damm AS, 2013, 1, p. 138-150Chapter in book (Refereed)
  • 188.
    Ekvall, Ulla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University, Sweden.
    Berättarperspektiv i elevers noveller2015In: Skrivande i skolan / [ed] M. Lindgren, G. Svensson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, 1, p. 15-25Chapter in book (Other academic)
  • 189.
    Ekvall, Ulla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Nationella prov och kritisk litteracitet2015In: Critical literacy i svensk klassrumskontext / [ed] Berit Lundgren & Ulla Damberg, Umeå: Umeå universitet , 2015, 1, p. 153-173Chapter in book (Refereed)
  • 190.
    Ekvall, Ulla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Towards Critical Literacy?: A National Test and Prescribed Classroom Preparations2013In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 4, no 2, p. 243-260Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study focuses, from a bilingual perspective, on how a Swedish national test is intended to promote critical literacy and language development in line with related aims in syllabuses for Swedish and Swedish as a second language. The material consists of reading and writing assignments and prescribed classroom preparations (including inspiration material). The method of analysis is Janks’ model for critical literacy education, focusing on orientations to domination, diversity, access and design. The main findings are that aspirations to critical literacy are lacking in both the reading and writing assignments and in the prescribed classroom preparations. The directions for using the inspiration material do not mention discussing power relations and there are no directions for explicit pedagogy demonstrating how the language of the inspiration story can be analysed as regards power expressions or other word choices suitable for the theme of the writing assignments.

  • 191.
    Ekvall, Ulla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Nilsson Skåve, Åsa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Film and Literature.
    Köttbulle betyder köttbulle: boksamtal och kritisk litteracitet i ett flerspråkigt klassrum2014In: Mångfaldens möjligheter: Litteratur- och språkdidaktik i Norden / [ed] Peter Andersson, Per Holmberg, Anna Lyngfelt, Anna Nordenstam, Olle Widhe, Göteborg: Göteborgs universitet , 2014, 1, p. 257-277Chapter in book (Refereed)
  • 192.
    Elgaard, Adam
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Frågor i interaktion med elever: En studie av lärares stöttning av språklig utveckling i årskurs 5 och 62017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Oral ability is a fundamental part of children’s literacy development, as is observed in the Swedish curriculum with its requirement that teaching should help pupils to develop a multifaceted oral ability. The teacher is responsible for supporting this development in various ways. The aim of the study is therefore to ascertain how teachers use questions in their interaction with pupils and how the subsequent conversation creates the conditions for developing oral skills. Systematic observation combined with transcriptions of audio recordings was applied to analyse question types and dialogue as used by two teachers in compulsory school. The observations were made in grade 5 and 6 during lessons in civics, geography and Swedish. The results of the study show that closed questions with open, guiding questions occurred most frequently. The ensuing dialogue was usually short, but when support was given it created conditions for the development of oral skills in the pupils. The results underline the importance of teachers reflecting on which questions to ask in the classroom and how the interaction regarding questions supports the development of pupils’ oral abilities.

  • 193.
    Elisson, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Persson, Caroline
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Muntlig framställning i årskurs 1–3: Lärarperspektiv på stödstrukturer i svenskämnet2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien studerar hur lärare i årskurs 1–3 säger att de förbereder och stöttar sina elever inför och under muntliga framställningar. Fem lärare har intervjuats om vilka stödstrukturer de använder sig av under lektioner med fokus på muntlig framställning. Som en teoretisk bakgrund och analysverktyg kommer studien använda sig av ett sociokulturellt perspektiv, och särskilt begreppet scaffolding (stödstrukturer). Resultatet kategoriseras som antingen yttre eller inre stödstrukturer. Inre stödstrukturer behandlar det läraren gör för att stärka elevens självkänsla och bygga upp ett tryggt klassrumsklimat, medan de yttre stödstrukturerna innebär att läraren använder sig av mer konkreta hjälpmedel för att stötta eleverna att bli bättre och tryggare talare. De tydligaste stödstrukturerna lärarna i studien använder är: att förhålla sig till elevens proximala utvecklingszon, att modellera och ge eleverna strategier samt att ge återkoppling på elevernas muntliga framställningar, lärarna använder även stödstrukturer som syftar till att skapa ett gott klassrumsklimat.

  • 194.
    Elmersson, Filip
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Som en brygga över kulturer helt enkelt: Lärares förhållningssätt till icke västerländsk litteratur i gymnasieskolans svenskundervisning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine how four different upper secondary school teachers of Swedish relate to the global perspective and today’s multiculturalism when they do their teaching, and to examine how teachers reason and reflect concerning the use in Swedish teaching of literature written from a non-western perspective. To achieve the aim I have used a qualitative method, interviewing four Swedish teachers from two upper secondary schools. The study shows that the teachers have different attitudes to the global perspective and different perceptions of the use of non-western literature in school. They can see the value of including non-western literature in their teaching, but they rarely do so, due to factors such as lack of time, lack of knowledge, the design of the textbooks, or the use of a school canon. 

  • 195.
    Elofsson, Amanda
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lärares syn på kamratbedömning: En intervjustudie om sex lärares syn på kamratbedömning i årskurs 32017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study examines how teachers view the use of peer assessment of pupils’ texts in grade 3. Six teachers were interviewed about how they work with peer assessment and the possibilities and challenges they see in using peer assessment in grade 3. The result showed that five of the teachers in the study worked with peer assessment by giving the pupils clear criteria for things they were supposed to respond to. The potential that the teachers saw in peer assessment was that pupils become aware of their own development and their learning. They also saw that the pupils’ social skills were positively affected by peer assessment. The greatest challenge the teachers saw lay in pairing the pupils together best as regards their zone of proximal development and ensuring that pupils developed through peer assessment. The conclusions of this study are that teachers need training in peer assessment so that they will feel comfortable using the method and be able to meet pupils’ development needs.

  • 196.
    Emanuelsson, Linn
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Svensson, Jennifer
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Den förkortade vägen till muntliga framställningar: En enkätstudie om gymnasieelevers bedömningar av tiden till den retoriska arbetsprocessens faser2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    In this study, we investigate pupils’ perceptions in Swedish 3 of the allocation of time of the Canons of Rhetoric when working with oral presentations. We also investigate which relations that exist between pupils’ perceptions of the allocation of time of the Canons of Rhetoric and perceptions of knowledge of the Canons of Rhetoric as well as perceptions of their oral presentation. The study was conducted via a questionnaire and carried out among 245 pupils. Raw data has been analysed to determine the descriptive statistics of the allocation of time of the Canons of Rhetoric and tests for statistical significance have been performed to determine the effects that the allocation of time has on pupils’ perceptions of their oral presentation. We have analysed our results by the use of the cognitive and the socio-cultural perspective. Results show that pupils feel that no phase is given sufficient time and that they believe the three first phases to be higher prioritised than the remaning phases. The amount of class hours is of importance to the perceived knowledge of the Canons of Rhetoric, how easy pupils find it creating a presentation, their sense of preparation and the perceived development as a speaker. Regarding response, emendatio, the time for teacher response does not show any significant correlation to pupils’ perceptions of their oral presentation. If peer response is given before presentations, it has a positive effect on pupils’ satisfaction with the presentation, but has otherwise no influence. In addition, teachers’ scaffolding seems to have a larger effect on pupils’ perceptions of their oral presentation than teacher and peer response. Finally, self-assessment occurs to a low extent and is shown to affect the knowledge of the Canons of Rhetoric and how easy it is creating a presentation in a positive manner.

  • 197.
    Endro, Emilia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hafmar, Fanny
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lilja, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Elevers egna erfarenheter och tolkningar av skönlitterära texter: Fyra mellanstadielärares syn på sin läsundervisning2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolinspektionens granskning (2010) visar att elevers egna erfarenheter och kunskaper inte får tillräckligt med utrymme i deras bearbetning av texter, därmed uppfylls inte de övergripande mål som tydliggörs i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2019). Den föreliggande studiens syfte är därför att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 arbetar för att ta tillvara på elevers tidigare erfarenheter och kunskaper vid läsning av skönlitteratur. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyseras med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forskningsfrågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i det sociokulturella perspektivet samt det hermeneutiska. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande syn på att ta tillvara på elevers egna erfarenheter och kunskaper. Lärarna anser att en läsundervisning som involverar elevers egna erfarenheter och kunskaper bidrar till en djupare förståelse för det lästa och det framkommer i resultatet att samtliga lärare tycker att det är viktigt. Ett vanligt förekommande verktyg hos lärarna är olika typer av lässtrategier och samtliga lärare visar på goda erfarenheter av och kunskaper kring användandet av dessa. Däremot visar studiens resultat att det skiljer sig åt hur lärarna visar en medvetenhet i sin undervisning för att främja ett metakognitivt tänkande hos eleverna. Således visar lärarna en mindre medvetenhet om användandet av undervisningsstrategier. Detta gäller även när det kommer till att arbeta medvetet med att ta tillvara på elevers egna erfarenheter och kunskaper.

  • 198.
    Engholm, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Grammatik i gymnasieskolans svenskämne: En fallstudie om lärares syn på sin undervisning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The study investigates how grammar is taught in Swedish upper secondary schools and how educational methods have changed since 1996. The essay intends to explain what kind of grammar exercises are used in the subject of Swedish and how teachers describe their educational methods. The research method is qualitative interviews with six teachers of Swedish in upper secondary schools. In addition to the interviews some grammar exercises from the teachers are analysed. The theoretical framework is the functional perspective on grammar.

    The results show that one of the six teachers integrates grammar with other tasks, whereas the other teachers mainly use the isolated grammar method. Some of them combine grammar integrated with other tasks and also teach grammar as an isolated element. The majority of the teachers report that terminology is the major problem for students learning grammar. Teachers find it difficult to motivate the students to learn grammar, since the students want to see the immediate need of the knowledge. The study also shows that students are more motivated to learn grammar when the grammar is integrated with other tasks than when it is taught as an isolated element. Likewise, the results indicate, in accordance with other research results, that students are more inclined to find grammar important if it is taught with a functional perspective and integrated with other tasks. Despite that, the educational methods used are mainly described as isolated. The analysis of the grammar exercises signals the same result: one out of five exercises integrates grammar with other language proficiencies, whereas the other four exercises consist of practising traditional, isolated grammar.

  • 199.
    Ericson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Nyman, Yann
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Flerspråkighet: En studie om förskolepedagogers föreställningar om flerspråkighet i förskolan  2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssätt och förhållningssätt beroende på var förskolan ligger i landet. Vi ville även ta reda på vilka förutsättningar flerspråkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina språk utifrån pedagogernas syn på flerspråkighet.

    För att komma fram till resultat använde vi oss av kvalitativ intervjumetod där informanterna gavs möjlighet att berätta om sina erfarenheter kring flerspråkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhållningsätt har stor betydelse när de arbetar med flerspråkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barn i sina verksamheter. Exempel på metoder som pedagogerna använder för att främja barns språkutveckling är att ha högläsning för barnen via projektor; på så vis kan alla följa med under läsningen via både bild och text, vilket underlättar för, bland andra, flerspråkiga barn. Pedagogerna i vår undersökning menar att detta kan stärka barnens läsförståelse. Ett annat exempel är att pedagogen visar bilder under samlingen på till exempel en bil, en cykel eller färgen röd och berättar för barnen vad bilden föreställer på olika språk. Det som pedagogerna på de förskolor vi undersökte hade gemensamt var att de lyfte hur viktigt det är med fortbildning inom ämnet. En annan slutsats vi drog efter våra intervjuer är att pedagogerna i samråd med förskole chefen bär ansvaret för att lärande och utveckling sker i verksamheten utifrån de kriterier som ledningen har format. 

  • 200.
    Ericsson, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Du måste förstå det du läser, annars blir läsningen meningslös: En studie om tre lärares uppfattningar kring lässtrategier utifrån En läsande klass2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of the study is to investigate how teachers work with reading-comprehension strategies with the aid of the teaching material En läsande klass (A Reading Class). It explores the advantages and disadvantages that exist, and the grounds on which the material is used in the classroom. The method employed in the study is qualitative and non-standardized interviews with three teachers of Swedish in the lower level of compulsory school. The schools are all located in the same municipality. My personal experience of earlier periods of teaching practice has also contributed to the study. The result shows that the interviewed teachers think that they make their strategies for reading comprehension clear through the material En läsande klass. This in turn has the consequence that the pupils gain a greater understanding and awareness in their reading and thus develop a more profound reading comprehension.

1234567 151 - 200 of 719
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf