lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 352
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Johansson, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Undantagsbestämmelsen för elever med dyslexi: En intervjustudie av undantagsbestämmelsen ur olika perspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I skollagen (2010:800) framgår att lärare med stöd av undantagsbestämmelsen vid betygsättning kan undanta enstaka kunskapskrav om en elev har en funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl som är bestående och som direkt utgör ett hinder att nå kunskapskravet.

    Syftet med studien är att undersöka hur undantagsbestämmelsen ter sig för elever med dyslexi utifrån perspektiven elev, lärare och rektor. Frågeställningarna berör vilken kunskap som finns om bestämmelsen, hur den används och vilka dilemman som representanter för de olika perspektiven beskriver kopplat till bestämmelsen och till elever med dyslexi.

    Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever, lärare och rektorer och den insamlade datan har sedan kategoriserats och analyserats utifrån den teoretiska utgångspunkten som utgörs av begreppen normalitet och avvikelse.

    Resultatet visar att det finns upplevda kunskapsluckor, problematisk eller felaktig tillämpning och beskrivningar av dilemman som kan kopplas till undantagsbestämmelsen.

  • 152.
    Johansson, Lisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Rosén, Louise
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Psykisk ohälsa och missbruk hos ungdomar: En tvärsnittsstudie vid Maria-mottagningar2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att beskriva ungdomar i öppenvård som har psykisk ohälsa och alkohol- och narkotikamissbruk samt analysera könsskillnader och användningsfrekvens i relation till olika risk – och skyddsfaktorer. Frågeställningen var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan pojkar och flickor i relation till olika riskfaktorer och vilka likheter och skillnader finns mellan ungdomarna med låg respektive hög användingsfrekvens i relation till olika risk och skyddsfaktorer. Den här tvärsnittsstudien baserades på UngDOKs inskrivningsformulär. Resultatet visade att det finns könsskillnader i de olika risk- och skyddsfaktorerna samt att förekomsten av psykisk ohälsa och en riskfylld alkoholkonsumtion och narkotikabruk är vanlig. Det finns både likheter och skillnader mellan de båda grupperna avseende risk- och skyddsfaktorer. Baserat på studiens resultat och den tidigare forskningen drogs slutsatsen att det behövs ytterligare forskning för att kunna dra några större slutsatser angående vad det är som gör att könsskillnaderna finns.

  • 153.
    Johansson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Malmström, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Den potentiella idrottsföreningen: En kvalitativ studie med inriktning mot ANDTS och ungdomsidrott2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka ANDTS kopplat till ungdomsidrott. Dels undersöka upplevelsen hos ungdomsansvariga personer men även huruvida idrottsföreningen bör uppfattas som en risk- eller skyddsfaktor. Studiens metodologiska utgångspunkt vilar på en tolkande kvalitativ ansats, där det empiriska materialet inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, från sex olika idrottsföreningar. Resultatet undersöktes genom det sociokulturella perspektivet och påvisar skyddsfaktorer i den sociala gemenskapen, goda vuxenkontakter och utbildade ledare. Selektering, grupptryck och exponering för ANDTS framhålls som riskfaktorer. En såväl förutsättning som utmaning inom idrottsföreningar är ideella krafter. Majoriteten av studiens idrottsföreningar arbetar inte aktivt med ANDTS- frågor, däremot har de styrdokument, vilka kan ses som en skyddsfaktor. Slutsatsen med studien är svårigheten att se idrottsföreningen isolerat som en risk- eller skyddsfaktor mot ANDTS samt att studiens idrottsföreningar generellt inte arbetar aktivt med ANDTS-frågor. Därav kan en stor utvecklingspotential ses hos idrottsföreningar beträffande att stärka flertalet skyddsfaktorer mot ANDTS-problem.

  • 154.
    Johnsson, Anna
    et al.
    Sunnadal Elementary School Karlskrona, Sweden.
    Blivik, Gerd
    Central Children and Pupils Health Karlskrona, Sweden.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Newly arrived parents and collaboration in Swedish school – an interactionally and ethnomethodologically inspired analysis of proposed collaborative alliances and triads2019In: Presented at: National special education conference in Sweden, 20191113-20191114, Örebro, Sweden, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to analyse 1) newly arrived parents’ accounts of collaboration in Swedish school and 2) depicted triads and alliance constellations presented during interviews with recently arrived parents regarding the collaboration in Swedish schools. The study’s analysis is based on secondary empirical material (empirical sequences from previously published qualitative analyses). Its analytical discoveries are presented as three themes: (1) collaboration identity through distancing, (2) invitation to collaboration alliance, and (3) home- and school-focused collaboration. Analysis shows that the parents dramatise the need for collaboration between teachers and parents and construct and reconstruct collaborative alliances and triads in their narratives. Members who appear in these interactions are parents, children, and teachers. In the parents’ narratives about the collaboration, a picture emerges of an invitation to teachers to form an alliance partnership. The alliance partnership seems to strengthen stability in the triad with the objective of creating a successful collaboration in the children’s best interests and to draw attention to the importance of parents’ participation in collaboration in the school context. Successful collaboration in the school context seems to be a basic prerequisite for the successful involvement and integration of parents from different ethnic backgrounds into general society. Special pedagogy and educational sciences are two of the perspectives within social sciences that emphasise the importance of including newly arrived parents and their children in the community. Both parents and children receive affirmation of their identities through participation in the community, with successful interaction between individuals in the school context being a prerequisite for the successful involvement and integration of newly arrived parents and their children.

  • 155.
    Jouret, Tuss
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Pedagogers upplevelse av det mångkulturella klassrummet: En fallstudie om pedagogers upplevelse av lärprocessen i det mångkulturella klassrummet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar pedagogers upplevelse av kulturskillnaderna i det mångkulturella klassrummet. De frågor som undersöks är hur kulturskillnader kan påverka lärprocessen generellt och hur dessa kan användas som verktyg i lärprocessen. Denna kvalitativa undersökning har genomförts i inkätform. Tidigare forskning visar att kulturskillnaderna kan ha en positiv påverkan på lärprocessen och att dessa kan användas som verktyg i undervisningen för att förbättra elevers lärprocess. Resultaten av undersökningen visar på att pedagoger upplever att kulturskillnader kan ha en positiv påverkan på elevers lärprocess genom utbyte av erfarenhet,samtidigt som de också kan försvåra denna på grund av konflikter i mötet mellan kulturer. Inkorporeringen av kulturskillnader i det mångkulturella klassrummet och som ett verktyg i lärprocessen skapar dilemman i den pedagogiska praktiken

  • 156.
    Jägsell, Susanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Alla barn har social kompetens: En studie om hur lärare ser på och arbetar med social kompetens i förskolan2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 157.
    Kafatzief, Hellena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Sjöström, Diana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Vilka motivationsfaktorer som får medarbetare att nå organisationsmålen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att svara på vilka motivationsfaktorer som motiverar medarbetare att nå organisationens mål, vilka som rankas högst av respondenterna och om de kan relateras till det transformativa ledarskapet. Metoden var kvantitativ och empirin togs in via en enkätundersökning. Urvalet var 60 medarbetare på en högstadieskola i södra Skåne, 35 svarade.

    Resultatet av analysen visar att de högst rankade faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation att nå organisationens mål är:

    att medarbetarnas och organisationens värdegrund stämmer överens att man trivs med kollegorna

    att arbetet är stimulerande, utvecklande och meningsfullt att man känner förtroende för sin chef

    att man får uppskattning för de mål man har nått

    I resultatet analyserades relationen mellan Herzbergs tvåfaktorsteori och det transformativa ledarskapet. Detta bidrog till att studiens hypotes bekräftades, att de högst rankade motivationsfaktorerna kan relateras till det transformativa ledarskapet.

  • 158.
    Kajén, Sarah
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Sturesson, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Intensivläsning: En interventionsstudie med WIP-intensivprogram2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på hur avkodning, stavning och motivation kan påverkas av 6 veckors träning med WIP intensivprogram. WIP är en multikomponent träning där tyngdpunkten ligger på kopplingen mellan fonem-grafem, läsflyt och läsförståelsestrategier. Omfattningen av WIP intensivprogram är 12 veckor men vi ville undersöka vilken effekt det kunde ge efter halva tiden. Studien var en form av ett

    kvasi-experiment då en grupp fick en särskild lästräningsmetod och en annan grupp fick en vanlig lästräning i klassrummet.

     

    Urvalet gjordes genom att samtliga elever i årskurs 3 och 4 på forskarnas egna skolor, fick göra testet Ordkedjor. De elever som hade ett staninevärde mellan 1 - 3 på det testet fick göra ytterligare ett test Lilla Duvan. De elever som låg under den kritiska gränsen, som är 79 poäng för årskurs 3, lottades in i en interventionsgrupp eller en jämförelsegrupp.

     

    Interventionen gjordes en- till- en, 30 min/dag, 4 dagar/vecka under 6 veckor. På grund av tidsbrist fanns bara möjlighet till att ha små grupper, 6 stycken i interventionsgruppen och 6 stycken i jämförelsegruppen. Det fanns en medvetenhet om att det var på gränsen till för ett litet urval.

     

    Studiens empiri samlades in genom både en kvantitativ ansats, en intervention, och en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer.

     

    Resultatet visar på att träningen med WIP under 6 veckor ger liten effekt på elevers avkodnings- och stavningsförmåga. Eleverna i interventionsgruppen var motiverade till att lästräna med metoden. Vid intervjuerna framkom att eleverna var övervägande positivt inställda till metoden.

  • 159.
    Karlsson, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Intervention i läsutveckling: Vinsten med det sociala samspelet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att ta reda på om elevers läsutveckling genom samlärande elever emellan kan likställas med lästräning med speciallärare. Genom en läsintervention som bygger på repetitionsläsning med läslistor och interaktiv bokläsning i grupp kommer resultaten jämföras mellan de två grupperna som ingår i interventionen. Den ena gruppen arbetar med förberett strukturerat material utan speciallärares närvaro. Den andra gruppen arbetar med samma material men de har en speciallärare med sig vid lästräningstillfällena. Båda grupperna läs- tränar tidsmässigt lika mycket. För- och eftertester görs innan och efter interventionen av alla i studien deltagande elever. För att få reda på hur interventionen upplevs av de deltagande eleverna och deras lärare görs även en kvalitativ studie i form av intervjuer. En kontrollgrupps resultat med elever som inte befinner sig i lässvårigheter kommer även att mätas före och efter interventionen. Syftet med det är att kunna genomföra fortsatt forskning i framtiden. Genom att jämföra alla deltagande elevernas resultat från årskurs fyra med framtida resultat kan studien svara på om de svaga läsarna kommer ifatt, om de starka läsarna håller sig starka hela skoltiden ut eller om något förändras. Även val av fortsatt utbildning och sysselsättning samt social status och allmänt mående kan i framtiden jämföras deltagarna emellan. Hur pass mycket påverkas elevers framtid av hur starka läsare de är i årskurs fyra?

  • 160.
    Karlsson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Larsson, Anki
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Samverkan inom elevhälsan: Ur pedagogers perspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elevhälsan och undervisande pedagoger samverkar samt vad som är föremål för denna samverkan. Med undervisande pedagoger avses utbildade lärare i åk 1-9 vars primära uppdrag är att leda och undervisa klasser. För att undersöka forskningsfrågorna valdes semistrukturerade gruppintervjuer som metod där 16 informanter intervjuades vid fyra olika tillfällen. Intervjuerna gjordes inom loppet av tre veckor och genomfördes i två olika kommuner. Resultaten sammanställdes och analyserades sedan med hjälp av fenomenografiskt perspektiv och ramfaktorteoretiska tankar.

    Informanterna upplevde att det fanns strukturer för samverkan i de kommuner där de hade sin anställning. Inom dessa strukturer varierade dock arbetssättet där samverkan beskrevs som både formell och informell. Vissa av strukturerna upplevdes som ineffektiva och i behov av förändring medan andra samverkansformer upplevdes som utvecklande för verksamheten. Ofta upplevdes informell samverkan som mer givande än formell. Strukturerna gällande samverkan med elevhälsan upplevdes inte påverka effekten av arbetet i lika hög grad som kompetens och personlighet hos de individer som besitter de olika professionerna i elevhälsan. Specialpedagog och kurator beskrevs som de professioner med vilka pedagogerna upplevde mest samverkan.

    Individperspektivet var det vanligaste beskrivna samverkansområdet i kombination med måluppfyllelse. Det fanns dock exempel på främjande arbete avseende trygghet och studiero samt insatser som adresserade grupp och miljö snarare än inivid.

  • 161.
    Karlsson, Charlie
    et al.
    Jönköping International Business School, Sweden; Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Silander, CharlotteLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.Silander, DanielLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Political Science.
    Governance and political entrepreneurship in Europe: promoting growth and welfare in times of crisis2018Collection (editor) (Refereed)
  • 162.
    Karlsson, Hanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Skalberg, Chatarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Delaktighet och hälsa: -för integrerade grundsärskoleelever i ämnet idrott och hälsa2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolans idrottslärare tolkar och skapar förutsättningar för delaktighet och hälsa i ämnet idrott och hälsa för integrerade grundsärskoleelever. Våra frågeställningar har varit hur grundskolans idrottslärare definierar begreppen delaktighet och hälsa och om deras förståelse av begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i hälsofrämjande aktiviteter.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem olika respondenter som alla har erfarenhet av att undervisa integrerad grundsärskoleelev. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Aaron Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM - känslan av sammanhang.  Resultatet av studien visar att delaktighet och hälsa är två komplexa begrepp som beroende på vad idrottslärarna tolkar in i begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i de hälsofrämjande aktiviteterna i ämnet idrott och hälsa.   Studien visar att idrottslärarna försöker arbeta främjande med både delaktighet och hälsa men att vissa förutsättningar saknas. Att skolan bör lyfta sitt dubbla uppdrag mer för att synliggöra begreppen delaktighet och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Att idrottslärarna har ett salutogent synsätt på begreppen delaktighet och hälsa, men att det patogena synsättet och mediedebattens övergripande hälsofrågor är i fokus när de beskriver begreppen delaktighet och hälsa i sin undervisning.           

  • 163.
    Karlsson, Joanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences.
    Kursplanemål i bild i ljuset av didaktik och genuspedagogik: En kvalitativ studie av två bildpedagogers arbete med två kursplanemål2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt hur två bildlärare arbetar med två mål i kursplanen för bild och har med hjälp av två av didaktikens centrala frågor, undersökt och diskuterat dessa. Två semistrukturerade intervjuer gjordes med två olika informanter i olika delar av Sverige. Dessa bildpedagoger skiljer sig åt vad gäller antal undervisande år, härkomst och storlek på orten de undervisar i, de är däremot i samma åldersgrupp och båda är kvinnor. Resultatet och analysen är indelad efter de två didaktiska frågeställningar studien svarar på; hur arbetar du med målen och vad gör du för att arbeta med dessa. Resultatet visar att den ena informanten aktivt jobbar med de två målen medan den andra informanten enbart jobbar med ett av de undersökta målen, detta på grund av en osäkerhet hos informanten när det kommer till en öppenhet om bland annat diskussioner kring sexualitet.

  • 164.
    Karlsson, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Mansour, Denise
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Barn i familjehem: En kvalitativ studie om hur barns bästa beaktas vid familjehemsplaceringar2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie med hermeneutisk utgångspunkt belyser hur yrkesverksamma beskriver deras arbete gällande barnavårdsärenden samt hur de yrkesverksamma beaktar barnperspektivet, barns perspektiv och barns bästa. Via frågeställningar som lyder hur yrkesverksamma beskriver sitt arbete med placeringar av barn i familjehem och hur yrkesverksamma reflekterar över placerade barns känslor, mående och delaktighet under och efter placering, har vi erhållit följande resultat: Yrkesverksamma arbetar utifrån de riktlinjer och lagar som de uppmanas till. I deras arbete tar de hänsyn till barns perspektiv, barnperspektivet och barns bästa. Problematiken föreligger däremot i att yrkesverksamma måste bli tydligare i sitt arbete innefattande att delge information och inkludera barn i deras ärenden. Detta eftersom att barn inte förstår hur deras perspektiv, behov och bästa ligger till grund för beslutet av att bli placerad. Slutsatsen är att det utifrån detta är förståeligt att barn känner att deras rättigheter till viss del försummas.

  • 165.
    Karlsson, Martina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Johansson, Linn
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    "Det är vår skyldighet": En kvalitativ studie om hur mentorer i skolor får ta del av och handskas med elever som har föräldrar med missbruksproblematik2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur mentorer i skolan får kännedom om att elever har en eller flera föräldrar som missbrukar, hur arbetet med dessa elever ser ut samt hur samverkan med andra instanser fungerar. Datainsamling skedde i form av semistruktuerade intervjuer med fem stycken mentorer på olika skolor. Resultatet visar att mentorer får kännedom om att en elev har en eller flera missbrukande föräldrar på olika sätt, som att den berörda föräldern kommer påverkad till skolan, att den andra föräldern berättar för mentorn om familjeproblemet eller att mentorn uppmärksammar vissa tecken hos eleven. När mentorn får reda på eller misstänker att en elev riskerar att fara illa görs en orosanmälan till socialtjänsten. Vidare samverkan med socialtjänsten upplevs som bristfällig eller obefintlig av mentorerna. Den mest hindrande faktorn för samverkan beskrivs som den stränga sekretess som råder för socialtjänsten.

  • 166.
    Karlsudd, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att lära genom livsberättelser2018In: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, no 1, p. 91-114Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It  is  known  that  life  stories  as  well  as  research  based  on  this  kind  of  texts  can   provide  university   students  with  a  deep  and  broad   theoretical  understanding.   In  the  present  study,  a  life  story  is  compared  with  the  research  literature  that   does   not   use   this   type   of   texts   as   a   method   in   education   and   research.   The   purpose   is   to   discuss   the   possibilities   and   limitations   in   the   choice   of   special   education  course  literature.  The  problem  investigated  and  discussed  is  how  to   describe  similarities  and  differences  between  a  life  story  and  research  based  on   other   methods.   urthermore,   the   life   story   is   reviewed   for   its   possibilities   to   exemplify,  deepen  and  clarify  research  results  presented  in  literature  where  life   stories  have  not  been  used.  The  life  story  that  is  analy+ed  in  this  study  involves   a  father’s  perception  and  experience  of  being  a  parent  of  a  child  with  a  devel-­‐ opmental  disorder.  The   results  of   the   study   show   that  an  instructional  design   such  as   this,  should  create  good  conditions   for  giving   the  student  general  and   specific  knowledge  in  the  fields  where  the  life  story  is  applied.  The  combination   of   two   knowledge-­‐seeking   methods   can complement   each   other   and,   in   this   way,   provide   deeper   understanding   for   the   practicum   that   the   students   will   undertake  later. 

  • 167.
    Karlsudd, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att problematisera ”problemet”: Bedömning och utveckling av problemformuleringar i lärarutbildningens självständiga arbeten: [To problematize the ’problem’: Assessment and development of problem formulations in independent theses projects in teacher education]2018In: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 8, no 1, p. 1-22Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    How well a research problem is formulated in theses, according to many educators and textbook writers, is of great importance for the final quality of a thesis project. To investigate if there is a link between the construction and formulations of a problem and the grades well accepted and accepted, 58 theses projects were reviewed. 82 students were tested on their ability to evaluate, discuss and formulate research problems through specific exercises. The results of the comparison between how the research problem was designed and the theses gradings show that a well-formulated problem is not an absolute necessity for the grade well accepted. However, the results indicate that writers who strive to express higher ambitions when it comes to the problem have a greater opportunity to realize these in their thesis. Highly formulated problems have been well represented among the theses that receive the grade well accepted.

    The conclusion of the study shows that a well constructed purpose and problem is of particular importance to achieve a good standard of a thesis project and the specific training efforts undertaken suggest that this training will continue as a regular feature of the programme.

  • 168.
    Karlsudd, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Cheating or legitimate support?: Student‐Teachers’ attitudes toward digital tools in school2018In: Support for Learning, ISSN 0268-2141, E-ISSN 1467-9604, Vol. 33, no 4, p. 338-359, article id SUFL12224Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Sweden has easy access to digital technology, and the majority of the country’s teachers have good digital skills. Despite this, in comparison with teachers in other European countries, there are few teachers who integrate digital tools on a daily basis into their teaching. It is not uncommon for computers and word‐processing programmes in the realm of schooling to be regarded as compensatory aids for pupils who need special support. For written examinations, usually the only implements permitted are pencil and paper, and at most schools to use the computer requires special certification. The present study has investigated future teachers’ attitudes toward digital tools and their willingness to allow pupils to use these to help them read and produce texts. How do student‐teachers regard digital artifacts? Do they see these as compensatory aids or daily, legitimate tools? Are there any significant differences in their views depending on the type of teacher education programme or how far the student has advanced in his or her education? To investigate these questions, an online survey was conducted in which 247 students from five different teacher education programmes participated. The results show that future teachers’ acceptance of digital tools is varied. Roughly, one can divide the respondents into three groups, where the first group, making up more than a third, has clearly a positive attitude toward the use of digital tools in instruction. The second group, which makes up a smaller proportion, has an ambivalent stance towards the use of digital tools and expresses uncertainty in questions regarding their use in instruction and during examinations. The third group is much more reserved about ICT‐use in school and in several cases openly negative. Based on these results, it is critical to discuss how the different types of teachers can ensure equivalence in the school mission. If teacher education wants to work towards encouraging and legitimizing the use of digital resources, there must be a clear effort made in their education and application. That knowledge and skills open up for change is one of the most important results shown in this study.

  • 169.
    Karlsudd, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    "Det bästa sättet att förstå ett problemområde är att utveckla det."2019In: Att skapa en professionell identitet: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen / [ed] Dahl, M., Eek-Karlsson, L. & Perselli, A-K, Stockholm: Liber, 2019, 1, p. 62-80Chapter in book (Other academic)
  • 170.
    Karlsudd, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Group-Oriented Individualization: A Model to Achieve the Goal of Inclusion2019In: The IAFOR Hawaii Conference Series 2019: Independence Interdependence: Programme & Abstract Book, January 03-05, 2019, Honolulu, Hawaii, USA, 2019Conference paper (Refereed)
  • 171.
    Karlsudd, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Swedish Student-Teachers in Digital Activities: Digital Competence Through Development-Oriented Thesis Projects2020In: International Journal of Computer Science & Information Technology (IJCSIT), ISSN 0975-4660, E-ISSN 0975-3826, Vol. 11, no 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article defines attempts using development-oriented thesis projects to increase teachers’ and pupils’ digital capability. To offer a more practice-oriented focus in the teacher education, the elementary school student-teachers were stimulated to participate in thesis projects with the purpose of developing the school events.Thirteen of the development-oriented thesis projects carried out during 2015-2018 involved testing the student-teacher’s ability to study and formulate the competence needs regarding digital learning at the practicum-school, as well as the results of carrying out activities for increasing the digital competence. The investigation is based on a review of completed thesis projects, process journals, and presentations and discussions in subsequent reports. An initial analysis of the thirteen development projects reveals two clear goal directions. One focus is on traditional knowledge goals and the other on more social goals. The outcomes clearly show that development-oriented thesis projects can be an effective way to increase the digital skills of teachers and pupils. Projects with distinct goals for collaboration and shared learning have reached further goal attainment than the projects focused more on discrete instruction and learning.When digital tools were used as a means to work with another area, for example, physical activity or democracy issues, the developed competence in digital skills became more pronounced and lasting. Digital competence is an important development area for school activities, and this study shows that development-oriented thesis projects can be an effective means toward a successful project. 

  • 172.
    Karlsén, Paula
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Olofsson, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Knowledge Management: Hur fungerar en organisations kunskapsprocess?2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera hur en organisation praktiskt arbetar med knowledge management som en kunskapsprocess. Det vill säga, hur människors kunskap dokumenteras, utvecklas och systematiseras till företagets rutiner, normer och arbetssätt. Syftet är också att ta reda på de bidragande faktorer som påverkar kunskapsspridningen. Underlaget till uppsatsen består av kvalitativa intervjuer, relevant kurslitteratur samt tidigare forskning som behandlar ämnet. Genomgående i uppsatsen kategoriseras faktorerna och processen in i fyra olika teman. De är följande: dokumentation, ledarskap, utbildning och social interaktion. Resultatet framkommer genom fem intervjuer med anställda som arbetar på den studerande organisationen, sedan kategoriseras svaren in i de fyra teman. Trots att de anställda har olika tjänster visar sig resultatet relativt enat. Slutsatsen är att den studerade organisationen har utvecklade system samt formella dokumenterade möten som främjar kunskapsspridning. Likaså arbetar de med närvarande ledarskap, kommunikation och utbildning så att kunskapsspridningen ständigt är i rörelse.

  • 173.
    Karlén, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hur hanterar arbetsledare schemaläggning vid flexibel arbetstid utifrån organisationens kompetenskrav?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning visar att genom flexibel arbetstid kan arbetsledare behålla kompetenser. Flexibel arbetstid kan skapa engagemang och bra arbetsförhållanden i verksamheter utifrån medarbetarens enskilda behov och organisationens krav på bemanning. Resultatet visar att genom teorin om KASAM kan arbetsledare skapa en attraktiv arbetsplats och behålla kompetenser trots det strama ekonomiska kravet från organisationen. Syftet med studien var att studera hur goda villkor för lärande kan skapas i flexibel arbetstid. Studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med arbetsledare inom vård och omsorg från tre städer i Sverige och utgick från en intervjuguide. Redovisningen av resultatet delades först in i två teman utifrån organisationsperspektivet och individperspektivet. Därefter analyserades resultatet utifrån teorin om KASAM i tre delar. Arbetsledare menar att genom kommunikation, motivation och delaktighet kan goda villkor för lärande skapas i flexibel arbetstid. Resultatet visar att det är en komplex uppgift för arbetsledare att behålla kompetenser för att skapa en bra arbetsmiljö.

  • 174.
    Klingestam, Madelaine
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Får du rätt stöd lille vän?: En kvantitativ och kvalitativ studie av insatser, gällande läs- och skrivsvårigheter, i åtgärdsprogram2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I skolans uppdrag ingår att verka utjämnande för att bereda alla elever samma möjligheter att lyckas, med studier och i livet. Studiens syfte var att undersöka hur insatser i åtgärdprogram för elever med läs- och skrivsvårigheter är utformade; huruvida dessa insatser är evidensbaserade eller ej. Underlaget till studien består av åtgärdsprogram tillhörande elever från två avgångsår i årskurs 9 under deras senare tid på mellanstadiet och hela högstadietiden. Metoder som använts i studien är både den kvantitativa och den kvalitativa. Resultatet visar att insatser gjorda under tiden som eleven tillhör mellanstadiets organisation tenderar till att vara mer främjande för läs- och skrivutvecklingen. Under högstadietiden handlar insatserna mer om att stödja skolsituationen och handlar inte aktivt om att främja läs- och skrivutvecklingen. Vad gäller evidensbaserade insatser skedde dessa under tiden på mellanstadiet. Endast ett fåtal av åtgärdsprogrammen utvärderades och avslutades. För att höja kvalitén på insatser och upprättade åtgärdsprogram behövs tydligare riktlinjer från Skolverket. Arbetet med checklistor, liknande de som används inom sjukvården, kan vara ett sätt att ytterligare höja kvalitén på arbetet. Likaså att lärare ges tid och möjlighet att följa aktuell forskning för att kunna använda sig av evidensbaserade insatser.

  • 175.
    Kujovic, Armina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lövgren, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Utmattade behandlare: En kvalitativ studie om behandlares erfarenheter av utmattningssyndrom2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att belysa problematiken med utmattningssyndrom bland behandlingspersonal på HVB-hem i Sverige. Studiens metodologiska utgångspunkt är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med sex behandlare i olika åldrar, olika utbildning, olika bakgrund, olika erfarenheter och olika kön. I studien har vi utgått från Lipskys teori Gräsrotsbryåkrati och Human Service Organizations. Studiens resultat visade att behandlare upplever hög stress, stor diskrepans i arbetsroller och arbetsuppgifter och låg chefsnärvaro. Respondenternas utsagor anger att fler anställda, kortare arbetstider och högre utbildningskrav vid anställning kan vara några steg i rätt riktning för att minska utmattningssyndrom bland behandlingspersonal. Resultatet visar även att bättre struktur på institutionerna och bättre samarbete med andra viktiga aktörer inom behandlingsvärlden minskar stress och därmed utmattningssyndrom bland behandlarna.

  • 176.
    Kuoppa, Cathrine
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Värn Jönsson, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Högläsning som språkutvecklande metod i förskoleklass2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare i förskoleklass ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ser de några goda språkutvecklande förtjänster och upplever de några utmaningar med metoden. Studien har vilat på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare i förskoleklass på fyra olika skolor i samma kommun. Studiens teoretiska ram har haft sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där tänkandet och lärandet utvecklas genom kommunikation tillsammans med andra. Resultatet i studien visar skillnader i hur förskollärare använder och ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ett mönster som framkom var att antal yrkesverksamma år påverkar hur förskollärare i förskoleklass arbetar med interaktiv högläsning. Ett annat mönster som blev tydligt i studien och som liknar resultat i tidigare forskning, var att förskollärare anser att högläsning är viktigt men att de oftast väljer bort den. Högläsning var inte det första förskollärarna nämnde när de tänkte på språkutvecklande aktiviteter.   

  • 177.
    Kyaw, Bhone Myint
    et al.
    Nanyang Technol Univ Singapore, Singapore.
    Saxena, Nakul
    Natl Healthcare Grp Singapore, Singapore.
    Posadzki, Pawel
    Nanyang Technol Univ Singapore, Singapore.
    Vseteckova, Jitka
    Open Univ, UK.
    Nikolaou, Charoula Konstantia
    Catholic Univ Louvain, Belgium.
    George, Pradeep Paul
    Natl Healthcare Grp Singapore, Singapore.
    Divakar, Ushashree
    Nanyang Technol Univ Singapore, Singapore.
    Masiello, Italo
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Karolinska Institutet, Sweden.
    Kononowicz, Andrzej A.
    Jagiellonian Univ, Poland.
    Zary, Nabil
    Nanyang Technol Univ Singapore, Singapore;Karolinska Institutet;Mohammed VI Univ Hlth Sci, Morocco.
    Car, Lorainne Tudor
    Nanyang Technol Univ Singapore, Singapore;Imperial Coll London, UK.
    Virtual Reality for Health Professions Education: Systematic Review and Meta-Analysis by the Digital Health Education Collaboration2019In: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 21, no 1, article id e12959Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Virtual reality (VR) is a technology that allows the user to explore and manipulate computer-generated real or artificial three-dimensional multimedia sensory environments in real time to gain practical knowledge that can be used in clinical practice. Objective: The aim of this systematic review was to evaluate the effectiveness of VR for educating health professionals and improving their knowledge, cognitive skills, attitudes, and satisfaction. Methods: We performed a systematic review of the effectiveness of VR in pre- and postregistration health professions education following the gold standard Cochrane methodology. We searched 7 databases from the year 1990 to August 2017. No language restrictions were applied. We included randomized controlled trials and cluster-randomized trials. We independently selected studies, extracted data, and assessed risk of bias, and then, we compared the information in pairs. We contacted authors of the studies for additional information if necessary. All pooled analyses were based on random-effects models. We used the Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluations (GRADE) approach to rate the quality of the body of evidence. Results: A total of 31 studies (2407 participants) were included. Meta-analysis of 8 studies found that VR slightly improves postintervention knowledge scores when compared with traditional learning (standardized mean difference [SMD]=0.44; 95% CI 0.18-0.69; I-2=49%; 603 participants; moderate certainty evidence) or other types of digital education such as online or offline digital education (SMD=0.43; 95% CI 0.07-0.79; I-2=78%; 608 participants [8 studies]; low certainty evidence). Another meta-analysis of 4 studies found that VR improves health professionals' cognitive skills when compared with traditional learning (SMD=1.12; 95% CI 0.81-1.43; I-2=0%; 235 participants; large effect size; moderate certainty evidence). Two studies compared the effect of VR with other forms of digital education on skills, favoring the VR group (SMD=0.5; 95% CI 0.32-0.69; I-2=0%; 467 participants; moderate effect size; low certainty evidence). The findings for attitudes and satisfaction were mixed and inconclusive. None of the studies reported any patient-related outcomes, behavior change, as well as unintended or adverse effects of VR. Overall, the certainty of evidence according to the GRADE criteria ranged from low to moderate. We downgraded our certainty of evidence primarily because of the risk of bias and/or inconsistency. Conclusions: We found evidence suggesting that VR improves postintervention knowledge and skills outcomes of health professionals when compared with traditional education or other types of digital education such as online or offline digital education. The findings on other outcomes are limited. Future research should evaluate the effectiveness of immersive and interactive forms of VR and evaluate other outcomes such as attitude, satisfaction, cost-effectiveness, and clinical practice or behavior change.

  • 178.
    Lago, Lina
    et al.
    Linköpings University.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Persson, Sven
    Malmö University.
    Erkännandets dynamik - förskoleklasslärarestolkningar av ny läroplanstext2018In: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, no 1, p. 7-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Swedish preschool class got its first specific curriculum in 2016. Because of this,

    the preschool class can be said to face change where existing practice meets

    new policy. This study aims to analyse how teachers in preschool classes do

    policy during this time of change by studying how teachers in preschool class

    relate the new curriculum to existing practice. New institutionalism, theory of

    professionalism and policy enactment theory are used to understand this. The

    data used are conversations with teachers at three different schools. The re

    sults show that parallel processes of recontextualisation are initiated when

    new curriculum is confronted with the teachers interpretations of their as

    signment, i.e. a simultaneous process of adaptation and change of existing

    pedagogical practice take place. Teachers interpret the new curriculum and

    relate to it as a whole. They express a recognition in terms of a societal trust in

    the teaching they conduct. Even though the teachers express that the new

    curriculum gives them trust, professional exclusivity and legitimacy, they also

    interpret it as a recognition of things they want to change in the educational

    practice. It is through this recognition that the teachers interpret and do policy.

    The article discusses a shift of the position of the preschool class in the educa

    tional system.

  • 179.
    Landström, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Berntsson, Eva-Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gynnas Läsförståelse och Läslust hos elever med Lässvårigheter av högläsning med strukturerade boksamtal?: En träningsstudie i åk 22019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka hur lärarens högläsning med strukturerade boksamtal i liten grupp gynnade läsförståelse och läslust framförallt hos elever med läsförståelsesvårigheter. Träningsstudien genomfördes på två olika skolor och i studien deltog 12 elever i åk 2 med varierad läsförmåga. Fokus i studien var 6 elever i läsförståelsesvårigheter. Träningsperioden bestod av 8 träningstillfällen à 60 minuter fördelat på 5 veckor under månaderna maj och juni. Träningen innehöll lärarens högläsning med reciproka samtal grundat i RT-modellen samt Chambers modell för boksamtal och fokuserade på lässtrategierna att förutspå, att ställa frågor, klargöra och sammanfatta. Träningsgruppen undervisades av oss i vår blivande roll som speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling. En jämförelse avseende läsförståelse gjordes med en jämförelsegrupp som deltog i ordinarie klassundervisning och som matchats med träningsgruppen. Vi använde ett standardiserat för- och eftertest i läsförståelse för att kunna mäta läsförståelsen före och efter genomförd träningsperiod. För att bedöma huruvida läslusten ökat efter genomförd träning fyllde eleverna i träningsgruppen i en enkät efter första samt sista träningstillfället. Dessutom genomförde vi elevintervjuer med de 6 eleverna som uppvisade läsförståelsesvårigheter. Efter avslutad träningsperiod förbättrade samtliga elever i träningsgruppen sina resultat på det standardiserade testet. I jämförelsegruppen förbättrade de flesta eleverna sina resultat dock ej i samma utsträckning som träningsgruppen. Enkätresultatet i träningsgruppen visade att läslusten hade ökat obefintligt hos eleverna i läsförståelsesvårigheter efter genomförd träningsperiod. Även i elevintervjuerna framkom det att läslusten ökat marginellt efter avslutad träning. Vår slutsats är att studien visade att lärarens högläsning med strukturerade boksamtal i liten grupp är gynnsamma för elever i läsförståelsesvårigheter.

  • 180.
    Lantz Dreshaj, Ewa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Söderberg, Susanne
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Flerspråkighet-möjligheter och hinder i förskolan: En intervjustudie i hur förskollärare förhåller sig till barns flerspråkighet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den globalisering som pågår idag leder bland annat till att allt fler språk blir vanligare i alla världens länder. I Sverige idag har ca 25 % av invånarna utländsk bakgrund och ses som flerspråkiga. Förskolan är en viktigt del i barns lärande. 2017 var 84% av alla landets barn mellan ett till fem år inskrivna i förskolan

    1. Syftet med föreliggande studie är att utforska förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan. Förhållningssätt kan påverka den lärmiljö förskolan erbjuder för flerspråkiga barn och förhållningssätt kan göra att flerspråkigheten ses som möjligheter eller hinder för språkutvecklingen.. Semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer har genomförts med åtta förskollärare på två förskolor i multietniska områden för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av huruvida deras förhållningssätt till flerspråkighet ses som en tillgång eller hinder för språkutvecklingen sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod. Resultatet tolkades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna förskollärares förhållningssätt, möjligheter och hinder samt arbetssätt vilka främjar flerspråkighet. Resultatet i vår studie visar att det råder olika uppfattningar om vilka förhållningssätt till flerspråkighet förskolans utbildning ska bygga på. Den flerspråkiga normen ses som en möjlighet och tillgång och den enspråkiga normen ses som ett hinder bland de förskollärare vi intervjuat.

  • 181.
    Larsson, Emelie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Örnefjord, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kvinnor i missbruk: förståelsen för kvinnorna2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Avsikten med studien är att belysa och lyfta förståelsen för kvinnor i missbruk. I bakgrunden beskrivs skillnader mellan man och kvinna i missbruk samt hur kvinnors levnadsförhållande i missbruksvärlden. Syftet har varit att få större förståelse för kvinnor i missbruk och vad det är som främjar eller hindrar kvinnor från att påbörja och genomgå en behandling för sitt missbruk. Metoden som valdes var kvalitativ på grund av att den gav en djupare förståelse. I resultatet uppkom det att kvinnorna var underordnade i missbruksvärlden samt att kvinnorna levde under de manliga normerna i samhället. Studien visar även att kvinnorna led mer av psykiska problem gentemot männen. De respondenter som intervjuades var en kurator, en alkohol- och drogterapeut och två respondenter i behandlingshem för kvinnor. Vår slutsats är att det behöver finnas mer uppsökande verksamheter för kvinnor samt att de är i behov av att det finns normer för just kvinnor. Kvinnorna skulle behöva behandling med enbart kvinnor för att det ska bli drogfria och klara sig i samhället.

  • 182.
    Larsson, Paloma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodala texter i svenskundervisningen: En intervjustudie med lärare i åk 1-32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.

  • 183.
    Larsson, Ulrika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Petersson, Ulla-Britt
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Det är något som inte stämmer: Att urskilja dyslexi hos andraspråkselever2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att urskilja om en andraspråkselevs läs- och skrivsvårigheter är av tillfällig, andraspråksrelaterad natur eller ett tecken på en djupare problematik är svårt. Samtidigt är det av fundamental betydelse för att eleven i fråga ska få den undervisning som svarar mot aktuell utvecklingsnivå och behov. I föreliggande kvalitativa studie har pedagoger som ansvarar för språkundervisning i grundskolans högstadium och gymnasium intervjuats. Syftet med studien är att förstå pedagogers tankar kring faktorer som bidrar till att de uppmärksammar och urskiljer dyslexi hos tonåriga andraspråkselever, samt vad de anser vara viktigt för att skolorna ska kunna agera på ett adekvat sätt när funderingar kring dyslexi finns. Resultaten har analyserats utifrån teorin the Simple View of Reading och Aarons m.fl. (2008) vidareutveckling av denna teori.

    Pedagogerna i studien diskuterar läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och dyslexi i synnerhet på ett sätt som visar att de har kunskap om vad som skiljer dyslexi från övriga läs- och skrivsvårigheter och förmåga att upptäcka vad som kan vara avvikande och problematiskt i en enskild elevs språkutveckling. Pedagogerna framhäver samarbete och elevens lärmiljö som viktiga faktorer för att skolan ska kunna agera på ett adekvat sätt kring andraspråkselever med eventuell dyslexi. Fasta modersmålslärare gagnar eleverna, eftersom dessa finns i verksamheten och är involverade i det dagliga arbetet. En önskan finns bland flera av informanterna att specialpedagoger och speciallärare kommer ut i klassrummen. Tillsammans med övriga pedagoger kan de observera, reflektera, föreslå och hjälpa till med extra anpassningar utifrån eleven i kontexten. Likaså uttrycks en önskan om en mindre hierarkisk organisation där pedagoger och skolledning har tillit och respekt för varandra och där fokus ligger på ett effektivt arbete med att stödja elevens utveckling. Genom en rutin att screena alla elevers läs- och skrivförmåga kan svårigheter upptäckas tidigare. Ett problem som fler av informanterna i studien tar upp är den långa väntan på utredning av extern aktör, vilket kan leda till att insatser för att stötta elevens utveckling försenas när skolorna saknar underlag för ändamålsenliga åtgärder. Därför är det önskvärt att skolan har egen kompetens att utreda läs- och skrivsvårigheter. Ett proaktivt ledarskap, där skolan är tydlig med vad den står för, har höga förväntningar på både elev och personal, struktur i undervisningen, regelbunden kunskaps- och färdighetskontroll och snabb respons är några exempel på framgångsrikt agerande, likaså att snabbt reagera när en elev inte utvecklar sina färdigheter och kunskaper som förväntat.

  • 184.
    Lewin, Carolina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Frank, Åsalie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Specialpedagogiskt stöd i relationsskapandet mellan lärare och elev2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att, utifrån lärares och specialpedagogers uppfattningar, undersöka om och i så fall hur specialpedagoger kan stötta lärare i deras relationer till eleverna. I bakgrund och tidigare forskning lyfter vi relevant forskning, litteratur, skollag, läroplan och specialpedagogprogrammets examensförordning. De är kopplade till vikten av relationen mellan lärare och elev i skolan, samt specialpedagogens roll. I studien har enskilda intervjuer använts som datainsamlingsmetod och har genomförts med lärare och specialpedagoger. Det empiriska materialet har transkriberats och resultatet kategoriserats. Därefter bearbetades datan genom analys för att senare diskuteras och utifrån det drogs slutsatser. Analysen har utförts ur ett specialpedagogiskt perspektiv med ett särskilt fokus på relationellt och kategoriskt förhållningssätt. Studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna. Informanterna har fått förhandsinformation där syftet för studien framgår. Där framgår även att deltagandet är frivilligt, att alla uppgifter de ger kommer att avidentifieras och att all data endast används i forskningssyfte. Resultatet visar att både lärare och specialpedagoger uppfattar relationen mellan lärare och elev som central för att eleven ska lyckas i skolan. Det visar även på att lärare söker kunskap, genom handledning av specialpedagogen, om hur de ska hantera problematiska relationer till elever. Specialpedagoger upplever att de kan göra mer men har för lite tid till handledning. Vidare visar resultatet på att lärare och specialpedagoger har problematiska uppfattningar om respektive yrkesgrupp. Vår slutsats är att relationen mellan lärare och specialpedagog är viktig och något som behöver arbetas på för att de tillsammans ska kunna utveckla arbetet med lärarens relation till eleverna.

  • 185.
    Lilja, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Elevhälsans arbete med skolfrånvarande elever2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevers psykiska ohälsa och skolfrånvaro är i dag ett aktuellt problem och studier har visat att skolan har stor betydelse för elevers (väl)mående. Elevers psykiska ohälsa och deras problem kan yttra sig på många olika sätt, där skolfrånvaro är en.

    Syftet med studien är att undersöka hur elevhälsan arbetar pedagogiskt för att främja skolnärvaron hos elever som har problematisk skolfrånvaro eller är hemmasittare.

    Studien är en kvalitativ metod med semistrukturerande intervjuer av fem respondenter. Urvalet av intervjurespondenter har gjorts strategiskt i den mening att de utvalda respondenterna ingår i speciella yrkeskategorier som har en hög relevans för studien, skolkurator och specialpedagog inom elevhälsan.

    Resultatet har analyserats från ett hermeneutiskt fenomenologiskt tillvägagångssätt. Resultatet visar att det finns komplexa faktorer bakom elevers skolfrånvaro som kräver mångsidiga lösningar. Elevhälsan har ett brett och varierande pedagoiskt arbete med eleven i fokus som främjar skonärvaro samt att respondenterna ofta upplever arbetet som svårt och komplext.

     

  • 186.
    Lindberg, Leif
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Haake, Ulrika
    Umeå university, Sweden.
    Silander, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Riis, Ulla
    Uppsala University, Sweden.
    Nordic Research on Gender Equality among staff in Higher Education: A litterature review2019Conference paper (Refereed)
  • 187.
    Lindberg, Leif
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Moqvist-Lindberg, Ingeborg
    Forskarutbildning - vart är den på väg?2018In: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Joakim Krantz & Daniel Sundberg, Kalmar, Växjö: Linnaeus University Press, 2018, p. 17-40Chapter in book (Other academic)
  • 188.
    Lindberg, Rebecka
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att synliggöra det förväntade: förskolans dokumentation i en performativ kultur2018Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to use the documentation produced and made public in preschool to contribute with knowledge about values in preschool performative documentation practice. The study focuses on seemingly valuable actions in the documentations studied.

    Ball’s performativity concept has been applied to analyze the documentationsthat form the basis of the study. The theoretical concepts of fabrication and second-order activity have been used in the analysis of the material. In addition, core actions within a performative culture characterized by displays, judgements and comparisons form the basis of the analysis. The empirical material consists of documentation produced and made public in preschool bybeing posted on walls and in children’s files.

    Eight categories of valuable actions emerge from the material: actions related to learning and knowledge, social actions, self-control and obedience, independence, creativity and curiosity, ethical actions, participation and influence, as well as joy and wellbeing.

    The result shows that actions related to learning and knowledge form the core in preschool documentation practice. Besides representing an overwhelming majority of the documentation studied, they are also included in other valuable action categories. Actions playing a minor role in the material include ethical actions as well as participation and influence. The focus of learning and knowledge lies mainly on particular subjects or curriculum areas, such as language, mathematics and science. Most documentation also demonstrates a goal and result orientation which indicates the importance of learning and knowledge. The children are the ones made visible in preschool documentation, while teachers are relatively invisible. The documentation focuses on the knowledge and skills of the children. The assessments are made both implicitly, by highlighting certain actions as valued, and explicitly, bytesting children’s knowledge and abilities by check-up tasks or interviews. Comparisons are not normally made between children, but rather bycomparing children’s current knowledge and skills with what they havedemonstrated previously. The majority of the documents lack information onpreschool contributions to improvements in children’s knowledge.

    Performative elements like performance, examination, evaluation, check-ups, goal orientation, result orientation and focus on the individual are most distinctly linked to the category of learning and knowledge. This indicates a connection that may contribute to primarily highlighting learning and knowledge in the documentation. This category includes all the analysis concepts that are used in the study and are relevant in a performative culture. Hence, a strong focus on learning and knowledge is in itself an indication that the documentation practice should be characterized as performative.

  • 189.
    Linder, Titti
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Johansson, Mari-Louise
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Vem får välja i förskola och skola: En fenomenografisk studie i pedagogers uppfattningar om barn och elevers inflytande2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till studien är våra tankar kring barn och elevers olika förutsättningar att medverka i ett demokratiskt sammanhang. Påverkansfaktorer som framhålls är aktuell samhällssyn och människosyn, förändringen från kollektiva till individuella utbildningssammanhang i förskola och skola samt de konsekvenser pedagogers roll får i förhållande till barn och elevers likvärdiga möjligheter till inflytande. För att arbeta utifrån barns olikheter och jämlika värde uppfattar vi att specialpedagogiska tankar väcks. Ett kvalitativt angreppssätt genom en fenomenografisk studie ligger till grund för både metod, analys och resultat. Vårt resultat visar hinder för barn och elevers möjligheter till likvärdigt inflytande som är kopplade till pedagogers teoretiska grundsyn samt inkonsekvens när det gäller arbetssätt byggda på demokratiska värderingar. Vi finner flera exempel på hur formuleringsarenan och realiseringsarenan skiljer sig åt vad gäller såväl muntligt formulerade beslut som utifrån de nationella styrdokumentens strävansmål.

  • 190.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Mälardalen university, Sweden.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Klope, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Johansson, Maria
    Malmö university, Sweden.
    (Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?: En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan2020Report (Other academic)
  • 191.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Alleviation or obstruction?: Teachers, teacher assistants and negotiations on professional domains2018Conference paper (Refereed)
  • 192.
    Lindroth, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Pedagogisk dokumentation – en pseudoverksamhet?: Lärares arbete med dokumentation i relation till barns delaktighet2018Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to contribute knowledge about pedagogical documentation in relation to children’s participation. The focus is directed both towards teachers’ actions in connection with documentation production during project work and towards teachers’ descriptions of their intention with thedocumentation situation. In the study, Habermas’ Communicative Action Theory has been used to analyze teachers’ actions in initial work with pedagogical documentation. The empirics consist of video observations of project work as well as interviews with teachers acting in the filmed material. The concepts from communicative action theory that have been primarily used in the analysis comprise communicative and strategic action as well as system and life-world. The analysis shows the occurrence of child participation in the studied contexts but also its tendency to decrease in connection with the production of documentation. The primary reason for this seems to be teachers’ intention that the documentations should visualize certain parts of the activity, which in the study can be referred to natural science contents. In parallel, the teachers’ intention is also to highlight the importance of what children show an interest in among the activities conducted. When children fail to show an interest in that which the teachers wish to visualize through documentation, the children are geared, by subtle or more tangible methods, towards the contents that agree with the teachers’ visualization intentions. However, the documentations are presented as being based on the interests, curiosity and proved commitment of the children. The documentations consequently signal that, according to the teachers, they are supposed to reflect the interests shown by the children while, simultaneously, the analysis shows that the actions taking place in connection with the documentation are mainly of a strategic nature. The result demonstrates that teachers tend to act strategically in documentation situations, whereas communicative actions predominate in the 2 situations analyzed that do not comprise documentation work. One conclusion drawn is that the actual documentation conduces to diminishing children’s participation, which in turn seems to be due to the perception by teachers that the documentation should be directed towards specific activity contents. The initial work with pedagogical documentation hence contributes to visualizing a manufactured picture of children’s participation while, simultaneously, real participation takes place within the project work without being subject to documentation.

  • 193.
    Lindström, Susanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Liljeqvist, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik för ökad inkludering och delaktighet: - ur ett pedagog- och elevperspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och elever i grundskolan upplever specialpedagogiskt stöd och stimulans, genom användandet av specialpedagogiskt material och gemensamma stödstrukturer, kan bidra till delaktighet, tillgängliga lärmiljöer och därmed inkludering. Vilka möjligheter och vinster liksom hinder och svårigheter upplevs? Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med pedagoger och elever, vilka deltagit i ett skolutvecklingsarbete, samt en kompletterande enkät till pedagoger. Respondenternas svar sammanställdes utifrån riktlinjer i kvalitativ metod och resultatet analyserades utifrån de teoretiska utgångspunkterna inkludering, samhälls-och strukturperspektiv och relationellt perspektiv.

    Respondenternas beskrivningar visar att specialpedagogiskt material (Stöd- och strukturlådor, SoS-lådor med taktilt och visuellt material) och tydliggörande pedagogik i form av gemensamma stödstrukturer (färgkoder och strukturer över vecka, dag och lektion) bidrar till en gemensamhetsorienterad inkludering. Genom att öka elevers delaktighet och göra lärmiljön mer tillgänglig, proaktivt likt UDL (Universal Design för Lärande), gynnas alla elever, i synnerhet de med NPF-problematik. Hinder som nämns är svårigheten att få samtliga pedagoger att anamma arbetssättet, liksom att pedagogerna initialt upplever det tidskrävande. Vinsterna beskrivs överväga och både pedagoger och elever är eniga om att de nu inte skulle vilja vara utan materialet och strukturerna.

  • 194.
    Lindstén, Ida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Larsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kompetensutveckling i arbetslivet: Medarbetarnas syn på kompetensutveckling2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om att vi vill se hur kompetensutveckling påverkar medarbetarnas syn på arbetet och om det går att urskilja några positiva respektive negativa faktorer som påverkar medarbetarna när man kompetensutvecklar. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomförs av sex olika intervjupersoner som alla arbetar inom medie- och kommunikationsbranschen. Resultatet från studien visar att kompetensen hos medarbetare är central för hur de trivs på sin arbetsplats. Otillräcklig kompetens är förknippat med känslor som otrygghet, osäkerhet och stress. Finns kompetensen hos medarbetarna upplever de en trygghet på arbetsplatsen. Medarbetarna vågar därmed ta ut svängarna, ta mer utrymme och detta leder till ett bättre arbetsresultat. Med tillräcklig kompetens känner medarbetarna att arbetet blir roligare, det ökar motivationen och engagemanget hos medarbetarna. Slutsatsen av detta arbete är att kompetensutveckling är viktigt för medarbetaren för att trivas på sitt arbete. Man kan arbeta på olika sätt med kompetensutveckling och resultatet är beroende på situation, arbetsplats och den individuella medarbetaren.

  • 195.
    Lindvall, Pernilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Extra anpassningar i förskolan: en studie om förskollärares uppfattning av innebörd och utförande2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur förskollärare uppfattar extra anpassningars innebörd och utförande i förskolan. Syftet är att undersöka i vilken mån, och på vilket sätt, extra anpassningar genomförs i förskolan samt hur arbetet sammankopplas med det vardagliga specialpedagogiska arbetet där. I studien betraktas extra anpassningar utifrån ett inkluderingsperspektiv och tanken om alla barns rätt till en likvärdig och tillgänglig förskola. Undersökningen söker svar på vilken betydelse extra anpassningar har för det särskilda stödets utformning samt om det påverkar verksamhetens kvalitet och likvärdighet. För att få en inblick i hur extra anpassningar uppfattas, har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att extra anpassningar har en betydande roll både för det vardagliga och för det specialpedagogiska arbetet i förskolan. Genom noggrann dokumentation och utvärdering av extra anpassningar blir förskollärarna mer medvetna om hur verksamheten kan förändras och anpassas utefter barnens behov. Det blir då lättare att sätta in tidiga åtgärder och underlätta när barn är i behov av särskilt stöd. I informanternas beskrivningar går att utläsa att innebörden av extra anpassningar i förskolan framför allt handlar om hur lokaler och metoder är utformade och hur förskollärarna organiserar sitt arbete. Studien visar att väl utformade extra anpassningar, med en tydlig grundstruktur, skapar större förutsättningar för förskollärarna att utföra ett bra arbete. Informanterna poängterar att relationsarbetet är extra viktigt. Det anses vara en förutsättning för att förskollärarna ska kunna förstå varje enskilt barns behov och hitta sätt att anpassa omgivningen för det på ett bra sätt. Informanterna anser att arbetslagets samarbetsförmåga och det kollektiva lärandet, i form av utbyte av erfarenheter, också har stor betydelse för hur väl verksamheten fungerar. Resultatet visar att inkluderingsperspektivet präglar förskollärarnas syn på extra anpassningar i den mening att extra anpassningar i förskolan till stor del utförs för att möjliggöra varje barns känsla av samhörighet och inkludering med gruppen.

  • 196.
    Linnér, Towe
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wirblad, Erika
    "Bilar är coola och tjejer vill bara ha fina saker": - En intervjustudie om barns föreställningar om könsnormer och begränsningar i en svensk förskola2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har genomförts för att undersöka barns föreställningar om könsnormer kring leksaker samt om de känner sig begränsade i förskolan på grund av kön. Studien är tidsaktuell och relevant i och med den nya revideringen i läroplanen för förskolan där det skrivs fram att könsmönster kan begränsa barns chans till utveckling och lärande. Empirin har samlats in genom barnintervjuer med tio barn på en förskola i Sverige. Vi använde oss av förbestämda frågor samt tog stöd av bilder och bad barnen para ihop olika leksaker med antingen en bild på en flicka, en pojke eller en bild på båda. Resultat i studien visar att barn har könsstereotypa föreställningar kring olika leksaker. De leksaker som enligt barnen var mest könsstereotypa var Barbie, bilar, att måla och spela fotboll. Genom resultatet tolkar vi det även som att barnen ibland blir begränsade på olika sätt och även begränsar andra barn genom dessa föreställningar. Till exempel genom att säga att flickor bara gillar fina saker eller att pojkar ska vara tuffa. Empirin är analyserad utifrån följande teoretiska begrepp; könsregim, könsstereotyp, maskulinitetsnorm och femininitetsnorm.

  • 197.
    Ljung, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Odar, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Problemskapande situationer i skolan - problem för vem?   : En studie av pedagogers tolkningar av begreppet inkludering samt problemskapande beteende.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om skolors förutsättningar att inkludera alla elever i skolan. Inkludering är ett ämne som för närvarande är mycket relevant i det svenska utbildningssystemet. Skolan är ansvarig för att ge alla elever rätt till en likvärdig utbildning. Pedagoger står inför flera utmaningar när de försöker inkludera alla elever i klassrummet, ofta på grund av begränsade resurser. Studien som genomförts bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger på en gymnasieskola och en grundskola i norra Stockholm. Studiens resultat visar att alla svarande deltagare har en ganska snarlik syn på begreppet inkludering i skolan. En del beskriver inkluderingen utifrån att alla elever befinner sig i klassrummet samtidigt. Andra menar att inkludering inte är platsbundet utan att undervisning och metoder bör anpassas utifrån enskilda elevers behov och förutsättningar. Oavsett metod syftar inkludering till att elever ska ges förutsättningar att lära, växa och nå sin fulla potential. Inkludering förutsätter ett medvetet arbetssätt, med en tydlig process och ett innehåll som är väl förankrat hos ledning och personal. Tidiga förebyggande åtgärder kan leda till ett minskat antal elever i behov av särskilt stöd. Pedagogernas förmåga att undanröja hinder för att möta enskilda elevers behov i klassrummet är en nyckelkomponent i ett förebyggande tillvägagångssätt. Skolans förutsättningar till inkludering påverkas av pedagogernas förmåga att interagera med elever i klassrummet. För att detta ska bli verklighet krävs goda pedagogiska färdigheter men också rätt förutsättningar utifrån den givna verksamheten. Pedagogernas allmänna inställning till inkludering samt deras förmåga att bygga relationer och förstå elevernas individuella behov är ofta viktiga faktorer för hur väl inkludering implementeras.

  • 198.
    Ljungberg, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Petersson, Lina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Rektorers syn på och pedagogers synliggörande av AKK: En kvalitativ studie om Alternativ kompletterande kommunikation i förskolan2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 60 credits / 90 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Principlas view on and teacher`s visualization of ACC

  • 199.
    Louise, Wåhlin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kvinnors syn på kollegiala lärprocesser inom spelindustrin2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom spelindustrin är lärandet och utvecklingen en del av vardagen och könsfördelningen är väldigt ojämn på arbetsplatserna. Syftet med studien är att studera det informella kollegiala lärandet på olika arbetsplatser inom spelindustrin, utifrån ett genusperspektiv med frågeställningen: Hur upplever kvinnor inom spelindustrin det informella kollegiala lärandet på arbetsplatsen? Genom semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor har jag samlat in det empiriska materialet. Utifrån Wengers inlärningsteori samt Connell och Pearse genusteori har empirin analyserats. Resultatet visar att enligt kvinnornas erfarenheter saknas ledning och styrning i lärprocesserna och att kommunikationen mellan medarbetarna är viktig för att lära och utvecklas i arbetet. Slutsatsen av studien är kommunikation och lärandet sker kontinuerligt mellan medarbetarna, där ledarskapet inte är primärt.

  • 200.
    Lund, Ebba
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Sandgren, Carin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Tillfälligt inhyrda medarbetares villkor för lärande i arbetslivet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur tillfälligt inhyrda medarbetare via bemanningsföretag upplever sina villkor för lärande på arbetsplatsen. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt ur Illeris (2015) teori om lärande. Intervjuguiden är skapad och strukturerad utifrån Illeris teori om lärande och fyra informanter är intervjuade genom semistrukturerade intervjuer. Transkriberingen är bearbetad systematiskt genom en innehållsanalys, vilket ledde till resultatdelens tematiseringar. I diskussionsavsnittet analyseras empirin och sätts i relation till tidigare forskning. Trots studiens begränsning gällande antalet informanter finns en allmängiltighet i svaren, vilket stärker studiens validitet. Slutsatsen är att tillfälligt inhyrda medarbetares villkor för lärande beror  på det personliga engagemanget, social och organisatorisk inkludering samt utmaning i arbetsuppgifterna.

1234567 151 - 200 of 352
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf