lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 2140
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Axelsson, Ida
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Järlefalk, Andreas
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    En undersökning av sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom hos kvinnor - En systematisk litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.

    Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.

    Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.

    Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 152.
    Axelsson, Isabelle
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Bolin Kyander, Christina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av säkerhetsbältets användning på patienten under ambulanstransport: En intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: The pre-hospital work is challenging in terms of combining apatient-safe care work and professional driving. The care room in an ambulance is a risky environment both when the car is parked on an accident site and when it is rolling. Traffic safety in ambulance care is therefore a crucial factor for patient safety and the ambulance nurse's work environment. If this safety fails, the patient risks being exposed to a suffering patient and the ambulance nurse for a work environment injury.

    Purpose: The purpose of the study is to describe the ambulance nurses experiences and perceptions of the safety belts use on the patient during ambulance transport and in this way increase compliance with seat belt use.

    Method: A qualitative interview study was conducted with individual interviews. Qualitative content analysis with inductive approach was used as analysis method.

    Result: The analysis resulted in 5 categories that formed the results headings “the importance of the belt”, “weaknesses and deficiencies”, “obstacles to safety belts”, “work environment and safety” and “collaboration between driver and carer”.

    Conclusion: From the results of the study, it could be concluded that the seat belt use in the ambulance has great improvement potential and that experience and perception go in particular with the reality. The result also shows the reasons for a lack of belt use that is most common and suggestions for how to deal with these. The fact that the safety belt use for the patients in the ambulance is brought up for discussion is of great importance for promoting patient safety and the ambulance nurses working environment. In order to increase adherence to seat belt use, it is of value that several studies in addition to this are carried out on the basis of different perspectives, forexample the

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet university, Sweden.
    Alvariza, Anette
    Ersta Sköndal Bräcke university college, Sweden;Dalen Hospital, Sweden.
    Carlsson, Nina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Cohen, S. Robin
    McGill Univ, Canada;Lady Davis Res Inst, Canada.
    Sawatzky, Richard
    Trinity Western Univ, Canada;St Pauls Hosp, Canada;University of Gothenburg, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Region Kalmar county, Sweden.
    Measuring quality of life in life-threatening illness - content validity and response processes of MQOL-E and QOLLTI-F in Swedish patients and family carers2020In: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 19, no 1, p. 1-9, article id 40Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background The McGill Quality of Life Questionnaire - Expanded (MQOL-E) and the Quality of Life in Life-Threatening Illness-Family Carer/Caregiver version (QOLLTI-F) are developed for use with patients facing the end of life and their family carers, respectively. They are also developed for possible use as companion instruments. Contemporary measurement validity theory places emphasis on response processes, i.e. what people feel and think when responding to items. Response processes may be affected when measurement instruments are translated and adapted for use in different cultures. The aim of this study was to translate and examine content validity and response processes during completion of MQOL-E and QOLLTI-F version 2 (v2) among Swedish patients with life-threatening illness and their family carers. Methods The study was conducted in two stages (I) translation and adaptation (II) examination of content validity and response processes using cognitive interviews with 15 patients and 9 family carers. Participants were recruited from the hemodialysis unit, heart clinic, lung clinic and specialized palliative care of a Swedish county hospital. Patients had life-threatening illness such as advanced heart failure, advanced chronic obstructive pulmonary disease, end-stage kidney disease or advanced cancer. Patients were outpatients, inpatients or receiving home care. Results Patients and family carers respectively believed that the items of the MQOL-E and QOLLTI-F v2 reflect relevant and important areas of their quality of life. Although some items needed more time for reflection, both instruments were considered easy to understand. Some changes were made to resolve issues of translation. Participants expressed that reflecting on their situation while answering questions was valuable and meaningful to them, and that responding was an opportunity to express feelings. Conclusions The results of response processes pertaining to the Swedish translations of both MQOL-E and QOLLTI-F v2 contribute evidence regarding content validity, linguistic equivalence and cultural appropriateness of the translated instruments. In addition, results show that the instruments may support conversations on matters of importance for quality of life between patients and/or family carers and health care professionals. Further research is needed to study the psychometric properties of Swedish translations.

  • 154.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Sophiahemmet University, Sweden.
    Alvariza, Anette
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Sweden;Dalen Hospital, Sweden.
    Lindberg, Jenny
    Lund University, Sweden;Skåne University Hospital, Sweden.
    Ohlen, Joakim
    University of Gothenburg, Sweden.
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet University, Sweden.
    Reimertz, Helene
    Region Kronoberg, Sweden.
    Furst, Carl-Johan
    Lund University, Sweden;Region Skåne, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Kalmar County Hospital, Sweden.
    Unmet Palliative Care Needs Among Patients With End-Stage Kidney Disease: A National Registry Study About the Last Week of Life2018In: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, Vol. 55, no 2, p. 236-244Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Context. End-stage kidney disease (ESKD) is characterized by high physical and psychological burden, and therefore, more knowledge about the palliative care provided close to death is needed. Objectives. To describe symptom prevalence, relief, and management during the last week of life, as well as end-of-life communication, in patients with ESKD. Methods. This study was based on data from the Swedish Register of Palliative Care. Patients aged 18 or older who died from a chronic kidney disease, with or without dialysis treatment (International Classification of Diseases, Tenth Revision, Sweden; N18.5 or N18.9), during 2011 and 2012 were selected. Results. About 472 patients were included. Of six predefined symptoms, pain was the most prevalent (69%), followed by respiratory secretion (46%), anxiety (41%), confusion (30%), shortness of breath (22%), and nausea (17%). Of patients with pain and/or anxiety, 32% and 44%, respectively, were only partly relieved or not relieved at all. Of patients with the other symptoms, a majority (55%-84%) were partly relieved or not relieved at all. End-of-life discussions were reported in 41% of patients and 71% of families. A minority died in specialized palliative care: 8% in hospice/inpatient palliative care and 5% in palliative home care. Of all patients, 19% died alone. Bereavement support was offered to 38% of families. Conclusion. Even if death is expected, most patients dying with ESKD had unmet palliative care needs regarding symptom management, advance care planning, and bereavement support. (C) 2017 American Academy of Hospice and Palliative Medicine. Published by Elsevier Inc. All rights reserved.

  • 155.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet university, Sweden.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lindberg, Jenny
    Lund University, Sweden;Skåne University Hospital, Sweden.
    Persson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    End-of-life and palliative care of patients on maintenance hemodialysis treatment: a focus group study2019In: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 18, no 1, p. 1-10, article id 89Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Despite complex illness trajectories and a high symptom burden, palliative care has been sub-optimal for patients with end-stage kidney disease and hemodialysis treatment who have a high rate of hospitalization and intensive care towards end of life. There is a growing awareness that further development of palliative care is required to meet the needs of these patients and their family members. In this process, it is important to explore healthcare professionals' views on provision of care. The aim of this study was therefore to describe nurses' and physicians' perspectives on end-of-life and palliative care of patients treated with maintenance hemodialysis. Methods: Four focus group interviews were conducted with renal nurses (17) and physicians (5) in Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze data. Results: Participants were committed to giving the best possible care to their patients, but there were challenges and barriers to providing quality palliative care in nephrology settings. Professionals described palliative care as end-of-life care associated with hemodialysis withdrawal or palliative dialysis, but also identified care needs and possibilities that are in line with an earlier integrated palliative approach. This was perceived as complex from an organizational point of view. Participants identified challenges related to coordination of care and different perspectives on care responsibilities that impacted symptom management and patients' quality of life. Communication issues relating to the provision of palliative care were revealed where the hemodialysis setting was regarded as an impediment, and personal and professional experiences, beliefs and knowledge were considered of major importance. Conclusions: Nurses and physicians identified a need for the improvement of both late and earlier palliative care approaches. The results highlighted a requirement for and possibilities of training, counselling and support of health care professionals in the dialysis context. Further, multi-professional palliative care collaborations should be developed to improve the coordination and organization of end-of-life and palliative care of patients and their family members. A climate allowing conversations about advance care planning throughout the illness trajectory may facilitate the gradual integration of palliative care alongside life-prolonging treatment for improved support of patients and families.

  • 156.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet university, Sweden.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lindberg, Jenny
    Lund University, Sweden;Skåne University Hospital, Sweden.
    Persson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Processes toward the end of life and dialysis withdrawal Physicians' and nurses' perspectives2020In: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 27, no 2, p. 419-432Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Nurses and physicians in nephrology settings provide care for patients with end-stage kidney disease receiving hemodialysis treatment along a complex illness trajectory. Aim: The aim was to explore physicians' and nurses' perspectives on the trajectories toward the end of life involving decisions regarding hemodialysis withdrawal for patients with end-stage kidney disease. Research design and participants: A qualitative research approach was used. Four mixed focus group interviews were conducted with renal physicians (5) and nurses (17) in Sweden. Qualitative content analysis was used to analyse data. Ethical considerations: Ethical approval was obtained (Dnr 2014/304-31). Findings and discussion: Findings illuminated multi-faceted, intertwined processes encompassing healthcare professionals, patients, and family members. The analysis resulted in four themes: Complexities of initiating end-of-life conversations, Genuine attentiveness to the patient's decision-making process, The challenge awaiting the family members' processes, and Negotiating different professional responsibilities. Findings showed complexities and challenges when striving to provide good, ethical care which are related to beneficence, nonmaleficence, and self-determination, and which can give rise to moral distress. Conclusion: There are ethical challenges and strains in the dialysis context that healthcare professionals may not always be prepared for. Supporting healthcare professionals in not allowing complexities to hinder the patient's possibilities for shared decision-making seems important. An open and continual communication, including family meetings, from dialysis initiation could serve to make conversations involving decisions about hemodialysis withdrawal a more natural routine, as well as build up a relationship of trust necessary for the advance care planning about the end of life. Healthcare professionals should also receive support in ethical reasoning to meet these challenges and handle potential moral distress in the dialysis context.

  • 157.
    Axelsson, Linn
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att leva med en oinbjuden gäst: -en litteraturstudie om hur individer upplever multiple skleros2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk demyeliniserande sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet, CNS. MS är en relativt vanlig sjukdom och idag lever cirka 2 miljoner runt om i världen med sjukdomen, varav 18,000 i Sverige (Socialstyrelsen, 2016). Alla har sin individuella historia kring sitt insjuknande och hur de lär sig att hantera ett liv med sjukdomen.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur patienter upplever och hanterar Multipel Skleros.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes baserad på nio kvalitativa studier. Dessa analyserades enligt Evans (2002) beskrivande modell.

    Resultat. Resultaten kommer att presentera hur individer reagerar när de får diagnosen MS. Det kommer också beskriva vilka olika hanteringsstrategier tas till samt hur den drabbades familj upplever den nya situationen.

    Slutsats: Resultatet visar att individer upplever sjukdomen olika och tar till olika strategier för att hantera situationen. Det framkom också att patienten och dennes familj ofta känner sig försummade av vården och sällan upplever att de får den psykologiska stöttning som behövs och önskas. Vården av MS-patienter behöver därför utvecklas för att optimera det psykologiska stödet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Axelsson Pira, Helen
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Wallin, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi: Anestesisjuksköterskors perspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Every year millions of surgical procedures are performed worldwide. Surgery related injuries is a public health problem. Due to this problem, in 2008 the World Health Organization, WHO, published a checklist to ensure safer surgeries. The objective was to reduce the number of deaths associated with surgeries worldwide, by addressing important safety issues. Earlier studies have highlighted lack of compliance of the checklist. A Swedish study suggest the need for additional studies to confirm the results of earlier studies.

    Purpose: The purpose of this study was to investigate anesthesiology nurses’ opinions regarding the compliance of WHO’s checklist for safe surgeries.

    Method: The study was based on the results of a qualitative survey where 34 surveys were collected from three middle sized hospitals. Data analysis was performed according to Lundman and Hällgren-Graneheim’s qualitative content analysis procedure.

    Results: The study shows distinct lack of compliance of the checklist for safe surgery. The compliance of the checklist and the extent to which it is applied, is heavily dependent on the specific individuals included in the surgery team. Unclear responsibilities, local differences within surgery teams, and personal interpretations of the checklist, all affect the compliance of the checklist. Clear responsibilities and continuous education of the checklist both fall short.

    Conclusion: The results confirm earlier studies and emphasizes their clinical significance. The study concludes that even though there’s often lack of compliance, the actual implementation of the checklist, is often perceived as satisfying. The checklist is currently being reviewed and an updated edition with clear directives on areas of responsibilities, will be published during the summer of 2018.

    Keyword

    WHO’s checklist, registered nurse anesthetist's (RNA), compliance, qualitative survey

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 159. Backenius, Elin
    et al.
    Issal, Janet
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda unga vuxna och medelålders patienter i palliativ vård2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    AbstractBackground: The advanced palliative home-care has been increasing the last few years. For a good and safe care it´s important that the encounter with the patient is satisfying and the relatives feel participation. Empathy is the core to the nurse in palliative care and having an ability to familiarize themselves with the patient´s situation and with it achieve a professional approach. The nurse´s role is to cater to the physical, psychological, social and existential needs of the patient and relatives.Purpose: The purpose of the study was to illuminate the registered nurses´ experiences of care of young adults and middle-aged patients in palliative care.Method: Semi-structured interviews where completed with eight nurses and district nurses. The nurses worked in palliative home-care. The analysis was conducted using a qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in five categories; own feelings, relatives, the difficult conversation and encounter, prerequisites for the professional role and work satisfaction. Inadequacy, injustice, uncertainty, sorrow and fear turned out to be feelings registered nurses and district nurses experienced in the meeting with the younger patient in palliative care and the relatives. The nurse experienced it to be important to have self-awareness whilst conducting conversations with existential questions and to be able to initiate conversations was experience required. To be able to give a good and safe care to the family is a professional approach necessary by giving security, be compassionate, responsive and cope to give support. To be able to cope this and show force and strength is reflection and good teamwork with the colleagues of great importance.Conclusion: Reflection, guidance and education were factors of importance for the nurses´ care of the younger palliative patient. The nurses described their work with the patient and relatives as meaningful, engaging and developing.Key words: Content analysis, home-care, palliative care, qualitative content analysis the nurse´s experience.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Backlund, Marie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hannuksela Axelsson, Caroline
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Barnintensivvårdplatserna i landet är få och finns endast på fyra av landets sjukhus. Det innebär att ungefär hälften av de kritiskt sjuka barnen i behov av intensivvård vårdas på allmän intensivvårdsavdelning, där sjuksköterskornas främsta kompetensområde är vård av vuxna med begränsad erfarenhet av barns specifika fysiologiska, psykologiska och omvårdnadsmässiga behov. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av detta har studerats, men inte ur ett svenskt vårdsammanhang.

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning.

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. För att kunna ta del av sjuksköterskornas upplevelser genomfördes individuella semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012).

    Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i sju kategorier som bildade två teman; Försöka skapa trygghet i en otrygg situation samt Det komplexa vårdandet av barnet och dennes specifika behov. Att vårda ett kritiskt sjukt barn är något som skiljer sig från vården av en kritiskt sjuk vuxen och tillsammans med barnet som intensivvårdspatient kommer föräldrarna som även dem ska tas om hand. Intensivvårdssjuksköterskorna vårdar sällan barn, men när det sker upplever de en otrygghet på grund av otillräcklig erfarenhet kring allt vad vårdandet innebär. Graden av otrygghet påverkas av en rad faktorer, bland annat tidigare erfarenheter samt organisatorisk och kollegial stöttning.

    Slutsats: Att vårda ett kritiskt sjukt barn är en utmaning och svenska intensivvårdssjuksköterskor saknar ofta kunskap och erfarenhet för att kunna ta sig an denna utmaning med trygghet och självförtroende. De behöver få möjlighet till kompetensutveckling och stöd för deras egna och barnens välbefinnande.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Backåberg, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Video-supported Interactive Learning for Movement Awareness: a learning model for the individual development of movement performance among nursing students2016Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Aim:  The overall aim of this thesis was to explore the development of a video-supported interactive learning model for movement awareness among nursing students.

    Methods:  Study I was a cross-sectional survey regarding prevalence and impact of musculoskeletal symptoms (MSS) among nursing students. In the remaining three studies a learning model was developed and explored; II - the inter-personal interaction (qualitative content analysis), III - the students’ experiences of using the learning model (phenomenological hermeneutics), IV - the students’ learning processes (hermeneutic approach).

    Results: 143 of the 224 respondents in study I reported MSS during the previous 12 months and of those 91 reported impact on physical daily life activities. The odds ratio for reporting MSS study year 3 was 4.7 (95% CI: 2.1 – 10.7). Study II shows that the students’ movement awareness and self-analysis developed when encountering their own movement through video feedback. Studies III and IV show that the facilitator’s reflective and responsive approach appears to be essential in creating interaction and a permitting learning atmosphere. The students became emotionally and cognitively challenged and personally engaged, were motivated to change by discovering details in their movements and gained a greater understanding of the relationship between their own movements and current or risk for future MSS. They also experienced emotional, cognitive and bodily confusion, which was interpreted as a necessary step in the changing process.

    Conclusion: MSS among nursing students appears to be a problem and education regarding ergonomic movements and principles is suggested to be emphasized in the nursing curriculum. The video-supported learning model enabled encountering and discovering one’s own body and movement in different ways, which facilitated reflection and motivation for change, which was supported by the facilitator’s reflective approach. The learning model, which could contribute to multifactorial ergonomic interventions, could also support movement awareness and learning in practical learning situations within education and rehabilitation. Further research needs to study the model in different contexts and in relation to MSS prevention.

    Download full text (pdf)
    Sofia Backåberg, Doctoral Thesis (Kappa)
    Download (jpg)
    Front page
  • 162.
    Backåberg, Sofia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Gummesson, Christina
    Lund University.
    Brunt, David
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Rask, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Is that really my movement?: Students’ experiences of a video-supported interactive learning model for movement awareness2015In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10, article id 28474Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Health care staff and students have a great risk of developing musculoskeletal symptoms. One cause of this is heavy load-related work activities such as manual handling, in which the quality of individual work technique may play a major role. Preventive interventions and well-defined educational strategies to support movement awareness and long-lasting movement changes need to be developed. The aim of the present study was to explore nursing students’ experiences of a newly developed interactive learning model for movement awareness. The learning model, which is based on a life-world perspective with focus on inter-personal interaction, has been used with eleven undergraduate students from the second and final year. Each student participated in three individual video-sessions with a facilitator. Two individual interviews were carried out with each student during the learning process and one interview 12-18 months after the last session. The interviews were audio-recorded and transcribed verbatim and a phenomenological hermeneutic method inspired by Paul Ricoeur and described by Lindseth & Norberg was used to interpret the interviews and diary notes. The interpretation resulted in three key themes and nine sub-themes. The key themes were; Obtaining better preconditions for bodily awareness, Experiencing changes in one’s own movement and Experiencing challenges in the learning process. The interactive learning model entails a powerful and challenging experience that develops movement awareness. The experience of meaningfulness and usefulness emerges increasingly and alternates with a feeling of discomfort. The learning model may contribute to the body of knowledge of well-defined educational strategies in movement awareness and learning in for example preventive interventions and ergonomic education. It may also be valuable in other practical learning situations where movement awareness is required.

    Download full text (pdf)
    Is that really my movement? - Students’ experiences of a video-supported interactive learning model for movement awareness
  • 163.
    Banevi, Andrea
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Jonasson, Olga
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Patienters erfarenheter efter en akut hjärtinfarkt: En systematisk litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en livshotande och chockerande händelse vilket drabbar ungefär 32 000 svenska invånare varje år. Stigande ålder och sämre hälsa leder till att risken att drabbas av en hjärtinfarkt blir högre och behovet av vård blir större.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter efter en akut hjärtinfarkt.

    Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats.

    Resultat: Det fanns ett stort behov av individuellt stöd och hjälp att hantera konsekvenser efter hjärtinfarkten. Patienter uttryckte att det fanns behov av mer information från sjukvårdspersonalen om sina symptom, hjärtstatus, behandlingar och hjärtrehabilitering. Första året efter hjärtinfarkten var svårast och bidrog till en ny medvetenhet om livet och en realistisk syn på sitt tillstånd. Familj, vänner och andra med samma erfarenhet fick ökad betydelse i patienternas liv.

    Slutsats: Sjuksköterskan bör ha en förståelse för patientens erfarenheter av sin hjärtinfarkt för att utveckla omvårdnaden genom att individualisera patientens behov i efterförloppet genom att främja patientens hälsa.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 164. Barbabella, Francesco
    et al.
    Efthymiou, A.
    Lancioni, C.
    Döhner, H.
    Goodwin, F.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Andréasson, F.
    Salzman, D.
    Poli, A.
    Papa, R.
    Mackay, M.
    Lamura, G.
    Deliverable D3.1 Report on the web-based support specification2013Report (Other academic)
  • 165. Barbabella, Francesco
    et al.
    Efthymiou, A.
    Poli, A.
    Döhner, H.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lancioni, C.
    Annibali, M.
    Andréasson, F.
    Salzman, D.
    Papa, R.
    Yghemonos, S.
    Centola, F.
    Lamura, G.
    Deliverable D3.2 Publication of the final implementation of the web platform2015Report (Other academic)
  • 166.
    Barbabella, Francesco
    et al.
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria ; Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy .
    Hoffmann, Frédérique
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria.
    Rodrigues, Ricardo
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria.
    Schmidt, Andrea
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria.
    Chiatti, Carlos
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy.
    Fry, Gary
    University of Leeds, UK.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences. Swedish National Family Care Competence Centre (SNFCCC), Sweden.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences. Swedish National Family Care Competence Centre (SNFCCC), Sweden.
    Socci, Marco
    Polytechnic University of Marche, Italy ; Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy.
    Stückler, Andreas
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria.
    Széman, Zsuzsa
    Hungarian Academy of Science, Hungary.
    Widéhn, Nadja
    Swedish National Family Care Competence Centre (SNFCCC), Sweden.
    Lamura, Giovanni
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy ; European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria.
    Deliverable 3.6: Final report on the “Methodological Framework”2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report proposes a framework for Impact Assessment of ICT-enabled services to support informal carers, at family, organisational and national levels, and applies this framework to assess the evidence for impact in 12 cases from Europe and North America.

  • 167.
    Barbabella, Francesco
    et al.
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy.
    Poli, Arianna
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy;Linköping University, Sweden.
    Andréasson, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Swedish Family Care Competence Centre (NKA), Sweden.
    Salzmann, Benjamin
    Wir Pflegen, Germany.
    Lancioni, Cristina
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy.
    Papa, Roberta
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy.
    Efthymiou, Areti
    Eurocarers, Belgium.
    Lamura, Giovanni
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy.
    The effectiveness of a web-based psycho-social intervention for family carers of older people: a multicentre pilot study2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    AIMS. The goal of this study was to develop and test a new multilingual web platform for supporting family carers of older people by means of on-line information resources and peer and professional support.

    METHODS. A convenient sample of family carers was enrolled in three countries (Italy, Germany and Sweden) and could access services for 3 months. 94 family carers used the web platform. Data were collected through questionnaires and focus groups.

    FINDINGS. Active users were generally satisfied with support (information, advice, counselling) provided by moderators (social workers or psychologists) and peers. Usability and appropriateness were confirmed, although some refinements were suggested and users with low digital skills often needed technical support.

    CONCLUSIONS. The pilot study confirmed web-based support services can be a useful tool for family carers. Some challenges still exist for implementation in relation to digital skills required and users’ preferences on services at country level.

  • 168.
    Barbabella, Francesco
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Italian Natl Inst Hlth & Sci Ageing, Italy.
    Poli, Arianna
    Italian Natl Inst Hlth & Sci Ageing, Italy;Linköping University.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Swedish Family Care Competence Centre;Eurocarers, Berlin, Germany..
    Andréasson, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Swedish Family Care Competence Centre.
    Salzmann, Benjamin
    Italian Natl Inst Hlth & Sci Ageing, Italy;Wir Pflegen eV, Germany.
    Doehner, Hanneli
    Eurocarers, Germany;Wir Pflegen eV, Germany.
    Papa, Roberta
    Italian Natl Inst Hlth & Sci Ageing, Italy.
    Efthymiou, Areti
    Eurocarers, Germany;Cyprus Univ Technol, Cyprus.
    Valenza, Silvia
    Italian Natl Inst Hlth & Sci Ageing, Italy.
    Pelliccioni, Giuseppe
    Italian Natl Inst Hlth & Sci Ageing, Italy.
    Lamura, Giovanni
    Italian Natl Inst Hlth & Sci Ageing, Italy.
    Usage and Usability of a Web-based Program for Family Caregivers of Older People in Three European Countries: A Mixed-Methods Evaluation2018In: Computers, Informatics, Nursing, ISSN 1538-2931, E-ISSN 1538-9774, Vol. 36, no 5, p. 232-241Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    InformCare is a European Web platform that supports informal caregivers of older people by providing access to online information and professional and peer support. The aim of this study was to assess the usage and usability of a psychosocial Web-based program carried out in three European countries (Italy, Sweden, and Germany). A mixed-methods sequential explanatory design was adopted, comprising baseline and postintervention assessments, as well as combined thematic content analysis of results and focus group findings. A convenience sample of 118 caregivers was enrolled, of whom 94 used the services offered by the program at least once. The subsamples in the three countries used the platform in different ways, with a predominance of passive strategies (eg, seeking information and reading other people's comments) for Italian caregivers, and more active usage by Swedish and German caregivers. The usability assessment showed that the platform was perceived well by Italian and German caregivers, whereas technical problems affected the Swedish sample's experiences. Focus group data highlighted user satisfaction with the online support and reliability of the environment. Recommendations for practitioners are to ensure digital training for caregivers who have lower confidence in use of the Internet, to involve different healthcare professionals in the provision of professional support, and to adequately manage online community building.

  • 169.
    Barkow, Fanny
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Joel
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA PATIENTER MED PSYKISK OHÄLSA INOM SOMATIKEN: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp och kännetecknas av att personen har nedsatt förmåga att hantera sina känslor och upprätthålla samspel med andra människor. Den psykiska ohälsan räknas idag som ett av de stora folkhälsoproblemen och har ökat både i Sverige och internationellt. Ökningen av dessa sjukdomar i samhället har lett till en ökning av patienter med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Synen och attityden hos vårdaren gentemot patienten påverkar utformningen av vården. Tidigare forskning visar att både sjuksköterskor och patienter upplever svårigheter då patientgruppen vårdas inom somatiska vårdenheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa allmänsjuksköterskans upplevelser att vårda patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Metod: Metoden var en intervjustudie av kvalitativ ansats vilket gav möjlighet att beskriva och få en fördjupad förståelse för upplevelser. Sammanlagt intervjuades åtta allmänsjuksköterskor. Resultat: Sjuksköterskorna berättade om varierande upplevelser vid vårdandet av patienter med psykisk ohälsa som sammanställdes i följande kategorier; Kunskap, arbetsbelastning och sjukdomstillstånd. Slutsats: Resultatet av studien visar på ett behov av förbättringar i sjuksköterskors arbetsförhållanden samt ökad kunskap inom området för att kunna bedriva en så god vård som möjligt. För att lyckas med detta krävs mer utbildning och bättre förutsättningar för sjuksköterskan, både miljömässigt och resursmässigt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Barnesjö, Sofia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mattsson, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    VAD HÄNDER NÄR HJÄRNTUMÖREN ÄR BESEGRAD?: - En litteraturstudie om livskvalitéten efter en hjärntumör i unga år.2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år drabbas drygt 300,000 barn av cancer i världen och en av de vanligaste sorterna är hjärntumör. Sjukdomen och dess behandling kan påverka barnets uppväxt och sociala liv. Förutom de svåra symtom hjärntumören kan orsaka under sjukdomen kan den tillsammans med behandlingen även ge senkomplikationer som påverkar hela livet. Hjärntumören, dess behandling och senkomplikationer kan påverka överlevarnas livskvalité på flera olika sätt.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar livskvalitéten för personer som överlevt hjärntumör i unga år.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Materialet analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys.

    Resultat: Efter att ett barn överlevt en hjärntumör drabbas det ofta av komplikationer som påverkar det vardagliga livet. De upplevde olika typer av fysiska, psykiska, sociala och existentiella förändringar som både kunde vara till det positiva och negativa. Överlevarna kände bland annat olika typer av utanförskap men också en tacksamhet över livet. Resultatet presenteras i fyra kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna blev; Kroppsliga, kognitiva och emotionella förändringar, Relationer till närstående, Hinder och utmaningar och Stärkt av erfarenheter.

    Slutsats: De två mest oväntade delarna av resultatet var omfattningen av utanförskap och att livskvalitén kunde upplevas som bättre än innan sjukdomen. Författarna anser att ämnet cancer behöver normaliseras och att ingen ska behöva kämpa ensam mot cancern.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 171.
    Barrientos, Christian
    et al.
    Norrtälje Hospital, Sweden.
    Holmberg, Mats
    Mälardalen University, Sweden;Sörmland County Council, Sweden .
    The care of patients assessed as not in need of emergency ambulance care: registered nurses' lived experiences2018In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 38, p. 10-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to describe the care of patients assessed as not in need of emergency ambulance care, from Registered Nurse's lived experiences.

    Background: Non-emergency patients in need of ambulance care are described as vulnerable and patients in ambulance care have earlier been found to be dependent on the Registered Nurse. However, little is known about the care of non-emergency patients in the ambulance setting, from the perspective of Registered Nurses.

    Methods: A reflective lifeworld research design was chosen. Five Registered Nurses with experience of ambulance care were individually interviewed.

    Results: The result reveals the essence of the phenomenon as a desire to provide good care in an on-going struggle between one's own and others' expectations. Three meaning constituents emerged in the description; Being in a struggle between different expectations, Being in a questioned professional role, and Being in lack of support and formal directives.

    Conclusion: Registered Nurses' care for patients assessed as not in need of emergency ambulance care, is a complex struggle between different expectations. This may be related to the encounter between the nurse's and the patient's lifeworld.

  • 172. Barrientos, Christian
    et al.
    Holmberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    The care of patients assessed as not in need of emergency ambulance care: the perspective of registered nurses2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Non-emergency patients are described as vulnerable and in need of being taken seriously in the ambulance care. Ambulance care has a natural and obvious focus onemergency medical care. Research has found patients as being dependent of the RegisteredNurse (RN) in the ambulance care. This is experienced as putting the life into the hands of the RN. RNs in the ambulance care encounter those patients on daily basis, and there is a need ofdeepened knowledge based on their experiences.

    Aim: The aim was to describe the care of patients assessed as not in need of emergencyambulance care, from RNs' lived experiences.

    Methods: The study had a qualitative design. A reflective lifeworld research method was usedand five RNs in the ambulance service were individually interviewed.

    Results:The general structure of the phenomenon is described in the essence together with thedescription of the meaning constituents.The essence of the phenomenon is a desire to providegood care in an on-going struggle between one's own and others' expectations. Three meaning constituents emerged; 'Being in a struggle between different expectations', 'Being in aquestioned professional role', and 'Being in lack of support and formal directives'.

    Conclusion: RNs' care for patients assessed as not in need of emergency ambulance care, is alonely struggle between different expectations and related to the encounter between thepatient's and the RN's lifeworld. This study calls for developing care-strategies and interventionsin order strengthen and support RNs in this care.

  • 173.
    Basic, Edina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Wendel, Ellinor
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    "Nej tack, jag åt precis.": En litteraturstudie om unga kvinnors levda erfarenheter av anorexia nervosa och vården kring sjukdomen.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa innebär att individen svälter sig för att bli smal. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor i åldern tretton till tjugofem. På grund av skev självbild är det svårt att nå fram till henne, därför förekommer det att hon motsätter sig vård. Sjuksköterskans roll är viktig i vårdandet för att ge motivation och för att skapa tillit i vårdrelationen.

    Syfte: Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors levda erfarenheter kring sjukdomen anorexia nervosa, samt deras erfarenhet av vården.

    Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har gjorts med hjälp av bloggar som letades fram via sökmotorerna Google och Twingly. Datan granskades enligt en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade återkommande kategorier; Sjukdomen isolerar psykiskt, självkontrollen förloras till sjukdomen samt vården är räddningen för många.

    Gemensamt förekommande ångest, lögner och självhat resulterade i lidande för individen. Informanterna isolerade sig på grund av nedsatt självkänsla. Ödmjukhet resulterade i en vilja att vårdas.

    Slutsats: Informanterna upplevde att sjukdomen hade begränsat dem i vardagen fysiskt och isolerat dem från omgivningen. Olika vårdares behandlingar hade till största del gynnat informanterna i deras väg mot tillfrisknande. Individuella behandlingar som använts har varit bland annat matscheman, stöd och olika rutiner under begränsad tid.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 174.
    Beck, Simon
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hur sjuksköterskor kan stödja anhöriga i sorg2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det är en svår upplevelse att förlora en anhörig. Sorgen kan medföra ett känslomässigt lidande och en påfrestning på hälsan. Sjuksköterskor ställs ofta inför den svåra situation som det innebär att möta anhöriga till avlidna patienter och många känner sig inte bekväma med uppgiften. Detta resulterar i att anhöriga inte alltid får det stöd de önskar eller behöver vilket kan öka lidandet. Vi beskriver i denna systematiska litteraturstudie vad sjuksköterskan kan göra för att stödja anhöriga i sorgeprocessen. Två övergripande teman framträdde stöd i mötet och stöd i organisationen. Genom att skapa god relation, med ärlighet, omtanke och vänlighet, och ha samtalet i fokus kan sjuksköterskan stödja den anhörige initialt i mötet. Samtalet kan även vara ett redskap för att bedöma behov så att varje individ kan få ett optimalt stöd. Resultatet visade även att organisationen kan stötta sjuksköterskan i arbetet att stödja anhöriga genom att ha klara rutiner, god samverkan (mellan olika instanser) och ge utbildning. Denna studies resultat har uppbackning av tidigare teorier och forskning inom ämnet. Dock kvarstår det faktum att sörjande fortfarande inte upplever att de får ett tillräckligt stöd. Fortsatt forskning för att utreda varför teoretisk kunskap inom detta område inte praktiskt tillämpas behövs.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 175.
    Becker, Petra
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Påverkan av neuropsykiatrisk utredning för vuxna med ADHD - upp till ett år efter utredning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    Background: Previous studies show that ADHD is associated with lower educational attainment, lower level of employment and increased risk for stressful life events. No previous studie was found that compared conditions before and after diagnosis was set. The aim of this study was to examin if a neuropsychiatric diagnostic assessment and support afterward had any impact on the life situation for adult persons with ADHD regarding occupational outcome, economical status and social support.

    Method: A sample of 214 adults participated in the study. Data were collected from the participants’ medical records. Statistical analyses were applied to identify possible changes before and after a neuropsychiatric examination.

    Results: Changes were seen in occupational outcome, economical outcome and in the help received from the community before and after the examination.

    Conclusions: Neuropsychiatric examinitions starts a process that could lead to a better socialeconomical situation for the person with ADHD.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Beernaert, Kim
    et al.
    Vrije Univ Brussel, Belgium ; Univ Ghent, Belgium.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Bracke University College ; Karolinska Institutet.
    Furst, Carl Johan
    Lund University.
    Nyberg, Tommy
    Karolinska Institutet ; Univ Cambridge, UK.
    Steineck, Gunnar
    Karolinska Institutet ; Sahlgrens Academy.
    Bylund Grenklo, Tove
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Karolinska Institutet.
    Distrust in the End-of-Life Care Provided to a Parent and Long-Term Negative Outcomes Among Bereaved Adolescents: A Population-Based Survey Study2017In: Journal of Clinical Oncology, ISSN 0732-183X, E-ISSN 1527-7755, Vol. 35, no 27, p. 3136-3142Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose Previous research shows that the death of a parent places children at risk for a number of negative outcomes. The role of trust in health care at the end of life has been acknowledged as crucial for patients and adult family members. However, the consequences of children's distrust in the care provided to their parents remain unknown. Therefore, we investigated the negative long-term outcomes of cancer-bereaved sons' and daughters' distrust in the care that was provided to a dying parent. Methods We used a population-based nationwide survey to investigate self-reported distrust in the care provided and possible negative outcomes in 622 (73%) participants who had lost a parent as a result of cancer 6 to 9 years earlier, at ages 13 to 16 years. All participants were 18 years or older at the time of the survey. Results In those who reported no or little trust (ie, distrust) in the health care provided to their dying parents, we found statistically significantly higher risks of various negative outcomes at the time of survey: bitterness toward health care professionals for not having done everything that was possible (crude risk ratio [RR], 3.5; 95% CI, 2.3 to 5.1) and for having stopped treatment (RR, 3.4; 95% CI, 2.1 to 6.0), self-destructiveness (eg, self-injury [RR, 1.7; 95% CI, 1.2 to 2.4]), and psychological problems (eg, moderate to severe depression according to the Patient Health Questionnaire-9 [RR, 2.3; 95% CI, 1.5 to 3.5]). Conclusion In cancer-bereaved former adolescents, distrust in the health care provided to the dying parent is associated with a higher risk of negative long-term outcomes. The health care professionals involved in this care might play an important role in safeguarding the trust of adolescents.

  • 177.
    Benderix, Ylva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom2015In: Pediatrisk omvårdnad / [ed] Inger Hallström & Tor Lindberg, Stockholm: Liber, 2015, 2, p. 338-344Chapter in book (Other academic)
  • 178.
    Benderix, Ylva
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Almqvist, Ann-Mari
    Andersson, Åsa
    Bengtsson, Elisabeth
    Björk, Maria
    Birgersson, Petra
    Bramhagen, Ann-Cathrin
    Bredlöv, Britt
    Broberg, Malin
    Danielsson, Pernilla
    Drevenhorn, Eva
    Edwinsson-Månsson, Marie
    Ervander Grandinsson, Inger
    Falk, Ann-Charlotte
    Forsner, Maria
    Gelander, RS
    Gothefors, Leif
    Gånemo, Agneta
    Barn med neuropsykiatriskt funktionshinder2009In: PEDIATRISK OMVÅRDNAD / [ed] Inger Hallström & Tom Lindberg, Stockholm: LIBER , 2009, p. 309-315Chapter in book (Other academic)
  • 179.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Eklund, Ebba
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Patienters upplevelser vid amyotrofisk lateralskleros2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en svårdiagnostiserad och ovanlig sjukdom som påverkar patientens hela tillvaro. Till följd av det snabba sjukdomsförloppet utsätts patienten för en stor omställning på kort tid. Det skapar starka känslor i relation till förändringarna i kroppen och till omgivningen. 

    Syfte: Beskriva patienters upplevelse vid amyotrofisk lateralskleros.

    Metod: Genom en allmän litteraturöversikt har resultatet från sju kvalitetsgranskade artiklar analyserats och sammanfattats till ett nytt resultat. Artiklar från Cinahl och Pubmed har analyserats och sammanfattas för att forma ett resultat. Vid sökning efter artiklar har systematisk sökstrategi använts samt manuell sökning. Efter dataanalys har teman och subteman utformats. 

    Resultat: Teman som presenteras är: tappa fotfästet, lidande, relationernas inverkan på patienten och vägen vidare. Samt två subteman: ensamhet och tankar om åldrande. Många patienter beskrev att insjuknandet gav en känsla av förlorad kontroll och att de fysiska förändringarna var svårhanterliga. Symtom av sjukdomen skapade bland annat lidande, oro och kontrollförlust. Delaktighet för närstående var essentiellt för patienten. Att identifiera sig som sjuk var många gånger svårt. Olika strategier användes för att anpassa sig till den nya situationen.

    Slutsats: Att få diagnosen ALS upplevdes olika beroende på patientens livssituation. Under sjukdomens utveckling förändrades bland annat personens identitet och det uppstod olika känslor. Bland annat upplevdes förlust av kontroll som en svår del av sjukdomen men det beskrivs också att strategier kunde hjälpa patienten att hantera den nya tillvaron.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Bengtsson, Kajsa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Bäckström, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Strandh, Josefina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att vänta på att någon ska dö: En systematisk litteraturstudie om patienters upplevelse av att vänta på en hjärt- eller lungtransplantation.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 181.
    Bengtsson, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Svensson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Faktorer som stör sömnen på sjukhus: Vad är det som stör det patienterna bör?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov hos människan. Om sömnen är bristfällig blir konsekvenserna för patienter en ofullständig återhämtning både fysiskt och psykiskt vilket resulterar i en försämrad läkningsprocess och nedsatt välbefinnande. Enligt Hendersons teori har sjuksköterskan som omvårdnadsansvar att tillgodose patienters behov och därmed också främja sömnen. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som inverkar negativt på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökningen resulterade i nio artiklar vilka analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån kommande faktorer som vårdmiljön såsom ljud, ljus och rumstemperatursamt faktorer relaterat till sjuksköterskans omvårdnadsarbete inverkade negativt på patienters sömn. Även inifrån kommande faktorer som psykiska faktorer och fysiska faktorer inverkade negativt. De psykiska faktorerna innebar bland annat oro och depressiva tankar medan de fysiska faktorerna visade sig vara relaterade till bland annat smärta och inaktivitet under dagen. Slutsats: Både faktorer i sjukhusmiljön och faktorer härstammande från patienterna själv inverkade negativt på sömnen. Målet för sjuksköterskans omvårdnadsarbete är att främja patienters hälsa, både psykiskt och fysiskt. Genom att tillämpa individanpassad omvårdnad kan sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienter att sova.

    Nyckelord: störd sömn, behov, negativt inverkande faktorer, sjukhus

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 182.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Lönnvik, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    I VILKEN OMFATTNING UTFÖRS DEN BASALA HYGIENEN AV RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR?: Finns det faktorer som främjar eller hindrar utförandet?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 183.
    Bengtsson, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Maka/makes eller sambos upplevelser av att vårda en   närstående med demenssjukdom i hemmet  – En litteraturöversikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet äldre som drabbas av demenssjukdom i Sverige ökar och därmed antalet anhörigvårdare. Demenssjukdom är en progressiv sjukdom och går inte att bota. Anhörigvårdare upplever en förändrad livssituation och ökande påfrestning när de vårdar en närstående med demenssjukdom i hemmet.

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva maka/makes eller sambos upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet.

    Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, där nio vetenskapliga artiklar analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Anhörigvårdarnas liv förändrades av att vårda en närstående med demenssjukdom. Relationer och roller påverkades av den demenssjukes allt större vårdbehov men även av hur deras relation varit tidigare. Anhörigvårdarna använde sig av olika strategier och förhållningssätt för att hantera sin vardag och skapa en känsla av kontroll. Många anhörigvårdare ansåg att de själva var bäst lämpade att vårda sin närstående med demenssjukdom i hemmet.

    Slutsats: Anhörigvårdarnas livssituation påverkades i hög grad av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet. Tidigare kärleksfull relation eller bemästringsstrategier kan minska deras lidande. Att ha kunskap och vara lyhörd för anhörigvårdares problem och behov kan hjälpa sjuksköterskan att lindra lidande och öka välbefinnandet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 184.
    Benitez, Andrea
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Qureshi, Shahzad
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att leva med depression efter stroke: - En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När en människa drabbas av stroke innebär det plötsliga förändringar för individens vardagliga liv. Det är inte bara fysiska komplikationer som kan uppstå, utan en tredjedel av personer som drabbas av stroke drabbas även av efterföljande depression. Poststroke depressionen utvecklas vanligtvis vid patientens hemkomst då förändringarna blir tydligt märkbara för patienten.

    Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens erfarenheter av att leva med depressiva symtom/depression efter stroke. 

    Metod: En litteraturstudie som inkluderat 11 artiklar, där två artiklar var kvalitativa, sju kvantitativa och två mixed method. 

    Resultat: I resultatet identifierades två kategorier och fem underkategorier. De huvudsakliga resultaten som framkom var att patienter som drabbas av depression efter stroke upplevde att depressionen påverkar dem både fysiskt och psykiskt. Upplevelser som att känna sig isolerad, fångad, otillräcklig och värdelös var tydligt. Förutom den psykiska påverkan visades även poststroke depression ha en påverkan på patientens dagliga aktivitet. 

    Slutsats: Att drabbas av depressiva symtom/depression efter stroke har en stor inverkan på patienten. Genom att belysa patientens erfarenhet av detta har det skapats en ökad förståelse och kunskap för de konsekvenser depressiva symtom/depression kan ge. Den ökade förståelsen kan användas som ett verktyg av sjuksköterskan för att snabbt identifiera och kunna hindra poststroke depression.

    Download full text (pdf)
    Att leva med depression efter stroke
  • 185.
    Bennesved, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ernstsson, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att stå ensam bredvid: En intervjustudie om föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia Nervosa2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa är en självförvållad bantningsform, “självsvält” som karaktäriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar främst flickor i tonåren. Tidigare forskning visade på att föräldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfälligt stöd och information från sjukvården samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  Föräldrarna upplevde även att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social påverkan på deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation.

    Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsätt som är baserad på fem ostrukturerade intervjuer med en öppen fråga. Strategiskt- och bekvämlighetsurval användes. Intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: Resultatet visade på sex olika kategorier; föräldrars betydelse i vården kring sitt sjuka barn, föräldrars upplevelse av sjukvårdens betydelse, föräldrars upplevelser av känslor under sitt barns sjukdomstid, sjukdomens påverkan på föräldrarnas liv och föräldrarnas upplevelse av stöd

    Slutsatser: Föräldrarna saknade information och stöd från vården vilket resulterade i att stor börda lades på föräldrarna som sitt barns primära vårdare. Detta sågs öka den stress som föräldrarna kände och i kombination med de känslor som föräldrarna upplevde resulterade det i psykisk ohälsa hos dem

    Download full text (pdf)
    Att stå ensam bredvid
  • 186.
    bensusan, cyril
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    kulmala, louise
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Fysisk aktivitet och dess betydelse för livskvalitet vid kronisk hjärtsvikt hos vuxna: En systematisk litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.

    Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.

    Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.

    Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.

    Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 187.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hopp2013In: Palliativ vård: begrepp & perspektiv i teori och praktik / [ed] Birgitta Andershed, Britt-Marie Ternestedt och Cecilia Håkanson, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, 1, p. 261-268Chapter in book (Other academic)
  • 188.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hopp2012In: Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik / [ed] Lena Wiklund Gustin och Ingegerd Bergbom, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, 1, p. 239-248Chapter in book (Other academic)
  • 189.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hälsostödjande familjesamtal2013In: Palliativ vård: begrepp & perspektiv i teori och praktik / [ed] Birgitta Andershed, Britt-Marie Ternestedt & Cecilia Håkanson, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, 1, p. 453-464Chapter in book (Other academic)
  • 190.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hagberg, Margaretha
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University, Sweden.
    Hälsostödjande familjesamtal2017In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, p. 65-86Chapter in book (Other academic)
  • 191.
    Benzein, Eva
    et al.
    University of Kalmar, eHealth Institute, School of Human Sciences, University of Kalmar,.
    Hagberg, Margaretha
    University of Kalmar, eHealth Institute, School of Human Sciences, University of Kalmar,.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå Universitet.
    Familj och sociala relationer.2009In: Omvårdnadens grunder / [ed] Öhlén J. & Friberg F, Studentlitteratur AB, 2009, p. 65-84Chapter in book (Other academic)
  • 192.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hagberg, Margaretha
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University, Sweden.
    Relationen mellan familj och sjuksköterska - ett systematiskt förhållningssätt2017In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, p. 53-64Chapter in book (Other academic)
  • 193.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hagberg, Margaretha
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University, Sweden.
    Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad2017In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, p. 33-52Chapter in book (Other academic)
  • 194.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hagberg, Margaretha
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University, Sweden.
    Varför ska familjen ses som en enhet?2017In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, p. 27-32Chapter in book (Other academic)
  • 195.
    Benzein, Eva
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Johansson, Pauline
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Utvärdering av PRIVO:s verksamhet: slutrapport 2004-05-202004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns idag ett stort antal palliativa rådgivningsteam. En av deras huvudsakliga uppgifter är att genom råd, stöd och utbildning höja kompetensen hos de primära vårdgivarna avseende förhållningssätt och behandling inom palliativ vård. Med denna målsättning startade år 1998 det palliativa rådgivningsteamet i Västervik, Vimmerby och Oskarshamn (PRIVO), i form av ett projekt, som sedan permanentades.

    Syftet med denna rapport är att utvärdera PRIVO:s verksamhet, som en uppföljning av tidigare utvärdering år 2000. Datainsamlingen omfattar statistiska data, enkäter till primära vårdgivare inom landstingets öppen- och slutenvård, privat öppenvård samt kommuner. Intervjuer har genomförts med patienter och familjemedlemmar, samt PRIVO:s medlemmar.

    Enkäten, som skickades ut till 89 arbetslag, efterfrågar kommunikationsvägar, teamets tillgänglighet och service, genomförande och effekter av teamets insatser, samt synpunkter om förbättringar av teamets fortsatta verksamhet. Enkäten besvarades tillsammans i arbetslagen med så många yrkeskategorier som möjligt närvarande. Svar inkom från 71 arbetslag (80 %), vilket omfattar totalt 291 personer. Beräkningar har gjorts med dataprogrammet SPSS. Familjeintervjuerna var semistrukturerade och omfattade patienternas (n=8) och familjemedlemmarnas (n=12) upplevelser av den erhållna vården, samt PRIVO:s insatser. Intervjuerna med teamets medlemmar omfattade arbetssätt, kvalitetssäkring och målsättning, intern funktion, kompetensutveckling, marknadsföring, extern samverkan, utbildning samt dokumentation och informationsöverföring. Samtliga intervjuer bandades, skrevs ut ordagrant och analyserades genom att sortera och gruppera dess innehåll.

    Från och med september år 2003 arbetar samtliga teammedlemmar heltid; en läkare och tre sjuksköterskor. Utbildning till de primära vårdgivarna har omfattat 470 timmar och totalt inkluderat 3585 vårdpersonal under tiden 2001 - 2003. Antal personer och utbildningstillfällen har successivt minskat under perioden. Totalt gjordes 718 nyinskrivningar vid PRIVO under åren 2001 - 2003 och under samma period avled totalt 598 patienter. Av de med känd önskan att dö hemma var det 72% som faktiskt dog i hemmet. Antalet besök gjorda av teamets läkare och sjuksköterska tillsammans har ökat markant från 110 besök år 2001, till 275 besök år 2003. Ökningen består av flera besök på vårdavdelningar (från 45 till 117) och i eget boende (från 49 till 152), medan besöken i de särskilda boendena minskat från 16 till sex.

    Resultatet av enkäten påvisade en klar förbättring, avseende hur de primära vårdgivarna uppfattar PRIVO:s verksamhet, jämfört med utvärderingen år 2000. Den största förbättringen avser hur snabbt personalen får det stöd de efterfrågar och att PRIVO är lättillgängliga. De primära vårdgivarna anser att patienterna fått bättre vård och behandling sedan PRIVO kopplats in, främst när det gäller symtomlindring. En stor majoritet ansåg att teamet även i fortsättningen ska arbeta konsultativt, även om undantag kan göras i speciella situationer. Så gott som samtliga arbetslag ansåg att PRIVO ska fortsätta sin verksamhet och de efterfrågade fortsatt kontinuerlig utbildning. Enligt de primära vårdgivarna är det bästa sättet att utveckla den palliativa vården att höja kompetensnivån hos all personal med generella utbildningsinsatser och genom att utbilda palliativa ombud.

    Familjerna upplevde att vården i stort fungerade bra vad det gäller det fysiska omhändertagandet, men ansåg att det psykosociala och existentiella stödet var bristfälligt. PRIVO utgjorde en stor trygghet för familjerna då de var lättillgängliga och vården ansågs förbättrad efter att teamet kopplats in, framför allt vad det gäller smärtlindring. De patienter som hade en så kallad morfinpump, ansåg systemet som sårbart och upplevde otrygghet, då de primära vårdgivarna inte har kunskap om hur de ska skötas. Familjerna hade svårt att fullt ut förstå PRIVO:s roll och samverkan med andra vårdgivare. Familjemedlemmarna beskrev att de inte blev 'sedda', varken av vården i stort eller av PRIVO:s medlemmar, avseende deras välbefinnande och behov av stöd. Familjerna var i allmänhet osäkra på om de kunnat påverka den egna vården och de ansåg att de saknade information om sjukdomen och om tillgängliga resurser.

    PRIVO:s medlemmar gav uttryck för en stor arbetsbelastning och svårigheter att dra gränser för hur mycket de ska 'ta på sig'. Det konsultativa arbetssättet är visserligen mer inarbetat nu än vid utvärderingen år 2000, men inte ovillkorligt självklart för alla medlemmar i teamet. De olika geografiska förutsättningarna var, enligt teammedlemmarna, en orsak till att de inte arbetar helt lika. Samtliga trivdes med sitt arbete, som upplevdes intressant och utvecklande, men krävande. Samtliga ansåg att kompetensen hos de primära vårdgivarna ökat samtidigt som utbildningsbehovet aldrig sinar. Patienternas valfrihet av vårdnivå ansågs begränsad med anledning av för liten eller undanhållen information och otillräckliga resurser.

    Utvärderingen visar att de flesta rekommendationer från föregående utvärderingstillfälle är mer eller mindre uppfyllda. PRIVO utför ett mycket gott arbete och är uppskattade av patienter, familjemedlemmar och primära vårdgivare, oavsett vårdverksamhet. För framtida verksamhet är det dock viktigt att PRIVO skapar enighet i teamet om deras roll och arbetssätt och gör detta tydligt, så att adekvat information kan ges framför allt till familjerna. Idag kan flera av teamets medlemmar nås utanför dagtid/vardagar, vilket å ena sidan är till gagn för primära vårdgivare och familjer,men som å andra sidan måste ifrågasätts. En orsak till den ökade tillgängligheten är att primära vårdgivare och familjer inte klarar av de så kallade morfinpumparna, om något 'krånglar'. Det är stor risk att teamet hamnar i en negativ spiral; ju mer tillgängliga teamet är, desto mer krav på ytterligare tillgänglighet kommer att krävas av primära vårdgivare, patienter och deras familjemedlemmar. Det kan till och med ifrågasättas om avancerad teknisk utrustning ska användas så länge de primära vårdgivarna inte har den kunskap som behövs för att kunna sköta den. Ett sätt att förhindra den negativa spiralen är att teamet intensifierar utbildningen för primära vårdgivare i medicinsk teknik, så att sårbarheten i vården minskas när PRIVO:s medlemmar ej är tillgängliga. Det är uppenbart att teamet behöver prioritera kunskaper avseende psykosociala och existentiella frågor samt uppmärksamma familjemedlemmars behov för att kunna genomföra steg två i utbildningspaketet till de primära vårdgivarna. Teamets kvalitetssäkring måste systematiskt utvecklas och PRIVO:s dokumentation bli mer fokuserad, tillgänglig och användarvänlig.

    Med dessa åtgärder kan PRIVO:s fortsatta verksamhet vara till stor gagn för både primära vårdgivare, patienter och familjemedlemmar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 196.
    Benzein, Eva
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, Vårdhögskolan i Växjö.
    Johansson, Pauline
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, Vårdhögskolan i Växjö.
    Saveman, Britt-Inger
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, Vårdhögskolan i Växjö.
    The significance of families in nursing care2005In: 7th International Family Nursing Conference: Opening Spaces: Inviting Dialogue in Family Nursing, 2005Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of thé study was to investigate Swedish nurses1 attitudes to thé significance of families in nursing care. Method: An instrument (FAMBO), based on a research literature review, was developed by thé researchers. The instrument consists of 60 items about nurses' attitudes to thé significance of families in nursing care, i.e. for thé patients, thé family members and for thé nurses. The items include nurses' thoughts, feelings and actions in relation to, for example, engagement, communication, information and family resources. During May 2004, thé questionnaire was posted to 1000 nurses randomly sampled from The Swedish Association of Health Professionals' list of members, excluding administrators, teachers and retired nurses. After two reminders, we received 709 instruments, of which 50 were unanswered. The response rate was 66% (n = 659). The analysis, descriptive and analytic statistics, has just begun (Nov, 2004). The study is a co-operation between Kalmar University and The Swedish Association of Health Professionals. Results: At thé conférence, nurses' attitudes to thé significance of families in nursing care will be presented, for example, in relation to âge, organizational form and in relation to nurses' areas of work. Conclusion: The resuit of this study will be a part of thé foundation for further development of family nursing in Sweden.

  • 197.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Olin, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Persson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    ‘You put it all together’: families' evaluation of participating in family health conversations2015In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, no 1, p. 136-144Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims and objectives

    To evaluate the Family Health Conversations from the perspective of families living with chronic illness.

    Methodological design and justification

    This study has a descriptive qualitative design using semi-structured evaluative family interviews and conventional content analysis.

    Ethical issues and approval

    The study was approved by a Regional Ethical Review Board.

    Research methods

    Family Health Conversations were used as an intervention with 14 families living with chronic illness. The outcome measures consisted of evaluative family interviews.

    Results

    Families' experiences of the conversations embraced their structure and the interactions with the conversation leaders. All families were satisfied with the conversations, pointing to the importance of having them early in the illness process. The opportunity to talk with someone outside the family was strongly emphasised as promoting well-being. The experienced significance of the conversations was captured in four categories: creating a whole picture, that is, being given the opportunity to listen to other family members' experiences and fill in potential memory gaps; making the situation manageable, that is, receiving support from other participants in order to handle problems and gain control; facilitating healing, that is, being able to tell their story about what had previously been ‘the unspeakable’; and strengthened family cohesion, that is, increased understanding for each other's experiences, thus bringing family members closer together.

    Study limitations

    Most families were partners, which could possibly limit transferability of the findings to families constituted by couples.

    Conclusions

    Family Health Conversations should be offered as a part of standard care shortly after diagnosis and at various transitions in life.

  • 198.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Persson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University, Sweden.
    Syrén, Susanne
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Metoder inom familjecentrerad forskning2017In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, p. 107-122Chapter in book (Other academic)
  • 199.
    Benzein, Eva
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Hope within cancer patients undergoing palliative care: A systematic literature review2000In: Recent Advances and Research Updates in medicine, Vol. 1(1), p. 89-96Article in journal (Refereed)
  • 200.
    Berensson, Camilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Andersson, Maja
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att vara sjuksköterska i mötet med suicidala handlingar: En kvalitativ litteraturstudie ur sjuksköterskans perspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Suicid är idag ett stort samhälls- och folkhälsoproblem och den största dödsorsaken hos människor i åldern 15–29 år. Sjuksköterskan behöver inneha en stor kompetens för att bemöta suicidala patienter. Sjuksköterskan ska kunna stödja och ha en förståelse för patienten. Varningstecken och signaler som kan leda till ett suicidförsök samt egna känslor som kan uppkomma i mötet ska uppmärksammas.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av det vårdande mötet med suicidala patienter.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskans upplevelser sammanställdes i tre kategorier med åtta underkategorier. De kategorier som framkom var; Känslosamma utmaningar, växa i sin yrkesroll och behov av kunskap och kompetens.

    Slutsats: Sjuksköterskan upplever sig oförberedd inför mötet med suicidala patienter. Sjuksköterskan bör ha god kompetens inom området, men de brister som finns leder till ett lidande för sjuksköterskan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 2140
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf