lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 605
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Elmström, Christian
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Om jag visste betygskriterierna skulle jag eventuellt sträva mer efter dem": En studie om elevers inställning till betygskriterierna i Idrott och Hälsa2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet. Lärare i de olika årskurserna anser att de haft noggranna genomgångar av kriterierna med sina elever men elevernas beskrivningar av kriterierna säger något annat. Elevernas beskrivningar av kriterierna visar på en grov misstolkning av vad som är kriterier och vad som är förutsättningar. När lärare tillfrågas om de tror att deras elever kan beskriva kriterierna svarar samtliga Nej, de misstänker att eleverna lägger all vikt vid prestationer och närvaro.

  • 152.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköping university.
    Närvänen, Anna-Liisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Studies.
    Children's Own Perspectives on Participation in Leisure-time Centers in Sweden2016In: American Journal of Educational Research, ISSN 2327-6150, Vol. 4, no 6, p. 496-503Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article presents a study conducted at two different leisure time centers (LTCs) in Sweden. LTC is a voluntary after-school setting that according to the national curriculum should support for example development of values and children’s social skills. The analysis is a part of a larger action research project comprising various research issues relating to LTCs. The present article focuses on the democratic objective of LTCs. The Swedish educational system, of which LTCs form a part, is considered to be rights-based with reference to the United Nations Conventions on the Rights of the Child. The national curriculum stresses citizenship education, and both schools and LTCs are considered venues where children should have the opportunity and ability to practice democracy in their everyday activities. The point of departure in the theoretical framework is children’s participation and agency. This article focuses on data gathered through ‘drawing and talking with children’ that reveals children’s perspectives as to their own participation at LTCs. A total of 19 children participated in the study and were asked to draw a map of their LTC and describe their experiences of participation at the LTC. The results show that children clearly favored activities that, at least to some extent, could be carried out with less adult supervision, such as free, unstructured play. Opportunities to participate were described in terms of formal proceedings such as voting or writing suggestions and depositing them in the suggestion box. The children also described their participation in terms of opportunities to make individual choices in accordance with their preferences. When asked to name obstacles to participation, the children mentioned rules that were decided on by adults, and fixed routines that structured the children’s afternoon hours in terms of both time and space.

  • 153.
    Emma, Netz
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Samverkan till samsyn: En intervjustudie av fem förskollärares erfarenheter och tankar om samverkansarbetet mellan förskola och förskoleklass.2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet?

    Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar.

    Resultatet av studien visade på en samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö. De hinder man upplevde för att utveckla samverkansarbetet kan kopplas till styrning och struktur men också till den respekt man har inför varandras verksamhetskulturer. Trots detta visade undersökningen på ett brett engagemang att utveckla samverkansarbetet där målsättningen visade sig vara en samsyn i förhållningssätt och arbetssätt.

  • 154.
    Endrell, Torsten
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Fransson, Rickard
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Kolliderande kulturer: En studie om riskfaktorer för ungdomskriminalitet och pedagogiska förhållningssätt ur ett mångkulturellt perspektiv2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå. Resultatet tyder på att många, för invandrarungdomar specifika riskfaktorer beror på uppväxt enligt samhällsstruktur som skiljer sig från den svenska, samt att invandrarungdomar då kan uppleva anpassningssvårigheter till samhället och känslan av utanförskap. Kunskaperna bör finnas i medvetandet hos yrkesverksamma som grund till det pedagogiska mötet, resultatet påvisar dock att den grundläggande faktorn i ett gott pedagogiskt möte är den yrkesverksammes förmåga att möta varje människa som en unik individ.

  • 155.
    Engren, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    "...det jag ser minns jag, det jag gör kan jag.”: En kvalitativ undersökning om fritidspedagogers syn på elevers lärande i fritidshem.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på lärandet hos elever i fritidshemmet. Två frågeställningar ligger till grund för studien: Hur tänker fritids-pedagoger angående olika arbetssätt för elevernas lärande? Hur ser fritidspedagoger på betydelsen av elevernas inställning för lärandet? Undersökningsinstrumentet som användes i studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex fritidspedagoger som arbetade på samma fritidshem. Resultatet analyserades för att sedan kategoriseras. I studien framkom att samtliga fritidspedagoger anser att det är av stor vikt att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande. En aktivitet där det finns stora möjligheter att göra eleverna delaktiga är klubbar. Klubbar är en verksamhet där eleverna utvecklar idéer till aktiviteter. Då det inte finns några strikta ramar för vad en klubb rent kunskapsmässigt kan innehålla, kan det handla om precis vad som helst.

  • 156.
    Engström Viberg, Cindy
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Systematiskt kvalitetsarbete: ur förskollärares perspektiv2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 157.
    Erelt, Elin
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Hildemar, Madelene
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Eftervård för sexualbrottsdömda2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte & frågeställning: Huvudsyftet med denna studie är att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvården. Ytterligare ett syfte är att få inblick i frivårdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. Frågeställningarna är: Hur samarbetar kriminalvården och frivården i arbetet med utslussning för sexuellt dömda från anstalter? Hur arbetar frivården med eftervården för sexuellt dömda? Metod: Detta är en kvantitativ studie där enkäter har skickats ut till anstalter och frivårdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. Resultat: Samarbetet mellan frivård och anstalt fungerar bättre än med andra myndigheter och verksamheter. Vissa frivårdsenheter kan erbjuda Relations- och samlevnadsprogrammet, (ROS) som en eftervårdsinsats, övriga frivårdsenheter kan erbjuda andra insatser. Slutsats: En slutsats är att före detta sexualbrottsdömda inte blir lämnade vind för våg. Anstalter och frivårdsenheter arbetar aktivt för denna målgrupp. Dock önskas fler utvärderingar av insatser som tillämpas för målgruppen.

     

  • 158.
    Ericson, Sandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Persson, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Uppfattningar om modersmålet och hur samarbetet främjar barns lärande: en kvalitativ studie om vilka uppfattningar som råder hos några lärare i förskoleklass och modersmålslärare inom en mångkulturell verksamhet2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 159.
    Ericsson, Sara
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Lundström, Helen
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Skolövertagning: En VFU-modell i Norge - möjlig i Sverige2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    The main purpose of this degree project has been to examine the interest of introducing a “school takeover”, a practical training model inspired by Norway, as a part of the teacher education at the University of Kalmar, Sweden. The practical training in teacher education in Sweden is called VFU (Verksamhetsförlagd Utbildning). The survey has been carried out by the use of questionnaires and interviews to persons involved in VFU in Kalmar and school takeover in Volda, Norway. The survey concentrates on what possibilities and obstacles the individuals see with a school takeover and what position the individuals in Kalmar take concerning the issue of possibly introducing such a model.

    The results of the study show that a majority of the participants are positive to this model and that a school takeover can, with thorough planning and structuring, be a possible model for the practical training in the teacher education at the University of Kalmar. The results show that a school takeover can be a possibility for students and teachers because students get to practice the role as teacher and the teachers can participate in further education. Additional possibilities such as a realistic practical training, the possibility for students to take bigger responsibility and a useful experience are shown in the results. The results also show obstacles such as responsibility, anxiety amongst pupils and grading of students. The results from the survey in Volda show that a school takeover allows teacher trainees to take great responsibility, which prepares them for their upcoming career.

  • 160.
    Eriksson, Amy
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Einarsson, Diana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Förskolegården: Möjligheter, begränsningar och platser2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Examensarbetet Förskolegården – möjligheter, begränsningar och platser, har som syfte att belysa frågorna: Vad väljer barnen att göra på förskolegården? Vilka möjligheter finns på förskolegården? Vilka begränsningar finns på förskolegården? och Vilka är barnens platser på förskolegården? Som hjälp för att belysa dessa frågor har observationer och barnsamtal genomförts på en förskola. 

    Resultatet visar att barnen är sysselsatta på olika sätt, på förskolegården men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klättra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar är hur barn använder och manipulerar material. Möjligheter och begränsningar vi såg i resultatet handlar om regler, förskollärares förhållningssätt och tillgång till material samt gårdens utformning. På grund av förskolegårdens tillgång till naturmaterial var visst material, såsom ekollon och pinnar, alltid tillgängligt. Tillgång till övrigt material, såsom hinkar, spadar och cyklar, begränsades av att förråden inte alltid var öppna. Platser som flera av barnen i studien visar är Spindelnätet, Byggen och Tornhuset. Vad som gör att barn känslomässigt engageras i en plats är i många fall glädjen av att lyckas med fysiska aktiviteter. I andra fall är det den sinnliga känslan av material som är avgörande. 

  • 161.
    Eriksson, Christina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Grönqvist Alvin, Viktoria
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Förgrymmade unge!: Strategier för att hantera yrkesrollen när relationen pedagog - elev skär sig2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan använda sig av när relationer mellan pedagog och elev skär sig, eller för att förebygga att detta inträffar. Undersökningen visar också vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skära sig utan orsak. Undersökningen är empirisk och har utförts i enkätform. Den ansats som har använts för databearbetning är kvalitativ. Enkäter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige. De svarande är pedagoger som arbetat med elever i åldrarna 7 till 12 år. Alla svar har behandlats anonymt.

    När det gäller uppfattningen om att relationer kan skära sig utan orsak visar resultatet att några pedagoger uppfattar att det förekommer ibland. Vidare visar resultatet att pedagogerna har olika strategier för att hantera relationsarbetet med eleverna. Dessa strategier har delats in i fyra huvudkategorier, Tyst kommunikation, Pedagogisk kommunikation, Orsak och Yrkesrollen. Det som går att utläsa ur dessa kategorier är mönster som visar att; Tyst kommunikation har stor betydelse för relationer i klassrummet. Pedagogisk kommunikation visar att pedagogen har stort ansvar i relationsarbetet. Rubriken Orsak beskriver anledningar till varför konflikter kan uppstå samt hur dessa kan lösas. Yrkesrollen beskriver strategier där pedagogen står i fokus.

  • 162.
    Eriksson, Lena
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Gymnasieval: Skola eller program - vilket är viktigast?2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    SAMMANFATTNING                                                              

    Dagens gymnasieskolor erbjuder allt fler specialutformade program och möjlighet att integrera fritidsintressen med studier. Problem uppstår då alla ungdomar inte har samma förutsättningar att snabbt förflytta sig i rummet. Denna ojämna fördelning av rörlighet skapar skilda villkor för elever i valet av gymnasieutbildning.

    "skollagen föreskriver att utbildning inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas(1kap.2 och 9 §§)... En likvärdig utbildning innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika"(Lpf94 kap 1, skolverket 2006).

     

    Tidsgeografin studerar tidskrävande processer i det fysiska rummet. Tid och rum betraktas som en enhet och benämns som tidrum. Alla processer vilka ett objekt ingår i kräver båda komponenterna tid och rum (Åquist, 2002). Tidrummet är ofta en begränsad resurs vilket påverkar objektets möjlighet att utnyttja detta.

     

    Undersökningen studerar två områden som erbjuder skilda förutsättningar till rörelse i tidrummet. Fokus är riktat mot valmöjligheter av gymnasieskolor för elever vilka är på väg att avsluta sista året i grundskolan. Tillgången på kollektiva kommunikationer, restider och priser är faktorer vilka påverkar ungdomars möjlighet att selektera gymnasieutbildning (Frändberg, Thulin & Vilhelmson, 2005).

     

    19 elever som går nionde året på grundskolan har intervjuats enskilt och en gruppintervju med fem ungdomar vilka redan påbörjat gymnasiestudierna har genomförts. Elevers olika förutsättningar att röra sig i tidrummet påverkar prioriteringarna i valet av gymnasieutbildning.

  • 163.
    Eriksson, Marie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Delaktighet som varande och görande. Specialpedagogens roll i arbetet för alla barns delaktighet.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebära inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrån en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup åt studien och sammanfattas i resultatdelen. Att använda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebär en tolkning. Studiens resultat är tänkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet.

     

    Teori utgår främst ifrån ett relationellt perspektiv på barns delaktighet. De resultat som växer fram innebär att delaktighet för förskolebarn kan ses utifrån två delområden som inom studien benämns som ”Delaktighet som varande” samt ”Delaktighet som görande”.  Utifrån specialpedagogens roll redovisas olika aspekter som kan påverka förskolebarns delaktighet. Slutsatserna visar vad delaktighet för alla barn inom förskolans verksamhet kan innebära, samt hur specialpedagogens roll skulle kunna stödja arbetet för alla barns delaktighet.

     

  • 164.
    Eriksson, Åsa
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Holmgren, Camilla
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Läsförståelse-nyckeln till att upptäcka världen2008Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    Det huvudsakliga syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren går tillväga för att ge eleven insikt i läsförståelse och hur väl lärarens arbete stämmer överens med kursplanemålen i svenska i år 3. Vår undersökning lyfter fram hur lärare stimulerar eleverna för att öka deras läsförståelse, vilka vägar som används, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lärare i år 3 på tre olika skolor i två kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på ämnet samt få en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god läsförståelse.

    Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsättningarna för att lägga grunden till en god läsförståelse var enligt de intervjuade lärarna ordförråd, ordavkodning, flyt i läsningen och förkunskaper. Lärarna använde svenska, det vill säga tala, läsa, skriva och lyssna i stort sätt all undervisning och de arbetade på olika sätt för att täcka in alla moment och delar från kursplanemålen i svenska i år 3.

    Undersökningen visade att elevernas läsförståelse kan stödjas genom att lärarna ställer frågor till texter på olika sätt. Det framgick i vår undersökning vikten av att eleverna tillhandahålls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ. Vad som även framkom i resultaten var hur viktigt lärarna ansåg att dokumentation var för att följa elevernas läsutveckling. Vidare framkom att läsutvecklingsschemat God läsutveckling användes som grundläggande kartläggningsmaterial av samtliga intervjuade lärare.

  • 165.
    Erlandsson, Anette
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Turesson, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lärplattan i förskolan: En studie i förskolans praktik om lärplattan i undervisningen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare använder sig av lärplattan i undervisningen och deras förtrogenhet att hantera lärplattan. Lärplattan tituleras som ett verktyg för barn att använda i undervisningen, men finns det ett syfte och mål? Kan förskollärarna koppla lärplattan till de didaktiska frågorna hur och varför? Studien är kvalitativ och består av sex verksamma förskollärare som alla intervjuas individuellt. För att få svar på undersökningen används metoden semistrukturerade intervjuer. Undersökningen är genomförd i en liten  svensk kommun, där förutsättningarna att använda lärplattan i undervisningen är förhållandevis lika. Alla sex förskollärare har tillgång till lärplattor i undervisningen på förskolan och har arbetat medvetet med digitala verktyg under det senaste året. Studiens resultat visar att förskollärarnas förkunskaper om lärplattans funktioner och användningsområde hade en avgörande roll på hur och varför förskollärarna väljer att presentera lärplattan i verksamheten. Några förskollärare ansåg att de saknade kompetsensutveckling inom området digitalkompetens. På några förskolor fanns det förskollärare som varit i kontakt med digitala resurser mer än andra, de hade på så sätt större erfarenhet av hur förskollärare kan använda lärplattan i verksamheten tillsammans med barn. 

  • 166.
    Erneholm, Isabelle
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Hemström, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Är idrott och hälsa ett ämne för alla?: En studie om inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa hos elever i årskurs 5, 7 och 92013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under hösten 2012 genomfördes en enkätundersökning med syfte att undersöka pojkars och flickors inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa i olika åldrar. Syftet var även att undersöka inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa hos elever som är fysiskt aktiva respektive inaktiva på fritiden. Totalt ingick 124 elever i årskurs 5, 7 och 9. Dessa valdes ut på två skolor i en kommun i södra Sverige. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor för att på så vis ge utrymme för elevernas tankar. Resultatet visade en övervägande positiv inställning samt inre motivation för ämnet idrott och hälsa. Elever i årskurs 5 och 7 visade en något mer positiv inställning än elever i årskurs 9. Av resultatet framgick även en högre grad av yttre motivation hos elever i årskurs 9. Resultatet visade slutligen att det finns en tendens till samband mellan en positiv inställning samt en hög inre och yttre motivation.

  • 167.
    Evertsson, Henrik
    et al.
    Linnaeus University, The University Library.
    Gunnarsson, Ted
    Linnaeus University, The University Library.
    Silander, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Skrivguiden.se - en resurs för studenters akademiska skrivande2014Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Studenters bristande förmåga att uttrycka sig i skrift har väckt uppmärksamhet i media.[1] Även forskningen har uppmärksammat de svårigheter många studenter upplever i samband med inträdet i en ny och okänd texttradition.[2] Skrivguiden.se är en webbaserad guide vars syfte är att ge stöd till studenter i deras akademiska skrivande. Innehållet behandlar skrivprocessen, problemformulering och hur man hanterar källor och referenser. Presentationen kommer att belysa Skrivguiden.se ur tre perspektiv: från idé till webbsida, som en resurs för studieverkstäder och som kurslitteratur.

    Skrivguiden.se utvecklades av Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek och lanserades hösten 2013. I januari 2014 lanserades den engelskspråkiga versionen – Writingguide.se. Målet var att Skrivguiden.se skulle bestå av korta texter och tydliga exempel. Det skulle vara möjligt för studenten att navigera mellan olika avsnitt för att hitta det som var relevant för den aktuella uppgiften. Ambitionen var även att utnyttja webbens möjligheter och integrera rörliga medier, självtester och dylikt. Sedan 2014 utvecklas Skrivguiden.se gemensamt av Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet och Umeå Universitet.

    Många lärosäten i Sverige har inrättat språk- och studieverkstäder i olika former. Dessa verksamheter erbjuder i olika omfattning stöd och handledning i bland annat akademiskt skrivande. Studieverkstaden vid Linnéuniversitetet har länge sett ett behov av att, vid sidan om den befintliga verksamheten, ta fram ett mer utvecklat stöd på webben. Ett sådant stöd kan med hjälp av instruerande text- och bildmaterial leda studenten genom hela skrivprocessen eller fungera som en resurs för mer specifika aspekter av skrivandet (t.ex. referenshantering). Intentionen är att Skrivguiden.se ska kunna fungera som ett sådant stöd och bli ett väl integrerat verktyg i Studieverkstadens verksamhet.

    Skrivguiden.se har under våren 2014 använts i kursen Teknisk kommunikation vid BTH för förstaårsstudenter på ingenjörsutbildningen. Syftet med kursen är att öka studenternas färdigheter i akademiskt skrivande och på ett tidigt stadium träna förmågan att skriva inför framtida examensarbete. Skrivguiden.se har använts i kursen på två olika sätt. Dels har upplägget på föreläsningarna följt guidens upplägg, dels har Skrivguiden.se fungerat som kurslitteratur.

    Vi tar gärna emot synpunkter från lärare och andra som arbetar med studenters skrivande. Vilken typ av skrivstöd på webben finns det behov av? Hur kan Skrivguiden.se förbättras och utvecklas vidare?

    [1] Enefalk, Hanna, Andersson, Lars M., Aronsson, August, Englund, Viktor, Novaky, György, Svensson,Magnus, Thisner, Fredrik, Ågren, Henrik & Ågren, Maria (2013). Våra studenter kan inte svenska. Uppsala Nya Tidning, 2013-01-02. Tillgänglig: http://www.unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx [2014-05-14].

    [2] Ask, Sofia (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

     

  • 168.
    Fager, Lars
    Umeå University.
    Split vision: en studie av designprocessen som lärprocess i ett utbildningssammanhang2017Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This licentiate thesis is based on visual art didactics and the school subject visual art, but focuses on the design process in a college design education. The aim is to explore and understand the innovative and exploratory learning processes and the importance of visual mediation in this context. With a phenomenological approach the study focuses on design students experiences in this context. These experiences are made subject on reflection and formulation, through phenomenology and visual semiotics. The empirical materal of the study consists of interviews and sketches and images collected from student workbooks.

    The results of the study show that the design process does not occur by itself among the students. It must be learned. The need for learning probably also applies to the processes of creative learning in other fields. Furthermore, the results indicate that the process is best understood and appropriated in pragmatic learning situations.

    Three kinds of visual representations of the basic aims of process work are identified in the analysis: images for communicative purposes, images for reference and discussion purposes and images as a support for one's own thinking.

    From the perspective of visual art dididactics the results of the study reveals four important dimensions, wich may be of relevance as a fundamental didactic structure in efforts to promote understanding of a practice-oriented learning in context of visual mediations. Together with a split vision guiding principles, existing premises and action-based learning processes may provide a supporting unit in this structure. Based on the results, it seems important that pupils and students have the opportunity to learn to master and appropriate the creative process in order to use it in an investigative purpose. Considering the structure of the process, a didactic model can facilitate learning and at the same time provide a valuable complement to the subjective approach of inspiration in the aestetic learning process.

    In summary, the results of the study indicate that the fields of design and didactics are related to each other and that the field of design training can bring knowledge and experience of exploration and creative learning processes to the school subject visual art.

  • 169.
    Faizi, Zohra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Atle, Emmelie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Ansvarskänsla och samarbetsförmåga: Elevers utveckling i fritidshemmet2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 170.
    Femzén, Erika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Gerrevall, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Dokumentation som grund för utveckling: En studie om pedagogisk dokumentation i förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 171.
    Ferdinandsson, Kajsa
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Cultural Sciences. Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Mattemusik i skolan: En sociokulturell studie av en ämnesintegrerad undervisningsmetod i grundskolan. 2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid användandet av en ämnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker även vilka redskap som nyttjas när en ämnesintegrerad undervisningsmetod används. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn på lärande. Studiens frågeställningar är följande; På vilket sätt förmedlas kunskaper i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? och Vilka redskap används i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestående av observationer i klassrumsmiljö. Resultatet visar att kunskapsförmedlingen sker genom tal, sång, musicerande och kroppsspråk. Ett flertal redskap används så som tavla, penna, piano, rep, laminerade lappar med siffror, trummor, sång och kroppsspråk. Studien belyser även resultatet kopplat till teorin kring multipla intelligenser, samt i relation till begreppet estetisk läroprocess.

  • 172.
    Ferm, Jesper
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Inflytandets och delaktighetens möjligheter för elever på fritidshemmet: Ett utvecklingsinriktat arbete med fokus på elevers förståelse för demokrati2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Med stöd i aktionsforskningen genomfördes det här utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till elever i årskurs ett och två. I utvecklingsarbetet nulägesanalys framgick det att eleverna ville ha mer inflytande och delaktighet över de aktiviteter som genomförts på fritidshemmet. Utvecklingsarbetets övergripande syfte var att öka elevernas delaktighet och inflytande så att elevernas kunde utveckla en förståelse för demokrati. Ett införande av tre verktyg som innefattade en förslagslåda, deliberativa samtal och en elevstyrd fritidsgympa skulle eleverna bli mera delaktiga och tillgodoses med mer inflytande. En strävan efter en hållbar miljö eftersträvades i arbetet och det bearbetades genom ett införande av mindre grupper och deliberativa samtal. Resultatet av utvecklingsarbetet innefattade att eleverna fick ett ökat inflytande och en ökad delaktighet. Genom ökningen visade eleverna upp en ökad förståelse för demokrati. Strävan efter den hållbara miljön uppnåddes delvis i arbetet genom att det gav ett lyckat resultat i mindre grupper och ett mindre lyckat resultat i större grupper. 

  • 173.
    Fohlin, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lennartsson, Matilda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lärandet med och kring surfplattan: En studie om vilka lärandeperspektiv förskollärare och förskolebarn uttrycker om surfplattan2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet. Resultatet visar att lärandet framförallt sker i samspel med andra barn eller pedagoger. I studien framkommer det att förskollärarna har ett sociokulturellt synsätt då alla uttrycker att samspelet är en viktig del av lärandet kring surfplattan. Andra perspektiv går också att urskilja men det sociokulturella är det mest framträdande. Barnens syn på lärande är kopplat till spelen de spelar på surfplattan eftersom de berättar om vad som är lätt och svårt och hur man gör i spelen. Det sociokulturella perspektivet framkommer även i observationerna då barnen tillsammans provar sig fram och upptäcker hur man ska göra. Surfplattan kan öppna upp för ett lärande som barnen kan ta med sig till andra aktiviteter utanför surfplattan och på så vis blir surfplattan ett verktyg till lärande.

  • 174.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gerrevall, PerLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice. Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.Gustafsson, BarbroLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet2019Collection (editor) (Other academic)
  • 175.
    Forsmark, Carolina
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Etiken i praktiken: En studie om lärares hantering av etik och moral i skolvardagen2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningar visar på att många lärare upplever det svårt att hantera

    fostransuppdraget, både ur ett tidsmässigt och ett didaktiskt perspektiv. Syftet med den

    här studien är att ta del av berättelser av hur de hanterar fostransuppdraget med fokus

    på elevernas etik och moral samt att undersöka hur man lär sig hantera uppdraget.

    Studien har utförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empiriskt material har samlats

    in genom intervjuer med gymnasielärare. Resultaten visar på att kursplanernas innehåll

    har betydelse för hur mycket utrymme läraren ger åt värdegrundsfrågor. Lärare

    hanterar elevernas etik och moral olika beroende på situation och problemets karaktär.

    Lärarnas egna mål är bland annat att få lektionerna att fungera, att eleverna känner

    trygghet i klassrummet och att öka elevernas förståelse för andra människor. För att

    lära sig hantera uppdraget krävs att vara där det händer och att våga diskutera etik och

    moral med eleverna. Då krävs bland annat mod, vilja och kunskap. Lärandet av

    tidigare erfarenheter är viktig likväl som samtal med kollegor. Båda dessa områden är

    dock något som skulle kunna användas i större utsträckning.

  • 176.
    Frank, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Förord - Att erövra skriftspråket : en utmaning för barn och lärare2012In: Vips Lärarhandbok / [ed] Lena Hultgren, Liber, 2012, p. 4-5Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I mitten på 1960-talet skulle jag börja på lekis. Så spännande det skulle bli! Dock blev den allra första dagen en besvikelse, och det beroende på en bild. Ytterkläderna och påsen med sockiplast skulle jag hänga på den krok som blev min ett år framöver. Hängaren var märkt med en jordgubbe. En röd. Så blev jag Jordgubben i lekisgruppen. Avundsjukt sneglade jag på pojken som hade fått den för mig så hett eftertraktade Hästkroken. Att han också hade ett namn och hette Peter visade det sig så småningom. I lekis höll jag mest till i snicken och bygghörnan när jag inte virkade tömmar eller gjorde äggkoppar av hårt virade serpentiner. Att klappa stavelser eller lyssna ut språkljud i ord var det inte tal om och inte heller att skriva bokstäver eller mitt namn. I slutet av lekis fick hela förmiddagsgruppen som jag tillhörde gå till den stora skolan och göra ett skolmognadsprov. Om man inte var mogen fick man gå ett extra år på lekis. Jag tror att det blev så för Peter. Vi andra började ettan och fick klippa ut bokstäver ur tidningar och läsa om Li och Lo.

    Allt hände för så länge sedan och mycket har naturligtvis förändrats sedan dess. Skolmognadsproven är borta och symbolerna över klädkrokarna har som regel bytts till skyltar med barnens namn vilka de många gånger också fått skriva själva. Och att språklekar som en förberedelse för att ”knäcka” läs- och skrivkoden numera förekommer på bred front i landets förskoleklasser går väl heller inte att ta miste på.

  • 177.
    Fransson, Jill
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    ¿Prefieren los alumnos de ELE un aula tradicional o bien un aula con las TIC?: Un estudio sobre las actitudes acerca del uso de las TIC en la clase ELE2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study was to understand students’ attitudes towards the use of ICT and how it is being used in Spanish as a foreign language. We also wanted to know what kind of ICT activities are being used and what the students’ thoughts are about those. Are the activities with ICT helping the students develop their communicating skills? One of the questions in this study was also whether the students prefer the usage of ICT in the classroom over a traditional classroom (without ICT). The study was conducted through surveys at a secondary school in southern Sweden. The results demonstrated that the students are positive towards the use of ICT even though it is not often used in during their Spanish lessons.

    Our study also demonstrated that the most used ICT activity to promote communication is emailing, as well as direct messages, usually towards the teacher. Videoconferences or collaborations with students at other schools or individuals across the Internet almost never occurs and the last thing that this study demonstrated is that even though the students are very positive towards the usage of ICT, there are negative sides to it. The technology could be distracting and could also create physical problems such as headaches. Our conclusion is that the students need variety when it comes to using ICT when learning Spanish as a foreign language, because according to the students themselves this is how they get the most out of their education. 

  • 178.
    Franzén, Emil
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Sigvardsson, Anton
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Strukturerade rastaktiviteter med fokus på rörelseförmåga och motorisk träning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta utvecklingsarbete syftar till att, i skolans närmiljö under pedagogisk ledning, skapa rastaktiviteter där vill vi öka elevernas chans till motorisk träning. Vårt arbete riktades mot en elevgrupp med barn från förskoleklass till årskurs tre. Skolans förutsättningar att bedriva motorisk träning under den ordinarie undervisningen i Idrott och Hälsa var ett utvecklingsområde som uppdagades under tidigare verksamhetsförlagd utbildning och blev grunden till projektet. Projektet varade under tre veckor och innehöll sammanlagt sex aktiviteter under pedagogisk ledning i skolans befintliga närmiljö. Att delta i projektet var frivilligt och ett erbjudande till motorisk träning, målet var inte att mäta eller bedöma elevernas prestation. Genom hela projekttiden, under planering och förabete samt efter avslutade aktiviteter, hölls intervjuer med både lärare och elever. Intervjuerna dokumenterades tillsammans med våra egna observationer. Rörelseförmågans plats i skolan, utomhusmiljöns effekter på hälsan samt pedagogisk struktur har genomgående varit begrepp vi förhållit oss till. Resultatet av vårt genomförda projekt visar att elevernas rörelseförmåga kopplat till de specifika aktiviteterna förbättrats, att påstå att projektet fått någon större inverkan på deras generella motoriska förmåga kan vi dock inte utifrån genomfört projekt påvisa.  

  • 179.
    Fredriksen, Ebba
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    ”Dyslexia Becomes a Disability When Learning Differences are Overlooked”: A Case Study of English Language Teaching and Dyslexia Provisions in a Swedish Upper Secondary School2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Reading and writing difficulties and dyslexia affect how a student performs at school and, thus, their future lives (Borodkin & Faust 2014). This has been known and researched for the past decades (Fletcher 2009). Considerable studies have been carried out regarding dyslexia and first language acquisition, though dyslexia in second language is comparatively underrepresented. This underrepresentation, in turn, means that dyslexia and second language is less researched, and consequently, less known. This is problematic as there is then less knowledge on how to help students with dyslexia in a second language.

    This case study investigates how an upper secondary school in Sweden works with defining and diagnosing dyslexia, and which provisions students with dyslexia receive. To answer these questions the Head teacher, Special Needs Education teacher, English teachers and a dyslexia test analyst have been interviewed. The results showed that dyslexia is described differently by the people interviewed, it is diagnosed with a software called LOGOS and the provision depends on the student having (or not having) a diagnosis. The conclusion is that English teachers and special needs teachers must work closer together. It is therefore suggested that cooperation between the teachers and special needs department should put each student in the centre and develop methods and strategies based on the individual student. It is hypothesised that the school has many unidentified students with dyslexia and in those cases additional adjustments in the classroom are vital. This would allow the student a better chance of performing according to their abilities in school and thus expanding the limits of their world ensuring they become fulfilled, employed democratic citizens.

  • 180.
    Fredriksson, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Gustafsson, Jessica
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Läsutveckling i förskoleklass och årskurs 1: En kvalitativ studie om lärares kunskap i förhållande till teori om elevers läsutveckling2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Målet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärares erfarenhetsbaserade kunskaper om elevers läsutveckling i både förskoleklass och årskurs 1 förhåller sig till teorin A Simple View of Reading (Gough & Tunmer 1986; Hoover & Gough 1990). Vidare undersöktes också hur lärarna stödjer elever som har svårigheter i läsningen och hur lärarna konstatera att en elev kan läsa.

    För att undersöka lärarnas kunskap om elevers läsutveckling ställdes åtta öppna frågor i tio kvalitativa internetbaserade intervjuer. Lärarnas yrkeserfarenhet varierade mellan 5– 45 år. Resultatet visade att lärarnas beskrivningar av läsutveckling var likartade och att deras svar i förhållande till teorin uppvisar betydelsefulla likheter. På frågan om hur läraren stödjer elever med problem i läsutveckling framkom skilda svar, dock med vissa likheter. Resultaten visade att om en av aspekterna avkodning och språkförståelse inte var tillräckligt stark fick eleven problem med läsningen. När det kommer till frågan om hur lärare konstaterar att en elev kan läsa fanns det meningsskiljaktigheter i lärarnas svar, eftersom hälften av lärarnas svar överensstämde mot teorin A Simple View of Reading

  • 181.
    Fredriksson, Rebecka
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Hindrikson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Modersmålsstöd: En studie om en mångkulturell förskolas arbetssätt med modersmålsstöd utifrån ett didaktiskt perspektiv.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utifrån ett didaktiskt perspektiv kartlägga en mångkulturell förskolas arbete med att utveckla barns modersmål. De didaktiska perspektiven är hur och vad. Hur gäller vilka metoder förskolan tillämpar i sitt arbetssätt. Med inspiration från tidigare forskning samt litteratur skapades en tabell med olika arbetssätt. Tabellen är det teoretiska verktyg som användes för att synliggöra den didaktiska frågan hur i resultatet. Den didaktiska frågan vad baseras på stödets innehåll. Med studien vill vi lyfta fram goda exempel på arbetssätt och stödets innehåll för barns modersmålsstöd som framkommer i resultatet. De fördelar och svårigheter som upplevs i arbetet med modersmålsstöd i förskolan har beskrivits. Med studien vill vi bidra med inspiration och kunskap för att andra förskolor ska kunna utveckla sitt arbetssätt med modersmålsstöd i förskolan.

    Studien utgick från en kvalitativ intervju med en förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola. Det framkom att förskolan som studien baseras på, aktivt arbetar med modersmålsstöd genom olika metoder. De metoder som togs upp var bland annat användandet av modersmålspedagog, språkstödjare och tecken som stöd. Även vikten av vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet med barns modersmålsutveckling betonades. Resultatet lyfte fram att arbetet med modersmålsstöd i förskolan är ett roligt och väldigt givande uppdrag men samtidigt svårt eftersom det är stor brist på flerspråkig personal.

  • 182.
    Friman, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Ljungqvist, Johan
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
      Olika betyg med hänsyn till program, elevernas och lärarnas kön?:   En undersökning av betygsmedelvärde i Svenska A, Matematik A och Engelska A i två olika gymnasieprogram och städer.2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 183. Fritzén, Lena
    et al.
    Gustafsson, Barbro
    Växjö University, Faculty of Mathematics/Science/Technology, School of Technology and Design.
    Sustainable development in terms of democracy – an educational challenge for teacher education2005In: Jiaoyu cujin kechixu fazhan. Guoji yanjiu yu shijian de qushi., p. 167-174Article in journal (Refereed)
  • 184.
    Frklic Krznar, Tajana
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Nätbaserad distansundervisning: Ett alternativ till campusundervisning på högskolan2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om hur studenter upplever sin studietid på högskolenivå med nätbaserad distansundervisning i jämförelse med campusundervisning. Undersökningsmetoden är en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med personer som har studerat på distans någon gång under sin studietid. Enkäten skickas digitalt, dvs. via privat post på WebCT till en stor grupp distansstuderande. Den kvalitativa metoden består av tre personliga intervjuer där studenternas upplevelser med nätbaserad distansundervisning undersöks. Resultaten visar att den största skillnaden avser möjligheten till arbete/föräldraledighet vid sidan av studier och krav på kunskaper vid kursslut. De flesta studerande värderar möjligheten till arbete och föräldraledighet högt när det gäller nätbaserad distansundervisning. Studenter upplever att krav på kunskaper vid kursslut är större när man läser på distans än när man studerar på högskolan. Det visar sig också att studenterna upplever att de har en bättre personlig kontakt med läraren och att lärarens engagemang är större när det gäller campusbaserad undervisning. Studenterna upplever också att läraren är mer tillgänglig på campusbaserade utbildningar.

     

  • 185.
    Fröjd, Leif
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Inte utan min assistent: Elever i behov av särskilt stöds rättigheter till likvärdig utbildning2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ”[…] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas” (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket:

     

    Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning är

    det viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön,

    personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål än

    svenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek.

    (Skolverket 2007)

     

    Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs. Examensarbetet visar att möjligheterna till en likvärdig utbildning finns oberoende av kommunens storlek. Vad som kan påverka arbetet med elever i behov av särskilt stöd, beror delvis på helt andra påverkansfaktorer än just storleken på kommunen.

     

  • 186.
    Fung Zsigmond, Josephine
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Nilsson, Isabelle
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    "Barnen som är lite speciella och inte helt vanliga": Förskollärares föreställningar om barn i behov av särskilt stöd2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ”Children who are a little special and unusual” – Pre school teachers' conception ofchildren in need of special support.Syftet med studien är att undersöka förskollärares föreställningar kring begreppet Barn ibehov av särskilt stöd i förskolan. Vidare är syftet att undersöka vilka stödinsatser somerbjuds i verksamheten. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka barndefinierar förskollärarna som barn i behov av särskilt stöd? Vilka stödinsatser erbjuderverksamheten barn i behov av särskilt stöd? Hur kan stödinsatserna som erbjuds kopplastill perspektiv på specialpedagogik?Studien genomförs i form av semistrukturerade personliga intervjuer. Studien utgår ifråndet socialkonstruktionistiska perspektivet. Analysverktyget som används i studien ärFaircloughs kritiska diskursanalys. Det framkommer i resultatet att det finns treåterkommande teman i förskollärares föreställningar och kategoriseringar av barn ibehov av särskilt stöd : Det diagnostiserade barnet, det sent utvecklade barnet och barnsom faller mellan stolarna. I studien framkommer det att förskollärare oftast utgår ifrånett modernistiskt perspektiv i beskrivningar av barn i behov av särskilt stöd. Det finnstvå former av stödinsatser på förskolan, det ena är specifika och det andra är generella.Det framkommer i empirin att det finns inslag av både det kategoriskt perspektivet och relationella perspektivet i utformningen och tillämpandet av stödinsatser på förskolan.

  • 187.
    Galovan, Maisi
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Behåll glöden! Men hur?: En studie kring lärares hållbarhet: ork, glädje och engagemang.2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie.

    Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor.

    Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren.

    Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer. Min förhoppning är att detta arbete kan vara med och skapa en ansats till en framkomlig väg där skolledare, lärare och elever ges goda förutsättningar till harmonisk utveckling, sida vid sida.

  • 188.
    Gashi, Erelinda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Pull, Alexandra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Lärare och ledare: En studie om idrottslärares syn på ledarskap i ämnet idrott och hälsa2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka idrottslärarens syn på ledarskap i relation till läraruppdraget i ämnet idrott och hälsa, samt hur deras syn återspeglas i elevens uppfattning av idrottslärarens ledarskap. Den metod som tillämpades var både kvalitativ och kvantitativ och grundades på intervjuer med lärare i högstadiet och gymnasiet samt enkäter som besvarades av elever i årskurs 7 och 9. Det teoretiska ramverket som användes var Hersey & Blanchards situationsanpassade ledarskapsteori. Den slutliga bilden som lärarna ger som definition av ett bra ledarskap är att vara tydlig i undervisningen och ha goda relationer med eleverna. De anser vidare att deras ledarskap ser olika ut i olika elevgrupper och de använder sig därför av situationsanpassat ledarskap.  Kraven på ledare och lärare skiljer sig i form av ett pedagogiskt ansvar vilket lärarna axlar jämfört med en vanlig ledare. Dock anser lärarna att lärarskap och ledarskap hör ihop och det är svårt att vara det ena utan det andra. Att lärarna är relationsbaserade och tydliga i sitt tänk kan ses i enkätsvaren som eleverna lämnat. Den största delen har svarat att deras lärare värderar en god relation med dem. Eleverna känner sig uppskattade och tycker att deras lärare berömmer dem. Idrottslärarna anser sig själva vara till stor del demokratiska men som framkommit ur analysen använder sig lärarna mer eller mindre av auktoritära inslag som ibland sker omedvetet. Alla elevgrupper ser olika ut vilket gör att lärarna tillämpar olika ledarskapsstilar i olika klasser och situationer samt miljöer.

  • 189.
    Gelin, Åsa
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Klassrummet speglar mig: Lärares tankar om att utforma ett klassrum2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur lärare tänker när de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som är viktiga när de utformar sina klassrum. Studien avser att ge små verklighetsbilder av lärarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till några generella slutsatser. Det är en kvalitativ studie som undersöker några lärares personliga tankar i ämnet.

    Studiens material består av sex intervjuer genomförda med lärare i årskurs ett till tre. Dessa lärare har besvarat frågor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.

    Resultatet visar att lärarna utformar sina klassrum utifrån elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssätt lärarens själv har och målen med utformningen är att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen är utformade skiljer sig därför åt emellan de olika lärarnas rum.

  • 190.
    Glemne, Mats
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Analys och tankar kring fortsatt arbetsmiljö- och hälsoarbete2008In: Bredden ger spetsen: om HALV-projektet - Hälsa, Arbetsmiljö och Ledarskapsutveckling vid Växjö universitet / [ed] Mats Glemne, Växjö: Växjö University Press , 2008, p. 16-139Chapter in book (Other academic)
  • 191.
    Gracanlic, Alena
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Matematik i förskolan: Att arbeta med matematik och att synliggöra matematik i förskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om matematik i förskolan, hur man arbetar med matematik och hur man arbetar med att synliggöra matematik i förskolan. Syftet med arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan arbetar med matematiken och hur de synliggör den för barnen.

    Frågeställningarna som varit utgångspunkter för arbetet:

    -    Hur arbetar lärare med matematik i förskolan?

    -    Hur synliggör lärare matematiken för barnen?

    En enkätundersökning har gjorts som ett hjälpmedel för att få svar på frågeställningarna. Enkätundersökningen har delats ut till 13 arbetslag i Växjö kommun där sammanlagt 31 lärare har deltagit i undersökningen.

    Resultatet av undersökningen har visat att matematiken finns överallt och läraren har ett stort ansvar och en viktig roll att synligöra matematiken för barnen.  Som lärare är det viktig att vara lyhörd och medveten om matematiken i vardagen, detta för att kunna inspirera till samt skapa samtal och diskussioner kring matematiken i alla dess former. Resultatet har även visat att lärare kan arbeta med matematiken på olika sätt och även synliggöra den på olika sätt och med olika metoder, bl.a. genom dokumentation och matematikinspirerat material.

  • 192.
    Gracanlic, Tanja
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Karlsson, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Flerspråkighet i förskolan: Med fokus på förskollärares och modersmålspedagogers samarbete och samspel i förskolan2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to examine pedagogue’s awareness of environment, interactions and working methods in the work of multilingual children. The study can give us knowledge about the work that is in the process of multilingual children. The study may also give us an idea of how cooperation takes place between preschool teachers and the native language teachers in the work of multilingual children. The study has given us a deeper knowledge of the interaction between native language educators, children and preschool teachers. The importance of the preschool teacher´s skills and awareness for the children´s language development and the cooperation between preschool teachers, native language teachers and children are also important to this study. Therefore it is important to see how the interaction contributes to multilingual children´s development in preschool. In this study we have also received native language teachers and preschool teacher´s perspective why the native language is important for bilingual children. The research method we chose for our study was the qualitative method. The qualitative method indicated how researchers can obtain the raw data. Four preschool teachers and three native language educators were interviewed (Denscombe, 2009). The result revealed that the cooperation between pedagogues, pedagogues working methods and its conditions played a role in how the two parties were working along with multilingual children. The result also presented that preschool teachers and native language teachers both strive to have a good cooperation with each other. In our study, we assumed Vygotsky's sociocultural theory which involves educators should use communication and collaboration to help bilingual children develop their language.

  • 193.
    Grahm, Anna
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Strand, Ida
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Lärares syn på kursplaner, nya mål ochnationella prov för år tre: Enkätundersökning bland lärare i år ett till tre2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning är att få en bild av inställningen hos lärare i år ett till tre angående de nya målen och de nationella proven som införts i årskurs tre. Vidare vill vi se hur lärarna menar att de använder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förändrat sitt arbetssätt angående huruvida målen ska uppnås och hur bedömningen ska ske.

    Vårt val av metod är enkäter därför att vi vill nå ut till många lärare och få ett vidare perspektiv på undersökningen. Enkäten består av tre delar med sammanlagt sex frågor utöver inledande bakgrundsfrågor. Undersökningen är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats då vi vill tolka och analysera respondenternas svar.

    I resultatet framgår att respondenterna inte nämnvärt förändrat sitt arbetssätt men att de upplever de nya målen och nationella proven på ett positivt sätt. Det framgår även att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angående ”Kunskap och bedömning”, har ett nyväckt intresse för kursplanernas målkriterier framstått. Vidare visar resultatet på att ett visst missnöje finns angående arbetsbördan som uppstått vid de nationella proven.

  • 194.
    Gren, Martina
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Gustafsson, Therese
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    ”Det ska ju vara en miljö där barnen direkt vill sätta igång att leka.”: Förskollärares syn på miljöns betydelse för barns lek och lärande2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Miljön har stor betydelse för barns lek och lärande. Barn behöver en miljö som inspirerar och lockar till lek och lärande. Pedagogerna har en stor uppgift då det är deras ansvar att utforma en god lek och lärmiljö utifrån barnens behov.

    Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn och tillvägagångssätt i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Tanken var att fördjupa sig i deras arbetssätt då tankarna inte alltid omsätts i praktiken. Intervjuerna baseras på tio förskollärare från tre olika kommuner. Förskolorna har ingen anknytning till varandra. Valet av att använda intervjuer som metod baserades på att syftet var att få reda på pedagogernas tankar och tillvägagångssätt vilket var lättast med just intervjuer.

    Resultatet av intervjuerna visade att majoriteten av pedagogerna associerar miljön till den fysiska inomhusmiljön. Flertalet av pedagogerna ansåg att möblering, inspiration och material var viktigt i den fysiska inomhusmiljön. Pedagogerna uttryckte att tid och pengar var de största hindren i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Endast ett fåtal förskollärare uttryckte att den psykosociala miljön var viktig för barns lek och lärande, de la stor vikt vid att vara positiv i sitt sätt och i sitt bemötande.

  • 195.
    Gräns, Malin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Pettersson, Louise
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Får vi vara med?: Förskollärares och förskolechefers uppfattningar om femtontimmarsbarnens tillvaro på förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet var att beskriva förskollärares och förskolechefers tankar och erfarenheter om femtontimmarssystemet, samt hur förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavarna ser ut. Vi ville också få förskollärarnas och förskolechefernas åsikter kring hur de anser att femtontimmarssystemet och förskolans strävansmål går ihop.

     

    Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod, där urvalet blev tre förskollärare och tre förskolechefer från tre olika förskolor i två olika kommuner. För att analysera informanternas svar har vi tagit del av tidigare forskning om bland annat; förskolans bidrag till barns utveckling och lärande, Vygotskijs tankar, läroplanens strävansmål samt vikten av att ha en god kontakt med vårdnadshavarna. Studiens resultat visar att alla informanter är positiva till femtontimmarsreformen som kom 2002. Samtliga förskollärare anser att kontakten med vårdnadshavarna inte påverkas i skiftet mellan heltid och femtontimmarsperioden och att alla barn kan sträva mot läroplanens olika strävansmål på lika villkor.

     

    Förskollärarna var eniga om att femtontimmarssystemet är bra, de menar att det är ett bra sätt att få ta del av förskolan och samtidigt få tid hemma. Förskolecheferna var oeniga gällande femtontimmarsbarnens möjlighet till att sträva mot förskolans strävansmål på ett likvärdigt sätt som heltidsbarnen. Samtliga förskollärare svarade att femtontimmarsbarnen missar en del av den fria leken inomhus men att femtontimmarsbarnen har samma möjlighet att sträva mot strävansmålen som heltidsbarnen. Förskollärarna ansåg att kontakten höll lika bra kvalité med femtontimmarsbarnens vårdnadshavare som med heltidsbarnens. De har dock olika tankar om hur bra den är.  

  • 196.
    Gröhn, Debora
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Bergsten, Emmelie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Några förskollärares tal om pojkar och flickor i arbetet med pedagogisk dokumentation2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi intervjuat tre förskollärare med hjälp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen får de frågor ställda där de tillsammans diskuterar fram olika svar. Frågorna som ställs är inriktade på pedagogisk dokumentation och genus, som är ofta förekommande i förskolan. Förskollärarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollärarens tal om pojkar och flickor. För att få fram svar till frågeställningarna och syftet, gjordes en kvalitativ forskningsmetod. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur talar förskollärare om pojkar och flickor i arbetet med pedagogisk dokumentation? samt Hur konstrueras genusmönster i förskollärares tal om pojkar och flickor? I den insamlade empirin framkommer det att förskollärarna försöker jobba utifrån ett jämlikt förhållningssätt men kommer fram till att det i vissa fall är svårt. Begreppet genus är något som inte borde förekomma i förskolans pedagogiska dokumentation. Då förskollärarna inte dokumenterar det enskilda barnet utan utgår från barngruppen i helhet. De är också överens om att miljön är något som de formar efter barngruppen i helhet. Vi synliggör hur miljön påverkas av några förskollärares tal kring genus, då pedagogisk dokumentation finns till som underlag i systematiskt kvalitetsarbete.

  • 197.
    Gunnarsson, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Stress i förskolan: En studie om hur några förskollärare påverkas av stress, vilka orsaker det finns till stress och hur man arbetar för att minska stress2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien handlar om stress i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i förskolan upplever stress i sitt arbete. Arbetet begränsades av följande frågeställningar:Hur påverkas lärare i förskolan av stress? Vad är det som gör att lärare i förskolan blirstressade? Vad gör lärarna för att försöka minska stressen i förskolan? Somundersökningsmetod användes kvalitativ intervju och intervjupersonerna var fyrastycken förskollärare i en mellanstor stad, de jobbade alla inom kommunala förskolor.Studien visade att påverkan av stress hos lärare i förskolan var väldigt individuellberoende på vilka tidigare erfarenheter man hade. Det framkom att förskollärarnapåverkades av stress genom trötthet, känslor av frustration och otillräcklighet. Andrastresspåverkan som framkom var till exempel: att inte hinna med det man planerat, ilskaoch irritation. Studien visade även att det som gjorde att lärare i förskolan blev stressadeockså var olika beroende på tidigare erfarenheter och förväntningar. Några orsaker somframkom var bland annat: personalbrist, inskolningar, barngruppernas storlek ochljudnivån. Resultatet visade också att samtal med varandra, samtal med rektor/chef ochatt försöka behålla lugnet och fokus var några av sätten som förskollärare försökte minska stressen.

  • 198.
    Gustafsson, Annelie
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Om tiden räckte: 5 skolledares tankar om skolutveckling.2007Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mycket forskning tyder på att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten på skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmått att tillfredsställa det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebär i skolutvecklingsmässiga sammanhang. 

    Mina intentioner med arbetet var att få en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lärande förhållandena för pedagogerna ser ut. Råder det ett fördelaktigt klimat för den lärande organisationen. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjun.

    Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara så mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska.

  • 199.
    Gustafsson, Barbro
    Växjö University, Faculty of Mathematics/Science/Technology, School of Technology and Design. Kemiavdelningen.
    Dealing with the democratic aspects in science education2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Dealing with the Democratic Aspects in Science Education

    Barbro Gustafsson, PhD-student and lecturer, School of Education, Växjö University, S-351 95 Växjö, Sweden.

    Background, Aims and Framework

    Teachers’ main tasks can be summarized in the form of an overarching, two-part assignment: to present subject matter and to foster independent, democratic members of society. This is sometimes called “the double assignment”, comprising a subject matter (or knowledge) assignment and a democracy assignment. I see the relationship between scientific subject matter and democracy in dialectical terms. On the surface, the concepts might appear to contradict one another. However, similar to other conceptual pairs such as theory–practice, body–soul, individual–society and humankind–nature, they are united and mutually dependent by virtue of an inner relationship (Israel, 1980). I refer to Hegel’s dialectical view that involves striving to understand the commonalities among apparent opposites; my goal is to highlight the integrating whole by emphasizing the subject matter–democracy relationship in science education.

    You could say that the subject matter task is in itself a democracy task, seeing that pupils who understand the subject matter of their education are better equipped to manage in their daily lives and to take an active part in democratic decisions. The democratic assignment is, however, about much more – it is about using democratic forms and communicative interaction with others to foster attitudes that are in line with the fundamental values of society.

    In my work as a teacher educator, for three years I had the opportunity to meet all of Växjö University’s student teachers during their first semester of study. During a course in Sustainable Development, the students were reading the book Naturvetenskap som allmänbildning [The Natural Sciences as General Education] (Sjøberg, 2000). One of the points that are highlighted in the author’s arguments for learning science is that knowledge in science is needed for democratic reasons.

    The student teachers were then asked to write down their reflections on their own view of the need for scientific literacy. The texts reflected their experiences of what science education has been like, but also their hopes about what it could be like in the future.

    An analysis of the texts shows that for many of the student teachers, science education was boring and outdated. For this reason they do not care for further studies in the natural sciences. For these students, it was not enough to be able to explain how things work in a scientifically or technically correct manner – which they believe that educational practice has focused on so far. They did not become engaged. Many of them feel that they have not been trained to argue, discuss, or take a stance because most topics, particularly within physics and chemistry, are already “proven and established.” The argument that scientific literacy and science education contribute to the democratic development of individuals and society seems unfamiliar to the students. Many of them describe the opposite situation, that is, that more than any other subject, science education is characterized by authoritarian content and methods. Nor have they really understood the legitimacy of the natural sciences in the schools. The teacher students wish for a type of science education in which communication, ethical and moral reasoning, and existential and emotional issues are included. These experiences of student teachers became the starting point for my work.

    The purpose of my presentation is to highlight the relationship between teachers’ subject-matter and democracy assignments, and to show how dialogue-oriented educational efforts may be used to integrate both assignments in science education.

    I deal with the following questions:

    • How can the subject-matter and democracy assignments be united in science education?

    • How can dialogue in education help prepare pre-service teachers to better manage the dual responsibility to teach subject matter and foster democratic citizens?

    The idea that dialogue and communication are important for learning subject matter and for democratic development has compelled me to combine democracy theory in the form of the deliberative dialogue model with theories about learning, communication and socialization. My interpretation of the term “socialization” is not limited to order, subordination and adaptation in relation to a given system (for example, society or the schools), in which normative frameworks specify what is correct, right, and morally acceptable behavior within the system. In education, socialization must involve the ability and willingness to show consideration for others outside one’s own given framework, according to the principles of “Enlightened understanding” (Dahl, 1989).

    Conclusions and Implications

    Based on research on the importance of dialogue for learning subject matter and for democratic development, I propose dialogue-based efforts to help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I mainly refer to deliberative processes in which the participants – in mutual communication – test the tenability of each other’s arguments seen from a universal perspective (Benhabib, 2002; Englund, 2006; Gutmann & Thompson, 1996). The idea of the importance of democratic dialogue for both learning and democracy implies that such dialogue can be seen as an opportunity to integrate the subject-matter and democracy assignments in teaching practice.

    The philosophical aspect of my argument rests on the idea that dialogue can be seen in part as a democratic goal in itself, and in part as a method for achieving learning objectives within a given subject. Because deliberative discussions require a certain knowledge of subject matter, I believe that the combination offers possibilities for both scientific and democratic development.

    I also argue that student teachers should practice this type of integrative effort within the framework of the subject didactics component of their teacher training. For this reason I highlight the educational possibilities inherent in deliberative discussions about authentic or fictitious “socio-scientific issues” (Kolstø, 2001; Ratcliffe & Grace, 2003; Sadler & Donnelly, 2006) in teacher training. “Socio-scientific issues” are questions in which the problems involve scientific facts as well as sociological (normative) and subjective value aspects.

    While I do not subscribe to the idea of a universal method, I do believe that teaching should be varied in order to offer different pathways to learning. One possible pathway to explore is deliberative discussions, in which pupils and even pre-service science teachers in training are given opportunities to improve their argumentation skills, their ability to take a stance, and to develop democratic skills via discussions of complex issues related to the natural sciences. Deliberative discussions can provide the opportunity to change perspectives, with an eye toward pedagogic discourse in science education, and with the goal to unite the dual assignment – knowledge of subject matter and democratic development. During their didactics training, student teachers can, for example, plan, carry out and evaluate discussion-based efforts.

    However, the idea of deliberative discussions must also be critically evaluated. It is a relatively controlled procedure, which may seem rather dubious when seen from the perspective of democratic freedom. For example, the participants must agree upon the rules of order for the discussions as well as agree to follow them. To this end, they must treat each participant’s argument with respect, tolerance and sensitivity. Those who engage in a deliberative discussion must also be able to present a common ground, a form of consensus, even if it can be a question of a temporary agreement. Critics of this consensus-oriented focus point out that the explicit aim to reach an agreement in a discussion can be a hinder to critical argumentation, and thus impede the discussion. Another viewpoint is that the unavoidable power structures between different pupils – and between teachers and pupils – render genuinely deliberative discussions impossible. Additionally, the relatively out-of-the-way role of the teacher in deliberative discussions has also been questioned. In this case, I agree with Englund’s (2006) view that teachers certainly must not abdicate from their actual (subject-matter) and formal authority. When using deliberative discussions in teaching, the traditional tasks of planning and leading classroom work and answering pupils’ questions still remain. However, through their choice of material and methods, teachers – together with their pupils – can create the conditions for a “discursive situation” in which the participants agree about the guidelines of mutual respect and a willingness to understand (ibid. p. 513).

    The increased use of deliberative discussions in science education would be somewhat time consuming. However, could reducing the time devoted to other elements be counterbalanced by qualitative improvements through the discussions? It is fully conceivable that discussing complex and topical “socio-scientific issues” could increase the interest in science. Discussion-based teaching can therefore be an example of one of the various changes that Osborne and Dillon (Osborne & Dillon, 2008) see as necessary in order to reverse the trend of declining recruitments to natural science education.

    The potential of deliberative discussions must be evaluated against the background of the challenges I have described here. The evaluation should offer the freedom to deviate from certain aspects of the ideal behind deliberative discussions, in order to evaluate their potential in classroom situations.

    The daunting and delicate task of evaluating whether or not deliberative discussions really do contribute to both democratic development and in-depth knowledge in science remains to be examined empirically. I will present some preliminary results from an empirical study including three classes in upper secondary school, studying Nature and Environment A [Naturkunskap A]. The students were discussing two “socio-scientific issues” concerning the greenhouse effect, using the guidelines from the teaching scenario presented by Gustafsson (2007, p. 115-116). In this study, the aim is to evaluate what is said and to interpret what is left unsaid, as well as how the discussions contribute to pupils’ scientific literacy and their democratic development. How scientific knowledge is used and how democracy aspects are expressed in the discussions are areas of particular interest.

    Bibliography

    Benhabib, S. (2002). The claims of culture : equality and diversity in the global era. Princeton, N.J. ; Oxford: Princeton University Press.

    Dahl, R. A. (1989). Democracy and its critics. New Haven: Yale Univ. Press.

    Englund, T. (2006). Deliberative communication: a pragmatist proposal. Journal of Curriculum Studies, 38(5), 503-520.

    Gustafsson, B. (2007). Naturvetenskaplig undervisning och det dubbla uppdraget. NorDiNa, 3(2), 107-120.

    Gutmann, A., & Thompson, D. F. (1996). Democracy and disagreement : why moral conflict cannot be avoided in politics, and what should be done about it. Cambridge, Mass.: Belknap Press.

    Israel, J. (1980). Språkets dialektik och dialektikens språk. Stockholm: Esselte studium.

    Kolstø, S. D. (2001). Science Education for Citizenship. Thoughtful Decision-Making About Science-Related Social Issues., University of Oslo, Oslo.

    Osborne, J., & Dillon, J. (2008). Science Education in Europe. A report to the Nuffield foundation. from http://www.nuffieldfoundation.org/fileLibrary/pdf/Sci_Ed_in_Europe_Report_Final.pdf

    Ratcliffe, M., & Grace, M. (2003). Science education for citizenship : teaching socio-scientific issues. Maidenhead: Open University Press.

    Sadler, T. D., & Donnelly, L. A. (2006). Socioscientific Argumentation: The effects of content knowledge and morality. International Journal of Science Education, 28(12), 1463-1489.

    Sjøberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

  • 200.
    Gustafsson, Barbro
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education. Doktorandgupp.
    Efforts to include democratic aspects in science education2008In: ECER 2008.: From Teaching to Learning., 2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Efforts to include democratic aspects in science education

    In a previous study, more than 200 student teachers have provided their written reflections on various arguments for knowledge and literacy in natural sciences, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed – and are now requesting – democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods. These findings got me interested in starting my thesis-work concerning ways to include democratic aspects in science education. The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this contribution, which problematises the relationship between teachers’ two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others’ arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence. Furthermore, I suggest that education for sustainable development is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas. These hypotheses have to be tested in empirical settings. At present, I am collecting data in upper secondary school, where students are practicing deliberative discussions concerning socio-scientific issues, in this case the green-house effect. The simulated teaching scenario is used as an outline for the empirical design. I am concerned with finding assessment tools for evaluating if the discussions can help students increasing their knowledge in science as well as their qualifications as democratic citizens. I believe that my fellow participants at this pre-conference can contribute with valuable suggestions and experiences concerning these matters.

    Method

    Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used The students´ discussions are recorded, and the tapes will be examined by using appropriate analytical tools. These are not determined yet, which means that I am looking forward to discuss the analytical methods with the pre-conference participants.

    Expected Outcomes

    Conclusions, Expected Outcomes or Findings By using the results from the empirical study I hope I will be able to accept or reject the hypothesis that deliberative discussions in science education concerning socio-scientific issues can be used in order to integrate the teaching of subject matter and democratic competence.

    References

    References (Including own Publications) Benhabib, S. (2002). The claims of culture: equality and diversity in the global era. Princeton, N.J.; Oxford: Princeton University Press. Dahl, R. A. (1989). Democracy and its critics. New Haven: Yale Univ. Press. Englund, T. (2006). Deliberative communication: a pragmatist proposal. Journal of Curriculum Studies, 38(5), 503-520. Fritzén, L., & Gustafsson, B. (2004). Sustainable development in terms of democracy – an educational challenge for teacher education. In P. Wickenberg, H. Axelsson, L. Fritzén, G. Helldén & J. Öhman (eds.), Learning to change our world? Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, B. (2007). Naturvetenskapen och det dubbla uppdraget. NorDiNa, 3(2), 107-120. Gustafsson, B., Warner, M. (2008). Participatory learning and deliberative discussion within education for sustainable development. In J. Öhman (ed.), Values and democray in education for sustainable development. Malmö: Liber. Gutmann, A., & Thompson, D. F. (1996). Democracy and disagreement: why moral conflict cannot be avoided in politics, and what should be done about it. Cambridge, Mass.: Belknap Press. Kolstø, S. D. (2001). Science education for citizenship. Thoughtful decision-making about science-related social issues., University of Oslo, Oslo. Ratcliffe, M., & Grace, M. (2003). Science education for citizenship: teaching socio-scientific issues. Maidenhead: Open University Press. Sadler, T. D., & Donnelly, L. A. (2006). Socioscientific argumentation: The effects of content knowledge and morality. International Journal of Science Education, 28(12), 1463-1489.

1234567 151 - 200 of 605
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf