lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 577
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Att förhålla sig till normen: kvinnor i Stockholms musikliv under 1800-talet2019In: Tidig musik, ISSN 1400-5123, Vol. 39, no 1, p. 8-10Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I 1800-talets borgerliga samhälle fördes en livlig debatt kring frågor som ”Vad passar sig för en kvinna att göra?” och ”Vilka rättigheter är det rimligt att en kvinna har?”

  • 152.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    August Berwald (1798−1869)2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    August Berwald was born 24 August 1798 in Stockholm and died 13 November 1869 in the same city. His brother was the composer Franz Berwald and his cousin was the conductor Johan Fredrik Berwald. A skilled violinist employed by the Royal Court Orchestra between 1815−6 and as concertmaster starting in 1832. He later worked as a concert organiser in Stockholm while also employed as head of the educational institution of the Royal Swedish Academy of Music 1864−66.

  • 153.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    August Säfström (1813-1888): Biografi / Biography2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    August Säfström was born in Uppsala on 1 October 1813 and died on 12 April 1888 in Stockholm. He worked for a time as a writer in a government agency and later on he entirely devoted himself to theatre productions in Stockholm. Säfström wrote and translated almost one hundred plays. Apart from composing the music to several plays, he also wrote songs with piano accompaniment.

  • 154.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    August Söderman (1832−1876)2013Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Johan August Söderman, born in Stockholm 17 July 1832. Studied harmony and piano at the Royal Swedish Academy of Music as a teenager. Acquired practical experience as music director for a travelling theatre company in the 1850s and later as choirmaster and second conductor of the Royal Opera from 1860 until his death on 10 February 1876. In his capacity as music director for the theatre he composed a great deal of incidental music for plays, as well as vocal works, such as solo and choral ballads and songs. These pieces proved very popular, especially on account of their purportedly folk–music influences. Söderman was a much lauded composer in Stockholm in the mid–19th century, and despite his short life, his output was considerable and many of his works are still performed to this day.

  • 155.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    August Söderman (1832−1876)2013Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Johan August Söderman, born in Stockholm 17 July 1832. Studied harmony and piano at the Royal Swedish Academy of Music as a teenager. Acquired practical experience as music director for a travelling theatre company in the 1850s and later as choirmaster and second conductor of the Royal Opera from 1860 until his death on 10 February 1876. In his capacity as music director for the theatre he composed a great deal of incidental music for plays, as well as vocal works, such as solo and choral ballads and songs. These pieces proved very popular, especially on account of their purportedly folk–music influences. Söderman was a much lauded composer in Stockholm in the mid–19th century, and despite his short life, his output was considerable and many of his works are still performed to this day.

  • 156.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Carl Stenborg (1752−1813): Biografi / Biography2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Opera singer and theatre director Carl Stenborg was born in Stockholm on 8 September 1752, and died there on 1 August 1813. He joined his father's acting troupe while still in his teens, and in 1780 took over his theatre, which he went on to direct until 1799. Carl Stenborg was employed as a singer at the Royal Swedish Opera between 1773 and 1806, and was one of its most important lyrical actors. The majority of Stenborg's own compositions are comic operas or songs for such operas. He became a member of the Royal Swedish Academy of Music in 1782.

  • 157.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Edouard Du Puy (ca 1770−1822)2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Jean Baptiste Edouard Louis Camille Du Puy, born ca 1770 in Neuchâtel in Switzerland, died 3 April 1822 in Stockholm. Here he was employed at the Royal Court Orchestra as concertmaster between 1793–99 and as its chief conductor between 1812−22. He was a highly regarded violinist and conductor and even a popular singer in several stage roles. Edouard Du Puy composed in most genres, from drawing-room ballads to dramatic music in the French style.

  • 158.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Edvard Stjernström’s music theatre in Stockholm and Finland in the 1850s2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    During the 19th century private theatres were established in Stockholm. They put on a popular repertoire and competed with the Royal theatre for a growing audience. An important theatre director in the middle of the 1800s was Edvard Stjernström. He owned a theatre in Stockholm and also made many tours to other cities in Sweden and Finland. Stjernström and his activities are the focus of this study. What was his role in deploying a repertoire to cities in Sweden and Finland? How did he choose the repertoire and the music? What relation did the plays and the music have to the debate about national identity? These questions will be discussed from a perspective of “public sphere” (Habermas) and national identity, but also from theories of distribution of a common European repertoire. Despite the national connection, the repertoire was to a great extent international. It is an interesting question how the repertoire was spread and a hypothesis is that individuals were of great importance in this respect. Stjernström is an example of such a person.

    For the study it is important to problematize the concept of “opera” and to show the great variety in music dramatic genres and performances, due to different interests and possibilities at different theatres. Light opera, with spoken dialogue was very popular and possible to perform with a smaller orchestra. This kind of repertoire was performed not only at the Royal theatre but also at several theatres in cities around Sweden and by travelling theatre companies.

    The theatre activities of Stjernström will in this article be compared to relevant theatres from other European countries. Not least will his tours to Finland be compared with his activities in Stockholm. The main sources for the study are play texts, music, posters from performances, accounts, and reviews and articles from contemporary papers.

  • 159.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Eric Arrhén von Kapfelman (1790-1851)2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Eric Jacob Arrhén von Kapfelman was born 21 October 1791 in Västervik. After graduating from secondary school in Lund in 1809, he worked as a clerk at the Legal, Financial and Administrative Services Agency and the War Office until November 1816. Beginning in 1820 he started employment as a music teacher at the Royal Military Academy at Karlberg Palace and was named Director of Music there in 1833. He was elected as a member of the Royal Swedish Academy of Music in 1841. Arrhén von Kapfelman never married. He died in Stockholm 23 May 1851.

  • 160.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Fritz Söderman (1838−1883)2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Fredrik (Fritz) Adolph Christopher Söderman was born on 4 January 1838 in Stockholm and died on 15 July 1883 in the same city. He was employed as a cellist in the Royal Court Orchestra for the majority of his life. His half-brother August Söderman was a successful composer. Fritz Söderman’s compositions consisted mainly of songs with piano accompaniment. He became a member of the Royal Swedish Academy of Music in 1866.

  • 161.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Grand opera in nineteenth century Stockholm: Court celebrations and bourgeois entertainment2018In: Grand opera outside Paris: Opera on the move in nineteenth-century Europe / [ed] Jens Hesselager, Routledge, 2018, p. 31-44Chapter in book (Refereed)
  • 162.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Hanna Brooman (1809-1887): Biografi2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hanna Brooman föddes 21 augusti 1809 i Stockholm. Ingenting är känt om hennes föräldrar. Hon växte upp som fosterdotter till Jan Erik Brooman, skådespelare och sångare vid Kungl. Teatern. Under perioden 1847−84 var hon verksam som lärare vid Kungl. Teaterns elevskola. Hon avled i Stockholm 7 februari 1887.

  • 163.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Ignaz Lachner (1807-1895)2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    The German composer and conductor Ignaz Lachner was born 11 September 1807 in Rain, Bavaria, and died 24 February 1895 in Hannover. He was summoned to Sweden by the Royal Opera management after the preceding chief conductor, Jacopo Foroni, died unexpectedly. After only three seasons, 1858−61, Ignaz Lachner returned to Germany. In Sweden he composed music for royal festivities and re-orchestrated composer Johann Gottlieb Naumann’s opera Gustaf Wasa.

  • 164.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Ivar Widéen (1871-1951): Biografi / Biography2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Carl Ivar Natanael Widéen was born on 21 March 1871 in Bällö in the province of Småland and died on 16 March 1951 in Lidköping. In 1900 he became a cathedral organist in Skara, after which he was active on the town's music scene for over fifty years. He mainly composed songs and choral pieces, and many of his works were written for the various celebrations of the liturgical year. Widéen was a well-known and popular composer of choral music during his lifetime. He became a member of the Royal Swedish Academy of Music in 1921.

  • 165.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Jacob Edvard Gille (1814−1880)2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Jacob Edvard Gille was born 10 August 1814, in Stockholm and died there 8 November 1880. He had multiple careers: as a clerk at an auction house for books in Stockholm as well as a musician with ensembles such as the Royal Court Orchestra, at Mindre teatern and with the Catholic Church. Presumably self-taught, Gille composed music of many genres − from songs to musical dramas and symphonies.

  • 166.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Jacob Niclas Ahlström (1805−1857)2014Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Jacob Niclas Ahlström was born on the Swedish town of Visby on 5 June 1805 and died in Stockholm on 14 May 1857. He began working early on as a musician, first as a teacher for the Swedish church, and later as a theatre conductor. During the years 1842 to 1854 Ahlström worked at the Nya teatern in Stockholm where he wrote music in various genres for more than one hundred theatrical works. Most of his musical output is connected to his theatre work. In addition, he wrote music mainly for male choir and published song collections for private music making in the home.

  • 167.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Johan Fredrik Berwald (1787−1861)2014Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Johan Fredrik Berwald was born in Stockholm on 4 December 1787, and died there on 26 August 1861. Violinist, composer, conductor. Cousin of the composer Franz Berwald. Toured with his father Georg Johan Abraham Berwald from 1795, following his father to St Petersburg from 1803 to 1812. Violinist at the Royal Court Orchestra (appointed in 1822, permanent member from 1823 to 1849). Member of the Royal Swedish Academy of Music in 1818. J.F. Berwald strongly contributed to the emergence of public musical life in Stockholm, mainly through his efforts as a choir and orchestra conductor (both in the Royal Court Orchestra and the Harmonic Society).

  • 168.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Karin Lönegren (1871-1963): Biografi / Biography2016Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Karin Lönegren was born in Norrköping on 22 June 1871 and died in Stockholm on 20 February 1963. In the late 1880’s she moved with her family to Stockholm, where after studies with Richard Andersson and Franz Neruda she worked as a piano teacher and composer. Most of her compositions are works for piano, in addition to songs with piano accompaniment.

  • 169.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Kultur för alla? Stockholmsoperan under 1800-talet2018In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 40, p. 28-36Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 170.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Kung Oscar I (1799-1859): Biografi / Biography2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    King Oscar I (1799–1859) was the only child of Charles XIV John (Jean-Baptiste Bernadotte) and Queen Desirée (Clary). He came to Sweden from Paris with his father in 1810 and became crown prince in 1818. He married Princess Joséphine de Beauharnais in 1823 and they had five children together. Oscar was a composer, pianist and singer, and he took an active part in Sweden’s music life. In 1844 he was crowned King of Sweden. He died on 8 July 1859 and the crown was passed to his son, Charles XV.

  • 171.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Music theatre at Kungl. Dramatiska Teatern in Stockholm in the 1960s2015In: Nordic Musicological Congress 2015, 11-14 augusti, Aalborg, Denmark, 2015Conference paper (Other academic)
  • 172.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Musikerroller i Stockholms musikliv under 1800-talet2018In: Musikforskning idag 2018, Uppsala 13–15 juni: Abstracts, Uppsala: Uppsala University, 2018, p. 5-5Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1800-talet förändras det konstmusikaliska musiklivet i Europa från att ha varit knutet till hovmiljöer till att bli ett musikliv med borgerliga förtecken. I Sverige märks denna förändring inte minst i Stockholm, där den kungliga operan blir allt mer samhällelig och där behovet av musiklärare och musiker blir allt större under 1800-talets gång. Samtidigt ökar möjligheterna att resa mellan olika orter och musiker kan därför förväntas röra sig inom stora geografiska områden.

    I detta paper diskuteras, utifrån två konkreta exempel, förutsättningar och verksamhetsområden för musiklärare och musiker. Övergripande frågeställningar är: Hur kan arbetsmöjligheterna inom 1800-talets musikliv beskrivas med särskilt fokus på genusaspekter? Hur kan musikers rörelse mellan orter beskrivas utifrån uppfattningar om kulturell transfer?

    Behovet av musiklärare var stort under 1800-talets första hälft. Hanna Brooman arbetade som lärare i hela sitt liv, i huvudsak på Operans elevskola (verksamhetstid 1847–1884) men också som privatlärare. Hon undervisade bland annat i pianospel. Annonser i samtida press samt arkivuppgifter från elevskolan visar att hon hade en omfattande pedagogisk verksamhet. Genom att anlägga ett genusperspektiv kan studien bidra med ny kunskap om arbetsmöjligheter för kvinnor inom det borgerliga musiklivet. Den hittills gängse uppfattningen om att kvinnor endast kunde vara aktiva inom det privata musiklivet kan härmed problematiseras.

    En central institution vid denna tid var Hovkapellet. Som hovkapellmästare kom 1858 tonsättaren Ignaz Lachner till Stockholm. Han hade då varit verksam som dirigent i Stuttgart, München och Hamburg. Efter tre säsonger i Stockholm reste han 1861 till Frankfurt. Lachner är ett exempel på hur musiker rörde sig mellan olika orter i norra Europa. Teorier om kulturell transfer och cirkulation visar hur detta förfaringssätt hade betydelse för spridning av såväl musik som musiker och bidrar till ett ifrågasättande av beskrivningen av musiklivet under 1800-talet i termer av ”centrum” och ”periferi”.

  • 173.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Musiklivet i Stockholm under Franz Berwalds tid2016In: Franz Berwald: belysningar och reflektioner / [ed] Gunnar Ternhag, Hedemora: Gidlunds förlag, 2016, p. 43-53Chapter in book (Other academic)
  • 174.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Musiklivet i Stockholm under Franz Berwalds tid2014Conference paper (Other academic)
  • 175.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Nils Kjellander (1859-1911): Biografi / Biography2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Nils Theodor Salomon Kjellander was born in Karlskrona on 3 July 1859. He studied at the Royal Conservatory of Music in Stockholm from 1878−80. From the beginning of the 1880s until his death on 22 March 1911 he was a music teacher in Motala. His compositions include piano pieces and songs, music for the play Prinsessan Törnrosa as well as the two operettas Don Ranudo de Colibrados and Figaro i slyngelåren.

  • 176.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Opera in Stockholm during the 19th-century: From royal patronage to a theatre on the bourgeois market2016In: "Verwandlung der Welt"?: Die Musikkultur des Ostseeraums in der Sattelzeit / [ed] Martin Loeser, Berlin: Frank & Timme, 2016, p. 109-121Chapter in book (Refereed)
  • 177.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Opera in Stockholm in the early 19th-century: music theater for the royal court and the bourgeois audience2014Conference paper (Other academic)
  • 178.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Opera åt folket!2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    På 1960-talet gick debattens vågor höga kring operan och dess plats i samhället. Radikala debattörer förordade operans nedläggning, samtidigt som musikteatern var mycket populär och drog en storpublik. Dessutom fanns en aktiv kulturpolitik, som såg som sin uppgift att sprida kultur till nya grupper. En viktig institution i det här sammanhanget var Operan i Stockholm, den Kungliga Teatern, som från början instiftats för att sprida glans och värdighet över kungahuset, men nu förväntades bli en konstform som tilltalade alla – en opera för folket. I den radikala debatten blev Stockholmsoperan ensymbol för vad som av vissa uppfattades som en förlegad, borgerlig kultur. I den här studien undersöks hur Stockholmsoperan under 1960-talet agerade för att möta dessa nya krav, med särskilt fokus på hur man arbetade för att få barn- och ungdomspubliken att komma till föreställningarna. I den samtida debatten framfördes krav på en samhällstillvänd repertoar och debattörerna hävdade också att de stora institutionerna måste söka upp publiken i deras miljö, och hellre spela opera i förorten än på den stora scenen mitt i Stockholm. Operan som genre diskuterades också, och krav restes från flera håll på en modernisering av vad som uppfattades som en genre som stagnerat i gamla former. Hur påverkade denna debatt det som gjordes vid den Kungliga Operan vid Gustav Adolfs torg? Vilken repertoar valde man att sätta upp för den unga publiken? Var ville man spela? Verksamheten vid Stockholmsoperan sätts i relation dels till några andra teatrar i Stockholm vid den här tiden, dels till de krav som efterhand formulerades i den alltmer aktiva och styrande kulturpolitiken. Utifrån en analys av utvalda verk ur repertoaren diskuteras också frågor kring utvecklingen av den musikdramatiska genren under efterkrigstiden.

  • 179.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Petter (Pehr) Boman (1804−1861): Biografi / Biography2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Petter (Pehr) Conrad Boman was born in Stockholm on 6 June 1804 and died in the same city on 17 March 1861. Boman was an important actor within Swedish musical life during the middle of the 19th century, active as a music critic and author as well as a lecturer on music history. He also worked as a composer, mainly of songs and music for comic operas. He was voted into the Royal Swedish Academy of Music in 1849.

  • 180.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Prins Gustaf (1827−1852)2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Prince Gustav, the second son of Oscar I of Sweden and Josephine of Leuchtenberg, was born 18 June 1827 in Stockholm and died 24 September 1852 in Kristiana (Oslo). During his study years in Uppsala in the 1840’s Prince Gustav came in contact with the student song tradition as both singer and composer. He wrote a large number of songs, including ‘Glad såsom fågeln’ (Happy as a Bird) and ‘Sjung om studentens lyckliga dag’ (The Student Song), which are sung even today for various student activities. Prince Gustav wrote mostly songs, choral works and music for piano. Primary member of the Royal Swedish Academy of Music 1844−52.

  • 181.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Prinsessan Eugénie (1830-1889): Biografi2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Prinsessan Eugénie, eller som hennes hela namn lyder: Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina Bernadotte, föddes 24 april 1830 och avled 23 april 1889 i Stockholm. Hon  var enda dotter till Oscar I och drottning Josephina. I sin musikaliska utbildning fick hon lära sig att både komponera och musicera. På slottet arrangerades soiréer och konserter, ofta med inbjudna musiker och sångare. Prinsessan Eugénie komponerade stycken för denna miljö, framför allt pianostycken och sånger. Genom hela livet engagerade hon sig i socialt välgörenhetsarbete. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1859.

  • 182.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Prinsessan Teresia (1836−1914): Biografi / Biography2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Princess Teresia was born in the Bavarian town of Bamberg on 21 December 1836 as Therese Amalie Karoline Josephine Antoinette von Sachsen-Altenburg. She died on 9 November 1914 in Stockholm. In 1864 she married the Swedish prince August and moved to Sweden, where she took active part in the musical life of the royal court. Princess Teresia composed mainly works for piano and in 1864 she became a member of the Royal Swedish Academy of Music.

  • 183.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Representative performances and political propaganda: the Royal Theatre in Stockholm 1810-18502013Conference paper (Other academic)
  • 184.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    [ Review of ] Ann-Marie Nilsson: Musik till vatten och punsch. Kring svenska blåsoktetter vid brunnar, bad och beväringsmöten: Gidlunds förlag, Möklinta 2017. 606 s., ill., CD. ISBN 978-91-7844-963-72018In: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, no 1, p. 53-55Article, book review (Other academic)
  • 185.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    [ Review of ] En samhällelig angelägenhet. Framväxten av en symfoniorkester och ett konserthus i Stockholm, ca 1890-1926. Mia Kuritzén Löwengart: Acta Universitatis Upsaliensis, 2017, 235 s2018In: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 84, no 2, p. 124-126Article, book review (Other academic)
  • 186.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    [ Review of ] Märta Ramsten: Kungl. Musikaliska akademien och folkmusiken. En musiketnologisk undersökning: Gidlunds förlag, Möklinta 2016. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie nr 141. Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 42. 184 s. ISBN 978-91-7844-964-42017In: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 101, no 2, p. 117-120Article, book review (Other academic)
  • 187.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Rätten att försörja sig själv: Om kvinnliga musiker i 1800-talets svenska musikliv2019In: 8e Svenska historikermötet 2019, Växjö 8-10 maj: Rättigheter, 2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1800-talet förändras det konstmusikaliska musiklivet i Europa från att ha varit knutet till hovmiljöer till att bli ett musikliv med borgerliga förtecken. I Sverige märks denna förändring inte minst i Stockholm, där den kungliga operan blir allt mer samhälleligt förankrad och där ett efterhand mångfacetterat borgerligt musikliv gör att behovet av musiker och musiklärare blir allt större. Möjligheten att försörja sig som musiker ökar, även för alla dem som inte hör till det absoluta toppskiktet. Tidigare forskning har visat att många manliga musiker under 1800-talet försörjde sig som mångsysslare inom musikområdet. Det var vanligt förekommande att samma person kunde arbeta som musiker i olika ensembler, som tonsättare, kyrkomusiker och ha olika läraruppdrag. Huruvida kvinnor också hade denna rätt till egen försörjning har knappast uppmärksammats av forskningen. Här har man istället förmodat att kvinnor hade en begränsad plats i musiklivet och att de i allmänhet fick upphöra med yrkesverksamheten om de gifte sig. Studier av arkivmaterial ger dock anledning att förmoda att kvinnor haft större plats i musiklivet än vad man tidigare trott.

    I detta paper diskuteras kvinnors möjlighet att arbeta självständigt inom musiklivet, som musiklärare, sångerskor, instrumentalister samt tonsättare. Enskilda exempel hämtas både från samtida uppburna artister, med sångerskan Jenny Lind som en viktig person, och från de många musiklärare som försörjde sig själva hela livet genom eget yrkesarbete. Typiska exempel är här Josabeth Sjöberg, som hela livet försörjde sig som guvernant och musiklärare, samt Hanna Brooman, med en omfattande lärargärning vid Operans elevskola. Utifrån teorier om genus och klass granskas kvinnornas roll i musiklivets struktur och jämförelser görs med den ovan beskrivna manliga musikerrollen.

  • 188.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Sånger som kommunikation i musikdramatik för barn2016In: Konferensrapport. Det sjungna ordet : Forskningsperspektiv på mötet mellan text, musik och framförande: Linnéuniversitetet i Växjö, 25-27 november 2015 / [ed] Viveka Hellström, Karin Strand, Stockholm: Musikverket , 2016, p. 49-53Conference paper (Other academic)
  • 189.
    Hallgren, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    The grand opera tradition at the Opera in Stockholm2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In the middle of the 19th century there were a great interest for operas especially by Meyerbeer at the Opera in Stockholm. Robert le diableLes HuguenotsLe prophète andL’Africaine were performed between 150 and 200 times each from around 1840 to 1890. The interest for Meyerbeer has been treated in previous research, but the basis for this tradition has not been explored in any significant meaning. How come that the Opera in Stockholm relatively fast connected to the European tradition of grand opera? Why was there such an interest in the Stockholm audience for grand opera? This paper discusses the conditions at the Opera in Stockholm during the first half of the 19thcentury, with special regard to questions about the repertoire (for example works by Gluck and Spontini) but also to questions about financial and organisational circumstances. The main purpose is to discuss the tradition of grand opera at Stockholm from early 19th century and onwards.

    Since the establishing of the gustavian opera in 1773 operas by C. W. Gluck had been part of the repertoire. Armide and Iphigénie en Aulide were among the works by Gluck that was played continuously from the 1770s to the 1840s. In the 1820s the opera director Gustaf Lagerbjelke introduced operas by Spontini, like La Vestale andFerdinand Cortez. Lagerbjelke was interested in new ideas about acting, which stressed the role characters feelings and individual acting on stage. The audience valued this new acting style and these operas became important in the development of romantic opera in Stockholm.

    In addition to the interest of the audience it is also important to look at the financial and organisational situation at the Opera, as important conditions for the activities as a whole. The question of financing will be discussed as well as the organisation, for understanding how traditions were communicated between directors, singers and musicians. By linking the interest in the 1850s to the previous interest in operas by for example Gluck and Spontini the intention is to describe the performance history of grand opera during several decades.

  • 190.
    Hallgren, Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Kjellander Hellqvist, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Musik och politik i svenskt 1970-tal: musikspridning, jämlikhet och kommersialism på de kungliga teatrarna och SVT?2017In: Musikforskning idag: Musikhögskolan, Piteå, 12–14 juni 2017, Luleå University of Technology, 2017, p. 26-27Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1960- och 70-talen var debatten om kulturfrågor intensiv i Sverige. Beslutet om kulturpolitikens inriktning 1974 fick stor betydelse för kulturlivets organisering under de kommande decennierna. Den nya kulturpolitiken byggde bland annat på idéer om behovet av att sprida kultur jämlikt till alla invånare i Sverige, samt att ”Kulturpolitiken skall motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet” (Kulturutredningen 1995:62). Samtidigt hade svenska grupper inom populärmusiken stora internationella framgångar, med ABBA som det mest framgångsrika och mest kända exemplet. Kulturdebatten blev polariserad, med tydliga motsättningar mellan förespråkare för kulturpolitikens grundläggande värderingar å ena sidan och ”den kommersiella musikens” företrädare å den andra.

    Denna motsättning är fokus för vår studie. Hur påverkades olika institutioner av den nya kulturpolitiken och av de aktuella idéerna i debatten? I denna studie görs en jämförelse mellan några konkreta yttringar inom musiklivet. Exempel ges från de traditionstyngda scenerna Kungliga Operan och Dramaten i Stockholm samt från SVT:s verksamhet, där programmet ”Alternativ festival” från 1975 används som en fallstudie. Förutom utvalda program och föreställningar bygger studien på arkivmaterial från institutionerna. Vi använder en komparativ metod och genomför föreställningsanalys utifrån teatervetenskapliga metoder.

    1970-talets kulturdebatt inom musikens område är till vissa delar beskriven och analyserad i tidigare forskning (se exv. Arvidsson 2008; Thyrén 2009) men en jämförelse mellan institutioner av detta slag har inte gjorts tidigare. Här finns en möjlighet att visa hur kulturlivet i stort påverkades av de nya idéerna och hur både hög- och lågutbildade gavs tillfälle att ta del av detta.

  • 191.
    Hallqvist, Moa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Könsfördelningen på högre ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Titel: Könsfördelningen på högre ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige / Gender equality in higher education sound and music production programs in Sweden.

     

    Denna uppsats är dels en jämförande undersökning av könsfördelningen på två ljud- och musikproduktionsprogram och dels bygger den på statistik av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige. De två ljud- och musikproduktionsprogrammen är Musikproduktionsprogrammet på Linnéuniversitetet och Ljud- och musikproduktionsprogrammet på Högskolan Dalarna. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och studenter på programmen diskuteras de fyra kategorierna: bakgrund, självbild, könsfördelning och genusarbete. Statistiken, som består av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige, används som ett underlag för att sätta in studien i ett större perspek­tiv. Materialet har analyserats med hjälp av olika genusteorier och tidigare forskning om genusperspektiv på både musikbranschen, ljud- och musikproduktion och grund­skola och högre musikutbildningar.

     

    På tre av fem utbildningar har könsfördelningen blivit jämnare under de senaste tre åren, men ökningen av kvinnliga studenter är liten och utbildningarna är fortfarande väldigt mansdominerade. De flesta av informanterna tror att det beror på att fler pojkar än flickor uppmuntras till att spela instrument och syssla med teknik under barndomen. De tror även att det beror på mansdominansen som finns både på ljud- och musikproduktionsprogram och i musikbranschen överlag och att detta kan avskräcka kvinnor från att söka sig till programmen. Den mest återkommande orsaken till varför könsfördelningen är så ojämn är att ljud- och musikproduktion förknippas med teknik, vilket anses vara manligt och att könsfördelningen därför ser ut som den gör idag. 

  • 192.
    Hamilton, Raoul
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Från lead till färdig låt: En undersökning om processen i att arbeta med beställningsmusik utifrån en förfrågan2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 193.
    Hansen, Carl
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Ta ställning till förinställning: En konstnärlig studie om användandet av presets inom låtmix i studiomiljö2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbetet går ut på att undersöka hur användandet av presets påverkar min arbetsgång när jag mixar låtar i en studio, i vilken utsträckning jag kan använda presets samt om de utvecklar mitt sätt att mixa på. Resultatet blev att presets utvecklar mitt sätt att mixa på och kan, beroende på situationen, effektivisera min arbetsgång.

  • 194.
    Hartikka, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Om jag hade tid: Ramfaktorers påverkan på musiklärares arbete inom formen för individuellt val i gymnasieskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Musik är inte längre ett gymnasiegemensamt ämne och arbetet för musiklärare på gymnasienivå är i förändring. Denna studie undersöker hur ramfaktorer påverkar de lärare som undervisar i musik som individuellt val i svenska gymnasieskolor. Studien är byggd på kvalitativa intervjuer med några av dessa lärare och beskriver deras syn på de ramar som påverkar deras undervisning. Studien presenterar lärarnas syn på lektionssalarna, undervisningstiden och undervisningsmaterialet. Resultatet av studien visar att tiden är det som lärarna anser sig mest påverkade av men att det samtidigt finns en väldig dubbelhet i tankarna om tiden. I resultatet tas också upp hur ramar påverkar andra aspekter av lärarnas arbete och deras professionella relationer. 

  • 195.
    Hartikka, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Svenska musikläroböckers koloniala arv: ”vi” och ”de” i musikläroböcker för svensk grundskola.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This literature analysis aims to explore the colonial heritage of textbooks meant for teaching music in Swedish grade schools. The books analysed were released between 1969 and 2018 and range from pure songbooks, pure textbooks to teacher guides. With the tools from critical discourse analyses combined with the postcolonial theory this study explores how the textbooks group and portray individuals with a special focus on the supposed reader as opposed to “the others”. The results show that “we” in the Swedish music textbook is a western white person who has prior knowledge of western religious and cultural expressions. This study also shows that pictures and text combined attribute negative traits to the “other” individuals portrayed. Western music theory is often portrayed as general and serve to define the “we” group with its necessary prior knowledge. This study also shows that texts that are neutral or positive in tone still use language that place individuals in the “we” and “them” groups.

  • 196.
    Hedlund, Karl-Johan
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Främmandegöring i teori och praktik: En semiotisk studie av olika kulturella texter2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra. Resultatet visar även ett underlag i form av ett visualiseringsmaterial till en bilduppgift med syfte att lära elever främmandegöringens retoriska figurer.

  • 197.
    Hedlund, Mujdeh
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    När min bild inte ser ut som din : En studie kring interkulturellt perspektiv inom bildämnet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka och belysa tre lärares syn på interkulturellt perspektiv i skolan med fokus på bildämnet, samt ge en bredare inblick i deras erfarenheter om ämnet i fråga. Studiens frågeställningar handlar om hur de tillfrågade bildlärarna resonerar kring interkulturellt perspektiv inom bildämnet och hur de anser att en inkluderande läromiljö kan skapas för elever som har en annan kulturell bakgrund. Studien är grundad i det interkulturella perspektivet. Semistrukturerade intervjuer har använts som undersökningsmetod. Resultaten visade enligt tillfrågade lärarna att interkulturalitet kan gynna elevernas lärande, dock finns det en del svårigheter som kan försvåra för lärare för att kunna inkludera elevernas kulturella bakgrund i undervisningen på ett bra och givande sätt.

  • 198.
    Hedström, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Ensemblespel: Ett socialt redskap främjar såväl interaktion som integration2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Being an immigrant in a Swedish school today might not be easy. It´s quite difficult to be accepted and becoming a part of an already functioning group. Difficulties with the Swedish language doesn´t make it easier. Besides that the requisites of the school curriculum program are very demanding and Swedish students are often in advantage already being a part of the system for many years.

    By following five immigrant boys in grade 6 during ten ensemble lessons, one concert and individual interviews with the boys as well as with their teacher, this study aims to investigate how ensemble playing can function as a social tool and promote interaction as well as integration.

    The results in this study show that ensemble playing in fact can function as a social tool. The boys developed abilities in playing an instrument as well as cooperating and analyzing by using the social tool of ensemble playing.

    The results even show that ensemble playing can promote interaction as well as integration.

    Above everything was the concert where the boys acted in front of their classmates and were treated with great respect and acceptance.

  • 199.
    Hellquist, Johan
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Tiden går fort när man har roligt…: Effektivisering av mitt skapande2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete var att jag ville ta reda på hur jag kunde effektivisera min skapandeprocess för att kunna färdigproducera en hiphoplåt om dagen. 

    Jag producerade fyra låtar. Genom att kartlägga mina beteenden i min skapandeprocess kunde jag med hjälp av litteraturstudier plocka fram metoder för att öka min kreativitet och effektivitet.

  • 200.
    Hermansson, Jens
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Forssell, Alexandra
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Samspel i ensemble: En musikpedagogisk studie om gymnasieungdomars interagerande i ensembleundervisning2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we’re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements. The non-verbal communication could also be seen through facial expressions such as smiling, or grimacing to show different emotions. Musically sounding interaction could be expressed as when ensemble members played music together in a single pulse, and could initiate a common activity. Even though we often mention the different expressivity types as if they occurred on different occasions and with no connection whatsoever, they often overlapped.

1234567 151 - 200 of 577
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf