lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 775
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Carina, Bellman
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Sundström, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Boksamtal i förskolan: Förskolepedagogers föreställningar om boksamtal som verktyg för att utveckla läsförståelse2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka föreställningar förskolepedagoger har om boksamtal som ett pedagogiskt verktyg för läsförståelse. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat fyra förskolepedagoger. Våra frågeställningar är: Hur mycket utrymme ges för boksamtal i förskolan? Vilka metoder används vid boksamtalen? Vilka föreställningar har pedagoger omboksamtal och betydelsen av dessa för barnets framtida förståelse av texter? Resultatet av undersökningen visar att boksamtal används i mindre utsträckning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi kan utläsa av svaren att pedagoger, som fortbildats i ämnet, har större förståelse för boksamtalets betydelse. Det innebär att en pedagog med vidareutbildning i boksamtal har större möjlighet att påverka barns språkutveckling positivt.

    Download full text (pdf)
    Examensarbete, Frida Sundström och Carina Bellman
  • 152.
    Causevic, Mirsada
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Salomonsson, Desirée
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Klassrumsmiljöns och arbetsmetodernas påverkan på elevers muntliga förmåga: En empirisk undersökning utifrån ett lärarperspektiv2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kommunikation kan ske via tal, skrift eller kroppsspråk. Elever kommunicerar dagligen både hemma och i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad som kan påverka elevers muntliga förmåga, där studien är avgränsad till kommunikativa förhållningssätt, arbetsmetoder och klassrumsmiljö. En annan avgränsning är att studien genomförs på endast en skola eftersom det är begränsat med tid och resurser. Studien grundas på en kvalitativ ansats och de verktyg som används är observationer i två klasser och intervjuer med två lärare. Det hermeneutiska paradigmet och det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Under observationerna framkommer det att dialogisk, interaktiv, icke- interaktiv och auktoritativ kommunikation genomsyrar klassrummen. Dessutom visar resultatet att den arbetsmetod som lärarna använder mest är grupparbeten och att mindre grupper är mest givande. Det som framkommer under intervjuerna är att lärarna anser att relationer och motivation är sammanvävda och påverkar varandra, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Cekr, Åsa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Barns upplevelser av högläsning och boksamtal2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Barns upplevelser av högläsning och boksamtal, examensarbete Åsa Cekr
  • 154.
    Charalabidou, Anna-Karin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Normer rörande elevers läsvanor utifrån ett genusperspektiv: En enkätstudie i årskurs 6 och 72018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka och tydliggöra elevers inställning till läsning av litterära texter samt eventuella genusrelaterade normstrukturer som pojkar och flickor i årskurs 6 och 7 upplever gällande läsning och läsmotivation. Data har samlats in genom en enkätundersökning på en skola i södra Sverige. Informanterna har svarat på frågor utifrån förutbestämda svarskategorier samt en öppen fråga där de fått motivera tidigaresvar. Materialet har sammanställts både genom räknande av kvantitativ data och hermeneutisk analysmetod. I studien framgår att det finns tydliga genusbaserade normer runt skolelever och deras inställning till läsning av litterära texter. Bland annat har det visat sigvara mer accepterat för en flicka än en pojke att visa uppskattning för läsning av litterära texter. Undersökningen visar även att pojkar uppfattar att deras vänner uppskattar läsning i mindre grad än de faktiskt gör, vilket grundar sig i normen att läsning inte anses varapojkbetingat. En majoritet av informanterna gav svar som kunde härledas till de förväntningar samhället har av flickor respektive pojkar, till exempel att flickor förväntas vara ordningsamma och eftersträva höga betyg. Vidare gick det att urskilja tydliga normkulturer inom de två deltagande klasserna, vilket även hade stor inverkan påelevernas inställning till läsning av skönlitterära texter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 155.
    Christensson, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Peci, Florina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Användning av skönlitteratur för att prata om genus: Fyra lärares syn på genus i litteraturundervisningen  2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att ta reda på hurfyra pedagoger i årskurs 1–3arbetar med och tänker kring användningen av skönlitteratur för att lyfta genus och jämställdhetsfrågor i undervisningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och våra informanter består av fyra kvinnliga pedagoger som är verksammai lågstadiet. I vår teoretiska ram har vi använt oss av Yvonne Hirdmans genusteori, Vygotskij sociokulturella teori och den feministiska litteraturforskningen. Vårt resultat bygger på dessa teorier samt tidigare forskning, som omfattar genus i skolan och genus i litteraturundervisning. I resultatet framkom det att våra informanter arbetar med genus i skönlitteratur på en grundlig nivå, däremot vill alla pedagoger arbeta mer med genus. Det framkom även att pedagogerna vill ha en bredare kunskap kring detta område.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 156. Cimbritz, Michael
    et al.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Begreppens betydelse: om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk2015In: LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 2015Conference paper (Other academic)
  • 157.
    Cimbritz, Michael Peter
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Begreppens betydelse: Om facktermer i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Allt fler engelskspråkiga avhandlingar inom teknik och naturvetenskap fårsammanfattningar på svenska. Sammanfattningen kan vara en av få texter som författaspå svenska under en forskarutbildning och nämns ofta som en viktig del i utvecklingenav svenska som vetenskapsspråk. För att bättre förstå vilken roll sammanfattningen, iinte minst den populärvetenskapliga, kan spela i utvecklingen av svenska somvetenskapsspråk krävs studier av denna texttyp, vilket idag till stor del saknas. Syftetmed föreliggande uppsatsarbete är att beskriva hur facktermer introduceras ochförklaras i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar författade vid LundsTekniska Högskola under 2013. I fler än hälften av sammanfattningarna förekommer eneller flera facktermer som inte förklaras. Att hitta rätt abstraktionsnivå och en rimligförklaringsgrad för de facktermer som används tycks utgöra en stor utmaning förskribenterna. Analysen av facktermerna har strukturerats i form av en modell,facktermsmodellen, där för- och nackdelar med olika introduktions- ochförklaringsmodeller har beskrivits.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Collin, Mimmie
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    PT som bedömningsverktyg?: Analys av elevtexter i svenska som andraspråk enligt Processbarhetsteorin med fokus på fundamentsvariation och inversion2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att genom en analysmodell baserad på processbarhetsteorin

    (PT, Pienemann, 1998), bedöma de grammatiska nivåerna i elevtexter i svenska som

    andraspråk. Bedömningen syftade till att studera förekomster av grammatiska

    strukturer, med särskilt fokus på automatisering av inversion efter topikalisering, liksom

    variation av satsdelstyp i fundamentet vid obligatorisk kontext för inversion. 18 texter

    skrivna av elever i samma grupp på det gymnasieförberedande programmet

    Språkintroduktion samlades in vid ett tillfälle. Dessa analyserades sedan utefter en

    analysmodell, baserad på PT, som berör grammatisk processning, automatisering och

    variation. Resultatet visade att elevernas grammatikkunskaper följde de hierarkiska

    nivåerna i processbarhetsteorin, liksom att inversion delvis hade automatiserats. De

    vanligaste satsdelstyperna i fundamenten var tidsbisatser och tidsadverbial. I en del fall

    följdes de inledande bisatserna av den så kallade så-konstruktionen, vilket vid flertalet

    tillfällen ledde till korrekt inversion av subjekt-verb. Processbarhetsteorin och den

    analysmodell som använts i studien upplevs vara goda tillgångar i arbetet med både

    utformning av grammatikundervisning och bedömning av grammatiska

    utvecklingsnivåer i elevtexter i ämnet svenska som andraspråk.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Collin, Mimmie
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Språkutvecklande arbetssätt?: En kvalitativ studie av lärares uppföljningar av elevsvar i flerspråkiga klassrum2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna. Resultatet visar att läraren i stor utsträckning tar till vara elevernas svar och införlivar dem i den fortsatta diskussionen, vilket framhålls av tidigare forskning som språkutvecklande. Läraren använder sig likaså ofta av elevernas tidigare erfarenheter för att knyta samman det eleverna redan vet med de nya ämnena i skolan. Däremot skulle läraren i högre grad kunnat använda sig av och uppmärksammat elevernas olika modersmål.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Cronsioe, Charlotte
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Wirzén, Isabelle
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Stötta elever med lässvårigheter: Tankar om arbetssätt och motivationsfaktorer hos tio lärare i årskurs 1-3.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In today’s school, reading difficulties are a common problem which must be attended to at an early stage for the good of the pupils. The aim of the study was to investigate how ten teachers describe their teaching strategies for pupils with reading difficulties in grades 1–3. Motivation is also examined as a central part of the study. To answer the questions posed by the study, interviews were conducted, compiled and analysed on the basis of sociocultural and motivation theories. Previous research serving as a foundation for discussion concerned early literacy, reading difficulties, perspectives on learning to read, and the teacher’s role. The conclusions that can be drawn from the results show that it is essential for the teacher to find the right level for all pupils, and the teacher should be there all the time as a support for pupils with reading difficulties. The teacher also needs to find a balance between inner and outer motivation so that the pupils will feel interested in reading. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Culum, Cama
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Arnesson, Isabelle
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Två organisatoriska modeller för undervisning och deras inverkan på språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk: En systematisk litteraturstudie om för- och nackdelar med inkluderande respektive direktintegrerande undervisning2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa hur språkutvecklingen hos svenska som andraspråkselever påverkas i en inkluderande respektive direktintegrerande undervisning med förstaspråkselever. För att uppfylla syftet tillämpades en systematisk kvalitativ litteraturstudie. Genom en tematisk innehållsanalys och med hjälp av databaserna ERIC, Libris, Google Scholar och DiVA inkluderades 15 studier i denna uppsats. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med en inkluderande undervisning. Bland annat bidrar en inkluderande undervisning till att det uppstår en social gemenskap mellan alla elever samtidigt som andraspråkselever utvecklar det svenska språket i samspel med elever som har svenska som sitt förstaspråk. Däremot har det visat sig att brister i kartläggningar av andraspråkselevers tidigare erfarenheter kan leda till att de inte får den undervisning som de är i behov av. Det råder delade meningar om direktintegrering då de nyanlända eleverna å ena sidan får ständig tillgång till det svenska språket, å andra sidan kan eleverna känna sig ensamma då de saknar kunskap om det svenska språket och därför har svårt för att kommunicera med andra.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 162.
    Czaholi, Attila
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    SFI-elevers uppnådda Processbarhetsnivåer i morfologi- och ordföljd. En undersökning av Processbarhetsteorins inlärningsgång och informanternas morfologiska och syntaktiska utveckling2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens ena syfte var att undersöka vilka PT-nivåer i morfologi och syntax som processas av 66 SFI-elever som läste SFI på olika nivåer, att undersöka om de processar samma PT-nivåer i morfologi och syntax med avsikt att utforska ifall inlärarnas morfologiska och syntaktiska utveckling sker i samma takt eller ej. I studien undersöktes också det implikationella förhållandet mellan de olika strukturerna tillhörande de olika PT-nivåerna.

    Studiens informanter beskrev en bildserie bestående av åtta bilder. Utifrån Processbarhetsteorin analyserades deras bildbeskrivningsproduktion med intention att bedöma deras uppnådda PT-nivåer i morfologi och syntax. Utfallet visar att endast 16 informanter av 66 processar samma PT-nivå på morfologi och syntax. Sådana informanter processar PT-nivå 2 på morfologi och syntax. De andra informanterna processar olika PT-nivåer på morfologi och syntax. Det vanligaste uppnådda PT-nivån på morfologi är nivå 1. 37 av 66 informanter uppnår PT-nivå 1 på morfologi. 29 av 66 informanter uppnår PT-nivå 2 på morfologi.

    När det gäller syntax kom 37 av 66 informanter upp till PT-nivå 2 på syntax. 28 av dem processar PT-nivå 4 på syntax och en av dem bedömdes ligga på PT-nivå 3 på syntax.

    Som resultatet visar tenderar informanterna att inte ligga på samma PT-nivå i morfologi och syntax. De tenderar dessutom att uppnå en högre PT-nivå i syntax än på morfologi. Ingen av studiens informanter processar en högre PT-nivå på morfologi. Allt detta kan tolkas som att inlärarnas morfologiska och syntaktiska utveckling inte sker på ett simultant sätt. Resultatet ska dock betraktas med en viss försiktighet, eftersom bildserien visade sig vara bättre lämpad på att elicitera obligatoriska kontexter för syntaxsstrukturer än för  morfologiska sådana. Resultatet visar också att det implikationella förhållandet mellan PT-nivåerna, att användningen av de lägre nivåernas strukturer är förutsättningar för användningen av de högre nivåernas strukturer som förutsågs av PT stämmer med utfallet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 163.
    Dahl, Josefine
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Varken hackat eller malet: En analys av ett läromedel för gymnasiekurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 12018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för både ämnena Svenska och Svenska som andraspråk hanterar kunskapsmålen för momenten tala och skriva i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 i gymnasieskolan. Analysen av läromedlet har genomförts genom en jämförande närläsning av innehållet i läromedlet och innehållet i kursplanerna. Det viktigaste resultatet i studien är att ingen av elevgrupperna får samtliga kursmål tillgodosedda. Målen för skriftlig framställning tillfredställs, men resterande mål möts enbart delveis eller inte alls för respektive grupp. Det som saknas i läromedlet är för ämnet Svenska 1 argumentationsteknik, prestationsteknik samt träning i den retoriska processen. För ämnet Svenska som andraspråk 1 saknas stoff om strategier för att göra sig förstådd och förstå, men också hur språkliga koder kan användas i olika kommunikationssituationer saknas i läromedlet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 164.
    Dahlin, Ida
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Motivationen är jätteviktig – man kan få eleverna hur långt som helst: En studie om hur fyra lärare motiverar elever till läsning2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    Many pupils struggleto read. Teachers must therefore know how to motivate these pupils. In this qualitative study the aim is to investigate what some teachers do to motivate pupils to read. Data were collected through interviews with four teachers from two schools. The teachers said that the choice of book was extremely important for making pupils interested in reading, and that reading aloud and cooperation with parents and libraries are of great importance. Through the interviews it emerged that there is an association between lack of interest in reading and difficulties in reading.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Dahlström, Lovisa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lärares attityder till användning av flera språk i klassrummet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka ämneslärares attityder till att eleverna

    använder alla sina språkliga resurser i klassrummet, om de känner till begreppet

    translanguaging dvs. strategier för att använda elevers flerspråkiga potential i

    undervisningen (Garcia 2009) och vilka strategier de då eventuellt använder sig av i

    ämnesundervisningen.

    Materialet består av nätenkäter som skickades ut till 101 lärare, varav 27 deltog på en

    gymnasieskola i södra Sverige. Materialet har sedan analyserats kvantitativt.

    Datan visar på att lärarna förhåller sig olika till elevernas användning av flera språk i

    klassrummet. Samtidigt som deltagarna uppvisar en del negativitet gentemot att

    använda elevers flerspråkiga resurser i klassrummet kan man ändå se tendenser till mer

    positiva attityder. Dessa positiva tendenser tar sig uttryck i att de flesta av deltagarna

    trots att de inte känner till begreppet translanguaging, ändå använder sig av praktiska

    och konkreta strategier som ingår i begreppet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 166.
    Danielsson, Julia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Elevers debattartiklar: En studie av argumentationsstrukturer och textfunktioner i högstadieelevers argumenterande skrivande2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är dels att undersöka textfunktioner och argumentationsstrukturer i elevers debattartiklar, dels att synliggöra styrkor och utvecklingsmöjligheter i debattartiklarna. Materialet består av fyra argumenterande elevtexter med rubriken ”Rädda vår jord!” från det nationella provet i svenska 2008. Teori och metod utgår från Tirkkonen-Condits (1985) problem- och lösningsmodell för textfunktioner i argumenterande text. Analysen är kvalitativ och bygger på frågor som ställs till texterna. Sammanfattningsvis visar studien att debattartiklarna har olika kvalitéer och utvecklingsmöjligheter, men gemensamt gäller att eleverna uppvisar en medvetenhet om fungerande struktur och disposition i argumenterande text. Eleverna argumenterar utifrån tesen och använder ofta konkretiserande exempel. Samtliga elever formulerar textfunktionen lösning och evaluering där de förklarar vad som bör göras för att rädda vår jord, och de redogör för konsekvenser om tesen inte följs. Den gemensamma utvecklingsmöjligheten hos samtliga elever är att de bör formulera textfunktionen problem mer explicit samt ha med textfunktionen orsaker vilken de inte alls använder.

  • 167.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att möta och skapa multimodala texter: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Tvåspråkig undervisning – teckenspråk och svenska, Del 5: Att möta och skapa multimodala texter, årskurs 1-10 ]2018Other (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 168.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att möta och tolka multimodala texter: [ ingår i Lärportalens moduler Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Från vardagsspråk till ämnesspråk, Del 6: Att möta multimodala texter, årskurs F-9 ]2017Other (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att skapa multimodala texter: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Från vardagsspråk till ämnesspråk, Del 7: Att skapa multimodala texter, årskurs F-9 ]2017Other (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    Multimodala perspektiv på naturvetenskapligt lärande2016In: Flerspråkighet som resurs: Symposium 2015 / [ed] Björn Kindenberg, Stockholm: Liber, 2016, 1, p. 196-206Chapter in book (Other academic)
  • 171.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodala texter: Att få syn på tecken på lärande i elevtexter2018In: Att bli lärare / [ed] Eva Insulander, Staffan Selander, Stockholm: Liber, 2018, , p. 6p. 76-81Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet ger en introduktion till vad multimodalitet innebär och hur ett multimodalt perspektiv på lärande och texter kan hjälpa lärare att få syn på ”tecken på lärande” i texter som elever skapar.

  • 172.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodala texter för lärande: Elevers textmöten och textskapande2019In: Att bli lärare i svenska / [ed] Caroline Liberg, Jon Smidt, Stockholm: Liber, 2019, p. 117-131Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I allt textskapande görs ett antal val som gäller hur texten ska formuleras och vilka resurser som då ska användas, som bilder, tabeller, skrift och så vidare. De här valen hänger ihop med textens funktion, tänkta läsare och ämnesområde. I det här kapitlet diskuteras detta i relation till begreppet multimodalitet, som bland annat handlar om hur olika (text)resurser samverkar för att skapa en helhet. Efter en introduktion av begreppet multimodalitet diskuteras elevers textmöten och textskapande och hur man som lärare kan tänka kring textarbete i klassrummet utifrån ett multimodalt perspektiv.  

  • 173.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodalitetens betydning for fagdidaktisk forskning2018In: Didaktik i udvikling / [ed] Torben Spanget Christensen, Nikolaj Elf, Peter Hobel, Ane Qvortrup, Solveig Troelsen, Aarhus: Klim, 2018, p. 168-184Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln diskuterar vikten av ett multimodalt perspektiv i både undervisning och forskning i klassrumskontexter. Teoretisk utgångspunkt är socialsemiotiskt perspektiv på multimodalitet. Den ger en introduktion till begreppet multimodalitet och utifrån exempel från ett tvärvetenskaplig forskningsprojekt ges exempel på hur multimodaliteten tar sig uttryck i tre naturvetenskapliga klassrum. 

  • 174.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skriva i alla ämnen: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), årskurs 4-6 ]2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 175.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skriva i alla ämnen: [ingår i Lärportalens modul Språk- läs- och skrivutveckling (Läslyftet), årskurs 7-9]2018Other (Other academic)
  • 176.
    Danielsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    Vågor och vibrationer: val av lärresurser i ett fysikklassrum2017In: Didaktik i omvandlingens tid: Text, representation, design / [ed] Eva Insulander, Susannde Kjällander, Fredrik Lindstrand, Anna Åkerfeldt, Stockholm: Liber, 2017, p. 89-98Chapter in book (Other academic)
  • 177.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Berg, Astrid
    Linköping University, Sweden.
    "Molekylerna rör på sig snabare och snabare så balongen blir jättestor": Lågstadieelever förklarar observationer av luft genom digitala animationer2019In: Att utveckla forskningsbaserad undervisning: analyser, utmaningar och exempel / [ed] Ylva Ståhle, Mimmi Waermö, Viveca Lindberg, Stockholm: Natur och kultur, 2019, p. 177-217Chapter in book (Other academic)
  • 178.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Bergh Nestlog, Ewa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Krogh, Ellen
    Syddansk Universitet.
    Lärares rörlighet i text och praktik: En studie av kollegialt lärande2019In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 43, p. 117-146Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Skolverkets omfattande fortbildningssatsning Läslyftet, bygger på lärares kollegiala lärande. Sedan starten, 2014-2015, har ett mycket stort antal lärare involverats i denna satsning. I dagsläget finns inga systematiskt genomförda studier om lärares klassrumsarbete med Läslyftet. Med den här fallstudien vill vi bidra med kunskap om hur en lärare omsätter Läslyftet i den egna praktiken. Fallstudien har genomförts inom ramen för ett lärarlags arbete modulen Skriva i alla ämnen, åk 4–6  (2015), som har utarbetats under ledning av Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet.

    Syftet med studien är tudelat. För det första att undersöka vad som kännetecknar den kollegiala interaktionen under arbete med det inspirationsmaterial som presenteras i modulen. För det andra att undersöka vad i inspirationsmaterialet en av lärarna tar fasta på och hur det omsätts i klassrumspraktiken i den efterföljande undervisningsaktiviteten.

    De överordnade teoretiska ramverken är dialogistiska och socialsemiotiska perspektiv (Bakhtin 1986, Halliday 1978, Kress 2010) och diskursanalys (Gee 2015). Analyserna i studien bygger på en vidareutveckling av textrörlighetsbegreppet hos Langer (1995) och Liberg m.fl. (2002).

    Data består av videofilmade gruppdiskussioner i lärargruppen och en videofilmad lektion då en av lärarna genomförde undervisningsaktiviteten, samt de tavelanteckningar och elevtexter som skapades under lektionen. Data genererades genom att vi följde en grupp lärare som arbetade med modulen för att analysera vad som händer under den här typen av kollegialt lärande, både i lärargruppens diskussioner och under den lektion som planerades och genomfördes av en av lärarna i samband med modularbetet.

    Resultaten visar att lärarna delvis rörde sig transaktivt i relation till inspirationsmaterialet och då relaterade till sin undervisning, men att de i relativt hög utsträckning också rörde sig associativt, bort från texten. Ett viktigt resultat var hur några deltagare förde tillbaka samtalet till en textnära och transaktiv textrörlighet efter sekvenser av associativ textrörlighet och att handledaren genom sina frågor styrde samtalet i riktning mot olika textrörlighetstyper. I undervisningsaktiviteten ledde läraren eleverna främst mot en textbaserad textrörlighet med fokus på form, vilket kan tolkas som att att läraren främst inspirerats av inspirationsmaterialets resonemang om multimodalitet, något som ledde till att denna lärare prövade nya arbetssätt, där film och bild fungerade som utgångspunkt för elevernas eget textskapande. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hertzberg, Frøydis
    University of Oslo, Norway.
    Val av modalitet: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 5: Val av modalitet, årskurs 4-6 ]2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur lärare kan stötta eleverna att göra valen på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet. Vi ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text

  • 180.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hertzberg, Frøydis
    Oslo University, Norway.
    Val av modalitet: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 5: Val av modalitet, årskurs 4-6 ]2018Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur lärare kan stötta eleverna att göra dessa val på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet.

    Artikeln ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text. 

  • 181.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hertzberg, Frøydis
    University of Oslo, Norway.
    Val av modalitet: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 5: Val av modalitet, årskurs 7-9 ]2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur du som lärare kan stötta eleverna till att göra valen på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet. Vi ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text.

  • 182.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hertzberg, Frøydis
    Oslo University, Norway.
    Val av modalitet: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 5: Val av modalitet, årskurs 7-9 ]2018Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur lärare kan stötta eleverna att göra dessa val på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet.

    Artikeln ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text.

  • 183.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Krogh, Ellen
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. University of Southern Denmark, Denmark.
    Undersöka texter: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 6, årskurs 7-9 ]2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Varje ämnesområde (såväl i skolan som i samhället) har sitt särskilda sätt att uttrycka innehållet i ämnet. Det gäller både verbalspråkliga val och val av andra resurser, som bild, tabeller och liknande. Vad fungerar bäst med tanke på syfte och tänkt läsare? I den här delen får du ta del av hur lärare och elever kan granska texter som inspiration för det egna textskapandet och för att öka elevens medvetenhet om texter. Även i den här delen fokuserar vi på alla texters multimodalitet.

  • 184.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Krogh, Ellen
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. University of Southern Denmark, Denmark.
    Undersöka texter: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 6, årskurs 4-6 ]2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Varje ämnesområde (såväl i skolan som i samhället) har sitt särskilda sätt att uttrycka innehållet. Det gäller både verbalspråkliga val och vilka andra resurser, som bild, tabeller och liknande, som fungerar bäst med tanke på syfte och tänkt läsare. I den här delen får ni ta del av hur lärare och elever kan granska texter som inspiration för det egna textskapandet och för att öka medvetenheten om texter. Även i den här delen fokuserar vi på alla texters multimodalitet.

  • 185.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Löfgren, Ragnhild
    Linköping university, Sweden.
    Jahic Pettersson, Alma
    Linköping University, Sweden.
    Gains and losses: Metaphors in chemistry classrooms2018In: Global Developments in Literacy Research for Science Education / [ed] Kok-Sing Tang, Kristina Danielsson, Springer, 2018, p. 219-235Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter reports on findings from classroom communication insecondary chemistry teaching and learning. The data was analyzed qualitativelyregarding the use of metaphors and analogies in relation to atoms andion formation, with an intention to shed light on students’ scientific understandingas well as on their enculturation into the disciplinary discourse. Theoretically we draw on social semiotics, which allows analyses of languageuse in its widest sense, comprised of verbal language, images, action, gestures, and more. In our data, we identified common disciplinary metaphors inscience, as well as metaphors connected to everyday life. Through the analyses based on systemic functional linguistics (SFL), we also identified anthropomorphic metaphors, with particles, atoms, and ions being humanized with intentions and feelings. Linguistic choices signaling metaphoric language were mainly noted in relation to quite obvious metaphors whereas no such signalsor explanations were noted in connection to anthropomorphic metaphors. The study has implications for the design of classroom practices, including the use of discussions to enhance a more reflective use and understanding of the gains and losses around metaphors.

  • 186.
    Darwiche Miriam, Ibrahim Darine
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Relationella eller kategoriska perspektiv?: En intervjustudie om lärares förhållningssätt till elever i eller med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to understand, from interviews with four teachers, how they relate to students with or in reading and writing difficulties. Furthermore, the purpose is to investigate whether the teachers in the study regard students as either with reading or writing difficulties or in reading and writing difficulties. The transcribed interview answers are interpreted and analyzed based on the categories of relational and categorical approaches. There are teachers who carry on both approaches. Teachers 'approaches in these regards have consequences for teachers' practical organization of teaching. A relational approach tends to be reflected in if teachers prefer to include students in reading and writing difficulties in regular teaching, while teachers with a more categorical approach to students with reading and writing difficulties tend to advocate that these students benefit best from alternative teaching methods that involve that the students are excluded from the rest of the class and the regular teaching. From the present study it appears that two teachers assume a relational perspective, and the other two carry both a relational and a categorical perspective at the same time, one teacher leans more on one perspective with elements of the other and vice versa. The teachers in the study mention the importance of social interaction at school and how it benefits learning. Therefore, this study's analysis is rooted in the sociocultural learning theory. Overall, collected data suggest that teachers and special educators and specialist teachers need to collaborate more within the classroom framework to create an inclusive environment. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Darwiche, Miriam
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ibrahim, Darine
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Undervisning i kritisk läsning i årskurs 3: Kritiska aktiviteter i svenskämnet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Studiens syfte är att undersöka hur tre svensklärare i årskurs 3 arbetar med kritisk läsning. För att undersöka vilka aktiviteter i kritisk läsning som förekommer i lärarnas undervisning utförs observationer, medan intervjuer används för att ta reda på lärarnas uppfattningar om sin undervisning i kritisk läsning. Datainsamlingen sker med hjälp av observationsschema, intervjuguide och ljudinspelning med varje lärare. Insamlade data tolkas med utgångspunkt i Norlunds (2009) kategorier: kritisk-analytiska, kritisk-integrerande, kritisk-evaluerande och kritisk-ideologiska aktiviteter. Observationsdata visar att lärarna arbetar med kritisk-analytiska, kritisk-integrerande och kritisk-ideologiska aktiviteter. Av intervjuerna framkommer dock att lärarna uppfattar kritisk läsning som en kritisk-evaluerande aktivitet och upplever att den inte är prioriterad och därför förekommer sporadiskt. Sammantaget tyder insamlade data på att samtliga aktiviteter i kritisk läsning kan förekomma i grundskolans tidigare år men för att skapa optimala förutsättningar för undervisning i kritisk läsning behöver den skrivas fram tydligt i kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Destici Isik, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ämnesundervisning på språkintroduktionen: Praktiserande lärares tankar om undervisningen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 189.
    Dolk, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Gren, Inger
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Förekomsten och betydelsen av högläsning: När, var och hur sker högläsning i förskolan och i hemmet? Vilka föreställningar om högläsningens betydelse finns i dagens debatt och forskning?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan. De flesta vårdnadshavare och pedagoger läser i 15 minuter. Några läser längre och några kortare tider. I undersökningen redovisas om utbildningsnivån hos såväl vårdnadshavare som pedagoger innebär skillnader i läsvanor samt när, var och hur läsningen sker.  Utifrån svaren framkom det att läsningen används för att barnen ska bli lugna, ofta i samband med när de ska vila eller sova.

     

    Vi har också studerat vilka föreställningar som finns i dagens debatt och forskning om högläsningens betydelse för barns utveckling. Undersökningar påvisar att det är viktigt med tidig språkstimulering för barn och att det bör ägnas mer tid åt högläsning tillsammans med barnen.

     

    Vår undersökning visar att det är få vårdnadshavare som läser dagligen för sitt barn. Eftersom vårdnadshavaren läser mer sällan för sina barn anser vi att det är viktigt att pedagogerna tar sig tid till att läsa för barnen på förskolan dagligen, trots att det kan vara stressigt och att de har allt större barngrupper. Det är bra att pedagogerna förklarar för vårdnadshavaren hur viktigt det är med högläsning i hemmet, då det gynnar barnens språkliga utveckling. Ytterligare ett skäl till att man bör avsätta mer tid för högläsning är att det också är en viktig social process. Barnen tränar sig att sitta tillsammans i grupp och att lyssna på pedagogen. Högläsning är även ett bra sätt att få alla barnen involverade i diskussioner. Barnen utvecklar också språket eftersom man samtalar om boken både under tiden man läser och efter man läst. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Donoso, Alejandra
    et al.
    Stockholm University.
    Bylund, Emanuel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Stockholm University.
    The Construal of Goal-Oriented Motion Events by Swedish Speakers of L2 Spanish: Encoding of motion endpoints and Manner of motion2015In: The Acquisition of Spanish in Understudied Language Pairings / [ed] Tiffany Judy, Silvia Perpiñán, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2015, p. 233-254Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The current study investigates motion event construal in Swedish speakers of L2 Spanish. In particular, the study examines the encoding of motion endpoints and manner of motion through elicited video clip descriptions of everyday motion event situations. The results show that Swedish learners of Spanish exhibit the same, high endpoint frequencies as their monolingual Swedish peers, thus deviating from the Spanish native pattern. Moreover, the learners used the same amount of manner verbs as Spanish natives, but were more prone to give additional manner information in periphrastic constructions. These findings are interpreted in relation to previous literature on the construal of motion events in L2 learners and the notion of conceptual transfer (Cadierno & Ruiz, 2006; Jarvis & Pavlenko, 2008; von Stutterheim, 2003).

  • 191.
    Dracic, Edita
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Flerspråkiga barn i förskolan: Vilka föreställningar har förskolepedagoger om att arbeta med språkutveckling hos flerspråkiga barn?2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka förskolepedagogers föreställningar dels om flerspråkiga barn, dels av modersmålsundervisning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur förskolepedagoger på olika sätt arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Intervjuerna med fem förskollärare och en specialpedagog genomfördes vid två olika förskolor i södra Sverige. Metoden har varit kvalitativa intervjuer.

    Det sammanställda resultatet visade att modersmålsundervisningen saknas i de undersökta förskolorna, vilket ledde till att undersökningen delvis fick en annan fokus. Det saknas också dels specifika arbetsmetoder, dels extra resurser i arbete med flerspråkiga barn. Pedagoger stimulerar emellertid barnens språkutveckling genom olika aktiviteter som bygger på barnens önskemål och intresse så som gymnastik, sång, sagostund, bild, drama och utevistelse.

    Vidare visar studien att barnen lär sig i samspel med varandra och att förskolepedagogers förhållningssätt har stor betydelse för språkutveckling hos flerspråkiga barn. Det krävs engagerade och lyhörda pedagoger för att skapa en tillåtande miljö som stimulerar barnens språkutveckling. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Edenvik, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Upprepad lästräning med svenska som andraspråkselever: Ett verktyg för att förbättra elevernas ordavkodningsförmåga?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I en tid med stora flyktingströmmar nås vårt land av allt fler människor med ett annat modersmål än svenska. Då det råder konsensus kring att språket är en av de viktigaste nycklarna till integration i det svenska samhället ställs allt högre krav på att kunna erbjuda en effektiv undervisning i svenska som andraspråk. Upprepad  lästräning anses  vara en effektiv metod för att öka ordavkodningshastigheten hos elever med svenska som modersmål.

     

    I den här studien undersöktes hur metoden med upprepad intensiv lästräning påverkade svenska som andraspråkselevers ordavkodningsförmåga. Elva elever i år nio som vistats i Sverige i mindre än ett års tid fick under tre veckor, dagligen i femton  minuter, läsa en ny text högt för sin klasskamrat tre gånger. Ett standardiserat test med fem delmoment som mäter bokstavs och ordavkodningsförmåga utfördes vid studieperiodens början och slut. Det fanns en stor spridning bland eleverna i deras ordavkodningsförmåga, som säkert till viss del hängde ihop med  hur länge de vistats i Sverige, men alla elever förbättrade sina testresultat efter perioden med intensiv upprepad lästräning.

     

    Sammanfattningsvis indikerar således denna studie att själva metoden med intensiv upprepad läsning kan ha positiva effekter på ordavkodningsförmågan även hos elever med svenska som andraspråk.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 193.
    Einarsson, Nikolina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Svensklärare i det mångkulturella klassrummet: En studie av lärares erfarenheter, undervisning och urval av skönlitterära texter2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur fem svensklärare i grundskolans senare år säger sig arbeta med mångkultur i undervisningen, vilka erfarenheter de har och hur de resonerar i valet av skönlitteratur. Genom semistrukturerade intervjuer framkommer det att lärarna visserligen ser möjligheter att arbeta med mångkultur i svenskundervisningen genom läsning av skönlitteratur, men att det inte alltid sker. Lärarnas uppfattningar om texturval skiljer sig åt, men vanligt förekommande är ett mottagarinriktat perspektiv där elevernas intresse påverkar valet av litteratur, samt perspektivet där lärarnas egna preferenser för vad som är en bra och intressant bok påverkar urvalet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Ek, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Akademisk skrivkompetens i utveckling: En studie av organisation och ställningstagande i gymnasie­elevers utredande texter 2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The idea of what constitutes academic writing competence varies through time and in different cultures. However, the ability to structure texts in a logical and comprehensible way can be seen as a universal scholarly competence regardless of writing context, like the ability to appraise knowledge and take a stance concerning different sources. The aim of this study is to investigate and categorize the occurrence of textual organizational markers and stance markers in explanatory texts written by a group of high school students, and to investigate the relation between the use of these markers and the grading of the texts. The corpus of the study consists of 18 explanatory student texts, equally divided between grades A, C and E. The texts have been analyzed through qualitative close reading using an analytical model designed to capture organizational markers and stance markers. The result shows that the students’ usage of these markers varies, but that patterns of usage connected to the grades of the texts can be identified. The A-texts excel through a larger variation of organizational markers and stance markers than the texts given lower grades. In the A- and C-texts organizational markers and stance markers are used primarily to illustrate and compare different perspectives, while in the E-texts the students use the same markers to explain and express personal opinions on the subject. The material as a whole contains very few examples of critical evaluation of sources. A conclusion of the result is that the students are at different distances from the norms that distinguish academic writing. Especially the E-texts contain many features that are not functional in academic contexts. This raises questions about how the teaching of academic writing should be designed to suit the students’ needs for writing development – on the level of language as well as content. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 195.
    Ek, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Subjektivitet i objektiva texter: Evaluerande språk i polisstudenters och yrkesverksamma polisers pm2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks polisstudenters och yrkesverksamma polisers bruk av evalueringar i avrapporterings-pm. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, bedömer, uttrycker känslor eller ståndpunkter. Förekomsten av evalueringar har undersökts genom en Appraisal­analys, som är en form av textanalys. Materialet består av tio yrkestexter och tio studenttexter. Evalueringarna beskrivs och ställs i relation till de krav på objektivitet som finns i Rikspolisstyrelsens riktlinjer för skrivande (2011). Resultaten antyder att Rikspolis­styrelsens riktlinjer är svåra att leva upp till. Både yrkespoliser och polisstudenter använder evaluerande språk i sina pm, men studenttexterna innehåller fler evalueringar och en större andel subjektiva bedömningar. Resultatet är värt att uppmärksamma eftersom attitydbärande evalueringar kan äventyra objektiviteten i texterna, vilket i förlängningen skulle kunna påverka rättsprocessen.

    Download full text (pdf)
    Subjektivitet i objektiva texter
  • 196.
    Ek, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Elevers olika språk i den skönlitterära undervisningen: En studie med fokus på flerspråkighet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterär läsning i ett flerspråkigt klassrum, och hur elevers olika språk kan användas i undervisningen. Deltagarna tar upp lässtrategier, litteraturval, vilken betydelse skönlitteratur har för flerspråkiga elever och hur elevers modersmål kan användas som en resurs för att lära. I studien deltar tre lärare som arbetar i förskoleklass och upp till årskurs 3 på flerspråkiga skolor, och som använder skönlitteratur i sin undervisning. Lärarna intervjuas och materialet transkriberas, därefter analyseras materialet genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som grundar sig i att elever utvecklar språk i interaktion med varandra. Ett synsätt som studien tar hänsyn till är translanguaging som innebär att elever ska uppmuntras till att använda sina olika språk som en resurs för att lära sig. Resultatet visar att lärare är medvetna om att elevers olika språk kan inkluderas och användas i undervisningen. Det framkommer att skönlitteratur är språkutvecklande och att flerspråkiga elever ska läsa samma bok som alla andra elever i klassen. Att hitta en balans i läsundervisningen så att alla förstår, verkar vara den största utmaningen. Alla språk är lika viktiga anser lärarna, dock är de eniga om att svenska är det gemensamma och sammanlänkade språket.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Ek, Kajsa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hildorsson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Spelar det någon roll?: Kommunikativa strukturer och frågornas struktur i lågstadielärares klassrum2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie ämnar undersöka fyra lågstadielärares roller utifrån derasanvändande av kommunikativa strukturer och frågornas struktur samt hur lärarnaresonerar om samma begrepp. Analysen tar sin utgångspunkt i vilken utsträckninglärarna ger eleverna möjlighet att tala. Lärarrollerna som studien fokuserar på är enstyrande, vägledande, stödjande samt delegerande roll. Centrala begrepp som kopplastill kommunikativa strukturer är möblering, arbetssätt och fördelning av ordet.Frågornas struktur kategoriseras i begreppen IRE och IRU, vilka också är centrala istudien. Begreppen samt lärarnas roller utgör studiens teoretiska referensram. För attsamla in material används observationer och intervjuer. Resultatet av studien visar attlärarnas val av strukturer inte behöver påverka elevernas talutrymme. Det som harbetydelse är på vilket sätt lärarna använder strukturerna. Slutsatsen är att den rolllärarna antar påverkar elevernas utrymme att tala. När lärarna antar en roll däreleverna tillåts arbeta självständigt samt ta eget ansvar ökar elevernas talutrymme.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Ek, Marianne
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Välkommen till Arbetsförmedlingen: Perspektiv och relationer i Arbetsförmedlingens välkomstbroschyr2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka perspektivet och relationerna mellan myndigheten och läsaren i Arbetsförmedlingens välkomstbroschyr Välkommen till Arbetsförmedlingen. Med kritisk diskursanalys som ram görs en brukstextanalys enligt den analysmodell Hellspong och Ledin presenterar i Vägar genom texten (1997). Dels belyser undersökningen textens sociala sammanhang, kontexten, dels analyseras texten som text (språkbruket eller den kommunikativa händelsen).

    Resultatet visar att broschyren har ett läsarperspektiv anpassat till en bred mottagargrupp. Detta märks exempelvis genom ett genomarbetat du-tilltal, enkel meningsbyggnad, många aktiva verb, ett relevant innehåll för målgruppen och många konkreta ord. Perspektivet är dock inte konsekvent. I delar av broschyren dominerar myndighetens perspektiv. Ett exempel på det är att broschyren innehåller flera myndighetsspecifika fackord. Avsändarperspektivet märks särskilt när känsligt innehåll beskrivs. Även i dispositionen lyser ibland avsändarens perspektiv igenom, till exempel när strukturen inte är naturlig för läsaren utan utgår från myndighetens processer. Texten innehåller också en del underförstådd information.

    På ytan uppvisar broschyren en mestadels familjär och positiv du- och vi-relation mellan myndighet och läsare, men när ämnet blir känsligt eller svårt, till exempel när det handlar om arbetsmarknadspolitiska program, håller myndigheten distans till läsaren. Det direkta tilltalet byts då ut mot ”man” och verben passiveras så att den asymmetriska relationen mellan myndighet och läsare kommer fram i texten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 199.
    Eklund, Evelina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lundquist, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    "En dag sitter dom bara där": En studie om ämneslärares tankar kring undervisning av elever som inte har svenska som förstaspråk2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en undersökning som behandlar ämneslärares tankar om att undervisa elever som inte har svenska som förstaspråk. För att genomföra studien har enkätundersökning och fokusgruppssamtal använts som metoder vilka sedan har kommit att analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna befinner sig i och står inför en utmaning i frågan om undervisning av andraspråkselever. Såväl planering som undervisning påverkas och lärarna lyfter fram en frustration över att de inte får de resurser de behöver för att klara detta uppdrag på bästa sätt. Studiens resultat sätts sedan i relation till forskning och teorier om ämnet där det bland annat diskuteras att skolan måste ta ett större ansvar för att få en fungerande organisation.

    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 200.
    Ekros, Julia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Mångfald och jämställdhet i läromedel för SFI2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera hur fyra läromedel inom SFI (svenska för invandrare) återspeglar och beskriver det svenska samhällets etniska mångfald och jämställdhet mellan könen.  Analysen är uppdelad i två delar varav en är av kvantitativt slag där förekomsten av “svenska” och “icke-svenska” namn samt feminina och maskulina namn räknas. Den andra delen är en kvalitativ analys som går djupare in i texterna för att upptäcka eventuella mönster och skiftningar som ger indikationer på författarnas inställning till mångfald och jämställdhet.  Studiens resultat är mångtydigt på grund av de fyra böckernas olikheter och den komplexitet frågan om etnicitet och jämställdhet rymmer. I stora drag visar analyserna att alla böcker lyfter fram etnisk mångfald sett till kvantiteter av ”icke-svenska” namn på figurerna i böckerna men samtidigt tyder resultatet i den kvalitativa analysen på att  två av fyra böcker har tendenser till segregation och/eller assimilation.  Gällande jämställdhet framkommer det av den kvantitativa analysen att alla fyra böcker representerar könen jämställt sett till procent. En av böckerna återger endast bilden av stereotypa könsroller medan det i de andra går att skönja en strävan efter att bryta dessa normer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 775
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf