Syftet med följande uppsats är att genomföra en intersektionell analys av några av Bruce Springsteens låttexter skrivna under perioden 1978-1984. Avsikten är att undersöka hur maktstrukturer uppkommer beroende av kön, sexualitet, klass och etnicitet. Vidare är målet att diskutera hur man kan arbeta med Springsteens texter i gymnasieskolans svenskämne.
Materialet som används är de låttexter under nämnda period som bäst belyser hur maktstrukturer uppkommer. I texterna finns makt och inflytande i samhället till största del hos männen. Eftersom Springsteen av media betecknas som en företrädare för den vanliga människan är deltagandet i arbetslivet trots det inte till för alla. Maktstrukturer beror också på att människor berövas möjligheten att tala samt familjestrukturer.
Ulrika Kärnborg tar ett ovanligt grepp om 1600-talets häxprocesser i ”Nattflygare”, första delen i trilogin ”Stormens döttrar”, där flickan Kristin faktiskt ser sin mamma flyga. Tänk om det låg någon sanning i anklagelserna om trolldom?
Astrid Lindgrens texter läses idag i många svenska klassrum. Hon är en av våra mest populära författare och hennes berättelser är inte bara en del av vårt kulturarv, utan även påfallande tidlösa. De handlar om ämnen som berör oss. Starkast i världen! Att arbeta med Astrid Lindgrens författarskap i skolan är en antologi tänkt att inspirera till nya sätt att jobba med Astrid Lindgrens texter. Det kan handla om att presentera böcker av henne som inte är så kända, att tipsa om hur man kan läsa välkända berättelser på ett nytt sätt eller om att med hjälp av Lindgrens verk lära ut grammatik eller diskutera allmänmänskliga frågor. Artikelförfattarna är lärare och forskare, bibliotekarier och blivande lärare. Antologin ger konkreta råd och tips som man kan ta med sig in i klassrummet, kort sagt: en inspirationskälla till nya sätt att arbeta!
Artikeln visar hur författaren skapar komiska situationer kring tänder och tandvård. Artikeln behandlar också allmänt temat Att gå till tandläkaren inom barnlitteraturen.
The article shows how the author creates comical situations around teeth and dental care. The article also generally deals with the theme Going to the dentist, in children's literature.
Salman måste följa med sin familj till Iran, trots att han hellre vill åka på en vanlig charterresa som de andra i klassen. Peimaneh Mollazehi debuterar med en angelägen, men något avmätt, berättelse.
Vi människor älskar miniatyrer, och kanske är det därför som kyrkor är så stora: då får vi bli miniatyrer själva. Sånt kan filosofer resonera om, men vore det inte enklare om de bara refererade till ”Alice i Underlandet”? Då skulle alla fatta.
Tränarsonen Jonatan och den ensamkommande flyktingpojken Rami möts på fotbollsplanen. Det skulle ha kunnat bli en fin Romeo och Julia-historia, men Mats Berggren slarvar ifrån sig ämnet.
De barn som har läst Knyckertzböckerna tycker att de är bättre än julkalendern i SVT. Men varför då? Vi kanske borde prata mer om vilka böcker som faktiskt når fram till barn i dag.
Det är när unge Per delar ut post som extraknäck som han stöter på den knäppa dörrskylten: 1 tjej. Fast det är Istvan Tjej som bor där, och är vägen in i ett farligare men mer lönsamt extraknäck.
Almapristagaren Shaun Tans nya bilderbok är en mörk berättelse om den utnyttjade arbetaren Cikada.
Tyskarnas mer än två år långa belägring av Leningrad under andra världskriget ledde till en svältkatastrof. Katarina Kuick lyckas i barnboken ”Veras krig” berätta på rätt nivå.
Allt fler fotograferar, men hur gör man för att få till det perfekta fotot? Får man fota vad som helst? Mia Karlsvärd kan sitt ämne, men väver tyvärr in det i en menlös berättelse.
Familjen Knyckertz är lite grand som filmerna om Jönssonligan, fast i bokform. Martin Hellström läser andra boken i en serie som lyckas vara både gullig, läskig och rolig.
”Att göra en kopia av Kenta” är en lite för enkel bok om vad identitet är, skriver Martin Hellström.
Ja, den här har man ju läst några gånger. I klassisk sagostil berättar Jonas Gardell och Martin Jacobson om gråsparven som blir hånad av två skrytpellar i präktig fjäderdräkt. Men gråsparven får minsann upprättelse, föga förvånande.
Hur skriver man om jämställdhet i barnlitteratur utan att i onödan uppmärksamma barnen på vad som kan betecknas som annorlunda? Martin Hellström läser ”Jag gör som jag vill!” som berättar om ett annorlunda femtiotal.
Sigge ska börja ny skola till hösten, och i den gamla var allt riktigt hemskt. Så nu måste han skaffa sig en ny identitet för att inte råka illa ut igen. Men allt äventyras av en stulen trädgårdstomte, som börjar resa runt i Europa.
Varför måste de som undersöker flickors läsning också uppfostra dem? Varför ska litteraturen utgöra väggarna till en uppfostringsanstalt? Och, viktigast av allt: varför tror många att barn och ungdomar är en homogen grupp? Martin Hellström läser läsforskning.
En nyttig handbok i retorik, en lite gammalmodig kartbok över Sverige (bra att ha när inte mobilen fungerar) och en rolig bok om djurens förmåga att lösa problem.
Musikalscenen har slagit igen och de planerade filmatiseringarna är uppskjutna. Vilken tur att vi då har böckerna som alltihop bygger på, som läspiller mot abstinens!
Nya roliga pekböcker! Karin Cyréns ”Oj oj oj”, Emma Virkes ”En cool kiwi” och ”God morgon Roj” med text av Ellen Karlsson och bilder av Lisen Adbåge.
Det pågår en hel del forskning om barn och läsning. Martin Hellström, som själv är forskare, tipsar om tre studier varav en om barns berättelser.
Vad är natur? Träd, gräs och vattendrag, vackert och spännande. Tills ”vi” tröttnar och asfalterar alltsammans. Emma AdBåges bilderbok ”Naturen” vänder sig till hela mänskligheten, men kanske inte just till barn.
Den mest utlånade boken på amerikanska bibliotek är en bilderboksklassiker från 1962: Ezra Jack Keats ”Den första snön”. När den kom var den ovanlig genom att ha en mörkhyad huvudperson, men i dag är det snarare snön som är överraskande.