lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 3828
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Andersson, Isabell
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Freckmann, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Hjelm, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Patienters upplevelser i samband med lungcancer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lungcancer är en livshotande sjukdom där mindre än fem procent överlever fem år. Män insjuknar oftare i lungcancer än kvinnor i Sverige, där majoriteten av de som drabbas har rökt någon gång i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie där tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfällig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkänslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet är att patienterna upplevde en dålig information från vården kring vad lungcancer är och vad som orsakar den. Den bristfälliga informationen ledde till oro. Det visade sig även att symtom som håravfall och dyspné upplevdes som jobbiga och ledde till ett utanförskap samt skam och skuldkänslor. Utöver detta fanns också tankar på döden. Slutsats: Trots en obotlig sjukdom upplevdes olika grader av hopp, glädje och framtidsplaner. Detta varvades med mycket oro, utanförskap och tankar kring döden. För ett bra bemötande är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om de upplevelser som är vanliga hos patienter med lungcancer, dock är det viktigt att se den enskilda individen.

  • 152.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Nilsson, Marie
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vården. Hemsjukvården tar över efter utskrivning från sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess är det viktigt med en god kommunikation mellan dessa två organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie. Databassökning har gjorts i PubMed och Cinahl. Sju artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: Tre teman framträdde; kommunikation, organisation och kulturella skillnader. Slutsats: För att främja god kommunikation mellan sjuksköterskorna inom kommun och landsting var det av vikt att de hade en god förståelse för varandras arbetssituationer.

  • 153.
    Andersson, Johan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Andersson, Max
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Stämning, styrka och status: En skildring av barns inställning till och utförande av styrketräning ur ett barndomssociologiskt perspektiv 2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med denna kvalitativa forskningsstudie vill vi bidra med kunskap om mellanstadieelevers syn på sin egen och andras styrketräning, samt vad som uppstår elever emellan när styrketräning genomförs.Vi vill också bidra med kunskap om vilka genusaspekter som gör sig gällande vid styrketräning bland mellanstadieelever. Det här görs med frågeställningar om elevers erfarenhet om styrketräning, det sociala samspelet när barn styrketränar tillsammans, barns inställning till styrkträning på gym och med genusaspekter som grund. I bakgrunden till studien presenteras hur synen på styrketräning bland barn har förändrats över tid, samt vad styrkträning är. I den tidigare forskningen presenteras gymkultur, gymtyper och styrketräning med genusaspekter i fokus. För att bidra med kunskap om syftet för studien valde vi att se på resultatet utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Genom två observationer och en intervju i fokusgrupp samlades data in genom att använda en etnografisk ansats, vilket resulterade i tre underrubriker stämning, styrka och status. Materialet analyserades och visade att styrketräning är och kommer att spela en central roll i barns idrottande och fysiska aktiviteter. Det konstaterades att killar tar större plats i styrketräningssammanhang både bland barn och vuxna och sociala medier och förebilder påverkar hur barn ser på styrketräning

  • 154.
    Andersson, Johan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Lindvall, Jonas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Att vårda någon som slåss: Vårdares upplevelse av våldssituationer och hur dessa påverkar vårdrelationen inom rättspsykiatrisk vård2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

     

    Bakgrund: Rättspsykiatrin i Sverige vårdar psykiskt sjuka lagöverträdare. Våld är vanligt förekommande och ett stort problem inom den rättspsykiatriska vården. Vårdare som blir utsatta för våld trivs sämre med sitt arbete och har högre sjukfrånvaro. Inom rättspsykiatrisk vård beskrivs en god vårdrelation mellan vårdare och patient som en förutsättning för att kunna vårda.

     

    Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdares upplevelse av våldssituationer och hur dessa påverkar vårdrelationen inom rättspsykiatrin.

     

    Metod: Studien har en kvalitativ ansats och utgår från livsvärldsteorin. Studien baseras på intervjuer med tolv vårdare. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultat: I intervjuerna framkom att våldsamma situationer mellan patienter och vårdare inom rättspsykiatrisk vård kan leda till att en patient flyttas eller att det uppstår en distans mellan vårdare och patient. Våld kan även leda till att vårdare blir sjukskrivna under en period, eller slutar sitt arbete. Erfarna vårdare beskriver att de ständigt har en mental beredskap för att våld plötsligt kan uppstå. De använder även en hård jargong som ett verktyg för att kunna hantera den påfrestande miljön.

     

    Slutsats: Det kan upplevas kontraproduktivt att flytta en patient efter en våldsam situation och därmed omöjliggöra mötet mellan patienten och den vårdare som blev utsatt för våld. Ett undvikande av mötet riskerar att försämra vårdrelationen. Istället kan patienten bjudas in till ett samtal tillsammans med denne vårdare. Vårdare efterfrågar stöd ur ett längre tidsperspektiv efter en våldsam situation. För att skapa förutsättningar för ett stöd på mellanmänsklig nivå efter en våldsam situation behövs ett långsiktigt och strukturerat stöd. Det krävs ytterligare forskning för att bättre förstå den tidvis hårda jargongen och hur den påverkar vårdandet.

  • 155.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Nyberg, Marika
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Sjuksköterskans upplevelse av transkulturell omvårdnad: -en systematisk litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde kommunikationen som ett problem i vårdandet av patienten med en annan kulturell bakgrund. Brist på verbal kommunikation gjorde att många sjuksköterskor undvek dessa patienter. Resultatet visade även att brist på kunskap orsakade en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan. Slutsats: All kommunikation är bra kommunikation eftersom det kan inge en trygg känsla hos patienten. Det behövs mer kunskap om hur ett livsvärldsperspektiv kan tillämpas i bemötandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Verbal kommunikation utgör en viktigt del i vårdandet och brist på kommunikation inverkar därmed hämmande på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Det behövs ny forskning som berör ämnet kommunikation och hur livsvärlden kan lyftas när den verbala kommunikationen brister.

  • 156.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Lindeberg, Martin
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Kommunikationen kan bli annorlunda mellan patient och sjuksköterska: En kvalitativ intervjustudie om patienters upplevelse av att bli vårdade av en manlig sjuksköterska2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Som män och blivande sjuksköterskor funderar vi över hur patienter upplever att möta en sjuksköterska som är man. Den tidigare forskningen som berör manliga sjuksköterskor som vi tagit del av beskriver huvudsakligen den manliga sjuksköterskans upplevelser av att utbilda sig till och arbeta som sjuksköterska. Patientperspektivet har inte uppmärksammats i någon större omfattning i det material vi funnit. Därför känns det angeläget att beskriva patienters upplevelse av att bli vårdad av en sjuksköterska som är man.

    Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever att bli vårdade av en manlig sjuksköterska. Studien är genomförd med kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Datamaterialet är grundat på sex stycken intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga informanter i tre olika generationer. Resultatet visade i stort att informanterna har något annorlunda men positiva upplevelser av den manliga sjuksköterskan. Den manliga sjuksköterskan har en viktig plats att fylla i sjukvården, både för de kvinnliga och manliga patienterna. Det behövs ytterligare forskning kring olika patientupplevelser av att vårdas av en manlig sjuksköterska, eftersom det krävs mer kunskaper om vad den manliga sjuksköterskan kan tillföra i vårdrelationen.

  • 157.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Johansson, Erika
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Att leva med övervikt i tonåren: En litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 158.
    Andersson, Josefina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Fysisk aktivitet på recept (FaR): En kvalitativ studie om patienters upplevelser 2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet.

    För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR.

    Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet.

    Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.  

  • 159.
    Andersson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Malmgren, David
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner till närstående vid plötsliga och oväntade dödsfall2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats/Examensarbete
    Abstract [sv]

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Bakgrund:

     

     

    En närstående till någon som plötsligt och oväntat dör upplever oftast ett stort lidande och hela dennes livsvärld kan raseras. Denna krissituation kan utvecklas till en psykisk ohälsa för individen men även för dess omgivning och kan medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att underlätta och lindra för de närstående som drabbats av ett plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Elin@Kalmar. Sammanlagt inkluderades tolv artiklar som har granskats och kvalitetsbedömts utifrån. Resultatet: Studien resulterade i åtta teman; information, kommunikation, dödsbevis, stödjande åtgärder, empati, närståenderum, kulturella och religiösa seder samt personalutbildning. Slutsats: Vi har genomfört en litteraturstudie som ledde fram till åtta omvårdnadsinterventioner. Omvårdnadsinterventionerna kommunikation, information och empati framkom som mest betydelsefulla för de närstående. Vidare framkom det att sjuksköterskorna själva upplevde att deras kunskaper inom detta område var bristfälliga. Vår studie visar att detta är ett ämne som inte är tillräckligt uppmärksammat.

     

  • 160.
    Andersson, Karin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Strand, Alicia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Att leva med diabetes typ 1: Vuxnas erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 blir allt vanligare i hela världen. Det är en kronisk sjukdom som påverkar både patienten och personer i dess omgivning på olika sätt. För patienter med kronisk sjukdom finns det olika sätt att hantera livssituationen där vissa ignorerar allvaret och andra tar lärdom av erfarenheterna. Egenvård är en viktig del för att hantera diabetes typ 1 och minska risken för komplikationer. Vald teoretisk referensram är Orems egenvårdsteori.

    Syfte: Syftet var att beskriva patientens erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

    Metod: Den valda designen var en litteraturstudie. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Integrerad analys genomfördes. Nio artiklar valdes ut, åtta var kvalitativa och en var kvantitativ.

    Resultat: Fyra kategorier identifierades: Förändrad tillvaro, personligt ansvar för egenvård, rädsla och oro samt stöd från omgivningen. 

    Slutsats: Patienter har olika erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Egenvården är ständigt närvarande och kräver planering i alla dagliga aktiviteter vilket kan vara påfrestande. Ansvarstagande för egenvård riktas mot att förhindra uppkomst av komplikationer. Hypoglykemi utgör den största rädslan. Stöd från omgivningen är betydelsefullt för att kunna hantera livet. Genom att vara lyhörd och bemöta varje patient som en unik individ kan sjuksköterskan bidra till delaktighet och stöd.

  • 161.
    Andersson, Karl Magnus
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Bonasin, Gabriella
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    FINNS EN OSÄKERHET I YRKESROLLEN HOS NYUTBILDADE SJUKSKÖTERSKOR?: -en enkätundersökning2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.

  • 162.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Filipsson, Ann
    "Idrotten är ett hus som är öppet för alla": En studie om hur idrott kan fungera som en integrationsarena2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa fallstudie presenteras projektet Rookie – en sportskola för nyanlända. Med anledning till att invandringen ökar i landet och alla de problem som finns med segregation är det intressant att en studie om idrott som integrationsarena genomförs.

    Studien ökar förståelsen för hur idrott kan fungera som en arena för integration. Idrotten bidrar med språkstimulering, förbättrad hälsa, gemenskap, fostran och ökad förståelse för samhällets uppbyggnad. Efter intervjuer med berörda i projektet framkom det att Rookie, som integrationsprojekt, skulle skapa bättre möjligheter för nyanlända barn och unga att delta i olika fritidsaktiviteter, vilket skapar förutsättningar för en god hälsa, ökad integration och motverka utanförskap. Detta uppnåddes genom att låta deltagarna prova på olika idrottsaktiviteter och få en nära kontakt med de fritidsledare som medverkade. Utöver att deltagarna blev mer integrerade som en effekt av Rookie lärde de sig även bättre svenska, fick nya vänner och började idrotta.

    I studien framkommer vilka arbetsmetoder som lämpar sig för ett framgångsrikt utfall av ett idrottsintegrationsprojekt, bland annat att arbeta med förebilder samt att kommunen äger och genomför projektet. 

  • 163.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Jansson, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Anhörigas upplevelser av att leva nära en person med depression: En systematisk litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fler människor drabbas av depression, till följd av detta blir fler personer anhöriga till individer med depression. Anhöriga blir i olika utsträckning påverkade av detta, vilket vi vill undersöka med vår studie.

    Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en person med depression.

    Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån 8 artiklar av kvalitativ samt kvantitativ ansats.

    Resultat: Studiens resultat visar på förändringar i upplevelse och vardag för anhöriga som lever nära en deprimerad. Studien utmynnade i följande kategorier Att inte förstå, Depressionens påverkan på den anhörige, Anhörigas upplevelse av kommunikation, Sätta sig själv i andra hand samt Ta på sig för mycket. Påverkan av relationer i olika aspekter upptäcktes. Att anhöriga ofta sätter sina egna behov åt sidan är ett utmärkande resultat för studien. Kommunikation upplevs som en stor del i förmågan att förstå den deprimerade och på så sätt uppleva en ökad känsla av sammanhang för den anhörige.

    Slutsats: Att vara anhörig till en deprimerad är utmanande på många områden, inte minst när det gäller svårigheten i att prioritera mellan sig själv och patienten. Vi anser efter studiens gång att mer forskning bör ske för att bistå med kunskap och underlätta anhörigas situation.

  • 164.
    Andersson, Lisbet
    et al.
    Central Hospital, Växjö.
    Johansson, Ingrid
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Parents' experiences of their child's first anaesthetic in day surgery2012Ingår i: British Journal of Nursing, ISSN 0966-0461, E-ISSN 2052-2819, Vol. 21, nr 20, s. 1204-1210Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Parents play an important part in their child’s anaesthesia. When a child has to receive anaesthesia, it is of great importance that parents are there by his/her side as children depend on them for support. Many parents worry and experience fear before their child’s anaesthesia and studies show that there is a correlation between a worried parent and a worried child. Aim: The purpose of this study was to illustrate the meaning of being a parent at one’s child’s first anaesthesia in day surgery. Method: Six parents were interviewed and data were analysed using a descriptive qualitative approach inspired by phenomenology.Result: The phenomenon, ‘a child’s first anaesthesia in day surgery as experienced by parents’ is based on the following components: ambivalence between worry and relief, a feeling of losing control, needing to be prepared, being able to be present and a need of emotional support. Conclusion: Specific individually-adapted information with a compulsory preoperative visit, presence and participation from, if possible, both parents at their child’s anaesthesia but also designated staff from the anaesthetic team to focus solely on supporting the parents at their child’s anaesthesia induction can improve the conditions for security.

  • 165.
    Andersson, Louise
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petrén, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Nya regler för vårdplanering och betalningsansvar: Hur erfar sjuksköterskor vårdplaneringsprocessen efter den 1 januari 20182018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den 1 januari 2018 infördes en ny lag om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Lagen reglerade samordnad vårdplanering samt kommunernas betalansvar. Forskningen visade att kommunikation mellan vårdgivare gick att förbättra för att öka förståelse för varandras arbete. Genom uppföljning av patienter kunde en trygg hemgång säkras och återinläggningsfrekvensen kunde minskas.

    Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård erfor de förändringar i vårdplaneringsprocessen som infördes vid utskrivning av patienter från somatisk slutenvård efter lagändringen den 1 januari 2018.

    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes efter ett ändamålsenligt urval samt kompletterades med ett snöbollsurval. Studien innefattade åtta intervjuer med informanter från två kommuner i Kronobergs län. Det insamlade materialet analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och tio underkategorier. Efter lagändringen gick vårdplaneringsprocessen snabbare vilket gav negativ inverkan på delaktigheten och patientsäkerheten. Kommunikation och samarbete både inter- och intraprofessionellt hade stor vikt under vårdplaneringsprocessen. Trots en god vårdplanering kunde organisatoriska faktorer orsaka problem i samband med utskrivningar från slutenvården. Resultatet påvisade vissa brister och förbättringsområden i samband med vårdplaneringsprocessen. Studien bidrog med ökad förståelse och ny kunskap om hur sjuksköterskor erfor förändringar i vårdplaneringsprocessen.

    Slutsats: De kortare vårdtiderna inom slutenvården ledde till att hemsjukvården fick ta ett större ansvar för patienters vård. Det framkom även att det var viktigt att bibehålla en god patientsäkerhet och möjliggöra en trygg hemgång för patienter. Det framkom flera förslag på förbättringsåtgärder inom området.

  • 166.
    Andersson, Madelene
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Davidsson, Oskar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Vad önskar utövarna?: En studie av herr- och damsimmares syn på ledarskapsbeteende2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte även om det fanns ett samband mellan önskemål och kön på utövare. Alltså om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och män ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach. Den datainsamlingsmetod som använts är enkäter och detta både i webbformat och pappersformat. Den enkät som använts har varit en omgjord variant av Chelladurais och Salehs (1980) "leadership scale for sport", LSS.

    Resultatet av studien visar att svenska simmare önskar ett ledarskapsbeteende där träning och instruktion, demokratiskt beteende och positiv feedback används. I mindre grad önskar de ett ledarskapsbeteende där auktoritärt beteende och social support används. Resultatet visar även att det finns en skillnad i vad kvinnor generellt önskar och vad män generellt önskar. Dock är det inga markanta skillnader. De största skillnaderna bland önskemål finns mellan de som befann sig på internationell nivå/landslagsuppdrag och de som befann sig på regional nivå.

  • 167.
    Andersson, Magdalena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Långtidsobservation av fysisk aktivitet och inaktivitet mätt med acelerometri2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem.

     Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivåerna/vecka. 

    Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka. Beroende av vilken intensitetsnivå som oberverats styr hur lång mätperiod som krävs för att uppnå ett önskvärt reliabilitetsvärde av 0,8. För att observera inaktivitet krävs 16 veckor, för MVPA krävs 4 veckor och hög intensitet krävs 6 veckor.

     Sammanfattnigsvis, studien visar att genom att observara deltagarnas fysisika aktivitetnivå över en längre period inkluderas deras indivduella variation samt variationen inom gruppen. Variationen av hur lång mätperiod som krävs för de olika intensitetsnivåerna indikerar på hur variabelt beteende som fysisk aktivitet är över tid. 

  • 168.
    Andersson, Marcus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Matchfixning – Ett hot mot idrotten?: En studie om uppfattningar, ansvarstagande och åtgärder2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att undersöka uppfattningar, ansvarstagande och åtgärder kring matchfixning. Urvalet bestod av totalt sju respondenter fördelade på två spelare, två ledare och tre styrelsemedlemmar. Respondenterna tillhörde föreningar inom Gävleborgs län idrottsförbund med koppling till fotboll och bandy. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och har fair-play idealet, sociala konstruktioner och Kohlbergs moralutvecklingsteori som teoretiska utgångspunkter. Bearbetningen och analysen följde de tre stegen transkribering, datareduktionoch skapande av teman.

    Resultaten från intervjuerna delades in i de tre teman som bildades utifrån syftet och frågeställningarna. Vid temat uppfattningar uppvisade intervjuerna framförallt att det fanns bristande kunskaper angående matchfixning och ett ekonomiskt hot med anknytning till spelindustrins utveckling. I temat ansvarstagande framfördes att både idrottsrörelsen och de samhällsmässiga aktörerna bör integrera mer och ta större ansvar. Angående åtgärder var anblicken riktad emot spelutbudet, värdegrunden, samverkan mellan aktörer och en avskräckande bestraffning. I analysen framkom det att idrotten är i förändring med spelindustrin och synen på moraliska handlingar. Det är något som utgör ett hot mot idrottens kärna med god etik och moral, samt en försvårande omständighet i arbetet mot matchfixning. Slutsatsen är att det finns flera bekymmersamma aspekter inom samtliga tre teman och att det behövs ett gemensamt arbete gentemot matchfixningen.

  • 169.
    Andersson, Martina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Jeschke Sjöqvist, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag är 124 miljoner barn överviktiga. Forskning visar att föräldrar tenderar att missbedöma barns viktstatus samt att de har en stor påverkan på utvecklingen av barns beteenden och levnadsvanor. Hanteringsstrategier i vården gynnas av ett samarbete med föräldrar eftersom de agerar i rollen som beslutstagare tills barnet fyller 18 år.

    Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt.

    Metod: Allmän litteraturstudie med systematisk sökförfarande. Tio kvalitativa artiklar utgjorde materialet. Artiklarna svarade upp till inklusionskriterierna peer review, ålder på barnen samt artiklar skrivna mellan år 2007-2017. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes följt av en integrerad analys.

    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som benämndes prehantering vid övervikt, hantering av övervikt och emotionell påverkan. Prehantering vid övervikt berörde föräldrars bedömning av sina barns viktstatus, föräldrars syn på orsaker till övervikt samt skäl till hjälpsökande. Kategorin hantering av övervikt innefattade föräldrars erfarenheter av viktminskande faktorer, barriärer i hanteringen av övervikt samt stöd.

    Slutsats: Föräldrar till barn med övervikt lever i en känslomässig och komplex situation. Det är därmed viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna ta del av föräldrarnas verklighet och nå en konsensus i arbetet med att adressera barns övervikt.

  • 170.
    Andersson, Mats
    Barometern.
    Bergman, Patrick (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Carlsson, Jörg
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Kalmar County Hospital.
    Kompressionskläder ger ingen medicinsk effekt2018Ingår i: Barometern, ISSN 1103-906X, nr September, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 171.
    Andersson, Melinda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Natur och djurs påverkan på den upplevda hälsan2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.

    Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.

    Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.

    Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv. Miljön var kravlös och gjorde att fokus på den enskilde individen försvann. Detta minskade stressen, pressen och skapade en avslappning. Detta gjorde att de på ett avslappnat sätt kunde lära sig förändra sitt tänkande, beteende (identiteten) för att uppleva en bättre hälsa efter rehabiliteringen. Miljön hjälpte även till att skapa en bättre självkänsla, självförtroende, sätta gränser och skapade även en form av social gemenskap.

    Diskussion: vissa fördelar skedde enbart i regelbunden kontakt med naturen eller djuren. Dock hjälpte miljön till att förändra deltagarnas syn på sig själv, beteende och tankesätt även efter rehabiliteringen. Detta gjorde att de kunde fortsätta jobba med sig själv för att uppleva en bättre upplevd hälsa.

  • 172.
    Andersson, Michael
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Laget före jaget: En kvalitativ studie i hur innebandytränare arbetar för att få sina lag att prestera som lag2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver det praktiska arbetet för att få innebandy (herr) lag inom division 3 att samarbeta som ett lag. Frågeställningarna som låg till grund för rapporten var vilka metoder och på vilket sätt innebandytränare arbetar för att få ett lag att prestera som ett lag samt hur väl detta överrensstämmer med vad som finns skrivet i litteratur kring ämnet. Syftet var att skapa en förståelse för detta. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod och det gjordes telefonintervjuer med fyra stycken innebandytränare.

    Exempel på vad studien mynnade ut i för resultat och slutsatser var bland annat att flera aspekter som belyses som viktiga i teorin i viss mån även tillämpas praktiskt. Dock visade det sig finnas brister och oklarheter ur flera dimensioner och tränarna skulle kunna arbeta på ett mer medvetet, strukturerat och konkretiserat sätt med exempelvis feedback och gruppstärkande övningar för att effektivisera samarbetet och sammanhållningen i laget. Samtliga av tränarna fattas kunskap inom idrottspsykologi, vilket på flera håll i teorin och även i svenska innebandyförbundets riktlinjer för innebandytränare beskrevs vara viktigt, och de borde därför införskaffa sig sådan kunskap. Division 3 ligger på en nivå där innebandyn börjar tas på allvar och i vilken träningsgrad samt krav ökar på både spelare och tränare för att uppnå bra tabellplacering och resultat, varför även arbetet inom lagen bör ske på ett mer strukturerat, medvetet och kunskapsorienterat sätt.

  • 173.
    Andersson, Monica
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Svensson, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med delirium: En kvalitativ intervjustudie 2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med delirium. En kvalitativ intervjustudie.

    Bakgrund: Delirium uppkommer som akuta förändringar i mental status, slutenhet, medvetandepåverkan, konfusion och agitation. Vid tecken på delirium är det viktigt att snabbt göra bedömning för att identifiera delirium och minimera farmakologiska och fysiologiska riskfaktorer samt minska riskfaktorer i patientens miljö som stress. Det är viktigt att visa förståelse och ge stöd, samt förklara patientens upplevelser. Forskning visar att delirium oftast diagnostiseras med den subjektiva kliniska blicken på patienten istället för att använda screeningverktyget CAM-ICU.

    Syfte: Syftet var att belysa vad intensivvårdssjuksköterskan hade för upplevelser av att vårda patienter med delirium.

    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med individuella semistrukturerade intervjuer där elva intensivvårdssjuksköterskor deltog. Nio av deltagarna var kvinnor och två var män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med delirium belyser en frustration över svårigheter med att identifiera patienter med delirium, att en god kommunikation både med patient, anhöriga och personal är en viktig del i vårdandet, samt att läkemedelsbehandling, aktivering och fysisk stimulans ger positiva effekter för patienten.

    Slutsats: Det framkom i studien att intensivvårdssjuksköterskorna upplever frustration och svårigheter med att identifiera patienter med delirium. På grund av insikt om kunskapsbrister i CAM-ICU är det viktigt att vårdpersonalen får utbildning i hur bedömningsinstrumentet ska användas eftersom det är ett tillförlitligt instrument.

  • 174.
    Andersson, Niclas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Varumärkeskapital inom elitidrottsföreningar: Blir det som vi säger eller får vi säga som det blir?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöks genom semistrukturerade intervjuer hur elitidrottsföreningar bygger upp sitt varumärkeskapital inom den professionella idrotten. Sex stycken marknadsansvariga inom idrottsföreningarna som är verksamma inom respektive förening har intervjuats för att få reda på deras syn på byggnationen av ett varumärkeskapital inom den nämnda kontexten. Anledningen till detta var för att på bästa sätt kunna ta del av kunskap erfarenhet och information som dessa respondenter sitter på. Så som många författare fastslår som jag påvisar i min inledning som Uggla, (2002) Lagergren, (1998), Aaker, (1996) så blir vikten av varumärket allt viktigare för organisationer i dagens samhälle. För att nå ett bra resultat och samtidigt följa med i marknadens utveckling och hävda sig mot sina konkurrenter blir det allt mer diskussion kring varumärkesfrågor inom organisationer.

     

    Resultaten av denna studie påvisar hur ett varumärkeskapital skapas för elitidrottsföreningar genom en intern process och påverkan. Studien visar fyra faktorer som är betydelsefulla för byggnationen av ett varumärkeskapital för en elitidrottsförening.

    • Idrottsliga framgångar
    • Produkten
    • Identiteten
    • Kommunikationen

    Dessa beståndsdelar kan ses som en organisk enhet som påverkas av och påverkar varandra. Samtliga delar inom enheten är viktiga men kan endast fungera optimalt om kommunikation är allierad inom varumärkets samtliga delar. Det är kommunikationen som fördelar och transporterar information till samtliga delar i varumärket och den organiska enheten cirkulerar och fungerar på bästa sätt om flödet inom enheten är rent, det vill säga att kommunikationen når sin fulla potential.  

     

    Varumärke, varumärkeskapital, kommunikation, identitet, idrott

     

  • 175.
    Andersson, Niklas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). University of Borås, Sweden.
    När vårdande och lärande sammanfaller: Patienters, studenters och handledares erfarenheter av möten på en utbildningsvårdavdelning inom psykiatrisk vård2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When students learn caring during clinical practice, the usual point of departure is thatcaring and learning coexist, as separate and parallel phenomena. There is, however, a needto study how caring and learning relate to one another, as well as when and how theyconverge. The aim of this dissertation is to describe how caring and learning converge inthe encounters between students and patients, in a dedicated educational unit withinpsychiatric care, as experienced by students, patients, and supervisors. Describing howsupervisory support can facilitate this is another aim. A reflective lifeworld approach basedon phenomenological philosophy has been applied. Data were collected through interviews,participant observations with follow-up interviews, and narrative diaries.The result shows that caring and learning converge in those encounters between studentsand patients which are characterized by reciprocity, wherein the patient’s narrative is thepoint of departure, complemented by the student’s listening and inquiring attitude. It ishere, that the desire for and pursuit of health and understanding, give the reciprocalinteraction power. The common desire of those involved to know, to become accustomedto the new and unfamiliar, as well as the presence of a feeling of responsibility for oneanother, create questions which in turn create opportunities wherein students and patientsare available to one another.The dissertation shows that learning in a caring context can be complex. Despite theirbeing prerequisites for one another, competition and conflicts can occur when the caringand learning perspectives are not equally attended to. When they are placed counter to oneanother, there is a risk that reciprocal interaction is hindered, which can cause loneliness forall involved. For convergence to occur most propitiously, those involved must exist in acaring and learning togetherness. Responsible and present supervisors are needed, whocreate possibilities for the perspectives to converge through maintenance and monitoring, sothat caring and learning receive equal space.A didactic concept has been developed based on the dissertation’s result, focusing on themeaning of creating forums where students’, patients’, and supervisors’ caringconsiderations and reflections can intertwine.

  • 176.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Yrkeseleven2014Ingår i: Lära till yrkeslärare / [ed] Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 131-154Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel ger en introduktion vad gäller kunskap om och för förståelse av elever i yrkesutbildning. Kapitlet behandlar rekrytering och deltagande men även sociala kategorier och funktionsnedsättningar.

  • 177.
    Andersson, Per-Åke
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Anxo, Dominique
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Older volunteers in Sweden: a welfare state in transition2014Ingår i: Active ageing: voluntary work by older people in Europe / [ed] Andrea Principi, Per H. Jensen, Giovanni Lamura, University of Chicago Press, 2014, s. 197-216Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The main objective of this chapter is to describe the mains features of the Swedish voluntary sector and the enrolment of older people in this sector. Sweden has a large non-profit and volunteer sector. The Swedish experience shows that a large voluntary sector is compatible with a strong and universal welfare state. Since the State is strongly involved in the provision of social services and the financing of a generous and encompassing social protection system, the Swedish volunteer organisations are less active in the fields of social services. By international standard, the participation rate of older volunteers is high and Sweden offers more opportunities than restrictions for older people to be engaged in volunteer activities. In spite of a recent retrenchment of the public sector and an increase of more welfare service oriented associations, the large majority of volunteer organisations are voice organisations and less of a philanthropic nature.

  • 178.
    Andersson, Pierre
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Sundvall, Alexandra
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Upplevelsen Av Att Vara Nyutexaminerad Sjuksköterska Under Det Första Yrkesverksamma Året: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Den nyutexaminerade sjuksköterskan har under tre år samlat på sig teoretisk kunskap och ska nu ge sig ut i arbetslivet och ge god och patientsäker vård. Hur första tiden i yrket upplevs har betydelse för hur den kommande rollen som professionell sjuksköterska blir.

    Syfte:Att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever första åretsom legitimerad sjuksköterska.

    Metod:Litteraturstudie med systematisk datainsamling och urval med tio vetenskapliga artiklar.

    Resultat:Den första tiden i yrket visade sig innebära nervositet, stress och en känsla av att vara otrygg. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde under de första månaderna i yrket en frustration. Detta på grund av brist averfarenhetsbaserad kunskap och att deras prestationer inte matchar med förväntningarna från patienter såväl som kollegor.

    Slutsatser:För att övergången skall vara tillfredsställande måste många delar fungera under första året. Arbetsintroduktion, handledning och kollegor gjorde stor inverkan på hur första året upplevdes. En vanligt förekommande uppgift är att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever brist på klinisk kunskap, denna kunskap utvecklas med hjälp av erfarenhet i yrket. Litteraturstudien visar att nyutexaminerade är i behov av stöd och support för att få en bra start i yrket. Därför anses det vara av vikt att stötta varandra under första tidenför att öka trivseln och undvika att sjuksköterskor slutar

  • 179.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Sjöstrand, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Kvinnors upplevelser av att genomgå behandling vid bröstcancer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Bröstcancer utgör 30% av cancerfallen hos kvinnor och är därmed den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingen för bröstcancer är kirurgi, cellgifter, strålning och hormonbehandling. Behandlingen och dess biverkningarna har en stor inverkan på livet vilket bidrar till känslomässiga reaktioner. 

    Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå behandling vid bröstcancer.  

    Metod:Studien baseras på en kvalitativ ansats med vårdvetenskapen som teorigrund. Det tillämpades ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom fem självbiografier skrivna av kvinnor som behandlats för bröstcancer. För att analysera böckerna användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. 

    Resultat:Behandlingen av bröstcancern innebar en förändrad vardag där sjukdomen styrde. För att hantera den förändrade vardagen användes olika strategier. Behandlingen och dess biverkningar innebar fysiska förändringar som påverkade vardagen och därtill orsakade känslomässiga reaktioner. För att yttra tankar och känslor fanns ett behov av stöd från både familj och vårdpersonal. 

    Slutsats:För att uppfylla behovet av stöd under behandlingstiden krävs det vidare utbildning i stöd och bemötande hos vårdpersonal och närstående, att vårdpersonal förhåller sig till ett livsvärldsperspektiv samt att ytterligare professioner inkluderas. På så sätt kan kvinnorna få adekvat information, stöd i att hantera vardagen och möjlighet att yttra sina känslor. 

  • 180.
    Andersson, Sabina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Husic, Ajla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Upplevelsen av att leva med ALS: En kvalitativ litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progredierande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens nervceller, vilket leder till att även musklerna förtvinar och dör. Intellektet förblir oftast intakt, vilket gör en drabbad människa medveten om de ständiga förlusterna i sjukdomsprocessen, både de fysiska och existentiella. Att drabbas av ALS och dess förluster upplevs dock olika för alla människor. Syftet med studien var därför att beskriva och belysa personers upplevelser av ALS och dess påföljande förluster. Studien är genomförd som en litteraturstudie som baseras på fem skönlitterära böcker, fyra självbiografier och en biografi. Dessa har lästs och granskats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att alla kvinnorna drabbades av fysiska, sociala och existentiella förluster och tillhörande konsekvenser. De mest framträdande känslorna var sorg och rädsla över den obevekliga sjukdomen och medföljande förluster. En slutsats av resultatet är att förlusterna påverkade och uppbringade skilda känslor hos kvinnorna, dock var vissa upplevelser likartade. Detta resultat kan bidra till att underlätta sjuksköterskans arbete med patienter som lider av ALS och liknande tillstånd, där omvårdnaden då kan bedrivas på ett bättre sätt på grund av den bättre kunskapen om kronisk, progressiv sjukdom.

  • 181.
    Andersson, Sanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Gustafsson, Emma
    Hinder och möjligheter för tidig mobilisering: En systematisk litteraturöversikt med inriktning på intensivvårdspatienter med invasivt andningsstöd2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intensivvården karakteriseras av en högteknologisk miljö där fokus riktas till livsuppehållande och botande åtgärder vilket kan ge mindre utrymme för mobilisering av patienterna. Mobilisering av intensivvårdspatienter utgör dock en viktig del i omvårdnadsuppgifterna hos en intensivvårdssjuksköterska där de negativa effekterna av immobilisering har visat sig stora.  

    Syfte: Att belysa faktorer som utgör hinder och möjligheter för tidig mobilisering hos intensivvårdspatienter med invasivt andningsstöd.

    Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där resultatet bygger på 16 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Efter analysarbetet framkom tre teman: läkemedel och behandling, kultur och resurser samt protokoll och utrustning. Resultatet visar att läkemedel i form av sedering, smärtlindring och blodtryckshöjande utgör ett hinder för mobilisering. För en ökad möjlighet att mobilisera patienter med invasivt andningsstöd krävs relevanta hjälpmedel, gott samarbete mellan olika yrkeskategorier och en god personaltäthet.  

    Slutsats: Att tidig mobilisering av patienter med invasivt andningsstöd är gynnsamt och leder till positiva effekter för patienten är bevisat, dock finns flertalet hinder till att mobiliseringen ska kunna genomföras på ett korrekt och säkert sätt. Att som intensivvårdssjuksköterska ha kunskap om mobiliseringens positiva utfall samt vad som utgör hinder och möjligheter till mobilisering kan bidra till att patienterna blir mobiliserade i större utsträckning. Då patienter med invasivt andningsstöd saknar förmåga att uttrycka sig verbalt är det svårt att som intensivvårdssjuksköterska veta om en ökad mobilisering leder till ett minskat eller ökat lidande för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan måste på grund av detta vara extra lyhörd och göra det som anses vara bäst för patienten.

  • 182.
    Andersson, Sanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Linda, Högström
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Upplevelser av hälsa hos individer med fetma2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle har fetma ökat och fetma leder till en rad riskfaktorer som diabetes, cancer och hjärt-och kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar resulterar i sin tur i stora kostnader för samhället både indirekt och direkt. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om individers upplevelser av att leva med fetma. Sjuksköterskan kan då bemöta och stödja individen på ett lämpligt sätt för att öka individens upplevelser av hälsa.

    Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa hos individer med fetma.

    Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att tolv artiklar kvalitetsgranskades. Åtta artiklar inkluderades i studiens resultat och en integrerarad analys genomfördes.

    Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier. Social hälsa, Mental hälsa och fysisk hälsa. Social hälsa genererade i två underrubriker, Ensamhet och utanförskap samt familjerelationer. Mental hälsa resulterade i underrubriken, Sårbarhet. Fysisk hälsa resulterade i underrubriker, kroppsliga begränsningar och begränsningar i det dagliga livet.

    Slutsats: Individer med fetma upplever försämrad hälsa i olika utsträckningar på det fysiska, mentala samt det sociala planet. Det framkom att kvinnor med fetma upplever en sämre hälsa generellt än män och även ålder har en betydelse för upplevelser av hälsa. Dock går det inte att generalisera hur individer med fetma upplever hälsa, utan hänsyn måste tas till varje enskild individ. Det är av stor vikt att sjuksköterskans hälsofrämjande arbete utgår från varje enskild individ.

     

  • 183.
    Andersson, Sara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Fogelström-Andersson, Alexander
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Att leva med en livsupphållande behandling: En litteraturstudie om patienters upplevelse av att leva med hemodialys2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Varje år påbörjar cirka 1000 personer hemodialys i Sverige och cirka 3000

    personer erhåller behandlingen på en permanent basis. När njurfunktion är kraftigt nedsatt,

    uppträder symtom som diagnostiseras som njursvikt. Patienten behöver då hemodialys vilket

    innebär att en maskin renar patientens blod när njurarna inte längre klarar av det.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hemodialys.

    Metod:

    Litteraturstudiens resultat består av tio kvalitativa artiklar som söktes upp på

    databaserna Cinahl och PubMed. En manifest innehållsanalys enligt Hällgren och Graneheim-

    Lundman gjordes och analysprocessen hade ett induktivt förhållningssätt.

    Resultat:

    Påvisade att patienten påverkas både kortsiktigt av behandlingen vilket framförallt

    skapade begränsningar men även andra problem i vardagen. Långsiktigt påverkades patienten

    då den ovissa framtiden präglade patienternas tankar.

    Slutsats:

    Upplevelsen av att leva med hemodialys var att patienternas liv begränsades och de

    förlorade sin autonomi. Deras sociala relationer förändrades på grund av att de inte längre

    kunde vara med på sociala aktiviteter. De upplever en oviss framtid men ett hopp om en

    njurtransplantation var ständigt närvarande hos patienterna.

  • 184.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Olsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Hundar och deras hälsoeffekter: En litteraturstudie om hundars påverkan på hälsan hos personer med demens2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar ungefär var femte person över 80 år. På senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. Vårdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvården med få eller inga biverkningar.

    Syfte: Syftet var att undersöka vårdhundars påverkan på äldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.

    Metod: En litteraturstudie baserad på 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jämfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanställas.

    Resultat: Vårdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter påden fysiska och fysiologiska kroppen.

    Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund kan ha positiva effekter på hälsan hos dementa.Det krävs mer forskning för att kunna komma fram till om vårdhund är en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersätta vissaläkemedel.

  • 185.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå University.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Kalmar County Hospital.
    Lindqvist, Olav
    Umeå University;Karolinska Institutet.
    Furst, Carl-Johan
    Lund University.
    Brännström, Margareta
    Umeå University;University of Gothenburg.
    Factors Associated With Symptom Relief in End-of-Life Care in Residential Care Homes: A National Register-Based Study2018Ingår i: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, Vol. 55, nr 5, s. 1304-1312Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Context. Residential care homes (RCHs) are a common place of death. Previous studies have reported a high prevalence of symptoms such as pain and shortness of breath among residents in the last week of life.& para;& para;Objectives. The aim of the study was to explore the presence of symptoms and symptom relief and identify factors associated with symptom relief of pain, nausea, anxiety, and shortness of breath among RCH residents in end-of-life care.& para;& para;Methods. The data consisted of all expected deaths at RCHs registered in the Swedish Register of Palliative Care (N 22,855). Univariate and multiple logistic regression analyses were conducted.& para;& para;Results. Pain was reported as the most frequent symptom of the four symptoms (68.8%) and the one that most often had been totally relieved (84.7%) by care professionals. Factors associated with relief from at least one symptom were gender; age; time in the RCH; use of a validated pain or symptom assessment scale; documented end-of-life discussions with physicians for both the residents and family members; consultations with other units; diseases other than cancer as cause of death; presence of ulcers; assessment of oral health; and prescribed pro re nata injections for pain, nausea, and anxiety.& para;& para;Conclusion. Our results indicate that use of a validated pain assessment scale, assessment of oral health, and prescribed pro re nata injections for pain, nausea, and anxiety might offer a way to improve symptom relief. These clinical tools and medications should be implemented in the care of the dying in RCHs, and controlled trials should be undertaken to prove the effect. (C) 2017 American Academy of Hospice and Palliative Medicine. Published by Elsevier Inc. All rights reserved.

  • 186.
    Andersson, Stefan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Information and Communication Technology - mediated support for working carers of older people2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Despite a growing awareness of the importance of support for carers who combine paid work with care of an older relative, so called ‘working carers’, there remains a lack of empirical knowledge about more innovative ways to support this largest group of carers of older people. Information and Communication Technologies (ICTs) are becoming more readily available. As a result, ICTs have made it feasible to offer working carers more targeted forms of support.

    This thesis aimed to gain an understanding about support for working carers of older people via the use of ICT.

    An integrative literature review was conducted to explore and evaluate the current evidence base concerning the use of ICT-mediated support for working carers (I). Content analysis of qualitative data was used to describe nursing and support staff’s experiences of using web-based ICTs for information, e-learning and support of working carers (II). Content analysis was also used to describe working carers’ experiences of having access to a web-based family care support network provided by the municipality (III). Descriptive statistical methods were used to analyse survey data which focused on the types of support received and how they were valued by working carers, with a focus on ICT support (IV).

    Findings highlighted that ICT mediated support provided working carers with the means to manage their caring situation, via the provision of information, e-learning and education, in addition to practical assistance and emotional and/or physical respite from caregiving. In this way, working carers felt empowered in their caring situation by feeling more competent and prepared in their caring role and by strengthening their self-efficacy and positive self-appraisal of their situation. Carers were provided channels to share their frustrations and burdens via forums for emotional and social support between working carers, caring professionals, and other peer carers. This led to working carers feeling less burdened by their caregiving role and it helped promote their wellbeing. Further, carers were helped in some instances to balance work and care. As a result caregiving activities conflicting with work obligations were then lessened.

    In contrast, when ICT mediated support was neither provided in a timely fashion or in accordance with individual carers’ needs and preferences, then it was perceived by them to be unimportant. Cross-sectional data revealed that take-up of support services was low suggesting that unmet support needs may be inflated by work-care conflicts. For carers with lower digital skills, the additional time needed to learn to use ICTs was a further barrier.

    Overall, ICT mediated support acted as a complementary form of support for working carers. Measures to overcome dis-empowering aspects of this innovative from of support are needed to avoid working carers’ deprioritizing their own support needs and also to avoid possible digital exclusion from the current information society.

  • 187.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Erlingsson, Christen
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Information and communication technology-mediated support for working carers of older family members: an integrative literature review2017Ingår i: International Journal of Care and Caring, ISSN 2397-8821, Vol. 1, nr 2, s. 247-273Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How best to support working carers is being paid increased attention across Europe and internationally. This article examines a largely unexplored area within the empirical literature, namely, information and communication technology-mediated support for working carers of older people. Using an integrative review methodology to draw on both quantitative and qualitative data, 14 studies were identified. Themes included making work–life balance easier, reducing the burden of caregiving and promoting well-being. Factors to consider in the design, implementation and evaluation of innovative support solutions for working carers are put forward. However, a lack of longitudinal studies and biased samples warrants further investigation.

  • 188.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Erlingsson, Christen
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). University of Sheffield, UK.
    The experiences of working carers of older people regarding access to a web-based family care support network offered by a municipality2017Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, nr 3, s. 487-496Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Policy makers in Sweden and other European Member States pay increasing attention as to how best support working carers; carers juggling providing unpaid family care for older family members while performing paid work. Exploring perceived benefits and challenges with web-based information and communication technologies as a means of supporting working carers' in their caregiving role, this paper draws on findings from a qualitative study. The study aimed to describe working carers' experiences of having access to the web-based family care support network 'A good place' (AGP) provided by the municipality to support those caring for an older family member. Content analysis of interviews with nine working carers revealed three themes: A support hub, connections to peers, personnel and knowledge; Experiencing ICT support as relevant in changing life circumstances; and Upholding one's personal firewall. Findings indicate that the web-based family care support network AGP is an accessible, complementary means of support. Utilising support while balancing caregiving, work obligations and responsibilities was made easier with access to AGP; enabling working carers to access information, psychosocial support and learning opportunities. In particular, it provided channels for carers to share experiences with others, to be informed, and to gain insights into medical and care issues. This reinforced working carers' sense of competence, helping them meet caregiving demands and see positive aspects in their situation. Carers' low levels of digital skills and anxieties about using computer-based support were barriers to utilising web-based support and could lead to deprioritising of this support. However, to help carers overcome these barriers and to better match web-based support to working carers' preferences and situations, web-based support must be introduced in a timely manner and must more accurately meet each working carer's unique caregiving needs.

  • 189. Andersson, Stefan
    et al.
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga: resultat från utvärdering av tre projekt inom programmet Teknik för äldre II2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nationellt kompetenscentrum anhöriga fick i uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet att under 2012 utvärdera tre projekt inom programmet, "Teknik för äldre II" som fokuserar på tekniskt stöd till anhöriga "Mitt i livet" som kombinerar förvärvsarbete med anhörigomsorg. Det första projektet, "Teknikstöd – ökad social interaktion mellan anhöriga mitt i livet", i Alingsås kommun implementerade det internetbaserade IT systemet "Gapet" för yrkesverksamma anhöriga. Det andra projektet, "Modell för virtuellt anhörigstöd" i Gävle kommun, utvecklade en modell och struktur för ett enhetligt virtuellt anhörigstöd som riktade sig till yrkesverksamma anhöriga vilket inkluderade den IT-baserade stödtjänsten "Anhörigstödsportalen". Det tredje projektet, "Teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga – en behovsstudie, fokuserade på att utföra en inventering av yrkesverksamma anhörigas behov av ny teknik, utveckla en modell för teknikstöd riktat till yrkesverksamma anhöriga samt hitta vägar för att sprida kunskap för att öka målgruppens möjlighet att nås av teknikstöd. Detta område är särskilt viktigt därför att det i nuläget finns få stödtjänster, i Sverige men även internationellt, som är speciellt anpassade till yrkesverksamma anhöriga som hjälper, stödjer och/eller vårdar en äldre närstående. Många yrkesverksamma anhöriga uttrycker att de vill hjälpa sin förälder/sina föräldrar, men att det är svårt att uppnå en balansgång mellan arbetsliv och familjeliv samtidigt som man hjälper, stödjer och/eller vårdar en äldre närstående. Det är inte ovanligt att egen tid för avkoppling och välbefinnande blir alltmer sällan och prioriteras bort. Som en följd av detta upplever de yrkesverksamma anhöriga ofta stress för att de inte räcker till och ständigt behöver bolla mellan olika sfärer av sina liv. Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att närmare 100 000 anhöriga har behövt minska sin arbetstid eller sluta arbeta pååtta procent män. Yrkesverksamma anhörigas behov kan sammanfattas med information, rådgivning och/eller utbildning/ träning, praktiskt samt känslomässigt stöd som är flexibelt och passar de egna rutinerna och den egna situationen. Mot denna bakgrund, utvecklades och diskuterades en utvärderingsplan med projektledarna tillsammans med den övergripande koordinatorn för initiativet "Teknik för Äldre II" vid det första gemensamma projektmötet och utvärderingen var en återkommande nyckelfråga vid efterföljande gemensamma projektmöten som hölls under året. Utvärderingen av projekt 1 och 2 genomfördes under hösten 2012 med en liknande utformning för båda projekten där en kvalitativ utvärdering genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer och en kvantitativ utvärdering utfördes med hjälp av ett standardiserat frågeformulär om användbarhet. Utvärderingen av projekt 3 genomfördes kontinuerligt från starten till slutet av projektet. Detta berodde på att projektet var en behovsstudie som omfattade anhörigvårdare i en kontinuerlig utvecklingsprocess vilket betyder att det var olämpligt att genomföra en utvärdering under en specifik period vilket var fallet i de två första projekten. Resultaten från utvärderingarna av de första två projekten visar att teknikstöd har en stor potential avseende yrkesverksamma anhöriga då det erbjuder ett flexibelt sätt för anhöriga att få tillgång till information och en möjlighet för anhöriga att kunna utbyta erfarenheter med andra i samma situation och själva skapa stödnätverk. På samma gång erbjuder teknikstöd personalen att arbeta på ett systematiskt sätt med stöd till anhöriga. Men, för att teknikstöd ska användas av fler anhörigvårdare och för att det ska bli mer allmänt accepterat av personalen behövs det grundläggande datorutbildning för både anhöriga och vård- och omsorgspersonal samt kontinuerlig tillgång till handledning och stöd i användningen. Resultat som härrör från en utvärdering från behovsstudien (projekt 3) visar att utbudet av kreativa och sekventiella metoder som användes under utvecklingsprocessen möjliggjorde en genuin brukarmedverkan av yrkesverksamma anhöriga så att deras röster blev hörda gällande teknikstöd. Samtidigt kan dessa innovativa metoder bilda en användbar modell för vård- och omsorgs personal gällande hur anhöriga kan nås av stöd genom produkter, tjänster och ny teknik

  • 190.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). University of Sheffield, UK.
    The use of information and communication technologies to support working carers of older people: a qualitative secondary analysis2016Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 11, nr 1, s. 32-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Family care support services have mainly focused on older spousal carers of older people and have largely overlooked working carers, whom combine paid work with informal/family care responsibilities. Recently, however, information and communication technology (ICT) systems have been identified as a potentially flexible way of supporting working carers.

    AIM:

    The aim of this study was to describe nursing and support staff's experiences of using ICT for information, e-learning and support of working carers of older people.

    DESIGN:

    The study employed a descriptive, qualitative approach conducting a qualitative secondary analysis of two original data sets. In total, seventeen professional staff members from two municipal family carer support units in Sweden that had implemented ICTs were interviewed using a semi-structured interview guide consisting of open-ended questions.

    METHOD:

    Two data sets were merged using latent qualitative content analysis.

    FINDINGS:

    Secondary analysis produced three subthemes and an overall theme, a virtual road as a carriageway for the support of working carers, consisting of both enabling and hindering aspects in family support. This theme provides access points in both directions and is based on caring instruments that enable nursing staff's support role. The staff's sustainability and ability to support is influenced by caring opportunities and barriers.

    CONCLUSIONS:

    The findings suggest the ICTs to be flexible structures that provided nursing staff with a means and method to support working carers of older people. To overcome barriers to its use, measures to optimise support for working carers and the older person are needed.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE:

    The use of ICTs provides nurses with a means to offer support to working carers of older people and enables carers to be informed, to learn and to share their burdens with others when caring for an older family member.

  • 191.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Tornlöf Romin, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom: -      en fenomenografisk studie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom vård av personer med demenssjukdom är vårdarens bekräftelse av personens värdighet och välbefinnande grundläggande. Bekräftelsens effekt avgörs av vad och hur vårdaren väljer att bekräfta. Då den inte är anpassad riskerar personens värdighet och välbefinnande att reduceras, skadas eller gå förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Vårdarens synsätt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vårda samt innebörd av värdighet och välbefinnande antogs ha en betydande roll för vårdarens val att bekräfta. Metod: Tio informanter intervjuades kring sina uppfattningar av att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Analysen genomfördes utifrån fenomenografisk metod i fyra steg där informanternas uppfattningar presenterades i ett utfallsrum av beskrivningskategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet visade att bekräftelse uppkommer i ett samspel av faktorer, vilka kan påverka bekräftelsen både positivt och negativt. Vårdarnas bekräftelse skedde med utgångspunkt i vårdarens föreställningar via sekundära värden, mot övergripande värden, i en kontext av omgivningsfaktorer och utifrån ett kommunikativt feedbacksystem. Vårdarna hade såväl underlättande som hindrande förställningar vilka kopplades till tid och organisatoriska förutsättningar, till vårdtagarens förmågor, kommunikation och uttryck. Reflektion och klinisk implikation: Studien ger kunskap om hur vårdpersonal tänker kring värdighet och välbefinnande.  Skillnader i vårdens utförande kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och kan användas som underlag för utbildning, handledning och reflektion.

  • 192.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Törnlöf Romin, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Vårdande möte i omvårdnaden av personer med demenssjukdom2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med måttlig eller svår demenssjukdom förmedlar känslor, tankar och behov utifrån nedsatt kognitiv och emotionell förmåga. Då sjukdomen innebär annorlunda kommunikation och uttryck försvåras samspelet med vårdaren vilket kan minska välbefinnande och öka lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan stödja demenssjuka personers upplevelser av identitet, integritet och välbefinnande. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det vårdande mötet som gränsöverskridande samband av fem teman. Kärnan bestod i att bjuda in och närvara som grund för bekräftelse vilken länkades samman med fyra överlappande teman. Dessa var att främja för identitet och integritet, att återkoppla för historiskt sammanhang mot tidigare rollidentitet, att sörja för meningsfullhet genom samvaro och interaktion och att skydda mot utsatthet och sårbarhet. Författarnas slutsats var att det vårdande mötet gav upplevelser av glädje, humor, ökad funktion samt upplevelse av identitet, integritet, välbefinnande och minskat lidande.

  • 193.
    Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Swedish Armed Forces, Sweden.
    Lundberg, Lars
    Swedish Armed Forces, Sweden;University of Borås, Sweden.
    Jonsson, Anders
    Swedish Armed Forces, Sweden;University of Borås, Sweden.
    Tingström, Pia
    Linköping University, Sweden.
    Dahlgren, Madeleine Abrandt
    Linköping University, Sweden.
    Doctors' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care - When training becomes reality2017Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 32, s. 70-77Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify physicians' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care before and after an international mission. A qualitative empirical study with a phenomeno-graphic approach was used. The results after pre-deployment training can be categorised as (1) learning about military medicine and (2) taking care of the casualty. The results after an international mission can be categorised as (1) collaborating with others, (2) providing general health care and (3) improving competence in military medicine. These results indicate that the training should be developed in order to optimise pre-deployment training for physicians and nurses. This may result in increased safety for the provider of care, while at the same time minimising suffering and enhancing the possibility of survival of the injured. (C) 2017 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 194.
    Andersson, Stina
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Mikaeili, Arezo
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Den fysiska aktivitetens påverkan på barn och ungdomars mentala hälsa: En litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd.

    Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa.

    Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet.

    Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa.

    Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan.

  • 195.
    Andersson, Therése
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Palmgren, Ella
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Venösa bensår - ett liv med begränsningar: En systematisk litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Att drabbas av venösa bensår kan innebära lidande som kan påverka patientens hälsa och livskvalitet. Såren som ofta är svårläkta gör att patienten behöver vård i form av frekventa omläggningar. I denna vårdrelation finns risk att sjuksköterskor endast fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. Syfte: Att utforska hur patientens vardag påverkas av att leva med venösa bensår. Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycInfo som resulterade i 12 artiklar. Resultat: Att vara begränsad blev ett övergripande tema. Det visade sig att patienterna med venösa bensår upplevde en rad begränsningar som kunde delas in i fem kategorier. Begränsad fysisk aktivitet som främst berodde på smärta. Begränsad social samvaro berodde främst på illaluktande och vätskande sår, men också på känsla av utanförskap. Övriga begränsningar bestod i Känsla av hopplöshet där de negativa känslorna begränsade patientens vilja och energi, Begränsad frihet och självbestämmande, där patienten upplevde ett beroende av sjukvården och av släkt och vänner samt Begränsad kommunikation, där patienten blev utsatt för lidande när sjuksköterskan inte lyssnade på patienten. Slutsats: Att leva med venösa bensår utgör en begränsning i patientens vardag. Otillräcklig smärtlindring är ett stort problem som behöver belysas. Sjuksköterskan måste se patientens unika behov för att kunna hjälpa patienten att minska de upplevda begränsningarna.

  • 196.
    Andreae, C.
    et al.
    Linköping University.
    Stromberg, A.
    Linköping University.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Factors associated with appetite among patients with symptomatic heart failure2014Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 13, s. S53-S54Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 197. Andreae, C.
    et al.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Stromberg, A.
    The association between depressive symptoms and appetite among patients with chronic heart failure2012Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 11, s. S52-S52Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 198.
    Andreae, Christina
    et al.
    Linköping University;Uppsala University.
    Stromberg, Anna
    Linköping University;Univ Calif Irvine, USA.
    Chung, Misook L.
    Univ Kentucky, USA.
    Hjelm, Carina
    Linköping University.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Linköping University;Kalmar County Hospital.
    Depressive Symptoms Moderate the Association Between Appetite and Health Status in Patients With Heart Failure2018Ingår i: Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 0889-4655, E-ISSN 1550-5049, Vol. 33, nr 2, s. E15-E20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Decreased appetite and depressive symptoms are clinical problems in patients with heart failure. Both may result in impaired health status. Objective: The aims of this study were to investigate the association between appetite and health status in patients with heart failure and to explore whether depressive symptoms moderate this association. Methods: In this cross-sectional study, patients with heart failure (n = 186; mean age, 71 years), New York Heart Association class II to IV, participated. Data on appetite (Council of Nutrition Appetite Questionnaire), depressive symptoms (Patient Health Questionnaire-9), and health status (EQ-5D 3-level scale [EQ-5D-3L] descriptive system, EQ-5D-3L index, and EQ Visual Analog Scale) were collected by self-rating questionnaires. Pearson correlation was used to investigate the association between appetite and health status. Multiple regression was performed to examine whether depressive symptoms moderate the association between appetite and health status. Results: There was a significant association between appetite and health status for EQ-5D-3L descriptive system, mobility (P < .001), pain/discomfort (P < .001), and anxiety/depression (P < .001). This association was also shown in EQ-5D-3L index (P < .001) and EQ Visual Analog Scale (P < .001). Simple slope analysis showed that the association between appetite and health status was only significant for patients without depressive symptoms (B = 0.32, t = 4.66, P < .001). Conclusions: Higher level of appetite was associated with better health status. In moderation analysis, the association was presented for patients without depressive symptoms. Decreased appetite is an important sign of poor health status. To improve health status, health professionals should have greater attention on appetite, as well on signs of depressive symptoms.

  • 199.
    Andreae, Christina
    et al.
    Linköping University ; Uppsala University.
    Strömberg, Anna
    Linköping University.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Linköping University.
    Prevalence and associated factors for decreased appetite among patients with stable heart failure2016Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, nr 11-12, s. 1703-1712Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectivesTo explore the prevalence of decreased appetite and factors associated with appetite among patients with stable heart failure.

    BackgroundDecreased appetite is an important factor for the development of undernutrition among patients with heart failure, but there are knowledge gaps about prevalence and the factors related to appetite in this patient group.

    DesignObservational, cross-sectional study.

    MethodsA total of 186 patients with mild to severe heart failure were consecutively recruited from three heart failure outpatient clinics. Data were obtained from medical records (heart failure diagnosis, comorbidity and medical treatment) and self-rated questionnaires (demographics, appetite, self-perceived health, symptoms of depression and sleep). Blood samples were taken to determine myocardial stress and nutrition status. Heart failure symptoms and cognitive function were assessed by clinical examinations. The Council on Nutrition Appetite Questionnaire was used to assess self-reported appetite. Bivariate correlations and multivariate linear regression analyses were conducted to explore factors associated with appetite.

    ResultsSeventy-one patients (38%) experienced a loss of appetite with a significant risk of developing weight loss. The final multiple regression model showed that age, symptoms of depression, insomnia, cognitive function and pharmacological treatment were associated with appetite, explaining 27% of the total variance.

    ConclusionIn this cross-sectional study, a large share of patients with heart failure was affected by decreased appetite, associated with demographic, psychosocial and medical factors. Relevance to clinical practiceLoss of appetite is a prevalent problem among patients with heart failure that may lead to undernutrition. Health care professionals should routinely assess appetite and discuss patients' experiences of appetite, nutrition intake and body weight and give appropriate nutritional advice with respect to individual needs.

  • 200.
    Andreae, Christina
    et al.
    Linköping University, Sweden;Uppsala University, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Region Kalmar County, Sweden.
    Evangelista, Lorraine
    Univ Calif Irvine, USA.
    Strömberg, Anna
    Linköping University, Sweden;Univ Calif Irvine, USA.
    The relationship between physical activity and appetite in patients with heart failure: A prospective observational study2019Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 18, nr 5, s. 410-417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Physical activity and appetite are important components for maintaining health. Yet, the association between physical activity and appetite in heart failure (HF) populations is not completely understood. The aim of the present study was to investigate the relationship between physical activity, functional capacity, and appetite in patients with HF. Methods: This was a prospective observational study. In total, 186 patients diagnosed with HF, New York Heart Association (NYHA) class II-IV (mean age 70.7, 30% female), were included. Physical activity was measured using a multi-sensor actigraph for seven days and with a self-reported numeric rating scale. Physical capacity was measured by the six-minute walk test. Appetite was measured using the Council on Nutrition Appetite Questionnaire. Data were collected at inclusion and after 18 months. A series of linear regression analyses, adjusted for age, NYHA class, and B-type natriuretic peptide were conducted. Results: At baseline, higher levels of physical activity and functional capacity were significantly associated with a higher level of appetite in the unadjusted models. In the adjusted models, number of steps (p = 0.019) and the six-minute walk test (p = 0.007) remained significant. At the 18-month follow-up, all physical activity variables and functional capacity were significantly associated with appetite in the unadjusted regression models. In the adjusted models, number of steps (p = 0.001) and metabolic equivalent daily averages (p = 0.040) remained significant. Conclusion: A higher level of physical activity measured by number of steps/day was associated with better self-reported appetite, both at baseline and the 18-month follow-up. Further research is needed to establish causality and explore the intertwined relationship between activity and appetite in patients with HF.

1234567 151 - 200 av 3828
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf