lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 2537
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Arvidsson, Gudrun
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    På väg mot ett nytt yrke: Yrkeslärarstudenters VFU och handledning ur ett studentperspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete.

     

    Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet.

     

    Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik. Tanken är att studenterna ska förstå att teori och praktik förutsätter varandra och att lärarutbildningen ska organiseras så att det finns ett tydligt samband mellan det kommande yrket och högskoleutbildningen. Handledaren är en nyckelperson när det gäller den studerandes lärande och olika handledarrollerna får skilda konsekvenser för deras yrkesmässiga utveckling.

     

    Metoden som använts är intervjuer och forskningsansatsen är kvalitativ, där det övergripande syftet är att få reda på hur studenterna uppfattar dessa fenomen. Resultatet visar att handledningen ser olika ut, allt ifrån att man hela tiden följer sin handledare och gör likadant som han eller hon gör, till att man i stort sett arbetar själv och förväntas sköta ett lärarjobb utan hjälp. Respondenterna är upptagna med och intresserade av hur lärare arbetar i praktiken. Mycket få av respondenterna kan se kopplingar mellan den teoretiska delen av utbildningen och praktikperioderna. Kontakten mellan högskolan och VFU-platsen har varit bristfällig och det menar respondenterna har skapat mycket oklarheter.

  • 152.
    Arvidsson, Jenny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Johansson, Mia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Specialpedagogiskt stöd och insatser: -för barn med språkstörning i förskolans lärmiljö2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Språkstörning är en diagnos som innebär att barnet har en språklig svårighet. Barnet har svårt att förstå vad som sägs, att producera och använda ord för att kunna kommunicera med andra. För att dessa barn ska få en optimal språkutveckling under sin förskoletid behöver de möta stöttande och medvetna pedagoger som utformar verksamheten utefter varje barns individuella behov. Barn med språkstörning har ofta kombinationer av andra diagnoser till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Syftet med vår studie har varit att bidra till fördjupad kunskap kring vilka insatser som görs för barn inom förskolan som befinner sig i en språkstörning eller på grund av sen språkutveckling riskerar att få diagnosen språkstörning. Studien syftar vidare till att undersöka hur specialpedagoger går tillväga för att stödja barn som befinner sig i en språkstörning i förskolan och vilka konsekvenser språkstörningen får för den enskilda individen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och genomfört sex intervjuer med specialpedagoger.

     

    När vi sammanställt resultatet kom vi fram till att specialpedagogerna är medvetna om vad en språkstörning innebär. Specialpedagogerna kartlägger och handleder pedagogerna för att hitta de bästa strategierna för barnens fortsatta språkutveckling. Beroende på stora barngrupper och vilket bemötande barnet får och om pedagogerna är mottagliga för alternativa arbetssätt skapas möjligheter och hinder i verksamheten. Specialpedagogerna uttrycker att barnen behöver samspela med andra och ingå i en vanlig förskolegrupp för att utveckla sitt språk. Förskolans lärmiljö är barnens arena för lärande och inlärning med andra.

  • 153.
    Arvidsson, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Vilken påverkan har familjers knappa ekonomi på barns möjigheter till likvärdig utbildning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka om barns utbildning i förskolan/skolan påverkas av att komma från en familj med knapp ekonomi. Undersökningen har gjorts genom att intervjua sex pedagoger en från förskolan och fem från skolan. För att ta del av deras erfarenheter, intryck och resonemang kring dessa frågor har jag valt att använda en kvalitativ intervjumodell.

    I resultatet av intervjuerna finns tecken som tyder på att det kan vara relativt hur barn påverkas från att komma från familj med knapp ekonomi utifrån vilken situation de befinner sig i. Ett av de tecknen verkar vara beroende på om det vanliga på en skola är att komma från familj med knappa ekonomiska förhållande eller om det är att komma från familj med god ekonomi. För att dölja eller känna sig "jämlik" och för att slippa bli misskrediterade visade det sig att både föräldrar och barn hade strategier för detta. Barnens strategi kunde vara att tacka nej till kalas för att man inte ha råd att bjuda tillbaka men också att avstå från idrott för att man inte har "rätt" utrustning. Studien indikerar mot att skolan ibland är en plats där negativa skillnader skapas, upprätthålls och förstärks. Med viss utgångspunkt i det här har tankar och idéer växt fram att förskolan/skolan behöver jobba mer med att stärka varje barns inre "kompass" för att de ska kunna möta med- och motgångar på ett bra sätt och växa med det. På så vis få en hög känsla av KASAM.

  • 154.
    Arvidsson, Linn
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Andersson, Pernilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Barn som lever med knapp ekonomi: Förskollärares perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to find more knowledge about preschool teachers’ point of view on the situation of children living in economic hardship and how it affects them at the preschool. With economic hardship becoming more frequent and common amongst families with young children we find the subject important and in need of more attention. Studies have proven the negative effects of poverty on children’s development and health and since the preschool is a big part of children’s everyday life the study aims to see what perspectives practitioners have on the issue and how they plan activities and learning situations based on the needs of these children. What pre-conditions the preschool teachers need is also of great signifigcance to the study. Earlier research articles are pointing out the negative effects of poverty, the importance of preschool practitioners attitudes towards these choldren and effects of society’s norms and how they create abnormality for children. Interview is used as a method to gather the preschool teachers’ opinions, thoughts and experiences of the subject. The results showed that preschool teachers had different views, and experiences, on how the children were affected in preschool by the family’s economic hardship. They also had both different and similar opinions on how the preschool could help these children and their parents as well as similar views on how the preschool could improve their resources to benefit and support children in economic hardship at the preschool. Further broad and longitudinal research in this area is needed.

  • 155.
    Arvidsson, Marcus
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Andersson, Mattias
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    "Jag ska inte se till att de är vältränade": Fysisk kapacitet i ämnet idrott och hälsa2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete. Den forskning som är gjord tidigare visade på goda hälsomässiga fördelar av en god fysisk kapacitet. Resultatet av vårt arbete visar att tolkningarna av begreppen var olika men att arbetet med den fysiska kapaciteten var likartad. Lärarna inte vill arbeta med elevernas fysiska kapacitet men ändå framkommer det att lärarna arbetar med det per automatik i den vanliga undervisningen. Störst påverkan på undervisningen var lärarnas tidigare idrottsbakgrund och utbildning.

  • 156.
    Arvidsson, Marie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Mive, Carin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Inomhusmiljöns pedagogiska möjligheter: En möjlighet som kan ge en utökad resurs2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre. I studiens resultat kommer det fram att pedagogernas ambition är att verksamhetens utgångspunkt ska vara utefter varje enskilt barns behov och intressen men tolkningen som gjordes av intervjuerna och observationerna är att barnsyn och samsyn är inte lika hos alla pedagogerna. Studiens implikationer visar på att det behövs mer tid för diskussion och reflektion för att pedagogerna ska kunna få en likvärdig barn- och samsyn, vilket krävs för att kunna arbeta utefter Lpfö98/10. Om dessutom miljön ses som en pedagog som underlättar arbetet där barnen själv kan tillgodose sig med det material de önskar innebär miljön en resurs som bör tas tillvara, men det krävs tillit till det kompetenta barnet - att barn kan.

  • 157.
    Arvidsson, Rebecka
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Christiansson, Emilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    "Filmen kan ses som en krok, en lina som drar in eleverna": En kvalitativ intervjustudie om film i skrivundervisningen2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie berör tre verksamma lärares syn på hur film används i skrivundervisningen i svenskämnet. För att samla in studiens data användes en semistrukturerad intervjumetod där relevant data samlades in kring studiens syfte och forskningsfrågor. Syftet med studien var att få en förståelse för hur tre svensklärare säger sig använda film i skrivundervisningen samt hur det kan ge stöd till elevernas skrivande i svenskämnet. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Cummins fyrfältare samt makro-, mikro- och mesostöd. Vidare analyseras resultatet i studien utifrån de tre forskningsfrågorna, vad, hur och varför i relation till studiens teoretiska ram.  Resultatet av studien visar exempelvis att lärarna använder sig av olika filmgenrer för att beröra texters avslut, arbeta med känslor och skriva sagor. En anledning till att de intervjuade lärarna använder film i sin undervisning är att de upplevt att eleverna har lättare att komma igång med sitt skrivande samt att det stödjer elever i deras textskapande. Slutsatsen är att film som stöd i skrivundervisningen i svenskämnet kan gynna eleverna i skolan. 

  • 158.
    Arvidsson, Sanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Förskollärares riskmedvetenhet- bedriva pedagogisk verksamhet innanför eller utanför förskolegårdens grind.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 159.
    Arvidsson, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Hur föräldrar väljer förskola för sina barn: En studie inom en kommunal och en fristående förskola2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    1992 fick valfriheten större utrymme i Sverige,. Vilket märkets tydligt inom skolväsendet då det blev enklare att starta friskolor och förskolor. Idag finns det många fristående och kommunala förskolor som försöker ”locka” till sig föräldrar och barn till deras verksamheter. Men då undrar jag , Hur väljer föräldrarna? Väljer de eller låter de sig bli placerade. Vad är viktig dem i valet av förskola? För att få en ökad förståelse för detta genomförde jag en enkät undersökning, bland föräldrar på en fristående och en kommunal förskola. I studien deltog 27 föräldrar med  barn  i åldrarna 1-5år.  I min studie kom jag fram till att det finns olika kategorier som t.ex. bemötande, närhet  m.fl. Det är dessa kategorier som föräldrarna utgår ifrån när de väljer förskola för sina barn.

  • 160.
    Arweström, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    "För man lär genom leken": En studie kring förskollärares syn på leken som ett pedagogiskt verktyg i barnens lärande.2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 161.
    Asp, Charlotte
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Söderlund, Kim
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Bemötande av flickor med självskadebeteende: – Professionella behandlare beskriver mötet2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen. Utifrån litteraturen och den tidigare forskningen kunde man se att psykisk ohälsa har ökat, speciellt bland unga kvinnor. Vi valde att ha med kända teoretiker med kunskap om empati, intersubjektivitet och om behandlingssynsätt som är en del av bemötandet. Resultatet är problematiserat med hjälp av dessa teoretiska utgångspunkter.

  • 162.
    Assarsson, Liselott
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Institutionaliserat lärande: om kommunikationens villkor och möjligheter2009Ingår i: Högskolepedagogik: att vara professionell i högskolan, Stockholm: Liber , 2009, 1, s. 59-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Assarsson, Petra
    Jönköping University, Sweden.
    Blir våra förskollärarstudenter rustade för att arbeta med estetiska lärprocesser?2016Ingår i: Nätverket för Estetiska Ämnen i Lärarutbildning (NEÄL): Stockholm, 16-17 november 2016 / [ed] Henrik Hegender, Martin Stigmar, Stockholm: Stockholm University, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vilka kunskaper och färdigheter behöver förskollärarstudenter ha i estetiska ämnen för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser?

    I denna fråga finns olika ståndpunkter och därför är frågan viktig att diskutera, i synnerhet då senaste lärarutbildningsreformen (2009/10:89) minskat utrymmet för de estetiska ämnena (Lindgren & Ericsson, 2013). Å ena sidan finns de som anser att mediespecifika kunskaper är nödvändiga (Marner & Örtegren, 2003). Å andra sidan finns lärarutbildningar som menar att medieneutrala kunskaper är tillräckliga (Lindgren & Ericsson, 2013). Lindgren och Ericsson (2013) har undersökt hur lärarutbildningar sedan den senaste lärarutbildningsreformen (1999) legitimerar den estetiska verksamheten och har identifierat fyra olika strategier för detta:

    1)kommunikativ kompetens, 2) praktiska färdigheter, 3) terapi och personlig utveckling, 4) relativisering av kvalitet.

    Olika ståndpunkter påverkar de estetiska kurserna i förskollärarutbildningar både vad gäller innehåll och omfattning. På vilket sätt studenterna möter de estetiska ämnena beror då på vilket lärosäte man studerar på. Med detta i åtanke kan tidigare nämnda strategier vara till hjälp i ett rundabordssamtal för att diskutera vilka kunskaper och färdigheter i estetiska ämnen förskollärarstudenter behöver för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser.

  • 164.
    Athanasiadou, Eva
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Gullnered, Annah
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Undantagsbestämmelsen i praktiken: en omöjlig möjlighet?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 165.
    Atle, Wicktoria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Fransson, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Eleverna och skolmaten: En studie om hur lunchvanor påverkar eleverna2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare uppfattar sambandet mellan lunchsituationen och undervisningen samt vilka faktorer det är som påverkar elevernas lunchvanor.

     

    Undersökningen gjordes i form av elevenkäter och uppföljande intervjuer med lärare.

    Enkäterna besvarades av elever i mellanstadiet på två olika skolor i två olika kommuner.

    De flesta elever har en positiv inställning till skolmaten och tycker att den är god. Dock svarar en del av eleverna att de inte alltid äter sig mätta under lunchen.  Eleverna tror att de skulle äta mer och oftare äta sig mätta om det fanns två olika rätter att välja mellan varje dag.

    Enligt lärarna kan de ibland märka skillnad på eleverna beroende på vad det är för mat som serveras till lunch. Är det något eleverna tycker om äter de mer och är piggare på eftermiddagarna är det något de inte tycker om äter de mindre och det kan leda till konflikter under eftermiddagarna.

     

    Lektionerna som påverkas mest under dagen är lektionen precis innan lunch då eleverna kan vara trötta och hungriga men även den sista lektionen på dagen. Lektionen precis efter lunch känner eleverna sig piggast.

     

    Miljön i matsalen inverkar också på hur elevernas lunchvanor ser ut, de svarar att de har tillräckligt med tid att äta på men kan bli stressade av att mycket folk kommer och går samt när kompisar sitter och väntar. 

  • 166.
    Augustinsson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Gustavsson, Hampus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Demokratisering i historieläromedel: En analys av historieläromedel för grundskolans senare år2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framställs i utvalda läroböcker för historia i grundskolans senare år. Uppsatsen är en textanalys, som utgår ifrån Ammerts teoretiska analysmodell för läromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska värderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historieläroböcker. Vi har fokuserat särskilt på hur demokrati framställs som normativt, alltså det önskvärda och eftersträvansvärda. Resultatet visar på att demokrati och demokratiska värderingar skildras positivt och normerande i läroböckerna, ofta med det nuvarande samhället som facit.

  • 167.
    Augustinsson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Gustavsson, Hampus
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    En hållbar lärandemiljö2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser. Vi har analyserat sju vetenskapligt granskade artiklar för att få fram vårt resultat, som vi sedan har delat upp tematiskt. Utifrån resultatet kan det utläsas att ett förebyggande arbete, god planering och en positiv elevsyn är nyckeln till att skapa ett gott klassrumsklimat. Resultatet visar att en lärare som möter sina elever positivt även får ett positivt bemötande tillbaka. Det visar sig även att lärares bedömning av elevers beteende i stor utsträckning är kontextuell och beroende både av omkringliggande omständigheter samt läraren själv.

  • 168.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED). Kristianstad University.
    Nilsson, Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    How to conceptualize practice as manager in academic education?2017Ingår i: Presented at: Educational Governance and Leadership in Transition: Leading and organizing the education for citizenship of the world through technocratic homogenisation or communicative diversity?, Oslo 18-19 oktober 2017, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 169.
    Augustsson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Gjörloff, Alexandra
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Hyschandets praktik - En Bra Pedagogik?: En kvalitativ studie med inriktning mot kommunikation, budskap och makt2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa hyschandets praktik i förskolans verksamhet. Med utgångspunkt från två centrala frågeställningar har vi undersökt pedagogers inställning kring hyschandets praktik, såväl som vad pedagoger använder för alternativ pedagogik för att uppnå samma resultat som när de hyschar barn. För att få en djupare förståelse för hyschandets praktik i verksamheten valde vi att utföra fem kvalitativa intervjuer med pedagoger från två kommuner i södra Sverige.

    Resultatet analyserades genom att betrakta hyschandet som en kommunikationshandling. De två teoretiska ramverken som ligger till grund för analysen är Meads teori om interaktionismen och Foucaults teori kring makt. Interaktionismen utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket centrerar kring hur människor förstår och tolkar budskap vid kommunikation medan Foucaults belyser hur makt kan ta form genom språkets olika kommunikationshandlingar.

    I studien framgår det att pedagogerna främst anser att hyschandet är en form av maktutövning med en negativ innebörd då de själva upplevt sig bli kränkta när någon hyschat mot dem. Trots detta hyschade majoriteten av pedagogerna till barnen på förskolan. Tre av fem pedagoger uppgav att de använde hyschandet som en metod för att få barnens uppmärksamhet och intresse. Alternativa metoder till hyschandet som pedagogerna använde sig av för att påverka ljudnivån i barngruppen var till exempel färgkort som visades upp för barnen. Färgen avgjorde om barnen skulle prata med normal samtalston, viska eller försöka vara tysta.

    Vårt syfte med denna studie är att den ska bidra till reflektion samt diskussion kring hyschandets praktik om huruvida det är en användbar pedagogik. Ambitionen är även att studien ska bidra med alternativa metoder för yrkesverksamma inom förskolan.

  • 170.
    Avasiloaei Bajan, Elena Emilia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Anghel, Cristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Utomhuslek - ett pedagogiskt redskap i fritidsverksamhet: En kvalitativ studie av fritidslärarnas syn på utomhuslek på skolgården2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom fritidslärarnas beskrivningar  skildra hur  och varför de arbetar med  utomhuslek på skolgården. Följande frågeställningar besvaras: Hur använder fritidslärarna utomhuslek på skolgården som ett pedagogiskt redskap i sin verksamhet? Vilka argument för att arbeta med utomhuslek har de?

    Studien är kvalitativ och den metod som används för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade intervju. Urvalet av respondenter består av sex utbildade fritidslärare som arbetar  i fyra olika fritidsverksamheter.  För att analysera empirin utgår vi  från Antonovskys salutogena perspektiv på hälsa, pragmatismen och Gardners teori om människans multipla intelligenser. Studien resultat visar att samtliga fritidslärare använder utomhuslek som pedagogiskt redskap i fritidshem och de lyfter fram olika argument för att motivera sina val. De anser att utomhusleken på skolgården är betydelsefull för barn och att den kan användas på olika sätt för att främja barns utveckling. Majoriteten av fritidslärarna har en positiv inställning till utomhuslek.

  • 171.
    Avdic, Belma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Fröken, får jag läsa en faktabok?: En kvalitativ studie om attityd till läsning av faktaböcker och identitetsskapande2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka elevers attityd till läsning av faktaböcker i förhållande till skönlitteratur i skolan och fokuserar på flerspråkiga elever i årskurs 3. Studien utgår från self determination theory vid tolkning av resultat och analys. Insamlingsmaterialet består av elevintervjuer som var både enskilda och i fokusgrupp. Studien visar att flerspråkiga elevers attityd till faktaböcker har ett samband med identitetsskapande, bland annat genom att de väljer faktaböcker respektive skönlitteratur baserat på vilken identitet de vill ha. Identiteten skapas i sin tur i olika sammanhang, framförallt i klassrumsmiljöns olika gruppkonstellationer. Denna studie kan bidra till att göra pedagoger medvetna om hur faktaböcker och skönlitterära böcker kan användas i undervisningen, men också ge kunskap om vilka motiv elever har för att välja böcker i förhållande till sin identitet.

  • 172.
    Avdic, Belma
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Pecakovska, Bianca
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    "Ta upp bänkboken, nu ska vi läsa!": En kvalitativ studie om flerspråkiga elevers läsmotivation under lässtunderna i årskurs 32019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka och få inblick i elevers inställning till läsning under lässtunderna i skolan. Den fokuserar på mångkulturella skolor med inriktning på flerspråkiga elever i årskurs 3. Som teoretisk utgångspunkt använder sig studien av det hermeneutiska perspektivet vid tolkning av material och analys. Materialet utgörs av intervjuer, enkäter och observationer som har genomförs på tre olika skolor. Studien visar att elevernas inställning till lässtunden varierar beroende på vilken inställning de har till läsning i allmänhet. Dessutom visar studien att eleverna motiveras till att läsa på det språket som de känner sig säkrast på. Denna studie kan göra pedagoger medvetna om vilka verktyg som ska användas för att påverka elevernas läsmotivation och inställning till läsningen under lässtunderna.

  • 173.
    Avdiu, Sanije
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Hayatdavoudi, Laleh
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Betydelsen av lek och pedagogisk miljö för språkutvecklingen hos tvåspråkiga förskolebarn2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 174.
    Ax, Annelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Jonasson, Nadja
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Ämnesintegrering: Lärares syn på ämnesintegrering i skolans tidigare år.2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att visa på hur lärares syn på ämnesintegrerad undervisning ser ut. Vår studie visar vad som kan ses som för- och nackdelar gällande ämnesintegrering samt hur lärare kan ämnesintegrera i undervisningen. Tidigare forskning ställs mot lärarnas aktuella åsikter i verksamheten gällande ämnesintegrering. Sexton lärare i årskurs 1-5 från två olika verksamheter blev tillfrågade, att delta i en ostrukturerad enkät undersökning gällande deras syn på ämnesintegrering. I vår studie väljer vi att samla empiri genom en kvalitativ forskningsmetod för att förstå och förklara ämnesintegrering. För att ge svar på frågeställningarna utformar vi ett frågeformulär med totalt tio frågor kring ämnet. Åtta lärare deltar i undersökningen och deras resultat är analyserat och ställt mot tidigare forskning för att skapa förståelse för varför verksamheten ser ut och fungerar som den gör. Resultatet visar att alla åtta lärare har en positiv syn på ämnesintegrering. Trots den positiva inställningen väljer lärare ibland bort ämnesintegrering pga. organisation, bedömning eller tidsbrist. En central faktor som visar sig i resultatet och kan ses både som en för- och nackdel gällande ämnesintegrering är tid. Vidare visar resultatet att lärare arbetar med ämnesintegrering på flera olika sätt. Det vanligaste arbetssättet som man använder är teman och projekt under perioder.

  • 175.
    Axeborg, David
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Israelsson, Nils
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Deras liv är grått och trist om de inte får spela: En kvalitativ studie om yrkesverksammas erfarenheter av unga med problematiskt datorspelande2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete var att få kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör ämnet problematiskt datorspelande. Syftet var även att få kunskaper över vilka hjälpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser på Växjö universitetsbibliotek för att sedan välja ut vetenskapligt granskade artiklar från år 2003 och framåt som passade studiens syfte. Därefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förståelse över problemområdet, bland annat hur skolan påverkas, hur relationerna påverkas och hur personernas hälsa påverkas, både fysiskt och psykiskt. De har även kunskaper över vilka insatser och vilken hjälp både individen kan få, men även hur arbetet med familjen ser ut. Vår slutsats är att det finns väldigt stora olikheter vad gäller hur olika yrkesverksamma ser och arbetar med unga som tenderar att ha utvecklat problematiskt datorspelande.

  • 176.
    Axelsson, Linn
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Gonzalez, Alexandra
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Våga fråga -En kvalitativ studie om att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka några behandlares erfarenheter och upplevelser när det gäller att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive främjande när det gäller att ställa dessa frågor. Studien utgår ifrån en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer från behandlare som har flera års erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrån Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner är överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling. De är även eniga om vikten av att ställa frågor om relationer, eftersom det är vanligt att många människor som har någon typ av missbruksproblematik också har problem med sina relationer och att fokus inte bara ska ligga på själva missbruket. Det som skiljer sig åt i resultatet är att alla inte tar upp frågor om sexualitet, anledningar till detta kan bero på behandlarens egen syn på ämnet eller att de aldrig har testat att ställa frågor och därför inte vet vilken respons de kan få av klienterna. Studien är viktig eftersom att resultatet visar att det är positivt att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling.

  • 177.
    Axelsson, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Thaysen, Sofie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    "Både svåra och mindre svåra ord kan ha stor betydelse i en text": En studie i årskurs 6 om elevernas uppfattningar kring det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever i årskurs 6 anser vara till hjälp för att förstå texter samt på vilket sätt de anser att dessa strategier stöttar deras läsförståelse. Vi har också undersökt om det fanns något samband mellan elevernas inställningar till strategierna i förhållande till om de fått stöd i läsning eller ej. Utgångspunkten i studien var de låga resultaten i läsförståelse i internationella undersökningar för elever i den svenska skolan och de insatser som satts in som ett led i att förbättra dessa samt vad forskning säger om undervisning i läsförståelsestrategier. Vidare har vi i vår studie helt utgått ifrån elevernas perspektiv. Metoden som har använts är gruppenkät med öppna och slutna frågor som vi var på plats och delade ut till sammanlagt 117 elever på tre olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar på att en majoritet av eleverna upplever att det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier är till hjälp i någon utsträckning för att förstå texter. Den strategi som flest elever anser vara till hjälp är att förklara svåra ord. Vidare visar resultatet på att elever som fått stöd i läsning är de elever som ser störst nytta med det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier. Ytterligare uttrycker en del elever att de redan använder de olika läsförståelsestrategierna på egen hand och att det gemensamma arbetet stör läsningen och gör att de tappar fokus på innehållet.

     

  • 178.
    Axelsson, Marie-Charlotte
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Jag kan läsa och skriva!: En intervju- och enkätstudie om att skapa goda läs- och skrivcirklar för barn i årskurs 1 i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet. Studien synliggör även hos några klasslärare en medveten strategi att göra de alternativa tekniska verktygen naturliga i undervisningen för alla elever i årskurs 1, där användandet av talsyntes är ett stöd i skrivande och läsande. Detta möjliggör att gå runt svårigheter, vilket kan vara avgörande vid dyslexi.

     

     

     

     

     

     

  • 179.
    Axmon Skoglund, Karina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Karlsson, Camilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    En studie av läsförståelseundervisningen i grundskolan och grundsärskolan: "Finns det något värre än att inte förstå när man tror att alla andra gör det?"2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail.

     

    Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009. Även i den internationella studien PIRLS som genomfördes för tredje gången år 2011 (Skolverket, 2011c) framkommer det att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Vår studie visar att lärarna tycker att förståelse av text är viktigt i vårt moderna samhälle. I studien framkommer det även att övervägande delen av lärarna i grundskolan inte anser sig ha en metod för läsförståelseundervisning. Medan fem av sex lärare i grundsärskolan anser sig ha en eller flera metoder.  

  • 180.
    Backlund, Erik
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Elevers intresse för fysik och matematik - utifrån egna berättelser2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik. De enskilda eleverna har indelats efter samhällsklass genom föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet. Resultatet redovisas genom transkribering av ljudinspelningar av intervjuerna, vilka sedan analyseras. Analysen visar att skolan är den enskilt viktigaste intressebildande miljön för gruppen intervjuade. Släkt och vänner är också viktig medan samhällstrender inte utgör lika viktiga intresseskapande miljöer.

    Slutligen förs också en diskussion om vad man kan göra för att öka intresset för matematik och naturvetenskap i skolan.

  • 181.
    Balogh, Erika
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Balázsi, Gabriella
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Obey God, obey your teacher: Teaching and learning methods experienced in three Kenyan schools2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    One of our interests, as future teachers, is which role different educational strategies and

    methods have in the everyday teaching and how that contributes to pupil’s social and

    cognitive development. Every pedagogical system and culture is time bound. Pedagogical

    ideas used in prevailing schools are changing continuously because of social and economic

    changes and are always influenced by the actual social, political and economic ideology in

    respective country.

    The purpose of this qualitative study is to find out how education is taking part and how it is

    outlined in three schools in Kenya. We are interested in teachers’ and pupils’ opinion and

    reflections about the existing education, everyday teaching and the role school plays in the

    Kenyan society.

    Based on our interviews and observation we have made we can state that the education in

    Kenya is more behaviouristic and collectivistic focusing on fact knowledge and because of

    the widespread use of rewards and punishments and the role of the teacher as a model, a

    mediator of knowledge and an authority for the pupils. Besides the dominant behaviouristic

    pedagogy, we have even seen some elements of cognitive and interaction pedagogy.

  • 182.
    Basaric, Etjen
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Emelie, Brunngård
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Hälsoundervisning i praktiken: En kvalitativ studie om hälsoundervisning i gymnasiesärskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I ett flertal rapporter har det framkommit att det är vanligare med ohälsa bland individer med utvecklingsstörning än hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsättningen i sig oftast inte var den påverkningsfaktor som bidrog till ohälsan. Istället handlade det om faktorer som kunde åtgärdas med hjälp av mer fysisk aktivitet och bättre hälsomedvetenhet. Därför riktades fokus mot skolan och ämnet idrott och hälsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gällande hälsoundervisning. Syftet med studien blev således att undersöka hälsoundervisningen i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de beståndsdelar som kunde försvåra eller befrämja hälsoundervisningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där urvalet utgjordes av sex lärare vilka undervisar idrott och hälsa i gymnasiesärskolan.

    Studiens empiri bearbetades genom en tematisk analys med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkom fyra övergripande teman som tillsammans gav en bild av hur lärare resonerar kring och bedriver hälsoundervisning. Lärarna uttryckte en viss oro om elevers rådande och framtida hälsa men yttrade sig positivt gällande elevers möjlighet till hälsoförståelse. Vidare ansåg lärarna deras utbildning vara bristfällig, information gällande elevers funktionsnedsättningar otillräcklig och att samarbetet mellan lärare i idrott och hälsa och särskolan lämnade mycket övrigt att önska. För att öka delaktigheten, aktivitetsnivån och hälsoförståelsen använde sig lärarna av olika stödjande strategier som assisterade elever i deras kunskapsutveckling. Dessutom användes olika verktyg och redskap för att bättre konkretisera undervisningen samt höja delaktigheten, aktivitetsnivån och elevmotivationen. Slutligen framkom i resultatet att lärare uppfattade det sociala samspelet emellan eleverna vara viktigt och att de försökte utforma en undervisningsmiljö som främjade det sociala samspelet.     

  • 183.
    Basic, Goran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Coherent triads and successful inter-professional collaboration: narratives of professional actors in the Swedish child welfare system2019Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 9, nr 3, s. 235-249Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to analyze how and when the professional actors within the Swedish child welfare system portray successful cooperation and determine which discursive patterns are involved in the construction of this phenomenon. The empirical basis for this study is formed by 147 recorded interviews with institution-placed youths, their parents, and different occupational categories within the social services and the Swedish National Board of Institutional Care. Analytical findings with the following themes are presented: (1) coherent vision triad, (2) coherent rhetorically accepted triad, and (3) coherent exclusive triad. The personal interactive aspect of cooperation among professional actors in the care of children is important for successful collaboration. This aspect also appears to be significant for producing and reproducing joint collaboration identities. However, joint collaboration identities and the coherence triad can limit the sphere of cooperation to the entities involved in the care of youths and the juvenile or his/her parents are left out.

  • 184.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Lund University, Sweden.
    Delić, Zlatan
    University of Tuzla, Bosnia and Herzegovina.
    Crimes Against Humans and Crimes Against Humanity: Analysis of Documents Produced During Trials at Tribunals After the War in North-West Bosnia and Herzegovina2018Ingår i: Book of Abstracts. Crimes Against Humans and Crimes against Humanity. Implications for Modern Criminology. 18th Annual Conference of the European Society of Criminology, European Society of Criminology and University of Sarajevo, Sarajevo, Bosnia and Herzegovina (20180829-20180901)., 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to analyse documents produced during trials at the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia and the Section for War Crimes of the Court of Bosnia and Herzegovina concerning the 1992 war in north-west Bosnia and Herzegovina. The documents construct and reconstruct the categories of victim and perpetrator at a symbolic level. Punishing the offenders for war crimes is a means by which local and international courts attempt to eliminate the ideology on which the atrocities were based. The study interprets the documents as rhetorical warnings to future belligerents. Warfare that targets civilians and lack of respect for human rights are construed as unacceptable. In revealing the scope of war crimes committed during the period, the documents represent an attempt to influence the local and international community. They implicitly define the categories of victim and perpetrator, highlighting the individual and visible punishment to which the latter are subject while implying that their ideology has thereby been eliminated. The documents emphasize the role of individual responsibility in future wars. The presumption is that peer pressure is no excuse for war crimes and that civilians are never to be targeted.

  • 185.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Delić, Zlatan
    University of Tuzla, Bosnia and Herzegovina.
    Sofradzija, Halima
    University of Sarajevo, Bosnia and Herzegovina.
    Ideology of neo-fascism, education, and culture of peace: the empirical case of Bosnia and Herzegovina2019Ingår i: Critical Education, ISSN 1920-4175, E-ISSN 1920-4175, Vol. 10, nr 6, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to critically analyse intellectual conditions for education pertaining to the empirical and normative knowledge dimensions that can oppose the ideologies of neo-fascism. The analytical basis is a literature review of various studies from the domains of sociology of knowledge, war sociology, social epistemology, and critical pedagogy. The article explains the social need for better-quality public education pertaining to the meaning of political, media, and religious use and misuse of “identitarian concepts” and “identitarian terminology.” The privileged strategies of the political application of referential systems and mechanisms of ‘differentiating’ serve as the epistemic foundation to teach the concepts, terminology, taxonomies, and classifications used to separate people into “ours” and “theirs.” The genocide of Bosnian Bosniaks in the war against the Bosnian-Herzegovinian multicultural society conveys the need to create peaceful emancipatory identity politics and for a new pedagogy of emancipation of many of the oppressed and disenfranchised who are difficult to explicitly name. Conceptual problems, related to certain obvious paradoxes intrinsic in the politics of the collective representation of citizens after genocide, are linked to these processes.

  • 186.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Lund University, Sweden.
    Johnsson, Anna
    Sunnadalskolan Karlskrona, Sweden.
    Blivik, Gerd
    Af Chapmangymnasiet Karlskrona, Sweden.
    Nyanlända föräldrar och samverkan i svensk grundskola. En interaktionistiskt och etnometodologiskt inspirerad analys av framställda samverkansallianser och triader (Newly arrived parents and collaboration in Swedish elementary school. An interactionally and ethnomethodologically inspired analysis of proposed collaborative alliances and triads)2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att analysera nyanlända föräldrars berättelser om samverkan i svensk grundskola. Studiens analys utgår från sekundärempiriskt material (empiriska sekvenser från redan publicerade kvalitativa analyser). Preliminär analys visar att föräldrarnas berättelser skapar en bild av att lärarna fokuserar på samverkan i form av distanserad delaktighet från föräldrarnas sida, snarare än face-to-face interaktion. Föräldrarna dramatiserar behovet av samarbete mellan lärare och föräldrar samt konstruerar och rekonstruerar samverkansallianser och triader i sina berättelser. De som figurerar i dessa interaktioner är föräldrar, barn och lärare. I föräldrarnas berättelser om samarbete skönjer man en önskan om allianspartnerskap mellan föräldrar och lärare. Det önskade allianspartnerskapet verkar dels förstärka stabiliteten i triaden med målet att skapa en framgångsrik samverkan i barnens intresse, dels uppmärksamma vikten av föräldrarnas delaktighet i samverkan i skolkontexten. Metodologiskt diskuteras behov av insamling och analys av primäretnografiskt empiriskt material i form av intervjuer, fältanteckningar och dokument från grundskolepraktiken.

  • 187.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Lund University.
    Nilsson, Carina
    Sunnerbogymnasiet, Ljungby.
    Svensson, Anette
    Sunnerbogymnasiet, Ljungby.
    Förskollärarnas yrkesidentitet och deras praktiska arbete med flerspråkiga barns språkutveckling (Pre-school teachers’ professional identity and their practical work with multilingual children’s language development)2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att analysera förskollärares berättelser om sitt praktiska arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens analys utgår från sekundärempiriskt material (empiriska sekvenser från redan publicerade kvalitativa analyser). Preliminär analys visar att förskollärare i sina berättelser betonar betydelsen av vardagliga praktiska interaktioner för flerspråkiga barns språkutveckling. De interaktioner som återges i berättelserna gäller lek, matintag, av- och påklädning, bilder och böcker. I dessa berättelser presenterar sig förskollärarna som kompetenta aktörer som bygger på sin kompetens, bland annat genom interaktion med flerspråkiga barn. På så sätt blir interaktionen med flerspråkiga barn en grundläggande dimension för skapande och återskapande av förskollärarnas yrkesidentitet. Metodologiskt diskuteras behov av insamling och analys av primäretnografiskt empiriskt material i form av intervjuer, fältanteckningar och dokument från förskolepraktiken.

  • 188.
    Batti Kajou, Roni
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Collin, Martin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Färdig, vad ska jag göra nu?: En kvalitativ studie om lärares metoder och arbetssätt med högpresterande elever i undervisningen.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares arbetssätt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare på fem olika skolor i två städer. Teorierna som används i studien är det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lärarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. Lärarna var överens om att högpresterande elever utmärker sig på något vis i undervisningen. Några lärare menade att en högpresterande elev är en elev som har betyget A i flera ämnen, medan andra lärare påpekade att en elev kan vara högpresterande även om eleven har ett högt betyg i enbart ett skolämne. Ett annat resultat som kommit fram i studien är att lärarna överlag ser de högpresterande eleverna som en tillgång i undervisningen. Beroende på klassammanhållningen och elevernas attityder kunde de högpresterande eleverna fungera som ett hinder eller som en tillgång i undervisningen. I resultatet framgick flera arbetssätt som lärarna använde för de högpresterande eleverna. Det ena arbetssättet innebar att de högpresterande eleverna blev indelade i mindre grupper, vilket enligt lärarna bidrog till att gynna deras utveckling och till ett bra samarbete i gruppen. De andra lärarna valde att utforma uppgifter och hålla i genomgångar på en mer avancerad nivå för att utmana de högpresterande eleverna. Andra exempel var även öppna uppgifter, extra uppgifter, samtal med eleverna samt formativ bedömning med hjälp av feedback. En återkommande del var att de högpresterande eleverna hade svårast för undervisningsmoment där de skulle använda sin analysförmåga på olika sätt. Resultat visar också att det finns en tidsbrist hos lärarna som gör att de inte hinner lägga ner den tiden som de egentligen hade velat ägna åt att utmana de högpresterande eleverna mer.

  • 189.
    Begovic, Medina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Erfarenheter om Evidensbaserad praktik från en verksamhet: I Bosnien-Hercegovina2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att belysa arbetet med missbruksvården i Bosnien-Hercegovina. Det som har studerats är hur de yrkesverksamma ser på forskning, egen erfarenhet samt klientens erfarenheter och önskemål i valet av behandling. Den metodologiska utgångspunkten var en hermeneutisk kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedan studerats. Dessa intervjuer utfördes på ett behandlingshem i Bosnien-Hercegovinas huvudstad Sarajevo och antalet intervjupersoner var fem personer. Resultatet visade hur de arbetar på behandlingshem i Bosnien-Hercegovina. Resultatet visade även att Bosnien-Hercegovina använder sig utav evidensbaserad praktik. Vikten ligger i att få en trygg och verksam vård. Evidensbaserad praktik används utifrån tre olika källor, dessa är klientens erfarenhet, behov och önskemål, den professionellas erfarenhet och förmåga samt vetenskaplig kunskap. BosnienHercegovina tillämpar dessa tre olika källor i sitt behandlingsarbete.

  • 190.
    Beijbom, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Williamsson, Sofia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Fysisk aktivitet, morotik och lärande: Några förskollärares erfarenheter och förhållningssätt2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande. Samtidigt visade studien andra faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet och lärande, exempelvis miljön och sinnesorganen. Många av pedagogerna framhäver utomhusmiljön som en tillgång i arbetet med fysiska aktiviteter. Vid tillfällen som dessa, menar pedagogerna, tränas och stimuleras barns motoriska utveckling på ett naturligt sätt. Sammanfattningsvis upplever pedagogerna att motorik påverkar barn positivt; barnen blir rörligare, friskare och gladare.  

  • 191.
    Beillon, Linn
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    "Man får ju tänka till": En studie om inkludering av elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen i idrott och hälsa.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa gör för att inkludera funktionsnedsatta elever i den ordinarie ämnesundervisningen. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens deltagare bestod av fyra idrotts- och hälsalärare verksamma vid fyra olika gymnasieskolor i södra Sverige. I resultatet framkom det att det är viktigt att alla elever inkluderas i den ordinarie ämnesundervisningen, oavsett om eleverna har en funktionsnedsättning eller inte. Resultatet visade att det finns resurser för lärare i idrott och hälsa att inkludera elever med funktionsnedsättningar i ämnesundervisningen. Studiedeltagarna förklarade följaktligen att en idrotts- och hälsalärare måste vara kreativ. Slutligen påvisade resultatet att omständigheterna med att inkludera funktiosnedsatta elever i den ordinarie undervisningen, handlar om anpassning av undervisningen lektionsinnehållet så att det passar samtliga elever och andra elevers beteende. Studiedeltagarna berättade att elever som är ”störiga” försvårar inkluderingsprocessen. Resultat analyserades med utgångspunkt i Foucaults begrepp: subjektets konstituering och hans idéer om makt. Analysen visade bland annat att det som förr antagligen betraktades som det ”normala” beteendet under lektionerna i ämnet, numera räknas som avvikande.

  • 192.
    Bendelin, Anette
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Bengtsson, Ulrika
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Övergångar från förskola till förskoleklass: En intervjustudie om förskollärares tankar kring samverkan och det överlämnande samtalet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur överlämningar planeras och genomförs för att stödja barn i övergången från förskola till förskoleklass. För att få svar på vårt syfte har vi valt en kvalitativansats där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Studien visar att överlämningar och samverkan ser mycket olika ut ute i verksamheterna och att den individuella pedagogen har en stor betydelse i överlämnandet. Den praktiska strukturen angående de gemensamma träffarna är kända för alla men syftet med samtalat i överlämnandet upplever vi inte är synlig för de berörda pedagogerna. Barns olika förutsättningar i övergången ser olika ut. De överlämnade samtalen för barn i behov av särskilt stöd kan vara avhängt på vilken pedagog som lämnar över då stöd och struktur kan saknas. Resultatet visar att de olika ramar som styr och den tradition som råder samt den enskilde pedagogens erfarenheter och kunskaper är av betydelse för hur barnet möts i den nya verksamheten och vilka förutsättningar som ges. Lindblad, Linde och Naeslund (1999) problematiserar ramfaktorteorins begränsningar då de anser att "det praktiska förnuftet" bör beaktas. Vad är det som begränsar eller underlättar i samverkan och styr i överlämnandet samt hur påverkas det av den enskilde pedagogens "praktiska förnuft".

  • 193.
    Benfatto, Mattias Nilsson
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Seimyr, Gustaf Oqvist
    Karolinska Institutet.
    Ygge, Jan
    Karolinska Institutet.
    Pansell, Tony
    Karolinska Institutet.
    Rydberg, Agneta
    Karolinska Institutet.
    Jacobson, Christer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Screening for Dyslexia Using Eye Tracking during Reading2016Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 11, nr 12, artikel-id e0165508Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Dyslexia is a neurodevelopmental reading disability estimated to affect 5-10% of the population. While there is yet no full understanding of the cause of dyslexia, or agreement on its precise definition, it is certain that many individuals suffer persistent problems in learning to read for no apparent reason. Although it is generally agreed that early intervention is the best form of support for children with dyslexia, there is still a lack of efficient and objective means to help identify those at risk during the early years of school. Here we show that it is possible to identify 9-10 year old individuals at risk of persistent reading difficulties by using eye tracking during reading to probe the processes that underlie reading ability. In contrast to current screening methods, which rely on oral or written tests, eye tracking does not depend on the subject to produce some overt verbal response and thus provides a natural means to objectively assess the reading process as it unfolds in real-time. Our study is based on a sample of 97 high-risk subjects with early identified word decoding difficulties and a control group of 88 low-risk subjects. These subjects were selected from a larger population of 2165 school children attending second grade. Using predictive modeling and statistical resampling techniques, we develop classification models from eye tracking records less than one minute in duration and show that the models are able to differentiate high-risk subjects from low-risk subjects with high accuracy. Although dyslexia is fundamentally a language-based learning disability, our results suggest that eye movements in reading can be highly predictive of individual reading ability and that eye tracking can be an efficient means to identify children at risk of long-term reading difficulties.

  • 194.
    Bengtsson, Anders
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Hummel, Tommy
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Roller i mobbningssituationer: Elevers olika roller i mobbning och bidragande faktorer till skapandet av dessa2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar på de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data från olika undersökningar om mobbning utifrån ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att det går att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestäms genom individernas samspel, där individernas sociala status och acceptans är bidragande faktorer till att skapa och återskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus på hur det kan användas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning.

     

  • 195.
    Bengtsson, Angeline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Lundin, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Inkluderande arbetssätt i förskolan: Synen på att arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.

    Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter. Pedagogens inställning är betydelsefull för en fungerande verksamhet, som ska se till den enskilda individen. Pedagogens inställning ska vara föränderlig såväl i verksamheten som i arbetslaget, det ska vara ett fungerande samarbete för att kunna se till varje barn. I diskussionen belyser vi normalitet och avvikelse och hur man genom sitt föränderliga arbetssätt kan skapa en inkluderande verksamhet genom miljön och kommunikation mellan kollegor och barn.

  • 196.
    Bengtsson, Charlotta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Gunnarsson, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Kompetensöverföring i samband med en generationsväxling: - en kvalitativ studie inom offentlig förvaltning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsväxling inom offentlig förvaltning utifrån ett ledarskapsperspektiv. Frågeställningen som utgjorde basen för att uppnå syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framträdande resultatet är att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsväxling. Hindren för att lyckas är att anslagen för rekrytering samt fastställandet av arbetsuppgifternas art styrs från central nivå. Slutsatser - med utgångspunkt i studiens huvudsakliga teoribildning Keen (2003) samt den information som studiens respondentgrupp delgivit - är att en generationsväxling medför tillfälle till implementering av nya arbetssätt samt avlärning. Den offentliga förvaltningen anses som en modern och kompetent myndighet med stort förtroende hos medborgarna. Den har hittills - utan svårigheter - lyckats attrahera kvalificerad personal vilket bidragit till bibehållen konkurrenskraft.

  • 197.
    Bengtsson, Estella
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Johansson, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Barnets bästa eller verksamhetens bästa?: En studie om förskollärares tankar om att hantera etiska dilemman i verksamheten 2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad förskollärare uppfattar som etiska dilemman i sitt arbete, och hur de förhåller sig till dem. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor: Vilka situationer på förskolan beskriver förskollärarna som etiska dilemman? Hur hanterar förskollärare etiska dilemman och vilka pedagogiska värden och perspektiv beaktas? På vilket sätt diskuteras etiska dilemman i eller utanför arbetslaget? För att få svar på syftet och frågeställningar används en kvalitativ intervjuguide och som hjälp vid analysen av empirin används värdgrundpedagogiska begrepp som teori. Studiens resultat visar att det i förskolan dagligen sker flera och olika situationer som kan upplevas som etiska dilemman. Diskussion i arbetslaget och ett öppet klimat framkom som viktigt likaså poängterades ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget. Tiden framkom som en faktor som påverkar etiska dilemman och ställningstagande, reflektionstiden upplevdes för kort för dessa diskussioner. Yrkesetiska riktlinjer för förskollärare framkom som bristande och något som saknas. De överväganden förskollärarna gör handlar oftast om de ska tänka utifrån barnets eller verksamhetens bästa. Vad som väger tyngst bestäms av situationen. 

  • 198.
    Bengtsson, Hans
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Karlman, Liza
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Lärare inom gränser: En studie om lärares överlevnadsstrategier2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     Arbetets syfte har varit att identifiera erfarna gymnasielärares förhållningssätt och strategier för att genom detta klara av ett långt yrkesliv utan att påverkas alltför mycket av stress. Under arbetets gång har lärare intervjuats på ett sådant sätt att dessa har fått möjlighet att fördjupa sina svar, vilket har givit arbetet en djupare insikt genom lärarnas egna berättelser. Den teoribakgrund som har legat bakom undersökningen bygger på Antonovskys teori om Känslan Av SaMmanhang, Kasam. Förutom intervjuer har lärarna fått svara på den korta versionen av Antonovskys livsfrågeformulär, där tyngdpunkten ligger på hur individen reagerar i olika livssituationer och där grundkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet leder fram till god förmåga att hantera och stressfulla situationer. Genom intervjuer och frågeformulär har arbetet försökt att finna de förhållningssätt som varit framgångsrika för att hantera situationen i skolan. Dessa strategier har vi indelat i kategorierna gränssättning, beredskap, ambitionsnivå och fritid. Resultatet har åskådliggjort lärarnas synpunkter och uppfattningar om vad som var viktigt för att långsiktigt klara av yrkesrollen. Informanternas svar som givits genom livsfrågeformulärets frågor har dessutom visat på att de lärare som intervjuats äger dessa egenskaper.

  • 199.
    Bengtsson, Helén
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Runald, Helen
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Språkstörning hos barn i förskoleåldern: ur ett sociokulturellt perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att få en kännedom om och förståelse för hur olika professioner förhåller sig till och arbetar kring språkstörning hos barn i förskoleåldern. Att i denna kvalitativa studie undersöka om det finns någon skillnad mellan olika områden i den kommun vi valt för våra intervjuer och om det visar sig någon ökning av dessa barn. Vi skriver om hur språkstörning upptäcks och vilka metoder som används av de olika professionerna för att stödja ett barn med språkstörning. Vi framhåller även historiken kring språkstörning men mycket fokus ligger på språkets utveckling och dess betydelse i sociala sammanhang. Hur vi lär oss och tar till oss språk där pedagoger och miljön har betydelse för utvecklingen. Vi funderade om ett barns språkutveckling påverkas om barnet är flerspråkigt, då vi lyfter tidigare forskning kring detta och där flera myter cirkulerar enligt Lindberg (2002) och Hallin (2016). Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger, två BHV-sköterskor och en logoped. Specialpedagogerna representerade olika socioekonomiska områden då vi använde en budgetmall som underlag vid val av områden vilket var av intresse i vårt arbete.

    Resultatet visar att det inte var någon nämnvärd skillnad mellan områden som vi hade en viss förförståelse kring. Hemförhållanden och kulturella förhållningssätt kunde ha en viss inverkan enligt informanterna hur barnets språkutveckling stimulerades. Utifrån vårt resultat, tidigare forskning och litteratur drar vi slutsatsen att en tidig upptäckt och ett gott samarbete mellan olika professioner och vårdnadshavare är en god förutsättning för att stödja barnet. Genom dessa insatser upptäcks barn tidigare men det är inte lika med att fler barn har språkstörning och en ökning är inte trolig enligt informanterna.

  • 200.
    Bengtsson, Ida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Hjörring, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    "Olikheter berikar": En kvalitativ intervjustudie kring rektorers syn på integrationsarbete av nyanlända elever med utländskt ursprung.2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 151 - 200 av 2537
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf