lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 674
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Ekberg, Margareta Stigsdotter
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Fonseca, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Anderberg, Mats
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Dahlberg, Mikael
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem2016Ingår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 36, nr 4, s. 266-278Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the article is to highlight school problems of adolescents with alcohol and drug problems in Sweden. Bronfenbrenners social-ecological model has been applied in a quantitative content analysis of 415 interviews in connection with the adolescent’s admission of an outpatient contact. The results show that over a third of the adolescents statements are linked to individual characteristics or abilities, while problems related to the school are 13 percent, interaction with peers to 13 percent, and with the connection to the family of 3 percent. About a third of the statements involve both individual factors and the school, and the interaction between these. An important conclusion is that most of these adolescents are still enrolled in school and that several of the school problems mentioned in the study are changeable and thus possible to remedy through both an educational and social support that promotes their connection to the school.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Ekelund, Sofia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Karlsson, Sofia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Är utomhus barnens arena?: En studie om några förskollärares uppfattning av utomhuspedagogik som pedagogisk arena för barns lärande2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik.

     

    I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet. Tydligt blev förskollärarnas strävan efter att arbeta pedagogiskt utomhus utifrån olika ämnen och läroplanens mål. Resultatet visar på att inomhus- och utomhusmiljön anses vara delar av en hel lärandemiljö. Utomhus får barnen möjligheter att lära med kroppen, sinnena och genom upplevelser. Förskollärarna ger uttryck för att barnen blir piggare och att det finns större möjligheter för rörelse och motorisk träning utomhus. Studien visade på att barnen ses som subjekt utomhus då de kan påverka sin utevistelse mer än tiden inomhus samt att leken fördjupas och kreativiteten ökar. Genomgående i resultatet är att förskollärarna uppfattar utomhusmiljön som en plats där barnens initiativ kan komma fram.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Ekenberg, Jan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Bilden på väggen: om bilden, dess retoriska dimensioner och användning i skolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter. Med ett narrativt förhållnings­sätt analyserades sedan intervjuerna, och de bilder, som på särskilda sätt betonades och utgjorde centrala aspekter av elevernas berättelser, studerades med avseende på sina retoriska dimensioner, såsom dessa är utvecklade av Göran Sonesson. Resultatet visade inga direkta kopplingar mellan bildernas retoriska dimensioner, och hur de bilderna valdes för att diskuteras, eller användas, praktisk eller teoretiskt. Man kunde dock iaktta andra mönster, bland annat konsthistoriska och strukturella ”dramaturgiska” sådana.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Eklund, Evelina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Lundquist, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    "En dag sitter dom bara där": En studie om ämneslärares tankar kring undervisning av elever som inte har svenska som förstaspråk2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en undersökning som behandlar ämneslärares tankar om att undervisa elever som inte har svenska som förstaspråk. För att genomföra studien har enkätundersökning och fokusgruppssamtal använts som metoder vilka sedan har kommit att analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna befinner sig i och står inför en utmaning i frågan om undervisning av andraspråkselever. Såväl planering som undervisning påverkas och lärarna lyfter fram en frustration över att de inte får de resurser de behöver för att klara detta uppdrag på bästa sätt. Studiens resultat sätts sedan i relation till forskning och teorier om ämnet där det bland annat diskuteras att skolan måste ta ett större ansvar för att få en fungerande organisation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 155.
    Ekmark Johnsson, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    En god lässtund: En kvalitativ studie om hur förskollärare skapar goda lässtunder i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lässtundens utforming och innehåll. Detta för att få en förståelse kring vad som anses vara en god lässtund och hur förutsättningar för goda lässtunder i förskolan skapas. Syftet besvaras med hjälp av de två forskningsfrågorna: Vad är en god lässtund? och Hur skapar förskollärare förutsättningar för en god lässtund utifrån aspekterna samspel, läsmiljö och val av litteratur? Metoden som använts i studien är stimulated recall, en metod som kombinerar intervju och observation. En observation har gjorts för att sedan användas som underlag till diskussion vid intervjutillfället, i övrigt analyseras eller tolkas inte materialet från observationen. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med fem förskollärare där ovan nämnda aspekter diskuterats. Resultatet av studien visar på att förskollärare inte läser så mycket som de önskar för barnen i förskolan, enligt dem själva beror detta på yttre faktorer som stora barngrupper och för få pedagoger. Studien visar också på att det finns olika uppfattningar om vad som är en god lässtund. Majoriteten av förskollärarna i studien anser dock att en god lässtund präglas av lugn, samspel i form av samtal och ett medvetet och genomtänkt val av litteratur. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Kristianstad University.
    Seebass, Gunhild
    Kristianstad University.
    Integrativ informationskompetens: Diskursöverbryggande samarbete mellan akademi och bibliotek2009Ingår i: Pedagogiskt arbete i teori och praktik: Om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande / [ed] Hansson, Birgitta & Lyngfelt, Anna, Lund: Btj , 2009, s. 83-101Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 157.
    Ekström, Jenny
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Tove
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Den som äter bra, arbetar bra: Skolmatens påverkan - ur ett elevperspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att undersöka hur eleverna upplever att de påverkas av skolmaten. Forskning visar att det finns ett samband mellan matens näringsinnehåll och vår prestationsförmåga. Vår undersökning gjordes i form av kvalitativa intervjuer av 16 elever, från två olika grundskolor. Resultatet av studien visar på ett samband mellan den mat eleverna serveras i skolan och hur väl de klarar av skolarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 158.
    Eldonson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Jönsson, Stig
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Motivation på fordonsprogrammet2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att få en ansvarstagande, målmedveten och motiverad elev krävs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon måste dessutom få en rättvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvägledare.

    Brist på motivation kan bero på olika faktorer och är ofta individuell. Svårt att hinna med i undervisningen på programmet och läxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven får svårt att klara utbildningen.

     

    I vår teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters åsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. Där tar de upp motivationens betydelse och hur vi lärare ska tänka för att få en omotiverad elev att känna det meningsfullt och känna tillfredställelse med sina studier. Vi tittar även på vilka grundförutsättningar det krävs för att lyckas med sina studier. Omotiverade elever skapar ofta en negativ stämning i klassen.   

    Hur skall vi då gå till väga för att klara denna situation och få med oss de elever som inte har samma ambition som de som vill i klassen. Det kan vara en svår nöt att knäcka.

    Stig har i sin tidigare undersökning Motivation på fordonsprogrammet (2002) kunnat se att där fanns tendenser som pekade på att vissa elever var omotiverade och inte tillräckligt motiverade att gå utbildningen.

    I vårt arbete vill vi undersöka om det finns omotivation bland fordonseleverna och hur vi ev. kan motivera dessa och ändra inställningen hos dessa. Som metod för undersökningen valde vi att ha anonyma enkäter som vi delade ut bland alla fordonsprogrammets närvarande elever. Vi gjorde även en enkät bland våra kolleger på programmet.

     

    Med vår undersökning har vi kommit fram till att vi hade en del omotiverade elever trots att de flesta hade svarat att de trivdes. Skrämmande var att hälften av eleverna inte åt och sov ordentligt. Då är det svårt med motivation.

    Den visar också på att det behövs bättre information från grundskolan, fler studiebesök och föreläsningar om t.ex. framtidsutsikter inom fordonsbranschen samtidigt som det behövs ny teknik och att lokalerna behöver ses över.

    Det tål kanske att tänka på hur man kan lägga upp teorin på ett mer intressant och roligare vis och kanske försöka få med kärnämnena i uppgifter som har med fordon att göra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Elin, Bengtsson
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Ida, Runberg
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Att dansa som vinden: En studie om förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser och hur de kan uppnås.2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur förskollärare uppfattar estetiska lärprocesser. . Undersökningens syfte är att ta reda på några aktiva förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnås. Studien utgår från en empiriinsamling baserad på intervjuer. Intervjuerna, utifrån en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollärarna har olika föreställningar om vad estetiska lärprocesser innebär. Förskollärarna använder frekvent mer eller mindre omedvetet arbetssätt som på olika vis kan skapa förutsättningar för estetiska lärprocesser. Estetiska lärprocesser kretsar främst kring de sinnliga upplevelserna och de erfarenheter som bildas i olika sammanhang. Förskollärarnas fokus ligger på barns erfarenhets- och kunskapsbildning samt deras möjlighet att utforska sin omvärld. Detta blir möjligt främst när förskollärarna erbjuder aktiviteter med bild, musik och drama i sin verksamhet (som används av samtliga intervjuade förskollärare) men resultatet visar även att estetiska lärprocesser inte nödvändigtvis är direkt kopplat till konstnärliga ämnen utan kan nås genom exempelvis experiment. De intervjuade förskollärarna uppmärksammar även hur de arbetar utifrån tema eller projekt, gärna i samarbete med kontakter som möjliggör att arbetet går vidare, till exempel teaterbesök. Förskollärarna ser också det viktigt att ta bort barnens prestationsångest och höja deras självkänsla. Avslutningsvis visar analysen att huruvida man når de estetiska lärprocesser handlar mycket om förskollärarnas roll och hur de väljer att forma verksamheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att dansa som vinden 2014
  • 160.
    Elisson, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Persson, Caroline
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Muntlig framställning i årskurs 1–3: Lärarperspektiv på stödstrukturer i svenskämnet2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien studerar hur lärare i årskurs 1–3 säger att de förbereder och stöttar sina elever inför och under muntliga framställningar. Fem lärare har intervjuats om vilka stödstrukturer de använder sig av under lektioner med fokus på muntlig framställning. Som en teoretisk bakgrund och analysverktyg kommer studien använda sig av ett sociokulturellt perspektiv, och särskilt begreppet scaffolding (stödstrukturer). Resultatet kategoriseras som antingen yttre eller inre stödstrukturer. Inre stödstrukturer behandlar det läraren gör för att stärka elevens självkänsla och bygga upp ett tryggt klassrumsklimat, medan de yttre stödstrukturerna innebär att läraren använder sig av mer konkreta hjälpmedel för att stötta eleverna att bli bättre och tryggare talare. De tydligaste stödstrukturerna lärarna i studien använder är: att förhålla sig till elevens proximala utvecklingszon, att modellera och ge eleverna strategier samt att ge återkoppling på elevernas muntliga framställningar, lärarna använder även stödstrukturer som syftar till att skapa ett gott klassrumsklimat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Elm Ågren, Carolina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Hälsa nu eller hälsa sen?: En barndomssociologisk studie av elevers uppfattning om hälsa och hälsoundervisning i skolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter att ha arbetat i skolverksamheter under sex år upplever jag en ökad ohälsa hos barn och ungdomar. Jag, som lärare inom idrott och hälsa ser att hälsa i undervisningen får lite utrymme. Begreppet hälsa har olika betydelser hos både lärare och elever och är också svårtolkat. Trots att skolan ska bygga på gemenskap så ser jag också ett utanförskap växa fram i skolans värld. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs fyra till sex har om begreppet hälsa. Syftet är också att undersöka vilka uppfattningar eleverna har om hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Resultatet av studien grundar sig på endast elevers egna uppfattningar genom intervjuer som genomfördes. Jag som är lärare i ämnet idrott och hälsa vill bli medveten om hur elever i mellanstadiet uppfattar hälsa och undervisning om hälsa. Det för att vidare kunna sprida kunskaper om betydelsen av hälsa till elever i framtiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Carolina uppsats
  • 162.
    Elmström, Christian
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Om jag visste betygskriterierna skulle jag eventuellt sträva mer efter dem": En studie om elevers inställning till betygskriterierna i Idrott och Hälsa2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet. Lärare i de olika årskurserna anser att de haft noggranna genomgångar av kriterierna med sina elever men elevernas beskrivningar av kriterierna säger något annat. Elevernas beskrivningar av kriterierna visar på en grov misstolkning av vad som är kriterier och vad som är förutsättningar. När lärare tillfrågas om de tror att deras elever kan beskriva kriterierna svarar samtliga Nej, de misstänker att eleverna lägger all vikt vid prestationer och närvaro.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 163.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköping university.
    Närvänen, Anna-Liisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Children's Own Perspectives on Participation in Leisure-time Centers in Sweden2016Ingår i: American Journal of Educational Research, ISSN 2327-6150, Vol. 4, nr 6, s. 496-503Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a study conducted at two different leisure time centers (LTCs) in Sweden. LTC is a voluntary after-school setting that according to the national curriculum should support for example development of values and children’s social skills. The analysis is a part of a larger action research project comprising various research issues relating to LTCs. The present article focuses on the democratic objective of LTCs. The Swedish educational system, of which LTCs form a part, is considered to be rights-based with reference to the United Nations Conventions on the Rights of the Child. The national curriculum stresses citizenship education, and both schools and LTCs are considered venues where children should have the opportunity and ability to practice democracy in their everyday activities. The point of departure in the theoretical framework is children’s participation and agency. This article focuses on data gathered through ‘drawing and talking with children’ that reveals children’s perspectives as to their own participation at LTCs. A total of 19 children participated in the study and were asked to draw a map of their LTC and describe their experiences of participation at the LTC. The results show that children clearly favored activities that, at least to some extent, could be carried out with less adult supervision, such as free, unstructured play. Opportunities to participate were described in terms of formal proceedings such as voting or writing suggestions and depositing them in the suggestion box. The children also described their participation in terms of opportunities to make individual choices in accordance with their preferences. When asked to name obstacles to participation, the children mentioned rules that were decided on by adults, and fixed routines that structured the children’s afternoon hours in terms of both time and space.

  • 164.
    Emma, Netz
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Samverkan till samsyn: En intervjustudie av fem förskollärares erfarenheter och tankar om samverkansarbetet mellan förskola och förskoleklass.2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet?

    Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar.

    Resultatet av studien visade på en samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö. De hinder man upplevde för att utveckla samverkansarbetet kan kopplas till styrning och struktur men också till den respekt man har inför varandras verksamhetskulturer. Trots detta visade undersökningen på ett brett engagemang att utveckla samverkansarbetet där målsättningen visade sig vara en samsyn i förhållningssätt och arbetssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Endrell, Torsten
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Fransson, Rickard
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Kolliderande kulturer: En studie om riskfaktorer för ungdomskriminalitet och pedagogiska förhållningssätt ur ett mångkulturellt perspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå. Resultatet tyder på att många, för invandrarungdomar specifika riskfaktorer beror på uppväxt enligt samhällsstruktur som skiljer sig från den svenska, samt att invandrarungdomar då kan uppleva anpassningssvårigheter till samhället och känslan av utanförskap. Kunskaperna bör finnas i medvetandet hos yrkesverksamma som grund till det pedagogiska mötet, resultatet påvisar dock att den grundläggande faktorn i ett gott pedagogiskt möte är den yrkesverksammes förmåga att möta varje människa som en unik individ.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 166.
    Engren, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    "...det jag ser minns jag, det jag gör kan jag.”: En kvalitativ undersökning om fritidspedagogers syn på elevers lärande i fritidshem.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på lärandet hos elever i fritidshemmet. Två frågeställningar ligger till grund för studien: Hur tänker fritids-pedagoger angående olika arbetssätt för elevernas lärande? Hur ser fritidspedagoger på betydelsen av elevernas inställning för lärandet? Undersökningsinstrumentet som användes i studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex fritidspedagoger som arbetade på samma fritidshem. Resultatet analyserades för att sedan kategoriseras. I studien framkom att samtliga fritidspedagoger anser att det är av stor vikt att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande. En aktivitet där det finns stora möjligheter att göra eleverna delaktiga är klubbar. Klubbar är en verksamhet där eleverna utvecklar idéer till aktiviteter. Då det inte finns några strikta ramar för vad en klubb rent kunskapsmässigt kan innehålla, kan det handla om precis vad som helst.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 167.
    Engström Viberg, Cindy
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Systematiskt kvalitetsarbete: ur förskollärares perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 168.
    Erelt, Elin
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Hildemar, Madelene
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Eftervård för sexualbrottsdömda2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte & frågeställning: Huvudsyftet med denna studie är att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvården. Ytterligare ett syfte är att få inblick i frivårdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. Frågeställningarna är: Hur samarbetar kriminalvården och frivården i arbetet med utslussning för sexuellt dömda från anstalter? Hur arbetar frivården med eftervården för sexuellt dömda? Metod: Detta är en kvantitativ studie där enkäter har skickats ut till anstalter och frivårdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. Resultat: Samarbetet mellan frivård och anstalt fungerar bättre än med andra myndigheter och verksamheter. Vissa frivårdsenheter kan erbjuda Relations- och samlevnadsprogrammet, (ROS) som en eftervårdsinsats, övriga frivårdsenheter kan erbjuda andra insatser. Slutsats: En slutsats är att före detta sexualbrottsdömda inte blir lämnade vind för våg. Anstalter och frivårdsenheter arbetar aktivt för denna målgrupp. Dock önskas fler utvärderingar av insatser som tillämpas för målgruppen.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 169.
    Ericson, Sandra
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Persson, Johanna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Uppfattningar om modersmålet och hur samarbetet främjar barns lärande: en kvalitativ studie om vilka uppfattningar som råder hos några lärare i förskoleklass och modersmålslärare inom en mångkulturell verksamhet2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    examensarbete
  • 170.
    Ericsson, Sara
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Lundström, Helen
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Skolövertagning: En VFU-modell i Norge - möjlig i Sverige2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av “skolövertagning”, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lärarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU är förkortningen för ”verksamhetsförlagd utbildning” som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge. Undersökningen fokuseras på vad individerna ser som möjligheter och hinder med skolövertagning och hur de i Kalmar tar ställning till ett eventuellt införande av en sådan modell.

    Resultaten visar att majoriteten av de tillfrågade är positiva till denna modell och att skolövertagning kan, genom noga planering och strukturering, vara en möjlig VFU-modell för lärarutbildningen i Kalmar. Av resultatet framgår att en skolövertagning kan ses som en möjlighet för både studenter och lärare då studenterna får träna rollen som lärare och ordinarie lärare får möjlighet till fortbildning. Ytterligare fördelar såsom verklighetstrogen VFU, att studenten får ta mer ansvar och att det är en lärorik erfarenhet uttrycks i resultaten. Hinder som förs fram är bland annat ansvar, oro hos elever och bedömning av studenter. Resultaten från undersökningen i Volda visar att lärarstudenter lär sig ta ett stort ansvar under skolövertagningen, vilket förbereder dem inför sitt kommande yrke.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 171.
    Eriksson, Amy
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Einarsson, Diana
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Förskolegården: Möjligheter, begränsningar och platser2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet Förskolegården – möjligheter, begränsningar och platser, har som syfte att belysa frågorna: Vad väljer barnen att göra på förskolegården? Vilka möjligheter finns på förskolegården? Vilka begränsningar finns på förskolegården? och Vilka är barnens platser på förskolegården? Som hjälp för att belysa dessa frågor har observationer och barnsamtal genomförts på en förskola. 

    Resultatet visar att barnen är sysselsatta på olika sätt, på förskolegården men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klättra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar är hur barn använder och manipulerar material. Möjligheter och begränsningar vi såg i resultatet handlar om regler, förskollärares förhållningssätt och tillgång till material samt gårdens utformning. På grund av förskolegårdens tillgång till naturmaterial var visst material, såsom ekollon och pinnar, alltid tillgängligt. Tillgång till övrigt material, såsom hinkar, spadar och cyklar, begränsades av att förråden inte alltid var öppna. Platser som flera av barnen i studien visar är Spindelnätet, Byggen och Tornhuset. Vad som gör att barn känslomässigt engageras i en plats är i många fall glädjen av att lyckas med fysiska aktiviteter. I andra fall är det den sinnliga känslan av material som är avgörande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 172.
    Eriksson, Christina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Grönqvist Alvin, Viktoria
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förgrymmade unge!: Strategier för att hantera yrkesrollen när relationen pedagog - elev skär sig2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan använda sig av när relationer mellan pedagog och elev skär sig, eller för att förebygga att detta inträffar. Undersökningen visar också vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skära sig utan orsak. Undersökningen är empirisk och har utförts i enkätform. Den ansats som har använts för databearbetning är kvalitativ. Enkäter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige. De svarande är pedagoger som arbetat med elever i åldrarna 7 till 12 år. Alla svar har behandlats anonymt.

    När det gäller uppfattningen om att relationer kan skära sig utan orsak visar resultatet att några pedagoger uppfattar att det förekommer ibland. Vidare visar resultatet att pedagogerna har olika strategier för att hantera relationsarbetet med eleverna. Dessa strategier har delats in i fyra huvudkategorier, Tyst kommunikation, Pedagogisk kommunikation, Orsak och Yrkesrollen. Det som går att utläsa ur dessa kategorier är mönster som visar att; Tyst kommunikation har stor betydelse för relationer i klassrummet. Pedagogisk kommunikation visar att pedagogen har stort ansvar i relationsarbetet. Rubriken Orsak beskriver anledningar till varför konflikter kan uppstå samt hur dessa kan lösas. Yrkesrollen beskriver strategier där pedagogen står i fokus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 173.
    Eriksson, Josefin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gashi, Shqiprona
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Vi stör inte barnen: En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar för att få in undervisning i oplanerade leksituationer2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa hur förskollärare arbetar för att få in undervisning i oplanerade leksituationer. För att syftet ska bli besvarat har vi formulerat följande frågeställningar: hur ser förskollärare på lek i oplanerade leksituationer? Hur ser förskollärare på undervisning i oplanerade leksituationer? Hur arbetar förskollärare med undervisning i oplanerade leksituationer?

     

    Den föreliggande studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg där fyra förskollärare har intervjuats. De teorier som har använts i studiens teoretiska ramverk för att analysera studien resultat är följande: sociokulturella perspektivet, pragmatismen samt det didaktiska perspektivet. Studiens resultat visar att miljön är en betydelsefull aspekt för barnen i oplanerade leksituationer eftersom förskollärarna får ta del av barnens intressen. Samtliga förskollärare belyste vikten av att stötta barnen och vara en närvarande förskollärare dock framhåller de att det är viktigt att observera barnens lek innan. Det framkom även i resultatet att förskollärarnas uppfattningar om undervisningsbegreppet i barns oplanerade lek såg olika ut. Studiens resultat visar en variation över hur förskollärare förhåller sig till didaktiska frågorna i barns oplanerade lek.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 174.
    Eriksson, Lena
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Gymnasieval: Skola eller program - vilket är viktigast?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    SAMMANFATTNING                                                              

    Dagens gymnasieskolor erbjuder allt fler specialutformade program och möjlighet att integrera fritidsintressen med studier. Problem uppstår då alla ungdomar inte har samma förutsättningar att snabbt förflytta sig i rummet. Denna ojämna fördelning av rörlighet skapar skilda villkor för elever i valet av gymnasieutbildning.

    "skollagen föreskriver att utbildning inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas(1kap.2 och 9 §§)... En likvärdig utbildning innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika"(Lpf94 kap 1, skolverket 2006).

     

    Tidsgeografin studerar tidskrävande processer i det fysiska rummet. Tid och rum betraktas som en enhet och benämns som tidrum. Alla processer vilka ett objekt ingår i kräver båda komponenterna tid och rum (Åquist, 2002). Tidrummet är ofta en begränsad resurs vilket påverkar objektets möjlighet att utnyttja detta.

     

    Undersökningen studerar två områden som erbjuder skilda förutsättningar till rörelse i tidrummet. Fokus är riktat mot valmöjligheter av gymnasieskolor för elever vilka är på väg att avsluta sista året i grundskolan. Tillgången på kollektiva kommunikationer, restider och priser är faktorer vilka påverkar ungdomars möjlighet att selektera gymnasieutbildning (Frändberg, Thulin & Vilhelmson, 2005).

     

    19 elever som går nionde året på grundskolan har intervjuats enskilt och en gruppintervju med fem ungdomar vilka redan påbörjat gymnasiestudierna har genomförts. Elevers olika förutsättningar att röra sig i tidrummet påverkar prioriteringarna i valet av gymnasieutbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 175.
    Eriksson, Marie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Delaktighet som varande och görande. Specialpedagogens roll i arbetet för alla barns delaktighet.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebära inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrån en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup åt studien och sammanfattas i resultatdelen. Att använda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebär en tolkning. Studiens resultat är tänkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet.

     

    Teori utgår främst ifrån ett relationellt perspektiv på barns delaktighet. De resultat som växer fram innebär att delaktighet för förskolebarn kan ses utifrån två delområden som inom studien benämns som ”Delaktighet som varande” samt ”Delaktighet som görande”.  Utifrån specialpedagogens roll redovisas olika aspekter som kan påverka förskolebarns delaktighet. Slutsatserna visar vad delaktighet för alla barn inom förskolans verksamhet kan innebära, samt hur specialpedagogens roll skulle kunna stödja arbetet för alla barns delaktighet.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Eriksson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Holmgren, Camilla
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Läsförståelse-nyckeln till att upptäcka världen2008Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

     

    Det huvudsakliga syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren går tillväga för att ge eleven insikt i läsförståelse och hur väl lärarens arbete stämmer överens med kursplanemålen i svenska i år 3. Vår undersökning lyfter fram hur lärare stimulerar eleverna för att öka deras läsförståelse, vilka vägar som används, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lärare i år 3 på tre olika skolor i två kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på ämnet samt få en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god läsförståelse.

    Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsättningarna för att lägga grunden till en god läsförståelse var enligt de intervjuade lärarna ordförråd, ordavkodning, flyt i läsningen och förkunskaper. Lärarna använde svenska, det vill säga tala, läsa, skriva och lyssna i stort sätt all undervisning och de arbetade på olika sätt för att täcka in alla moment och delar från kursplanemålen i svenska i år 3.

    Undersökningen visade att elevernas läsförståelse kan stödjas genom att lärarna ställer frågor till texter på olika sätt. Det framgick i vår undersökning vikten av att eleverna tillhandahålls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ. Vad som även framkom i resultaten var hur viktigt lärarna ansåg att dokumentation var för att följa elevernas läsutveckling. Vidare framkom att läsutvecklingsschemat God läsutveckling användes som grundläggande kartläggningsmaterial av samtliga intervjuade lärare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 177.
    Erlandsson, Anette
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Turesson, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Lärplattan i förskolan: En studie i förskolans praktik om lärplattan i undervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare använder sig av lärplattan i undervisningen och deras förtrogenhet att hantera lärplattan. Lärplattan tituleras som ett verktyg för barn att använda i undervisningen, men finns det ett syfte och mål? Kan förskollärarna koppla lärplattan till de didaktiska frågorna hur och varför? Studien är kvalitativ och består av sex verksamma förskollärare som alla intervjuas individuellt. För att få svar på undersökningen används metoden semistrukturerade intervjuer. Undersökningen är genomförd i en liten  svensk kommun, där förutsättningarna att använda lärplattan i undervisningen är förhållandevis lika. Alla sex förskollärare har tillgång till lärplattor i undervisningen på förskolan och har arbetat medvetet med digitala verktyg under det senaste året. Studiens resultat visar att förskollärarnas förkunskaper om lärplattans funktioner och användningsområde hade en avgörande roll på hur och varför förskollärarna väljer att presentera lärplattan i verksamheten. Några förskollärare ansåg att de saknade kompetsensutveckling inom området digitalkompetens. På några förskolor fanns det förskollärare som varit i kontakt med digitala resurser mer än andra, de hade på så sätt större erfarenhet av hur förskollärare kan använda lärplattan i verksamheten tillsammans med barn. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Erneholm, Isabelle
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Hemström, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Är idrott och hälsa ett ämne för alla?: En studie om inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa hos elever i årskurs 5, 7 och 92013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2012 genomfördes en enkätundersökning med syfte att undersöka pojkars och flickors inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa i olika åldrar. Syftet var även att undersöka inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa hos elever som är fysiskt aktiva respektive inaktiva på fritiden. Totalt ingick 124 elever i årskurs 5, 7 och 9. Dessa valdes ut på två skolor i en kommun i södra Sverige. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor för att på så vis ge utrymme för elevernas tankar. Resultatet visade en övervägande positiv inställning samt inre motivation för ämnet idrott och hälsa. Elever i årskurs 5 och 7 visade en något mer positiv inställning än elever i årskurs 9. Av resultatet framgick även en högre grad av yttre motivation hos elever i årskurs 9. Resultatet visade slutligen att det finns en tendens till samband mellan en positiv inställning samt en hög inre och yttre motivation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Evertsson, Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Gunnarsson, Ted
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Silander, Charlotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Skrivguiden.se - en resurs för studenters akademiska skrivande2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Studenters bristande förmåga att uttrycka sig i skrift har väckt uppmärksamhet i media.[1] Även forskningen har uppmärksammat de svårigheter många studenter upplever i samband med inträdet i en ny och okänd texttradition.[2] Skrivguiden.se är en webbaserad guide vars syfte är att ge stöd till studenter i deras akademiska skrivande. Innehållet behandlar skrivprocessen, problemformulering och hur man hanterar källor och referenser. Presentationen kommer att belysa Skrivguiden.se ur tre perspektiv: från idé till webbsida, som en resurs för studieverkstäder och som kurslitteratur.

    Skrivguiden.se utvecklades av Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek och lanserades hösten 2013. I januari 2014 lanserades den engelskspråkiga versionen – Writingguide.se. Målet var att Skrivguiden.se skulle bestå av korta texter och tydliga exempel. Det skulle vara möjligt för studenten att navigera mellan olika avsnitt för att hitta det som var relevant för den aktuella uppgiften. Ambitionen var även att utnyttja webbens möjligheter och integrera rörliga medier, självtester och dylikt. Sedan 2014 utvecklas Skrivguiden.se gemensamt av Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet och Umeå Universitet.

    Många lärosäten i Sverige har inrättat språk- och studieverkstäder i olika former. Dessa verksamheter erbjuder i olika omfattning stöd och handledning i bland annat akademiskt skrivande. Studieverkstaden vid Linnéuniversitetet har länge sett ett behov av att, vid sidan om den befintliga verksamheten, ta fram ett mer utvecklat stöd på webben. Ett sådant stöd kan med hjälp av instruerande text- och bildmaterial leda studenten genom hela skrivprocessen eller fungera som en resurs för mer specifika aspekter av skrivandet (t.ex. referenshantering). Intentionen är att Skrivguiden.se ska kunna fungera som ett sådant stöd och bli ett väl integrerat verktyg i Studieverkstadens verksamhet.

    Skrivguiden.se har under våren 2014 använts i kursen Teknisk kommunikation vid BTH för förstaårsstudenter på ingenjörsutbildningen. Syftet med kursen är att öka studenternas färdigheter i akademiskt skrivande och på ett tidigt stadium träna förmågan att skriva inför framtida examensarbete. Skrivguiden.se har använts i kursen på två olika sätt. Dels har upplägget på föreläsningarna följt guidens upplägg, dels har Skrivguiden.se fungerat som kurslitteratur.

    Vi tar gärna emot synpunkter från lärare och andra som arbetar med studenters skrivande. Vilken typ av skrivstöd på webben finns det behov av? Hur kan Skrivguiden.se förbättras och utvecklas vidare?

    [1] Enefalk, Hanna, Andersson, Lars M., Aronsson, August, Englund, Viktor, Novaky, György, Svensson,Magnus, Thisner, Fredrik, Ågren, Henrik & Ågren, Maria (2013). Våra studenter kan inte svenska. Uppsala Nya Tidning, 2013-01-02. Tillgänglig: http://www.unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx [2014-05-14].

    [2] Ask, Sofia (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

     

  • 180.
    Fager, Lars
    Umeå University.
    Split vision: en studie av designprocessen som lärprocess i ett utbildningssammanhang2017Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This licentiate thesis is based on visual art didactics and the school subject visual art, but focuses on the design process in a college design education. The aim is to explore and understand the innovative and exploratory learning processes and the importance of visual mediation in this context. With a phenomenological approach the study focuses on design students experiences in this context. These experiences are made subject on reflection and formulation, through phenomenology and visual semiotics. The empirical materal of the study consists of interviews and sketches and images collected from student workbooks.

    The results of the study show that the design process does not occur by itself among the students. It must be learned. The need for learning probably also applies to the processes of creative learning in other fields. Furthermore, the results indicate that the process is best understood and appropriated in pragmatic learning situations.

    Three kinds of visual representations of the basic aims of process work are identified in the analysis: images for communicative purposes, images for reference and discussion purposes and images as a support for one's own thinking.

    From the perspective of visual art dididactics the results of the study reveals four important dimensions, wich may be of relevance as a fundamental didactic structure in efforts to promote understanding of a practice-oriented learning in context of visual mediations. Together with a split vision guiding principles, existing premises and action-based learning processes may provide a supporting unit in this structure. Based on the results, it seems important that pupils and students have the opportunity to learn to master and appropriate the creative process in order to use it in an investigative purpose. Considering the structure of the process, a didactic model can facilitate learning and at the same time provide a valuable complement to the subjective approach of inspiration in the aestetic learning process.

    In summary, the results of the study indicate that the fields of design and didactics are related to each other and that the field of design training can bring knowledge and experience of exploration and creative learning processes to the school subject visual art.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 181.
    Faizi, Zohra
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Atle, Emmelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Ansvarskänsla och samarbetsförmåga: Elevers utveckling i fritidshemmet2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Femzén, Erika
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Gerrevall, Sofia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Dokumentation som grund för utveckling: En studie om pedagogisk dokumentation i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 183.
    Ferdinandsson, Kajsa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV. Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Mattemusik i skolan: En sociokulturell studie av en ämnesintegrerad undervisningsmetod i grundskolan. 2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid användandet av en ämnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker även vilka redskap som nyttjas när en ämnesintegrerad undervisningsmetod används. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn på lärande. Studiens frågeställningar är följande; På vilket sätt förmedlas kunskaper i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? och Vilka redskap används i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestående av observationer i klassrumsmiljö. Resultatet visar att kunskapsförmedlingen sker genom tal, sång, musicerande och kroppsspråk. Ett flertal redskap används så som tavla, penna, piano, rep, laminerade lappar med siffror, trummor, sång och kroppsspråk. Studien belyser även resultatet kopplat till teorin kring multipla intelligenser, samt i relation till begreppet estetisk läroprocess.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 184.
    Ferm, Fanny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Grossmann, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    På tal om muntlighet: Lågstadielärares perspektiv på stödstrukturer för organiserade samtal i svenskundervisningen2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka stödstrukturer lågstadielärare uppger att de bygger i klassrummet för att stötta organiserade samtal i svenskundervisningen. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där begreppet stödstruktur är centralt. Vidare har semistrukturerade intervjuer besvarats skriftligt av sju lågstadielärare och i analysen av empirin användes två kategoriseringar av stödstrukturer: intellektuella och fysiska (Säljö, 2000:100). De intellektuella stödstrukturer som framkom i studien är läraren som kommunikativ förebild, det sociala klassrumsklimatet, elevens självkänsla samt kamratlärande. De fysiska stödstrukturer som utkristalliserades i materialet var klassrumsmöblering, text- och bildstöd samt andra fysiska artefakter. Av dessa ansåg flertalet lärare att textoch bildstöd var den bäst fungerande stödstrukturen. Lärarens sätt att visa och vägleda eleverna till att föra samtal, det vill säga att vara en kommunikativ förebild, var ytterligare en stödstruktur som uppfattades som framgångsrik. Bland intervjusvaren nämndes tämligen få fysiska artefakter, vilket var ett oväntat resultat. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    På tal om muntlighet
  • 185.
    Ferm, Jesper
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Inflytandets och delaktighetens möjligheter för elever på fritidshemmet: Ett utvecklingsinriktat arbete med fokus på elevers förståelse för demokrati2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med stöd i aktionsforskningen genomfördes det här utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till elever i årskurs ett och två. I utvecklingsarbetet nulägesanalys framgick det att eleverna ville ha mer inflytande och delaktighet över de aktiviteter som genomförts på fritidshemmet. Utvecklingsarbetets övergripande syfte var att öka elevernas delaktighet och inflytande så att elevernas kunde utveckla en förståelse för demokrati. Ett införande av tre verktyg som innefattade en förslagslåda, deliberativa samtal och en elevstyrd fritidsgympa skulle eleverna bli mera delaktiga och tillgodoses med mer inflytande. En strävan efter en hållbar miljö eftersträvades i arbetet och det bearbetades genom ett införande av mindre grupper och deliberativa samtal. Resultatet av utvecklingsarbetet innefattade att eleverna fick ett ökat inflytande och en ökad delaktighet. Genom ökningen visade eleverna upp en ökad förståelse för demokrati. Strävan efter den hållbara miljön uppnåddes delvis i arbetet genom att det gav ett lyckat resultat i mindre grupper och ett mindre lyckat resultat i större grupper. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 186.
    Fohlin, Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Lennartsson, Matilda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Lärandet med och kring surfplattan: En studie om vilka lärandeperspektiv förskollärare och förskolebarn uttrycker om surfplattan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet. Resultatet visar att lärandet framförallt sker i samspel med andra barn eller pedagoger. I studien framkommer det att förskollärarna har ett sociokulturellt synsätt då alla uttrycker att samspelet är en viktig del av lärandet kring surfplattan. Andra perspektiv går också att urskilja men det sociokulturella är det mest framträdande. Barnens syn på lärande är kopplat till spelen de spelar på surfplattan eftersom de berättar om vad som är lätt och svårt och hur man gör i spelen. Det sociokulturella perspektivet framkommer även i observationerna då barnen tillsammans provar sig fram och upptäcker hur man ska göra. Surfplattan kan öppna upp för ett lärande som barnen kan ta med sig till andra aktiviteter utanför surfplattan och på så vis blir surfplattan ett verktyg till lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lärandet med och kring surfplattan
  • 187.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Gerrevall, PerLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP). Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).Gustafsson, BarbroLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    Front Page
  • 188.
    Forsmark, Carolina
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Etiken i praktiken: En studie om lärares hantering av etik och moral i skolvardagen2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Undersökningar visar på att många lärare upplever det svårt att hantera

    fostransuppdraget, både ur ett tidsmässigt och ett didaktiskt perspektiv. Syftet med den

    här studien är att ta del av berättelser av hur de hanterar fostransuppdraget med fokus

    på elevernas etik och moral samt att undersöka hur man lär sig hantera uppdraget.

    Studien har utförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empiriskt material har samlats

    in genom intervjuer med gymnasielärare. Resultaten visar på att kursplanernas innehåll

    har betydelse för hur mycket utrymme läraren ger åt värdegrundsfrågor. Lärare

    hanterar elevernas etik och moral olika beroende på situation och problemets karaktär.

    Lärarnas egna mål är bland annat att få lektionerna att fungera, att eleverna känner

    trygghet i klassrummet och att öka elevernas förståelse för andra människor. För att

    lära sig hantera uppdraget krävs att vara där det händer och att våga diskutera etik och

    moral med eleverna. Då krävs bland annat mod, vilja och kunskap. Lärandet av

    tidigare erfarenheter är viktig likväl som samtal med kollegor. Båda dessa områden är

    dock något som skulle kunna användas i större utsträckning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 189.
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förord - Att erövra skriftspråket : en utmaning för barn och lärare2012Ingår i: Vips Lärarhandbok / [ed] Lena Hultgren, Liber, 2012, s. 4-5Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I mitten på 1960-talet skulle jag börja på lekis. Så spännande det skulle bli! Dock blev den allra första dagen en besvikelse, och det beroende på en bild. Ytterkläderna och påsen med sockiplast skulle jag hänga på den krok som blev min ett år framöver. Hängaren var märkt med en jordgubbe. En röd. Så blev jag Jordgubben i lekisgruppen. Avundsjukt sneglade jag på pojken som hade fått den för mig så hett eftertraktade Hästkroken. Att han också hade ett namn och hette Peter visade det sig så småningom. I lekis höll jag mest till i snicken och bygghörnan när jag inte virkade tömmar eller gjorde äggkoppar av hårt virade serpentiner. Att klappa stavelser eller lyssna ut språkljud i ord var det inte tal om och inte heller att skriva bokstäver eller mitt namn. I slutet av lekis fick hela förmiddagsgruppen som jag tillhörde gå till den stora skolan och göra ett skolmognadsprov. Om man inte var mogen fick man gå ett extra år på lekis. Jag tror att det blev så för Peter. Vi andra började ettan och fick klippa ut bokstäver ur tidningar och läsa om Li och Lo.

    Allt hände för så länge sedan och mycket har naturligtvis förändrats sedan dess. Skolmognadsproven är borta och symbolerna över klädkrokarna har som regel bytts till skyltar med barnens namn vilka de många gånger också fått skriva själva. Och att språklekar som en förberedelse för att ”knäcka” läs- och skrivkoden numera förekommer på bred front i landets förskoleklasser går väl heller inte att ta miste på.

  • 190.
    Fransson, Jill
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    ¿Prefieren los alumnos de ELE un aula tradicional o bien un aula con las TIC?: Un estudio sobre las actitudes acerca del uso de las TIC en la clase ELE2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to understand students’ attitudes towards the use of ICT and how it is being used in Spanish as a foreign language. We also wanted to know what kind of ICT activities are being used and what the students’ thoughts are about those. Are the activities with ICT helping the students develop their communicating skills? One of the questions in this study was also whether the students prefer the usage of ICT in the classroom over a traditional classroom (without ICT). The study was conducted through surveys at a secondary school in southern Sweden. The results demonstrated that the students are positive towards the use of ICT even though it is not often used in during their Spanish lessons.

    Our study also demonstrated that the most used ICT activity to promote communication is emailing, as well as direct messages, usually towards the teacher. Videoconferences or collaborations with students at other schools or individuals across the Internet almost never occurs and the last thing that this study demonstrated is that even though the students are very positive towards the usage of ICT, there are negative sides to it. The technology could be distracting and could also create physical problems such as headaches. Our conclusion is that the students need variety when it comes to using ICT when learning Spanish as a foreign language, because according to the students themselves this is how they get the most out of their education. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 191.
    Franzén, Emil
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Sigvardsson, Anton
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Strukturerade rastaktiviteter med fokus på rörelseförmåga och motorisk träning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta utvecklingsarbete syftar till att, i skolans närmiljö under pedagogisk ledning, skapa rastaktiviteter där vill vi öka elevernas chans till motorisk träning. Vårt arbete riktades mot en elevgrupp med barn från förskoleklass till årskurs tre. Skolans förutsättningar att bedriva motorisk träning under den ordinarie undervisningen i Idrott och Hälsa var ett utvecklingsområde som uppdagades under tidigare verksamhetsförlagd utbildning och blev grunden till projektet. Projektet varade under tre veckor och innehöll sammanlagt sex aktiviteter under pedagogisk ledning i skolans befintliga närmiljö. Att delta i projektet var frivilligt och ett erbjudande till motorisk träning, målet var inte att mäta eller bedöma elevernas prestation. Genom hela projekttiden, under planering och förabete samt efter avslutade aktiviteter, hölls intervjuer med både lärare och elever. Intervjuerna dokumenterades tillsammans med våra egna observationer. Rörelseförmågans plats i skolan, utomhusmiljöns effekter på hälsan samt pedagogisk struktur har genomgående varit begrepp vi förhållit oss till. Resultatet av vårt genomförda projekt visar att elevernas rörelseförmåga kopplat till de specifika aktiviteterna förbättrats, att påstå att projektet fått någon större inverkan på deras generella motoriska förmåga kan vi dock inte utifrån genomfört projekt påvisa.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Fredriksen, Ebba
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    ”Dyslexia Becomes a Disability When Learning Differences are Overlooked”: A Case Study of English Language Teaching and Dyslexia Provisions in a Swedish Upper Secondary School2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Reading and writing difficulties and dyslexia affect how a student performs at school and, thus, their future lives (Borodkin & Faust 2014). This has been known and researched for the past decades (Fletcher 2009). Considerable studies have been carried out regarding dyslexia and first language acquisition, though dyslexia in second language is comparatively underrepresented. This underrepresentation, in turn, means that dyslexia and second language is less researched, and consequently, less known. This is problematic as there is then less knowledge on how to help students with dyslexia in a second language.

    This case study investigates how an upper secondary school in Sweden works with defining and diagnosing dyslexia, and which provisions students with dyslexia receive. To answer these questions the Head teacher, Special Needs Education teacher, English teachers and a dyslexia test analyst have been interviewed. The results showed that dyslexia is described differently by the people interviewed, it is diagnosed with a software called LOGOS and the provision depends on the student having (or not having) a diagnosis. The conclusion is that English teachers and special needs teachers must work closer together. It is therefore suggested that cooperation between the teachers and special needs department should put each student in the centre and develop methods and strategies based on the individual student. It is hypothesised that the school has many unidentified students with dyslexia and in those cases additional adjustments in the classroom are vital. This would allow the student a better chance of performing according to their abilities in school and thus expanding the limits of their world ensuring they become fulfilled, employed democratic citizens.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 193.
    Fredriksson, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Gustafsson, Jessica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Läsutveckling i förskoleklass och årskurs 1: En kvalitativ studie om lärares kunskap i förhållande till teori om elevers läsutveckling2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärares erfarenhetsbaserade kunskaper om elevers läsutveckling i både förskoleklass och årskurs 1 förhåller sig till teorin A Simple View of Reading (Gough & Tunmer 1986; Hoover & Gough 1990). Vidare undersöktes också hur lärarna stödjer elever som har svårigheter i läsningen och hur lärarna konstatera att en elev kan läsa.

    För att undersöka lärarnas kunskap om elevers läsutveckling ställdes åtta öppna frågor i tio kvalitativa internetbaserade intervjuer. Lärarnas yrkeserfarenhet varierade mellan 5– 45 år. Resultatet visade att lärarnas beskrivningar av läsutveckling var likartade och att deras svar i förhållande till teorin uppvisar betydelsefulla likheter. På frågan om hur läraren stödjer elever med problem i läsutveckling framkom skilda svar, dock med vissa likheter. Resultaten visade att om en av aspekterna avkodning och språkförståelse inte var tillräckligt stark fick eleven problem med läsningen. När det kommer till frågan om hur lärare konstaterar att en elev kan läsa fanns det meningsskiljaktigheter i lärarnas svar, eftersom hälften av lärarnas svar överensstämde mot teorin A Simple View of Reading

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Fredriksson, Rebecka
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Hindrikson, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Modersmålsstöd: En studie om en mångkulturell förskolas arbetssätt med modersmålsstöd utifrån ett didaktiskt perspektiv.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utifrån ett didaktiskt perspektiv kartlägga en mångkulturell förskolas arbete med att utveckla barns modersmål. De didaktiska perspektiven är hur och vad. Hur gäller vilka metoder förskolan tillämpar i sitt arbetssätt. Med inspiration från tidigare forskning samt litteratur skapades en tabell med olika arbetssätt. Tabellen är det teoretiska verktyg som användes för att synliggöra den didaktiska frågan hur i resultatet. Den didaktiska frågan vad baseras på stödets innehåll. Med studien vill vi lyfta fram goda exempel på arbetssätt och stödets innehåll för barns modersmålsstöd som framkommer i resultatet. De fördelar och svårigheter som upplevs i arbetet med modersmålsstöd i förskolan har beskrivits. Med studien vill vi bidra med inspiration och kunskap för att andra förskolor ska kunna utveckla sitt arbetssätt med modersmålsstöd i förskolan.

    Studien utgick från en kvalitativ intervju med en förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola. Det framkom att förskolan som studien baseras på, aktivt arbetar med modersmålsstöd genom olika metoder. De metoder som togs upp var bland annat användandet av modersmålspedagog, språkstödjare och tecken som stöd. Även vikten av vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet med barns modersmålsutveckling betonades. Resultatet lyfte fram att arbetet med modersmålsstöd i förskolan är ett roligt och väldigt givande uppdrag men samtidigt svårt eftersom det är stor brist på flerspråkig personal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 195.
    Friman, Stefan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Ljungqvist, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
      Olika betyg med hänsyn till program, elevernas och lärarnas kön?:   En undersökning av betygsmedelvärde i Svenska A, Matematik A och Engelska A i två olika gymnasieprogram och städer.2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 196. Fritzén, Lena
    et al.
    Gustafsson, Barbro
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Sustainable development in terms of democracy – an educational challenge for teacher education2005Ingår i: Jiaoyu cujin kechixu fazhan. Guoji yanjiu yu shijian de qushi., s. 167-174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 197.
    Frklic Krznar, Tajana
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Nätbaserad distansundervisning: Ett alternativ till campusundervisning på högskolan2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om hur studenter upplever sin studietid på högskolenivå med nätbaserad distansundervisning i jämförelse med campusundervisning. Undersökningsmetoden är en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med personer som har studerat på distans någon gång under sin studietid. Enkäten skickas digitalt, dvs. via privat post på WebCT till en stor grupp distansstuderande. Den kvalitativa metoden består av tre personliga intervjuer där studenternas upplevelser med nätbaserad distansundervisning undersöks. Resultaten visar att den största skillnaden avser möjligheten till arbete/föräldraledighet vid sidan av studier och krav på kunskaper vid kursslut. De flesta studerande värderar möjligheten till arbete och föräldraledighet högt när det gäller nätbaserad distansundervisning. Studenter upplever att krav på kunskaper vid kursslut är större när man läser på distans än när man studerar på högskolan. Det visar sig också att studenterna upplever att de har en bättre personlig kontakt med läraren och att lärarens engagemang är större när det gäller campusbaserad undervisning. Studenterna upplever också att läraren är mer tillgänglig på campusbaserade utbildningar.

     

  • 198.
    Fröjd, Leif
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Inte utan min assistent: Elever i behov av särskilt stöds rättigheter till likvärdig utbildning2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ”[…] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas” (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket:

     

    Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning är

    det viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön,

    personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål än

    svenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek.

    (Skolverket 2007)

     

    Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs. Examensarbetet visar att möjligheterna till en likvärdig utbildning finns oberoende av kommunens storlek. Vad som kan påverka arbetet med elever i behov av särskilt stöd, beror delvis på helt andra påverkansfaktorer än just storleken på kommunen.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    inte utan min assistent
  • 199.
    Fung Zsigmond, Josephine
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Nilsson, Isabelle
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    "Barnen som är lite speciella och inte helt vanliga": Förskollärares föreställningar om barn i behov av särskilt stöd2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Children who are a little special and unusual” – Pre school teachers' conception ofchildren in need of special support.Syftet med studien är att undersöka förskollärares föreställningar kring begreppet Barn ibehov av särskilt stöd i förskolan. Vidare är syftet att undersöka vilka stödinsatser somerbjuds i verksamheten. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka barndefinierar förskollärarna som barn i behov av särskilt stöd? Vilka stödinsatser erbjuderverksamheten barn i behov av särskilt stöd? Hur kan stödinsatserna som erbjuds kopplastill perspektiv på specialpedagogik?Studien genomförs i form av semistrukturerade personliga intervjuer. Studien utgår ifråndet socialkonstruktionistiska perspektivet. Analysverktyget som används i studien ärFaircloughs kritiska diskursanalys. Det framkommer i resultatet att det finns treåterkommande teman i förskollärares föreställningar och kategoriseringar av barn ibehov av särskilt stöd : Det diagnostiserade barnet, det sent utvecklade barnet och barnsom faller mellan stolarna. I studien framkommer det att förskollärare oftast utgår ifrånett modernistiskt perspektiv i beskrivningar av barn i behov av särskilt stöd. Det finnstvå former av stödinsatser på förskolan, det ena är specifika och det andra är generella.Det framkommer i empirin att det finns inslag av både det kategoriskt perspektivet och relationella perspektivet i utformningen och tillämpandet av stödinsatser på förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 200. Fälth, Linda
    et al.
    Nordström, Thomas
    Gustafson, Stefan
    Andersson, Ulrika
    The potential of a forward-looking assessment and teaching system on students' reading gains.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    How can teachers optimize reading instruction in Swedish schools? This poster presents findings from two studies investigating A) grade 1-3 teachers’ use of a forward-looking assessment and teaching system (LegiLexi) and B), its effect on student reading gains in Grade 1. The purpose of study A was to support teachers with an assessment system which included teaching recommendations for individual students and to study how that support enabled teachers to individualize instruction. The purpose of study B was to gather evidence that such support is superior in relation to “teaching as usual”.

    Method

    In study A, focus group meetings of eight active LegiLexi teachers were used as to answer the question of the extent teachers managed to individualize instruction in their everyday practice. In study B, we randomly assigned schools to three conditions; full access to LegiLexi (8 schools/217 students), access only to part of LegiLexi (4 schools/86 students) and control (9 schools/208 students), following estimated effects of LegiLexi across three test occasions containing reading measures.   

    Results/conclusions

    In study A, results revealed that teachers were supported by LegiLexi, and were able to individualize instruction primarily by creating dynamic reading groups of students. However, individualizing further proved challenging. In study B, findings revealed that the group with full access to LegiLexi improved their word decoding (d=1.79 vs 1.33 and 1.20) and reading comprehension the most (d=1.75 vs 1.45 and 1.16). Thus, the findings show promising results for Swedish schools of how to improve reading instruction by focusing on students’ individual needs.

1234567 151 - 200 av 674
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf