lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 715
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Ekbäck, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Niklasson, Jennifer
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    NÄR LIVET PLÖTSLIGT FÖRÄNDRAS: En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av hur livet förändras efter en hjärtinfarkt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland både män och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts på män. Tidigare studier visar att kvinnor återhämtade sig sämre än män efter hjärtinfarkt både fysiskt och psykiskt. Det framkom även att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression.

    Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur livet förändras efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.

    Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde många förändringar i livet efter en hjärtinfarkt. Det framkom även brist på stöd och information från sjukvården. Resultatet presenterades genom fem huvudkategorier: att leva med en förändrad kropp, känslomässiga reaktioner, en förändrad livssituation, upplevelse av stöd och information samt en förändrad syn på livet och framtiden.

    Slutsatser: Brist på information och stöd från sjukvården skapade ett lidande för många kvinnor. Genom att sjukvårdspersonal blir medveten om vilka känslor som finns hos denna patientgrupp kan stödet förbättras och därmed öka välbefinnandet. Därför är det viktigt att sjukvården uppmärksammar kvinnornas lidande för att kunna identifiera och stödja dem efter hjärtinfarkten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Ekebergh, Margaretha
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Hörberg, Ulrica
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Carlsson, Gunilla
    Lindberg, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Eskilsson, Camilla
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Holst, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Andersson, Niklas
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    The Encounter between Caring Sciences and the Lifeworld: The Art of Making Knowledge Alive and Embodied2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Scientific knowledge is characterized by abstract descriptions and structures, which are not identical to the lived reality. Scientific knowledge cannot directly be applied on the lived existence, without being transformed and adjusted to the individual’s very complex lifeworld. Learning in caring contexts is an encounter between the scientific knowledge of caring and the learner’s lifeworld. This encounter needs a support that has the potential to bring caring science to life and to start an intertwining process with the lifeworld that creates embodied knowledge. Lifeworld didactics are built on an approach about learning as an individual process and that learning takes its point of departure in the learner’s previous experiences, which accompanies the learning process. The challenges within lifeworld didactics are to be open and sensitive to the learner’s lifeworld and with tact support the development of a reflective attitude in the learning process. Lifeworld didactics strategies are of crucial importance in different caring contexts. This symposium presents three lifeworld led phenomenological research projects that have focused on acquiring caring science knowledge in caring contexts, more precisely it is the encounter between caring science and the lifeworld. The research is within the framework of lifeworld didactics, but the three projects each have a special focus.

  • 153.
    Ekerfelt, Sara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Sahlberg, Josefin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    UPPLEVELSEN AV VÅRDENS BEMÖTANDE SAMT DESS PÅVERKAN PÅ LIVSVÄRLDEN2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Eklöf, Motzi
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Kurkulturer: Bircher-Benner, patienterna och naturläkekonsten 1900-19452008 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Förlagets baksidestext:

    KURKULTURER är medicinhistoria, men också ett intressant stycke kulturhistoria. I centrum för boken står den schweiziske läkaren Maximilian Bircher-Benner (1867-1939), som tog emot kurpatienter från många länder, inte minst Sverige.

    Med patienternas val och erfarenheter i fokus, beskriver Motzi Eklöf insiktsfullt och välformulerat ett pluralistiskt medicinskt landskap. Läkare och lekmän, reformrörelser och behandlingsformer som sedan länge avfärdats och dömts ut som ovidkommande var högst levande realiteter under 1900-talets första hälft. Och fortfarande utgör olika former av naturläkekonst och näringsreform centrala aspekter av människors gränsöverskridande sökande efter en trovärdig vård.

    För forskaren och författaren Motzi Eklöf har bland annat ett omfattande journalmaterial över Bircher-Benners patienter från Sverige utgjort en viktig kunskapskälla. Boken är rikt illustrerad.

     

    Läs om följande i KURKULTURER:

    Levnadsreformrörelser. Naturläkekonst. Näringsreform. Maximilian Bircher-Benner. Schweiz. Müsli. Råkost. Ordningsterapi. Patienter från Sverige. Priessnitz. Monte Verità. Kurhaus Cademario. Friedrich Nietzsche. Autointoxikation & fokalinfektion. Heidi & Alperna. Xenotransplantation & föryngringskurer. Tallmogården. Alfta Kurhem. Pehr Henrik Ling. Johan Lindström Saxon. Are Waerland. Rudolf Hess-sjukhuset. Svenska vegetariska föreningen och mycket annat.

    Alla namnen kan också läggas ut till ett mönster, en karta. Allt behandlas i boken.

  • 155.
    Eklöf, Motzi
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Läkare och läkekonster2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 156.
    Eklöv, Helén
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Axelsson, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Upplevelsen av att leva med ADHD: ur individ och familjperspektivet2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 157.
    Ekman, Elisabet
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Tågerud, Sven
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Bäckström, Martin
    Awareness among nurses about reporting of adverse drug reactions in Sweden2012Ingår i: Drug, Healthcare and Patient Safety, ISSN 1179-1365, E-ISSN 1179-1365, Vol. 4, s. 61-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The purpose of this study was to investigate awareness among nurses regarding their new role as reporters of adverse drug reactions in Sweden and factors that may influence reporting by nurses.

    Methods: In 2007, all nurses were included in the adverse drug reaction reporting scheme in Sweden. A questionnaire was sent to 753 randomly selected nurses in September 2010.

    Results: Of the 453 (60%) responding nurses, 265 (58%) were aware that nurses were included in the reporting of adverse drug reactions. Sixty-one nurses (14%) stated that they had reported an adverse drug reaction. Fifteen percent (n = 70) of the respondents had received training about reporting of adverse drug reactions. Almost one third of these (n = 21, 30%) had reported an adverse drug reaction on at least one occasion. Among nurses without training, a smaller proportion (n = 40, 11%, P < 0.05) had reported an adverse drug reaction on at least one occasion. The two factors considered most important by nurses for reporting were the severity of the adverse drug reaction and if the reaction was to a newly approved drug. A majority of the nurses (n = 397, 88%) were interested in a training course in pharmacology as part of their ongoing professional development. One third (32%) of all nurses stated that one reason for not reporting a suspected adverse drug reaction was that the physician responsible did not regard the reaction necessary to report.

    Conclusion: We found that more than half of the study population of nurses in Sweden were aware of their new role as reporters of adverse drug reactions, but few of the responding nurses had reported an adverse drug reaction. Given that training seems to be associated with high reporting frequency, we suggest more training in pharmacovigilance for nurses.

  • 158.
    Ekman, Emely
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Johansson, Maja
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    "Det är ju vi som känner dem": En intervjustudie om omsorgspersonals upplevelser av sjukvårdens bemötande av personer med utvecklingsmässiga funktionsnedsättningar2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 159.
    Ekström, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Fransén, Agnieszka
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos patienten: En systematisk litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Ellingsen, Sidsel
    et al.
    Haraldsplass University College, Bergen.
    Rosland, Jan-Henrik
    Sunniva, Clinic for Palliative Care, Bergen, Bergen University.
    Roxberg, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Kristoffersen, Kjell
    Agder University, Kristiansand, Norway.
    Alvsvåg, Herdis
    Haraldsplass University College.
    Experience of time when living with Incurable Disease - A qualitative study2011Ingår i: / [ed] In: European Journal of Palliative Care, Lissabon, 2011, s. 190-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 161.
    Elmqvist, Carina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Akut omhändertagande: i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner på skadeplats och på akutmottagning 2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim:  To describe and develop understanding of  the patient’s first encounter with the involved persons at the scene of an accident and at the emergency department; with a special focus on describing the meaning of emergency care of patients in these caring contexts. 

    Method: The thesis uses a reflective lifeworld research (RLR) approach founded on phenomenological philosophy. The purpose with this approach is to describe the essential meaning and the variations of a phenomenon. Interviews with a lifeworld perspective were used for data collection and analyzed according to the RLR approach for searching for the essence of the phenomenon.  The four essences in the studies (I-IV) establish a general structure for the phenomenon.

    Findings:  Emergency care is characterized by an organisation, whose goal and resources are focused on life-saving, and that encounters a human being with needs of emergency care as well as existential support. The responsibility in emergency care means an intertwining of doing and being.  The one who is in charge takes responsibility for performing or “doing” medical actions, and by “being” close and present in the situation the patient can at the same time feel an existential support. The responsibility for the injured or ill body is handed over to a chain of persons with more and more specialized competence and resources. This hand-over entails a relief for all involved but fails in one link in the chain, namely to explicitly hand back  the responsibility to the patient.  When the patient’s condition allows the distance to be larger the responsibility pales and the existential support decreases. A gap between doing and being arises where the patient is left to regain control and independence. The intertwining of doing and being, which appears as soon as the one in charge is close and present to the patient, facilitates the hand-over to the patient who in a natural way is able to receive the responsibility with possibilities to be able to conclude the encounter.

    Conclusions: A new understanding of emergency care appears which entails more than just life support measures.  Emergency care includes different ways of communication in order to hand over the responsibility and complete the care chain back to the patient in a safe way. The results highlight the importance of empowering patients with a confirming, communicative contact throughout the whole caring process in order for them to retain their identity. There are also implications for educating students and personnel in inter-professional communication and work. In order to assist the intertwining between doing and being there are needs for the development of supportive structures for inter-professional reflection, which in turn would improve the interaction between patients and professionals in their encounter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 162.
    Elmqvist, Carina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Att vara patient på skadeplats2012Ingår i: Akut vård ur ett patientperspektiv / [ed] Sofia Almerud Österberg & Lena Nordgren, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, 1, s. 15-28Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Elmqvist, Carina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV. 641006.
    Kunskapscentrum Akut Vård (KAV)2012Ingår i: AnIva Ventilen, ISSN 0348-6257, Vol. 47, nr 4 JubileumsnummerArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 164.
    Elmqvist, Carina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Närhet, värme och mänsklighet2012Ingår i: SOS : en tidning från SOS Alarm, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 165.
    Elmqvist, Carina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Rethinking the hand-over process2012Ingår i: Journal of Paramedic Practice, ISSN 1759-1376, Vol. 4, nr 1, s. 5-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    RACTThe article focuses on the hand-over process as clinical hand-over of patient. It mentions that hand-over may begin if the fire or the police service are the first responders at the scene of an accident and they hand-over the responsibility for the injured patients to the ambulance. It says that hand-over also starts when the injured is handling over the responsibility for their own body to the first responders.

  • 166.
    Elmqvist, Carina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Brunt, David
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Fridlund, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Ekebergh, Margaretha
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Being first on the scene of an accident - experiences of 'doing' prehospital emergency care2010Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 2, s. 266-273Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Prehospital emergency care includes the care and treatment of patients prior to them reaching hospital. This is generally a field for the ambulance services, but in many cases firemen or police can be the ones to provide the first responses. The aim of this study was to describe and understand experiences of being the first responder on the scene of an accident, as described by policemen, firemen and ambulance staff. A lifeworld perspective was used in four different traumatic situations from southern Sweden. The data consisted of 13 unstructured interviews with first responders. The phenomenological analysis showed that experiences of being the first responder on the scene of an accident is expectations of doing a systematic course of action, dressed in the role of a hero, and at the same time being genuine in an interpersonal encounter. This entails a continuous movement between ‘being’ and ‘doing’. It is not a question of either – or, instead everything is to be understood in relation to each other at the same time. Five constituents further described the variations of the phenomenon; a feeling of security in the uncertainty, a distanced closeness to the injured person, one moment in an eternity, cross-border cooperation within distinct borders and a need to make the implicit explicit. This finding highlights the importance of using policemen and firemen in doing life support measures while waiting for the ambulance staff, and would in turn increase the importance of the relationship between the different professionals on the scene of an accident.

  • 167.
    Elmqvist, Carina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Frank, Catarina
    Karolinska Institutet.
    Att vara patient på akutmottagningen2012Ingår i: Akut vård ur ett patientperspektiv / [ed] Sofia Almerud Österberg & Lena Nordgren, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, 1, s. 51-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 168.
    Elmqvist, Carina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Fridlund, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Ekebergh, Margaretha
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    On a hidden game board: the patient’s first encounter with emergency care at the emergency department2012Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 21, nr 17-18, s. 2609-2616Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives.  Describe and understand the patient’s first encounter in emergency care at the emergency department, as experienced by the patient, next of kin and first providers from different professions.

    Background.  The emergency department is most often described as having high levels of satisfaction with the quality of care delivered. Although the patients appreciate clinical competence, quick assessment and technical skills, a close connection between patient satisfaction and vulnerability has been shown.

    Design.  A lifeworld research perspective was used in four different situations at the emergency department.

    Methods.  The data consisted of 14 open-ended interviews with patients, next of kin and first providers.

    Results.  The analysis showed that narratives of the past, present and future characterises the encounter where mutual narratives form a foundation for those involved in the encounter. Five constituents further described the variations; vague rules and conflicting expectations in the encounter, an encounter with the biological body, ‘courtesy encounters’, isolated in a timeless encounter, striving for meaning in the encounter.

    Discussion.  Instead of expecting the patients to know the unwritten rules of the emergency department, the first providers could give clear information about expected waiting times and what to expect in the encounter. The challenge is to make a meaningful comprehensible context for all involved which can be generated in the interpersonal encounter.

    Relevance to clinical practice.  The findings highlight the importance of disclosing the rules of the game by means of giving clear information which would give possibilities for the patient to maintain control, for strengthening the nurse’s role as the patients’ advocate and for strengthening the effort for an emergency department to become more of a learning organisation.

  • 169.
    Elmqvist, Carina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Fridlund, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Ekebergh, Margaretha
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Trapped between doing and being: First providers´ experience of “front line” work2012Ingår i: International emergency nursing, ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 3, s. 113-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A common focus in research studies within the Emergency Department (ED) is physician patient relations, experiences of the triage model and nurses´ experiences of caring. Little has, however, been written about different first providers´ experiences of working on the “front line” at the ED. The aim of this study was to describe and understand experiences of being the first provider on the “front line” at the ED, as expressed by nurse assistants, registered nurses and physicians. A reflective lifeworld research approach was used in four different caring situations. The data consisted of eight open-ended interviews with first providers. The analysis showed that being the first provider on the “front line” at the ED entails a continuous movement between providing and responding through performing “life-saving” actions and at the same time create a good relationship with the patient and the next of kin. Five constituents further described the variations of the phenomenon. The readiness to save lives creates a perceived stress of time pressure and the first providers adopt different strategies to cope with the work. Instead of leaving the first providers to find their own way to cope with the complex situation, there are needs for a redesigning of the internal work process within ED organizations.

  • 170.
    Elmqvist, Carina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV. 641006.
    Sandvide, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Integrerade interprofessionella lärandemiljöer2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 171.
    Elofsson, Ida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Paul, Sandra
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Anorexia nervosa en svältsjukdom: Fem kvinnors livsberättelser2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För de med diagnosen anorexia nervosa är orsaken till sjukdomen ofta svår att identifiera, många vet inte när eller hur sjukdomen började. Sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och har oftast sin debut i tonåren. Den yttrar sig genom en förvrängd kroppsuppfattning och en viljestyrd strävan efter viktnedgång.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att få en ökad förståelse för hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på fem kvinnors självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Det framkom två huvudkategorier, en utav dem var; Upplevelser av att leva med anorexia nervosa följt av underkategorierna; två delar, rädsla och ensamhet, kroppsuppfattning och skam- och skuldkänslor. Andra huvudkategorin var; Anorexia nervosa, dess betydelse för upplevelsen av en identitet med underkategorierna; kontroll, personlighet och bekräftelse.

    Slutsats: Kvinnorna upplevde både välbefinnande och lidande i sin sjukdom. Upplevelsen av välbefinnande kunde möjligen vara förklaringen till varför många utav kvinnorna upplevde svårigheter att lämna sjukdomen. Den skapade betydelse för dem i deras identitet. Kvinnorna upplevde även ett lidande i sin sjukdom, vilket bland annat kunde förklaras i att sjukdomen begränsade deras liv vilket orsakade isolering och känsla av ensamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Anorexia nervosa en svältsjukdom
  • 172.
    Engberg, Catrin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Sjöström, Anette
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Familjens upplevelser och behov när ett barn drabbas av cancer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens upplevelser.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus.

    Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.

    Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.

    Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Engelbrektsson Mirus, Marie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Qvarnström, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Kan inställningen till framtida sexualvanor och deltagande i gynekologisk cellprovskontroll påverkas av HPV-vaccinering?: En kvalitativ innehållsanalys.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Humant papillomvirus (HPV) kan leda till cervixcancer som är en vanlig cancersort både i Sverige och globalt. Ett vaccin har utvecklats mot de mest onkogena HPV-typerna. I Sverige ska HPV-vaccinet ingå i det allmänna nationella vaccinationsprogrammet för barn. Syftet med studien var att belysa inställningen till framtida sexualvanor och gynekologiska cellprovskontroller (GCK) bland unga kvinnor och föräldrar till flickor som HPV-vaccinerats. Denna studie är en del av ett större projekt där intervjuer med unga kvinnor 17-26 år samt med föräldrar till flickor 13-17 år utgör grunden. I denna studie analyserades intervjuerna med kvalitativ latent innehållsanalys, sammanlagt 21 intervjuer. Det huvudsakliga resultatet som framkom var att majoriteten av de unga kvinnorna och föräldrarna till flickorna inte trodde att framtida sexualvanor skulle förändras samt att deltagande i framtida GCK inte skulle påverkas nämnvärt. Det framkom dock att de unga kvinnorna hade bristfälliga kunskaper om vad de var vaccinerade emot och vad GCK var. Föräldrarna till flickorna hade större kunskap om vad vaccinering och GCK innebar än de unga kvinnorna. Vikten av rätt sorts information om HPV, HPV-vaccin och GCK i samband med vaccination framkom som ett betydande resultat för utfallet för de framtida sexualvanorna och deltagandet i GCK.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 174.
    Engström, Stina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Kaukua, Johanna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Överviktigas upplevelser av mötet med vården: En litteraturstudie i patientperspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 175.
    Engström, Åsa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Pettersson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Övervikt och fetma före, under och efter graviditet: en interventionsstudie över 5 år2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 176.
    Engström-Olsson, Anette
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Fredriksson, Charlotta
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Döendet och döden ur hjärtsviktspatientens perspektiv.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är symtom på en bakomliggande sjukdom. För att ange svårighetsgraden indelas den i fyra funktionsklasser utifrån symtomens svårighetsgrad. Vi skriver om hjärtsviktspatienter med grad III och IV. Lidandet beskrivs utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Känsla av sammanhang i livet och döendet beskrivs utifrån Aaron Antonovskys sammanhang i tillvaron och den egna sorgen inför döden beskrivs utifrån Elisabeth Kubler-Ross faser mot acceptans.

    Syfte: Syftet är beskriva hur hjärtsviktspatienter talar om döendet och döden.

    Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie som resulterade i nio artiklar varav åtta artiklar är utförda med kvalitativ metod och en är utförd med kvantitativ metod. De kvalitativa artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Efter analys och kodning framkom kategorierna att brist på autonomi gav ett lidande. Hopp om livet trots hot om en försämring. Det förberedande samtalen inför döden och förberedelse inför döden. Insikt om dödens närvaro gav acceptans.

    Slutsats: Leva med hjärtsvikt handlade om att leva nära döden och vara medveten om hur instabilt livet tedde sig i en kamp mellan hopp och förtvivlan. Det var viktigt för patienten att bli bekräftade och bemötta med respekt av sjuksköterskan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 177.
    Ericson Brown, Elin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Nyström, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Vårdpersonalens attityder kring patienter med övervikt och fetma2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.  Resultat: det framkom två tydliga skillnader i attityder vilka var positiva och negativa till patienter med övervikt och fetma som dominerades av negativitet. Slutsats: för att dessa patienter ska få en så god omvårdnad så möjligt skulle utbildning och handledning i bemötande och attityder vara en bra början. Mer forskning behövs på området för att kunna kartlägga vad den eventuella utbildningen bör fokuseras på. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Ericson, Ida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Gustafsson, Petra
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Svensson, Natalie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi - en systematisk litteraturstudie: 2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi – en systematisk litteraturstudie

     

    En systematisk litteraturstudie

     

    Ida Ericson, Petra Gustafsson & Natalie Svensson

     

    Abstrakt

     

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och dagligen drabbas 20 kvinnor i Sverige. Att få bröstcancer är ofta en stor omvälvande upplevelse som kan göra de drabbade kvinnorna medvetna om hur skört livet är. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är mastektomi. Efter en mastektomi kan kvinnornas livskvalitet påverkas och vi som sjuksköterskor måste vara beredda på att kunna möta dessa kvinnor där de befinner sig, i deras livsvärld. Syfte: Att belysa bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökprocessen. Åtta artiklar identifierades varav en var kvalitativ och sju var kvantitativa. Analys och tolkning genomfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades i studiens resultat; försämrad livskvalitet och förbättrad livskvalitet. Smärta, bristande stöd, sexualitet, fysisk funktion, emotionella förändringar och kroppsuppfattning var faktorer vi identifierade som försämrade kvinnornas livskvalitet efter mastektomi. De faktorerna vi identifierade som förbättrade kvinnornas livskvalitet var stöd, sexualitet, fysisk funktion och emotionella förändringar. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi har en stor risk att få försämrad livskvalitet framförallt om de upplever smärta, minskat stöd, försämrad sexualitet, försämrad fysisk funktion, negativa emotionella förändringar och försämrad kroppsuppfattning. Ökat stöd, förbättrad sexualitet, förbättrad fysisk funktion och positiva emotionella förändringar kan förbättra livskvaliteten.

     

    Nyckelord: Livskvalitet, bröstcancer, mastektomi

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Ericsson, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Törnkvist, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Upplevelser av teamarbete i relation till arbetsmiljöfaktorer och stress på en operationsavdelning2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Operationssalen är en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs påverka hälsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrändhet. Stress och bristfällig kommunikation relaterar till sämre fungerande teamarbete, vilket påverkar patientsäkerheten.

    Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsställelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförväntningar, organisationsklimat, självskattad hälsa samt stress (utbrändhet).

    Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes där data erhölls från en enkät. I urvalet ingick 71 personer som arbetar på en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett väl fungerande teamarbete.

    Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsställelse med teamarbete och rollförväntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress). Kommunikation, lyhördhet och respekt var faktorer som upplevdes viktiga för ett fungerande teamarbete.

    Konklusion: Med utgångspunkt från resultatet är slutsatsen att det är av betydelse att tydliggöra yrkesroller och främja positivt arbetsklimat. Kommunikation behöver synliggöras och vidareutvecklas för ett väl fungerande teamarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Erikson, Sara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Persson, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra. Sjuksköterskans stress gjorde att hon ändrade sitt fokus i arbetet, patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. Både sjuksköterskans och patientens personlighet, i stress, visade sig ha betydelse för hur relationen utvecklades. Författarna ansåg att när relationen sattes åt sidan var det även av stor vikt att patientens åtsidosatta emotionella behov synliggjordes. Sjuksköterskan behövde också få förståelse och stöd för hennes stressiga situation, såsom till exempel utbildning i stresshantering. Vi ansåg att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera stress.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 181.
    Erikson, Sara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Persson, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra. Sjuksköterskans stress gjorde att hon ändrade sitt fokus i arbetet, patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. Både sjuksköterskans och patientens personlighet, i stress, visade sig ha betydelse för hur relationen utvecklades. Författarna ansåg att när relationen sattes åt sidan var det även av stor vikt att patientens åtsidosatta emotionella behov synliggjordes. Sjuksköterskan behövde också få förståelse och stöd för hennes stressiga situation, såsom till exempel utbildning i stresshantering. Vi ansåg att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera stress.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 182.
    Eriksson Ahlqvist, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Nyblom Myrhage, Johanna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Kvinnors erfarenheter av postpartum depression: - En systematisk litteraturstudie 2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Postpartum depression är ett relativt vanligt tillstånd hos nyblivna mödrar, men kan vara svårt att identifiera i ett tidigt skede. Det kan resultera i ett onödigt lidande för de drabbade kvinnor som inte blir tagna på allvar inom vården. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av postpartum depression. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar av aktuell forskning gjordes i tre databaser: Cinahl, PsycINFO och PubMed. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades. Kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sex kategorier identifierades: emotionell obalans, förlust av kontroll, ensamhet, misslyckande, skuld och skam. Det framkom att många kvinnor var nedstämda och kände att de helt tappat kontrollen över sina liv. Känslan av att inte få något stöd var vanlig och ledde ofta till att kvinnorna drog sig undan sin omgivning. Det ledde i sin tur till isolering, vilket bland annat påverkade relationen till deras barn och partner. Slutsats: Det är betydelsefullt att som sjuksköterska i ett tidigt skede av depressionen kunna se och upptäcka kvinnans symtom för att snabbt kunna sätta in stödjande åtgärder. På så sätt kan de konsekvenser som drabbar kvinnan, partnern, barnet och den närmsta omgivningen lättare undvikas. Det borde satsas på forskning som syftar till att stödja sjuksköterskans roll gentemot dessa kvinnor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 183.
    Eriksson, Jennie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Carlsson, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT FÖRLORA EN NÄRSTÅENDE I SJÄLVMORD – En litteraturstudie baserad på självbiografier2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Varje dag tar i genomsnitt fyra personer sitt liv i Sverige, det blir nästan 1 500 personer per år. Självmord är ett stort globalt problem som omfattar en miljon självmord per år. Alla dessa dödsfall lämnar ett stort antal sörjande anhöriga efter sig. Självmordet som begås kan ha olika utlösande faktorer, som till exempel vänners dödsfall, dålig självbild, psykisk störning, missbruk eller depression.

    Syfte: Att få kunskap om anhörigas upplevelser av att förlora en närstående i självmord.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex stycken självbiografier.

    Resultat: De anhöriga känner stor sorg och lidande. De söker svar på varför den närstående tagit sitt liv. Resultatet visar att stöd från omgivning och vänner är viktigt för de anhöriga, men även stödgrupper är viktiga. Detta stöd kunde ibland utebli och resultera i svårigheter att gå vidare. De anhöriga fann välbefinnande i att hjälpa andra i samma eller liknande situation, genom att prata och föreläsa om det de varit med om.

    Slutsatser: Kunskapen om anhörigas upplevelser att förlora en närstående i självmord har ökat hos författarna. Anhöriga till en närstående som tagit sitt liv har gått igenom en stor förändring i sin livsvärld. Självmordet är ofattbart och genererar smärta, tomhet, sorg och lidande. Det skapar även många frågor som den anhöriga söker svar på. Ett sökande som kommer att ta stor plats i den anhörigas tankar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Anhörigas upplevelser av att förlora en närstående i självmord
  • 184.
    Eriksson, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Landström, Julia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Att släppa taget och ta sig vidare efter att ha vårdat sin demenssjuke make eller maka.: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Mer än hälften av all vård och omsorg utförs av anhöriga i hemmet. De flesta som vårdar en person med demens är dennes make eller maka och det har visat sig vara en överväldigande roll. Att sedan gå ifrån att vara anhörigvårdare till att bli lämnad ensam kvar när den demenssjuke avlider innebär en transition från en roll till en annan.

    Syfte Syftet med studien var att belysa livssituationen för de anhörigvårdare som vårdat sin demenssjuke maka eller make.

    Metod En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes. Fyra kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskningen.

    Resultat Analysen resulterade i fem underområden; känslomässiga reaktioner, hälsopåverkan, strategier för att ta sig vidare, hinder för att ta sig vidare samt förändring av rollen. De sammanställdes sedan under två huvudområden Att släppa taget och Att ta sig vidare. I resultatet framkom olika aspekter av vad förlusten och livssituationen som änka/änkeman innebar för den före detta anhörigvårdaren.

    Slutsats Det finns ett samband mellan hur anhörigvårdaren mår under vårdtiden och efter förlusten. Förlusten är förknippad med både lättnad och sorg och anhörigvårdaren kan därmed vara i behov av stöd även efter förlusten. Sjuksköterskan får här en viktig roll i att kunna identifiera vilket stöd anhörigvårdaren är i behov av både under och efter vårdtiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Eriksson, Sandra
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Måhammar, Sofie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Faktorer som har betydelse i mötet med patienter med fibromyalgi: En systematisk litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 186.
    Erlandsson, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Hoffsten, Jacob
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Isaksson, Alexandra
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Kvinnors upplevelser av anorexia nervosa: En systematisk litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Anorexia Nervosa (AN) is a complex condition with high mortality. AN has increased within the last fifty years and it’s associated with considerable suffering.

    Aim: To describe women’s experiences of AN.

    Method: This study was made as a systematic literature review. Articles were searched in Chinal, PubMed and PsycINFO. Eleven articles were used. Analysis and interpretation were inspired by qualitative content analysis. Eriksson’s nursing theory was used as background in the discussion.

    Results: We synthesized the findings into five categories; Experiences of negative self-image. Experiences of control needs and the lack of control. AN was seen as a tool. Experiences of being detached from and at the same time influenced by the environment. Experiences of AN as part of the identity and to continue a destructive behavior.

    Conclusions: Lack of control is significant for women’s experience of AN, this must be acknowledged by caregivers when meeting women with AN in a nursing context.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 187.
    Erlingsson, Christen
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Academic writing and publishing issues: A seminar to support postgraduate nursing students’ endeavours to publish in international journals2010Ingår i: Japanese Journal of Nursing Research, ISSN 0022-8370, Vol. 43, nr 1, s. 49-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 188.
    Erlingsson, Christen
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Connecting forensic nursing and families: Challenges in developing a new area of family nursing research2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 189.
    Erlingsson, Christen
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    En överblick av forensisk omvårdnad på Linnéuniversitet2010Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 190.
    Erlingsson, Christen
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Evil and elder abuse: intersections of Paul Ricoeur's and Simone Weil's perspectives on evil with one abused older woman's narrative2011Ingår i: Nursing Philosophy, ISSN 1466-7681, E-ISSN 1466-769X, Vol. 12, nr 4, s. 248-261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Doing violence and evil always indirectly or directly leads to making someone else suffer. Such is the dialogical structure of evil and it seems to be the dialogical structure of elder abuse as well. There is a perturbing sameness between definitions of evil and definitions of elder abuse. It is hard at times to see how or if there is any line of demarcation between the subjects. Two modern-day philosophers, Paul Ricoeur and Simone Weil have delved particularly into the concept of evil. The symbolism Ricoeur analyses in depth is that of defilement, sin, and guilt and the concept of the servile will. Integral in Weil's description of evil are the concepts of suffering and the special situation of extreme suffering, termed affliction. Grounded in the writings of Ricoeur and Weil, this paper is a series of reflections on the intersection of evil and elder abuse as exemplified in the narrative of an abused older woman. This woman provided around the clock care at home for her husband who had vascular dementia. She was also abused by her husband. This was witnessed by both family and others but no one intervened. In her narrative there were indications of defilement, sin, guilt, and true affliction as a servile will. This paper illuminates the evil of elder abuse that is harm and suffering, and the challenge of untangling issues of blame, free will, responsibility, and self-determinism. When engaging with abused, older persons it can be worthwhile for nurses to enter the encounter with non-judgemental compassion founded on the human to human connection and recognition of our mutual fallibility and potential for evil that is part of our human fragility.

  • 191.
    Erlingsson, Christen
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Äldre anhörigvårdares hälsa: Vårdandet i ett kraftfält av föreställningar2012Ingår i: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, & B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, s. 129-140Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 192.
    Erlingsson, Christen
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Lynch, Virginia
    Forensic Nursing has arrived in Sweden! Linnaeus University breaks new ground with Master’s course in Forensic Nursing2010Ingår i: On the Edge, Newsletter of the International Association of Forensic Nurses, Vol. 16, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 193.
    Erlingsson, Christen
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Anhörigvårdares hälsa2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 194.
    Erlingsson, Christen
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Family Caregivers’ Health in connection with providing care2012Ingår i: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 22, nr 5, s. 640-655Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our aim was to investigate connections between Swedish family caregivers’ health and providing care for an ill relative by conducting a systematic search and synthesis of previous research. We analyzed 31 articles using first qualitative content analysis then hermeneutic analysis. Analysis resulted in three derived themes—sliding sideways into caregiving, caregiving in reciprocity, and caregiving in disintegration—and a main interpretation and conceptual model of Swedish family caregivers’ health—caregiving in a sphere of beliefs. Results indicated that Swedish family caregivers’ beliefs, experiences of reciprocity, or nonsupport, together with quality of interpersonal relationships and feelings of responsibility and guilt, have a profound impact on their health. These results point to the value and importance of nurses gaining an understanding of family caregivers’ beliefs and experiences of reciprocity or nonsupport to effectively promote family caregivers’ health.

  • 195.
    Erlingsson, Christen
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Mitsu, Ono
    Hiroshima University, Japan.
    Sasaki, Akiko
    Tokyo Medical and Dental University, Japan.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University.
    An international collaborative study comparing Swedish and Japanese nurses’ reactions to elder abuse.2012Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 68, nr 1, s. 56-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. This paper reports an analysis of aggregated data from two national studies on Swedish community-based nurses’ and Japanese Public Health Nurses’ responses to hypothetical elder abuse cases.

    Background. Elder abuse is an under-researched area despite being globally recognized as a serious and escalating problem. Yet research, adding needed sociocultural perspectives to current knowledge has been limited.

    Methods. Eighty-one community-based nurses in Sweden and 124 Public Health Nurses in Japan responded to a questionnaire based on three hypothetical elder abuse cases. Swedish and Japanese results (data collection 2006–2007) were combined and the aggregated data were analysed using manifest and qualitative content analyses.

    Results. Nurses’ response patterns in the aggregated data were similar across all three hypothetical cases and within themes Awareness, Assessment and Intervention. However, there were also noteworthy differences between Swedish and Japanese responses, e.g. Swedish responses were generally practical, action oriented and involved increased levels of suspicion and personal intervention to achieve increased control; whereas Japanese responses concerned better understanding that involved the family members and their situation, focusing on interventions grounded in collaboration.

    Conclusion. Despite cultural differences, responses of Swedish and Japanese nurses were very similar which points to a global ‘humanness’ of the problem of, and nurses’ responses to, elder abuse. Results endorse the value of international collaborations that give information and inspiration to nursing colleagues across cultural boundaries. Results also give hope that global tools for elder abuse assessment and intervention can be developed.

  • 196.
    Erlingsson, Simon
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Sternerfors, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Faktorer som associeras med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning: - En systematisk litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Homosexualitet har bevittnats länge genom historien. Patienter med homosexuell läggning kan vårdpersonal och vårdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvård, vilket strider mot svensk lag.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som är associerade med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning.

    Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna är etiskt granskade och har även kvalitetsgranskats utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).

    Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning. Faktorerna påverkar både positivt och negativt på attityderna. Faktorerna identifierades under fem teman: Ålder och kön, Bekantskap, Exponering, Utbildning och kunskap samt Religion, kultur och trosföreställningar.

    Slutsats: Mer utbildning och information till vårdpersonal och vårdstudenter, för att medvetengöra dessa faktorer som påverkar attityderna och på så sätt undvika att diskriminera dessa patienter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Fager, Emelié
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Krasniqi, Xhenita
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    När omvårdnaden brister: En studie om faktorer som kan resultera i vårdfel, hur sjuksköterskan upplever vårdfel samt vilket stöd hon kan förvänta sig vid vårdfel 2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Fagerholm, Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Karlsson, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Att leva med multipel skleros: En systematisk litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar den vita substansen i delar av det centrala nervsystemet. Typiskt för MS är att den går i skov och är oförutsägbar. Prognosen är mycket individuell och svår att förutse på grund av dess skiftande sjukdomsförlopp. MS är den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos yngre vuxna.

    Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med MS.

    Metod: Systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt arbetssätt.

    Resultat: Genomgående i resultatet återkommer det att oförutsägbarheten som är förenad med MS samt den MS-relaterade tröttheten är stora faktorer som påverkar patienternas upplevelser av MS. Upplevelsen av att leva med MS är väldigt individuell. Att behålla sin integritet och självständighet upplevdes som viktigt. En oro fanns till exempel för eventuella framtida funktionsnedsättningar samt för att bli en börda för familjen. MS innebar även upplevelser av många svåra känslor.

    Slutsats: MS är en mycket individuell sjukdom som präglas av dess oförutsägbarhet och vården bör därför vara individanpassad. Genom ökad kunskap om MS kunde patienten bättre hantera sjukdomen. Sjuksköterskan har en betydande roll i bemötandet och vården av patienten genom till exempel stöttning och uppmuntran.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 199.
    Falk, Peter
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Persson, Tobias
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Upplevelse av att amputera en kroppsdel2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 200.
    Fast, Li
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Steffensen, Li
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Allmänsjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med självskadebeteende: Behovet av vidareutbildning inom den somatiska vården2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 151 - 200 av 715
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf