lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 474
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Hauguth, Sara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Thomsson, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Jag ser att du är arg, men det är inte okej att kasta!": En kvalitativ studie som belyser förskollärares syn på och tillämpning av intoning i kontakt med barn i förskolan.2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att lyfta hur förskollärare ser på och tillämpar intoning i kontakt med barn i förskolan. Det är en kvalitativ studie vilken grundar sig i viljan att öka förståelse för barns behov av trygghet samt en god anknytning till vuxna för att ha förutsättning att lära. Studiens syfte formuleras till två frågeställningar vilka är vad förskollärare har för syn på intoning och hur de tillämpar intoning i kontakt med barn i förskolan. För att skapa möjligheter för förskollärarna att dela sina upplevelser, ges intervjuer med frågor och fallbeskrivningar som grundar sig i ett fenomenologiskt perspektiv.

    Studiens resultat visar att förskollärare har förståelse för intoningens positiva verkan i relationer mellan barn och vuxna samt att det tillämpas i förskolan. Vidare framkommer det också att avledning är en metod som används för att skapa trygghet för barn vilket i större omfattning ses som negativt i aktuell forskning. Förskollärare uttrycker att de skulle se det som gynnsamt med stöd i mötet med barn i förskolan för att på bästa möjliga sätt möta deras känslor. Studien leder således till förslag om vidare forskning inom ämnet likväl som önskan om att rektorer ser vikten av fortbildning inom anknytning, exempelvis genom interventionen Trygghetscirkeln, för att skapa trygghet för både barn men även förskollärare.

  • 152.
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Beröring i förskolan – omsorg eller fara?2019Ingår i: Resultatdialog 2019. / [ed] Vetenskapsrådet, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2019, s. 42-45Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 153.
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    För och mot könskvoteringen till förskollärarutbildningen: Argument i tidskriften Förskolan 1970-19812018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 1-2, s. 127-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöks de diskussioner som fördes i den fackliga tidskriften Förskolan för och mot det kvoteringsförfarande som användes för att ge fördelar till manliga sökanden till den svenska förskollärarutbildningen 1971-1980. Forskningsfrågorna är följande: Vilka argument anfördes i diskussionerna? På vilket sätt kan dessa argument sägas utmana eller reproducera den ojämlika relationen mellan kvinnor och män? Tidskriften i sin helhet har granskats och analyserats med avseende på argument oavsett om uttalandet kommer från förbundsledningen, en insändarskribent, någon som intervjuas i ett reportage. Argumenten för kvoteringsförfarandet är: För att uppnå högre värden, Kompensation för mäns frånvaro samt Män är bättre förskollärare än kvinnor. Argumenten mot förfarandet är: Könskvoteringen befäster förlegat tänkande och Män och kvinnor ska komma in på lika villkor. Endast ettav samtliga argument utmanar den ojämlika relationen mellan kvinnor och män. Det är: Män och kvinnor ska komma in på lika villkor, vilket innebär att en kvinnlig kvalificerad sökande inte ska behöva stå tillbaka för en mindre kvalificerad man.

  • 154.
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ‘They only see their own child’: An interview study of preschool teachers’ perceptions about parents2019Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 189, nr 11, s. 1776-1785Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study is to investigate how preschool teachers see their interaction with the home. The empirical material consists of semi-structured interviews with 30 qualified preschool teachers working in Swedish preschools. The informants describe how they promote cooperation and prevent conflict by clarifying that parents’ comments are welcome. They also try to grant parents’ requests regarding their own children; however, the informants also speak about parents having views about what should happen with the whole group and how the teachers should carry out their job, such as parents telling the preschool teachers whether they should hold their activities indoors or outdoors. Highly educated and well-off parents can express comments and demands in a way as if they want to decide how the work in the preschool is planned and carried out. A contrasting challenge is when parents with a non-Swedish background have language difficulties that can hinder cooperation.

  • 155.
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    'Today the parents are chasing us!': Teacher's experiences of parental involvement.2019Ingår i: Paper presentation at Conference for Gender Studies (G19), University of Gothenburg Sweden, 7-9 October 2019., 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 156.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Johansson, Caroline
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Touch in preschool - care or risk?: Paperpresentation.2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 157.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Åberg, Magnus
    Karlstad university.
    Fussy girls and chattering women: The construct and subordination of femininity in preschool teacher training2018Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 188, nr 2, s. 220-230Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, as in Western countries generally, most preschool teachers are women. This fact sometimes leads to the assumption that preschools are “feminine”, and that this might be bad for boys. We challenge this assumption. Using a gender critical approach we have studied preschool student teachers. “Femininity” might be used as a rhetorical and demeaning stereotype by them. Women and femininity however, are not interchangeable concepts. Failure to acknowledge this can pave the way for subtle sexism against girls and women. Our argument is supported by ethnographic observations and interviews with student teachers. By means of a Foucauldian genealogical analysis we uncover the conditions of possibility for two long-lasting feminine stereotypes. One stereotype argues that young girls should never fuss. The other claims that women are chattering gossipers. Our study shows that these archaic notions persist in Swedish preschool teacher training, despite its long tradition of work for gender equality.

  • 158.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Åberg, Magnus
    Karlstad University, Sweden.
    Principle or dialogue: preschool directors speak about how they handle parents’ suspicions towards men2019Ingår i: Power and Education, ISSN 1757-7438, E-ISSN 1757-7438, Vol. 11, nr 1, s. 85-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Caring for children and teaching the youngest students have a strong historical connection to women and femininity. The few men working within early childhood education and care occupy an ambivalent position. On the one hand, they often receive a positive reception in preschools; on the other, they are also met with mistrust and suspicion. The suspicion often comes from parents, and their views have come to bear increasing importance. Preschool directors who have men on their staff thus have a dilemma to manage: they must listen to parents’ views at the same time as they have a personnel responsibility towards all their employees. The purpose of the present study is to describe and analyse how preschool directors reason about the parental suspicion and concern that male educators can encounter because they are men. The empirical material consists of interviews with 10 preschool directors (five women and five men). The study shows that preschool directors experience that parents want male personnel to refrain from performing certain tasks in the preschool. Some of the directors take a principle-based approach and emphasise that men and women should carry out the same work duties. Other directors maintain a dialogue-based approach, focusing on conducting a dialogue with concerned parents.

  • 159.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Åberg, Magnus
    Karlstads universitet, Sweden.
    Johansson, Caroline
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Fun guy and possible perpetrator: an interview study of how men are positioned within early childhood education and care2019Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 10, nr 2, s. 95-115Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many countries call for more men to be teachers in early childhood education and care (ECEC). In Sweden, the issue has been discussed since the early 1970s, but despite these discussions there is little Swedish research that examines the notions and expectations associated with male teachers. International research has found that perceptions of men in ECEC can be very ambivalent and that physical contact between the male educator and children is a sensitive issue. By focusing on the interaction between educators and children, the purpose of this study is to investigate gender-specific beliefs about male preschool teachers. The empirical material consists of interviews with 50 informants. Of these, 17 are men and 33 are women. The results show that “the fun guy” and “the possible perpetrator” are two gender-specific positions that male informants are subjected to. The article discusses how men take up and resist the two positions, and argues for the need to further challenge gendered stereotypes in preschools.

  • 160.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Åberg, Magnus
    Karlstad university, Sweden.
    Johansson, Caroline
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Too much, too little: Preschool teachers’ perceptions of the boundaries of adequate touching2019Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, Vol. 27, nr 3, s. 485-502Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the present study we focus on physical touch that is judged to be just outside what is considered to be 'normal'. We explore how preschool teachers describe and explain situations where educators give children too much or too little touching. Semi-structured interviews have been conducted with 30 qualified preschool teachers working in Swedish preschools. When the informants talk about situations where educators give children too much touching, the descriptions involve a behaviour that does not lie within the preschool mission, teachers who do not set boundaries, and actions that have disadvantages for the children. On the other hand, situations where educators give children too little touching are described solely with reference to the teacher and that person's fear or cold personality. The results have been interpreted in relation to the discourse of preschool professionalisation and Hochschild's theory of emotional labour.

  • 161.
    Helander, Viktor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att ”checka av” undervisningsinnehåll: Lärare i idrott och hälsas prioritering av innehållet i idrott och hälsa 1 på gymnasiet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare inom kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet ser på de olika områdena i det centrala innehållet i kursplanen och varför vissa områden får mer eller mindre undervisningstid. I denna studie har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare som undervisar i kursen idrott och hälsa 1. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av Engströms (2010) och Londos (2010) syn på Pierre Bourdieus begrepp habitus. Det som kom fram i dessa intervjuer var att lärarna ansåg att den viktigaste delen i det centrala innehållet främst är ”träningsmetoder och deras effekter” (Skolverket, 2011, s.84). Det som prioriteras ner av lärarna i undervisningen är framförallt friluftslivet, men också de teoretiska delarna i ämnet. Lärares tillvägagångssätt för att undvika att undervisa i och betygsätta dessa områden är antingen att lägga ihop området med något annat, alltså ”checka av” det genom att hela området läggs samman med friluftsdagen, eller att helt enkelt bortse från hela området. Lärarnas habitus kan påverka vilka områden de tycker är mer relevanta att undervisa om och detta kan leda till att vissa områden får mindre undervisningstid.

  • 162.
    Helge, Annie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Karlsson, Madeleine
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”Barn vill ju röra på sig, det spritter ju i kroppen liksom”: En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av arbetet med fysisk aktivitet i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie är syftet att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares beskrivningar av arbetet med fysisk aktivitet i förskolan utifrån läroplanens intentioner. Tillhörande frågeställningar tar upp på vilket sätt förskollärare beskriver att de genomför arbetet med fysisk aktivitet samt vilka möjligheter och hinder förskollärarna beskriver som påverkansfaktorer i arbetet med fysisk aktivitet. Denna kvalitativa studie utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor. Det resultat som framkommer i studien är att förskollärarna främst genomför fysisk aktivitet spontant eller använder fysisk aktivitet som ett medel i arbetet med andra mål i läroplanen. Fysisk aktivitet tycks därmed inte lika ofta vara det centrala målet med en aktivitet. Ytterligare visar resultatet att förskollärarna är medvetna om att de har ett ansvar att arbeta med fysisk aktivitet i förskolan då det står i förskolans läroplan. Ändå verkar fysisk aktivitet vara ett ämne som inte i så stor utsträckning planeras för i verksamheten och är något deltagande förskollärare är eniga om att de behöver planera mer för. Vidare framkommer det att utemiljön, tillgång till material, kompetensutveckling, vikarier och studenter ses som möjligheter i arbetet med fysisk aktivitet. Resultatet visar även att ytorna inomhus, personalen och läroplanens skrivning om fysisk aktivitet istället ses som hinder och upplevs som begränsningar i arbetet med fysisk aktivitet.

  • 163.
    Henriksson, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser: en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis treats the assessment of student teachers’ professional skills within the school-based section of Swedish teacher education, more specifically the school visits organized by the university. School visits ordinarily consist of an observed lesson, followed by a post-observation conference. School-based teacher education is regarded as a specific educational element, where the education is transferred to the organisation of professional teachers who educate the student teacher. However, there is a lack of direct research about what happens to the assessment of the student teacher’s proficiency when the assessment system of the education is applied outside the university domain. Research shows that there is tension regarding the view of professional skills between players in teacher education and school organisations, and uncertainties regarding the mandate to develop the student teacher’s professional skills. From a political perspective the school visit is perceived as a guarantee for the fulfilment of the increasing demands for equal and legally secure assessments. The aim of this thesis has therefore been to enhance the understanding of the function of assessment within school-based teacher education. The interactive assessment process of the post-observation conference has been in focus and studied through video observations and interviews. The study assumes multiple theoretical perspectives; a new institutional perspective, Goffman’s interactionist perspective and a professional theoretical perspective. The result shows that simultaneous and conflicting assessment logics guide the assessment task, creating protective and defensive interaction patterns to establish a loyal consensus between conference participants. The situation needs to be played down. The interactive patterns of the conference counteract the institutional logics of the visit, making access to information selective and limited. Judgements and feedback become invisible and the aim of the assessment process is unclear. The controlling purpose of the process, and partly also the formative purpose, is impaired. However, in the execution of assessment itself, assessment logics collaborate with interaction patterns, displaying a secondary adaptation to the situation. This collaboration contributes to a reasonable and legitimate manner of executing the assessment process, assigning meaning to the school visit.

  • 164.
    Hera Culda, Lucia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "...life had been lived": Gender performance and woman objectification in Arundhati Roy's The God of Small Things2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay investigates women’s situation at home and in society, in Arundhati Roy’s The God of Small Things, from a gender performance perspective. The essay also explores the pedagogical implications of using the novel in the EFL classroom. The gender performance perspective is explored through the analysis of three female characters, Ammu, Mammachi and Baby Kochamma, whose lives reflect women’s struggle to escape traditional caste values, patriarchy and colonial power. The pedagogical perspective focuses on existing trends in literature and language teaching and the possibilities that postcolonial literary texts have to offer in the EFL classroom.

     

  • 165.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Konsten att få tänk på pränt2018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I modulens inledande del beskrivs elevens skrivutveckling genom olika faser, från pseudo-skrivning till ortografisk-morfemisk skrivning. Två strategier för skrivandet diskuteras – den direkta (ortografiska) och den indirekta (fonologiska).

    Syftet med att lyfta olika komponenter av skrivandet är att ge fördjupad kunskap om elevens skrivprocess och väcka tankar om hur motivation, idéskapande, inkodning och textbyggande utgör delar av skrivundervisningen. 

    I undervisningsaktiviteten kan ni på ett lekfullt sätt arbeta med skiljetecken på olika nivåer genom att låta eleverna formulera gåtor om sig själva.

  • 166.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Språkutvecklande aktiviteter: – en idébank2018Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I fritidshemmets verksamhet finns det stora möjligheter för dig som pedagog att konkretisera och arbeta med elevernas språkutveckling på olika sätt. I den här boken får du tips på språkutvecklande och planerade aktiviteter som går att genomföra i den dagliga fritidsverksamheten.

  • 167.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Förskoleklassens didaktik: Möjligheter och utmaningar2019 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 168.
    Hildingsson, Ingela
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lindström, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Omsorgsarbete i förskolan: En kvalitativ studie av förskollärares uppfattningar om innebörden av omsorg i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på omsorgens betydelse i förskolan och hur det beskrivs att den tar sig uttryck i förskollärares arbete ur ett historiskt och nutidsperspektiv. Mer konkret kommer studien ägna sig åt att undersöka följande frågeställningar: Vad innebär omsorg för erfarna förskollärare? Hur har omsorgen förändrats över tid utifrån dessa förskollärares perspektiv? Metoden som användes för datainsamling är semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som har arbetat under många år i yrket. Vi intervjuar varje respondent enskilt för att kunna studera den enskilda förskollärarens uppfattning om omsorg i förskolan. Omsorgsetiken är en viktigt teoretisk infallsvinkel i studien och utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att förskollärarna anser att omsorgen har förändrats under deras verksamma tid. De anser att det förr fanns mer tid för omsorgsarbete samt en dikotomi mellan omsorg och lärande. Denna dikotomi har upphört samt att omsorg och lärande nu sammankopplas. Detta innebär att utrymmet för omsorg anses ha minskat och att lärandet har tagit över då det ska vara en högre status i förskolan. Förskollärare ansåg också att omsorg handlar framförallt om trygghet för barnen, föräldrarna och pedagogerna. När förskollärarna började arbeta i förskolan i början på 1990 - talet hade de mer tid för barnen vilket framkommer både i empirin samt historiken. Förskollärarna uttrycker också en förhoppning om att omsorgens betydelse kommer att stärkas då de anser att omsorg är den viktigaste delen i förskolans verksamhet samt att den ligger till grund för barnens utveckling och lärande.

  • 169.
    Hofslundsengen, Hilde
    et al.
    Western Norway University of Applied Sciences, Norway.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Mellgren, Elisabeth
    University of Gothenburg, Sweden.
    Heilä-Ylikallio, Ria
    Åbo Akademi University, Finland.
    Hagtvet, Bente E.
    University of Oslo, Norway.
    Upptäckande skrivning: metaspråkliga samtal och arbete med upptäckande skrivande i förskolan2019Ingår i: Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv / [ed] Martina Norling & Maria Magnusson, Stockholm: Liber, 2019, , s. 180s. 156-167Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 170.
    Hofslundsengen, Hilde
    et al.
    Western Norway University of Applies Sciences, Norway.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Svensson, Ann-Katrin
    Åbo Akademi University, Finland.
    Jusslin, Sofia
    Åbo Akademi University, Finland.
    Mellgren, Elisabeth
    University of Gothenburg, Sweden.
    Hagtvet, Bente E.
    University of Oslo, Norway.
    Heilä-Ylikallio, Ria
    Åbo Akademi University, Finland.
    The literacy environment of preschool classrooms in three Nordic countries: challenges in a multilingual and digital society2020Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 190, nr 3, s. 414-427Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates the physical literacy environment of preschools in three Nordic countries. The environments were assessed using an observation protocol in a total of 131 classrooms with children aged between one and seven in Sweden, Norway and Finland. The results showed that children’s books were common and accessible in all three countries. Half of the preschools had a writing centre, and digital devices were available in less than half of them. Multilingual children were present in 82% of the classrooms, but texts and books in the multilingual children’s first languages were rare. Taken together, the results suggest that children’s books were the main gateway to literacy in these preschools, while artefacts supporting writing skills and digital literacy were less common. The findings indicate that the physical environment in these preschools did not reflect the ongoing societal changes towards increased multimodal literacy.

  • 171.
    Holm, Rebecca
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Bengtsson, Emmeli
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fritidslärarens didaktiska arbetssätt för ökad fysisk aktivitet på rasten2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att synliggöra fritidslärarens arbetssätt och didaktiska metoder för att genom rastverksamhet främja mellanstadieelevers fysiska aktivitet. I undersökningen läggs särskild vikt vid hur genusperspektivet kan beaktas i det här sammanhanget. För att undersöka det valda området har en kvalitativ intervjustudie genomförts med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats för att få fram fritidslärarnas uppfattningar. För studien har totalt fem behöriga fritidslärare från tre olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna för studien bar på en medvetenhet kring den minskade mängden av daglig fysisk aktivitet hos barn. Resultatet visar även att det hos lärarna fanns en vilja att med rastverksamheten bidra till att eleverna rör sig mer. Men trots det visar det sig i resultatet att lärarna inte arbetade med den fysiska aktiviteten som främsta huvudområde i rastverksamheten. Studies resultat bidrar med olika didaktiska metoder och strategier för att öka mellanstadieelevers mängd av fysisk aktivitet hos båda könen. Metoder som bland annat nämndes var erbjudande av olika materiel, aktiviteter med utmanande svårighetsnivåer, veckoscheman för kommande veckas aktiviteter och samtal med eleverna för att uppmärksamma elevernas önskemål i rastverksamheten. Resultatet visar även att en lärares involvering i form av styrd aktivitet med fysisk rörelse bidrar till en jämnare fördelning av kön i deltagarantalet samt att lärarens närvaro bidrar till att könsstereotypiska mönster i val av lek och aktivitet bryts.

  • 172.
    Holmberg, Kristina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lagergren, Anniqa
    Halmstad university, Sweden.
    Diskursiv kamp kring barn och digital teknik2019Ingår i: Lek och lärande med digitala verktyg i nordiska förskolor: Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015-2019. / [ed] Kristina Holmberg, Anniqa Lagergren, Torfi Hjartarson, Elin Bøen, Copenhagen: Nordisk Ministerråd, 2019, s. 95-108Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 173.
    Holmberg, Kristina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lagergren, Anniqa
    Halmstad University.
    The DILE Project: Children's Joy of Knowledge in Digital Learning Challenged by The Power of Parents2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 174.
    Holmberg, Kristina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lagergren, AnniqaHalmstad university, Sweden.Hjartarson, TorfiIsland University, Island.Bøen, ElinUniversity of South-Eastern Norway, Norway.
    Lek och lärande med digitala verktyg i nordiska förskolor: Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015-20192019Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I boken "Lek och lärande med digitala aktiviteter i nordiska förskolor" kommer läsaren nära det som händer när barn och förskollärare möter den digitala teknologin. Författarna har under flera år följt utvecklingen i Norden och med den här boken delar de med sig av sina erfarenheter. Det är engagerande beskrivningar som synliggör de digitala verktygens möjligheter i arbetet med digitala kompetenser i förskolan. Genomgående med ett perspektiv på barn som aktörer och kunskapsproducenter, men också utifrån ett genuint intresse för att skapa goda förutsättningar för alla barn oavsett bakgrund. Med andra ord ger boken viktiga insikter för alla som är nyfikna på hur barns lärande och digital teknik med enkla medel kan knytas samman.

  • 175.
    Holmlund, Christian
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Normer, vanor och musikinstrument: En jämförande studie av högstadieelevers attityder till musikinstrument i ett genusperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Normer, vanor och musikinstrument är en jämförande studie som syftar att undersöka högstadieelevers instrumentpreferenser ur ett genusperspektiv i och utanför skolan samt musiklärares resonemang kring genusmedvetenhet och normer gällande val av musik-instrument. Studien tar avstamp i styrdokument och tidigare forskning kring musik i ett genusperspektiv. Metoden i studien består av enkätundersökningar riktade till elever och lärare i två högstadieskolor som svarat på frågor angående val av musikinstrument samt musikinstrument i ett genusperspektiv. Resultatet visade att flera av de musik-instrument som studerats i tidigare forskning fortfarande har samma stereotyper kring genus, men resultatet indikerade även att flera instrument har eller är på väg att få en neutralare könskodning. Studien visade också att såväl elever som lärare har en med-vetenhet kring genus och att en märkbar del av dem står fast vid att genus inte skall vara ett hinder vid val av instrument. Slutsatsen av studien var att lärarens aktivitet angående genus i musikundervisningen samt förebilder som spelar instrument med normbrytande könskodning spelar en avgörande roll kring musikämnets framtida jämställdhet.

  • 176.
    Hovdegård, Angelica
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Thoresson, Anton
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster på fritidshemmet.: En studie om elevers fria lek ur barns perspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka könsmönster som synliggörs i elevers samtal om fria lekar och kamratrelationer på fritidshemmet. Vår studie följer den socialkonstruktionistiska teorin som menar att könsmönster och normer är konstruerade genom sociala konstruktioner. Av den tidigare forskning som finns kring könsmönster och kamratrelationer utgår forskare till övergripande del från barnperspektiv. Barns sätt att se på världen är intressant och viktig att ta i beaktning, därför kommer denna studien utgå från barns perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och baseras på kvalitativa data där elevers samtal om ämnet redogör för vilka lekar som anses könsstereotypiska, när elever är könsöverskridande i lekar och vilka lekar som är utan könsgränser.

  • 177.
    Hrnjez, Anna Dragana
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    En lärares identitet och berättelser: En autoetnografisk studie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att ge en fördjupad insikt i mitt arbete som lärare och se hur tidigare minnen, upplevelser, händelser och sociala relationer har påverkat och format mig till den läraren som jag idag är. Uppsatsen är en autoetnografisk studie. För att svara på syftet har jag skrivit en livsberättelse med vilken jag tolkar hur minnen, erfarenheter och sociala relationer i det förflutna har format mitt lärarskap och hur jag använder minnena idag. Jag använder mig av den narrativa och autoetnografiska metoden, för att få en förklaring till varför jag är den jag är, vad jag har påverkats av utifrån samt det jag varit med om och upplevt. Det är flera olika sammansatta berättelser som jag har tolkat.

    Min undersökning har gett mig en möjlighet att få en djupare förståelse av mig som person, att förstå vad som har format mig till den jag är idag. Att tolka och förstå min identitet och de berättelser som den består av har varit komplext. Samtidigt som det inte finns något direkt svar på vad som format mig till den läraren som jag är, är det en process som är föränderlig över tid. Jag har identifierat mig med de värden, kunskaper och erfarenheter som jag varit med om och som har kopplingar till min barndom och uppväxt.

  • 178.
    Hult, Gabrielle
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Framställningarna av skrivstrategier och skrivprocesser i läroböcker för ämnet svenska i årskurs nio2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks framställningarna av skrivstrategier i fyra läroböcker för årskurs nio. Frågeställningen tar utgångspunkt i centralt innehåll i kursplanen för svenska, i begreppet skrivstrategier. Syftet är att undersöka hur forskning om skrivande konkretiseras i läroböckerna, det vill säga om och hur framställningarna kan anses ha vetenskaplig grund. För att söka ytterligare perspektiv på skrivande i samband med lärande har neurodidaktiska aspekter kopplats till skrivprocessteorins centrala syn på skrivandet som problemlösning. Metoden för undersökningen är närläsning. I analysen jämförs resultatet med teorier om skrivprocesser, neurodidaktik och forskning om skrivstrategier. Studien visar att framställningarna av skrivstrategier i de flesta fall är godtyckliga genom att det saknas en tydlig och enhetlig syn på skrivprocessen som går i linje med aktuell forskning. Risken finns att elever inte får med sig så många strategier för skrivande, eftersom det saknas en begreppsvärld och struktur för detta i många av framställningarna. Forskare har belyst skrivandets individualitet, men läroböckerna förmedlar, med få undantag, endast ett sätt att skriva och utan metaperspektiv som belyser att det finns flera sätt att komponera en text. Detta kan leda till problem för elever som inte passar in i läroböckernas skrivnorm.

  • 179.
    Humlesol, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Den digitala verktygslådan: En studie av två bildlärares uppfattningar kring elevers digitala kompetens och användning av digitala verktyg i bildundervisning.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka två bildlärares (verksamma på gymnasiet) uppfattningar kring elevers digitala kompetens och användningen av digitala verktyg i bildundervisningen. Studien innefattar två muntliga, semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Studien visar att digitala verktyg är väl implementerade i de flesta delar av undervisningen. Eleverna får sin digitala kompetens genom att tillhöra lärarnas kulturella gemenskaper och bygger upp digital kompetens under sina år på gymnasiet. Lärarna har ett politiskt och ett pedagogiskt synsätt på digitala verktyg i bildundervisningen. Aspekter som att eleverna ska vara attraktiva på arbetsmarknaden, att digitala verktyg hjälper till att minska ojämlikhet och att arbetsprocessen effektiviseras visar sig i resultatet. Studien visar att det digitala verktyg ses som mestadels positiva för elevernas lärprocesser men det finns en oro för framtida, okända konsekvenser på elevernas lärprocesser då digitala verktyg tar över alltmer i undervisningen.

  • 180.
    Håkansson, Jan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att leda lärande som förskolechef - pedagogiska möjligheter och utmaningar2018Ingår i: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Krantz, Joakim & Sundberg, Daniel, Kalmar, Växjö: Linnaeus University Press, 2018, s. 233-258Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 181.
    Håkansson, Jan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Leadership for learning in the preschool: preschool managers’ perspectives on strategies and actions in the systematic quality work2019Ingår i: Educational Management Administration & Leadership, ISSN 1741-1432, E-ISSN 1741-1440, Vol. 47, nr 2, s. 241-258Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents the results of a qualitative study with the aim of contributing to an under- standing of preschool managers’ leadership in systematic quality work in a Swedish context. In line with the Education Act and the preschool curriculum, systematic quality work is compulsory in all Swedish preschools. This consists of several steps, including data collection, documentation and self-evaluation for the purpose of professional development and quality improvement. With the aid of interviews, preschool managers’ perspectives on leadership actions, with an emphasis on a leadership for learning, have been analysed in relation to local conditions and previous research. The results show that preschool managers balance the demands for loyalty to the municipality’s quality system’s requirements with their own preschool’s independence in the systematic quality work. In different ways they emphasise the organisational, content-related and methodological aspects of their long-term strategies, but also use relational and organisational leadership actions and feedback to show how they expect the staff to carry out their work with the children and collaborate with colleagues. The preschool’s conditions, such as the staff’s education levels, affect how the systematic quality work is organised and led. The importance of preschool managers’ professional knowledge – a content-related dimension – is discussed in relation to previous research on the concept of leadership for learning. One of the study’s conclusions is that the preschool’s leadership emphasis on organisational solutions could impede the preschool’s quality development. 

  • 182.
    Håkansson, Jan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Resultatanalyser på vetenskaplig grund - men vilken?2018Ingår i: Att leda skolor med stöd i forskning: Exempel, analyser och utmaningar / [ed] Rönnström, Niclas & Johansson, Olof, Stockholm: Natur och kultur, 2018, s. 191-231Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 183.
    Håkansson, Jan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Utmärkt ledarskap i skolan: Forskning om att leda för elevers måluppfyllelse2018 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Runt om i världen har ett nytt fjärde generationens paradigmkring skolförbättring gett forskningsresultat medstor potential för ökad måluppfyllelse. Vissa avtryck börjar nu ta form i svenska skolor, men ännu har inga större resultatförbättringar märkts. Så hur väl håller internationellt etablerade modeller som Timperleys för kollegialt lärande, eller andra metoder för utveckling av undervisningen?

    I boken Utmärkt ledarskap i skolan får vi en sammanfattning av vad den senaste internationella skolförbättringsforskningen säger om attleda utvecklingen av undervisning och lärande. Utifrån inblickar i svenska skolor uppmärksammas såväl möjligheter som fallgropar i utvecklingsarbetets olika faser.

    Genom att belysa ett hållbart ledarskap i skolan får vi de nycklar vi behöver för systematiska och långsiktiga förbättringar med fokus på elevernas lärande. I Utmärkt ledarskap i skolan får du som skolledare, förstelärare och lärare kompetensutveckling och handledning i ditt dagliga pedagogiska ledarskapsarbete.

  • 184.
    Höstfält, Gabriella
    et al.
    Stockholm university.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    The Recontextualisation of Policy Messages: The Local Authority as a Policy Actor2018Ingår i: Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, s. 67-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    What is significant is that the curriculum is always linked to institutional decision-making. Any such discussion must continually address multiple and interconnected issues: what subject matter is to be taught; what content should be selected; why this subject matter should be taught and this content selected; how it should be taught; for whom it should be useful; and whose knowledge it represents. Today, these questions are crucial as we face social, political and cultural changes that challenge ideas about educating citizens for new futures as well as ideas regarding the very core processes of teaching and learning.

  • 185.
    Isaksson, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gustafsson, Nadia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Men vad menar vi med en trygg omsorg egentligen?": Förskollärares strategier för att skapa trygghet i en pressad verksamhet2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är med den här uppsatsen är att undersöka vilka strategier som förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygghet i en pressad verksamhet. I dagens samhälle står förskolan inför många utmaningar såsom brist på utbildad personal, lokaler som inte är anpassade till verksamhetens behov och en begränsad ekonomi. Samtidigt som förskollärare upplever att deras uppdrag blir allt större upplever de också att barngruppernas storlek ökar. Många förskollärare menar att detta påverkar deras arbete i verksamheten. Därför undersökte uppsatsen vilka strategier förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygga relationer till barn och barnen emellan, samt hur förskollärare organiserar verksamheten för att skapa en social trygghet. För att undersöka detta har en digital enkät skickats ut och fyra intervjuer genomförts. I resultatet framkom det att de vanligaste strategierna var att dela upp barngruppen i mindre grupper, att inkludera barnen i arbetet med trygghet och att skapa tydliga rutiner för barnen i verksamheten.

  • 186.
    Ivarsson, Nina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sand, Ellen
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Vi försöker verkligen peppa dem med språket": En intervjustudie som undersöker flerspråkiga barns språkutveckling i flerspråkiga förskolemiljöer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskolor i Sverige får allt fler flerspråkiga barn i verksamheten. I förskolans läroplan står det att förskolans uppdrag är att stimulera barns språkutveckling, i såväl svenska som i modersmålen. Vi har därför valt att undersöka hur förskolor arbetar med språkutveckling där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska. Vårt syfte med studien är att, utifrån sociokulturella begrepp och ramfaktorteorin, öka kunskapen om hur förskollärare i flerspråkiga förskolemiljöer arbetar med barns språkutveckling. Syftet konkretiseras med hjälp av tre frågeställningar: vad förskollärare anser är viktigt för att skapa en språkstimulerande lärandemiljö, vad de ser för utmaningar med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling samt hur de stimulerar barns modersmålsutveckling. I studien har vi använt en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare för att samla in empiri. Resultatet av studien visar att det anses viktigt att ha ett öppet klimat där barnen tillåts använda hela sin språkliga repertoar. Det förskollärarna upplever som svårt i arbetet med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling är bristande förståelse i kommunikationen mellan barn och pedagog när de inte delar samma språk. Däremot anser de att modersmålslärare och flerspråkig personal är en stor tillgång för att stödja barnen i språkutvecklingen. I resultatet visar också att förskollärarna upplever att det saknas tydliga strategier och riktlinjer för hur de ska arbeta med modersmålsutveckling för flerspråkiga barn.

  • 187.
    Jadinge, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gör alla uppgifter i boken!: Språkinlärning eller slöseri med tid - hur avgör läraren det?2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien undersöktes en metod för analys och utvärdering av språkläromedelsuppgifter med stöd av språkinlärningsprinciper. Forskningsfrågan var om metoden kunde vara till hjälp för lärare i valet av läromedel för vuxna elever på svenska för invandrare kurs D. Metoden hade i en tidigare studie visat på skillnader i språkinlärningspotentialen hos sydkoreanska läromedel avsedda för engelska som främmande språk på mellanstadienivå. Metoden fokuserade på de uppgifter inläraren förväntades utföra och strävade efter att särskilja analysen och utvärderingen. För utvärderingen användes en sammanställning av tio språkinlärningsprinciper som funnit brett stöd inom tidigare forskning. Utvalda elevuppgifter från fem läromedel undersöktes och resultatet visade att metoden differentierade mellan läromedlens språkinlärningspotential. Resultatet innebar att metoden skulle kunna vara till hjälp för läraren i valet av språkläromedel. Metoden visade sig dock ha begränsningar vad gäller tidsaspekten för olika elevuppgifters genomförande som läraren måste vara medveten om.

  • 188.
    Jaensson, Emma
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sofie, Stjernberg
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Förskollärares specialpedagogiska strategier i mötet med alla barns olikheter: En kvalitativ studie om en likvärdig förskola2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att bidra med kunskap om vilka specialpedagogiska strategier som förskollärarna använder i sitt vardagliga arbete för att bemöta alla barns olikheter. Utifrån syftet har två frågeställningar konkretiserats, vilka strategier använder sig förskollärarna av i sitt arbete med att bemöta alla barns olikheter? Hur arbetar förskollärarna med strategierna till det enskilda barnet samt för hela barngruppen på ett inkluderande sätt? Studien bygger på en kvalitativ metod, där fyra förskollärare har intervjuats för att besvara frågeställningarna. Ämnet är tidsaktuellt då den kommande läroplanen 2019 har ett avsnitt som heter “En likvärdig utbildning” som innebär att alla barn ska ha rätt till en utbildning som är utformad efter alla barns olikheter. Resultatet har analyserats med hjälp av Nilholms perspektiv på specialpedagogik för att få syn på förskollärarnas förhållningssätt. I resultatet framkommer det att förskollärarna arbetar med olika strategier för att bemöta alla barns olikheter. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar övergripande med strategierna inkluderande i hela barngruppen. Barnens olikheter ansågs inte som hinder i verksamheten, trots att det framkom en del strategier för det enskilda barnet.

  • 189.
    Jakobsson, Daniela
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ahlgren, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Alla barn gynnas av TAKK": En kvalitativ studie om hur och varför förskollärare använder TAKK i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på TAKK med särskilt fokus på användning och bakomliggande intentioner. Syftet konkretiseras i två forskningsfrågor som besvaras i studien: “Hur använder förskollärare TAKK?” och “Vilka intentioner ligger bakom förskollärares användning av TAKK?”. Insamlad data analyseras utifrån ett kritiskt specialpedagogiskt perspektiv med de tillhörande teoretiska begreppen identitetspolitik och en skola för alla samt utifrån ett multimodalt perspektiv på kommunikation och lärande. För att få en djupare förståelse för förskollärares perspektiv på TAKK samlas data in med hjälp av både semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fem förskollärare på tre olika förskolor i södra Sverige. Samtliga förskollärare i studien har utbildning inom TAKK och lång erfarenhet av att arbeta med metoden i verksamheten. Det framkommer i analysen att förskollärarna som deltar i studien använder TAKK i de flesta situationerna under dagen på förskolan. Främst i samlingar, sagostunder och mat-situationer men även i den fria leken och i hall-situationer. TAKK används tillsammans med hela barngruppen oavsett om det finns barn i behov av särskilt stöd i gruppen eller inte. Analysen visar också att det finns en inkluderande och multimodal intention bakom förskollärarnas användning av TAKK. Genom att använda TAKK som ett komplement till det verbala språket anser förskollärarna att metoden gynnar den språkliga och sociala utvecklingen samt att användningen av TAKK skapar en känsla av trygghet hos barnen på förskolan. Samtliga förskollärare i studien problematiserar det faktum att TAKK är en specialpedagogisk metod eftersom de själva anser att de använder det som en självklar del i det pedagogiska arbetet med alla barn.

  • 190.
    Jansson, Sofi
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Schjölberg, Jessica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Förskolans utomhusmiljö: En metaanalys av förskollärares beskrivningar av utemiljön och dess pedagogiska betydelse2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med studien är att beskriva förskollärares tal om den pedagogiska betydelsen av förskolans utomhusmiljö. Metoden metaanalys används för att sammanställa tidigare genomförda studentuppsatsers resultat för att identifiera likheter och skillnader. Sökningarna har gjorts i uppsök.se, en nationell databas som omfattar samtliga svenska universitet. I urvalet ingår tio uppsatser, i vilka vi utgått från sådana genomförda de senaste tre åren, som innehöll två eller flera av våra sökord samt där metoden var kvalitativ med intervju som verktyg och med urvalet utbildade förskollärare som respondenter. Studiens frågeställningar behandlar förskolans utemiljö med ambition att undersöka tal om vilket lärande som sker, hur barn erbjuds delaktighet och inflytande samt hur förskolläraren ser på sin pedagogiska roll. De utvalda uppsatserna har kritiskt granskats och deras resultat har analyserats, sammanställts och diskuterats, med barnsperspektiv och barnperspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet i studien visar att förskollärare som helhet visar positiv inställning till vilket lärande som sker i förskolans utomhusmiljö och de beskriver flera aspekter av lärande. Resultatet visar fler likheter än skillnader gällande vilken delaktighet och inflytande barn ges i utemiljön. Flest likheter visar resultatet gällande förskollärarens pedagogiska roll i utemiljön och majoriteten av respondenterna redogör för begrepp som närvarande, medhjälpare och inspiratör. Skillnader i resultatet visar sig i de diskussioner som behandlar delaktighet och inflytande i utomhusmiljön och endast ett fåtal av de granskade uppsatserna talar om begreppen i framåtsträvande och verksamhetsutvecklande syfte

  • 191.
    Jensen, Elin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Eidert, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Att vara en närvarande pedagog": En kvalitativ studie om hur lärande kan främjas genom den fria leken2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan tar tillvara på den fria leken samt deras syn på fri lek och hur det kan kombineras med lärande. Syftet konkretiseras i två forskningsfrågor som besvaras i studien: ”Hur tar pedagogerna tillvara på barnens fria lek för att möjliggöra lärande?” samt ”På vilket sätt anser pedagogerna att den fria leken kan möjliggöra lärande?”. Insamlad data har analyserats utifrån Deweys och Vygotskijs perspektiv på lärande där begreppenlearning by doing, scaffolding och proximala utvecklingszonen är i fokus. För att få en ökad förståelse om pedagogers användning av barnens fria lek samlas data in med hjälp av deltagande observationer samt semistrukturerade intervjuer. I studien deltar fyra pedagoger från en förskola i södra Sverige. Det framkommer i analysen att pedagogerna som deltar i studien ger barnen utrymme för fri lek under stora delar av dagen samt att de tar tillvara på barnens lek vid flera situationer och på olika sätt. Analysen visar också att pedagogernas användning av den fria leken främst handlar om stöttning och vägledning. Pedagogerna beskriver den fria leken som något barnen själva styr över och beskriver att de lär sig mycket om det sociala samspelet när de leker. Samtliga pedagoger beskriver leken som ett sätt för barnen att bearbeta tidigare upplevelser.

  • 192.
    Johannesson, Camilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Barn och stress2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen belyser ämnet barn och stress. Stress är en fysisk och psykisk reaktion orsakad av krav eller press från omgivningen. Barnens värld är en spegelbild av vuxenvärlden och att vuxenstressen har smugit sig in i barnens vardag är känt sedan länge. Även om barns hälsa på många sätt blivit bättre på senare år så ligger den psykiska ohälsan på en oacceptabelt hög nivå. Med anledning av detta har jag valt att göra en enkätundersökning på en och samma skola vid två tillfällen och med 18 års mellanrum. Fritidspedagoger och lärare har svarat på vad de anser stressar barn, hur man jobbar för att undvika stress i skolan och hur man kan lära barn att hantera den stress som de oundvikligen utsätts för i sin vardag. Resultatet av min undersökning är entydigt; att barn idag känner stress råder inga tvivel om. Pedagogerna möter barn med bland annat huvudvärk och koncentrationssvårigheter som de härleder till stress, stress som de tror orsakas av stora barngrupper, för höga eller otydliga krav, tidspress eller känslor av att inte duga eller passa in

  • 193.
    Johansson, Amanda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Vi ska på äventyr!": -ett utvecklingsinriktat arbete med äventyrspedagogik som metod2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet i utvecklingsarbetet är att inspirera fritidshemslärarna till äventyrspedagogik och att eleverna ska uppskatta de utomhusaktiviteter som erbjuds på fritidshemmet. Nulägesanalysen baseras på intervjuer med fritidshemslärare och elever där det visade sig att utomhusaktiviteterna som utfördes kunde utvecklas. Två frågeställningar ligger till grund för arbetet, på vilket sätt kan äventyrspedagogik motivera till mer utomhusvistelse och lärande utifrån ett barns perspektiv och hur kan fritidshemslärarna arbeta med äventyrspedagogik utifrån de förutsättningar som finns. Utvecklingsarbetet pågick i 7 veckor och då utfördes det 4 äventyr samt att det utfördes anteckningar i en loggbok. Den förändring som går att identifiera är att eleverna uppskattade aktiviteterna genom att visa många tummar upp, vara glada och engagerade under aktivitetens gång samt efterfrågan efter fler aktiviteter. Även fritidshemslärarna menar att de vill sträva efter att utföra liknande aktiviteter i framtiden.

  • 194.
    Johansson, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Åberg, Magnus
    Karlstad University.
    A touch of touch: Preschool teacher education students' reflections about physical touch2018Ingår i: Issues in educational research, ISSN 0313-7155, E-ISSN 1837-6290, Vol. 28, nr 4, s. 953-966Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    International research has shown that several countries have adopted a cautious attitude towards physical touch between educators and children. Physical touch in preschool is a sensitive and difficult issue that requires preschool teacher education to address the question in a considerate and thoughtful manner. Nevertheless, the question of how students are prepared for the touch that is part of an educational environment with children has only been investigated to a limited extent. The aim of the present study is therefore to study how students perceive that the question of touch is handled in Swedish preschool teacher education. Data was collected through surveys (N = 204) and through semi-structured interviews with students and graduates in preschool teacher education. The results show that the informants felt that their interests and needs were not met. Instead, they were forced to take their own responsibility for raising the issue. To the extent that discussions about physical contact were addressed in education, it was primarily negative aspects that were raised. The results are discussed, for instance from a gender perspective. The men in the program are more affected by the lack of a clear place for touch in the program.

  • 195.
    Johansson, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Åberg, Magnus
    Karlstad University, Sweden.
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Touch the Children, or Please Don't: Preschool Teachers’ Approach to Touch2020Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ABSTRACT Physical touch between educators and children in preschool settings is a sensitive issue in many countries. The aim of the study is to examine how future and newly graduated preschool teachers relate to touch between preschool teachers and children in the Swedish preschool context. The study was conducted using: 1) a questionnaire study (n = 204) and 2) semi-structured interviews (n = 20). The results illustrate the informants’ desire to combine physical care of children with awareness of and respect for children’s bodily integrity.

  • 196.
    Johansson, Elin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Karlsson, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra hur förskollärare stimulerar barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. De frågeställningar som undersöks i studien är: Vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barn till fysisk aktivitet, vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barns grovmotorik samt vilket samband finns mellan fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med intervju som metod. Två stycken förskollärare som arbetar på samma förskola har intervjuats. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns fysiska aktivitet och utveckling av grovmotorik genom att göra olika didaktiska val. I sina didaktiska val tar förskollärarna bland annat ställning till: När under dagen fysiska och grovmotoriska aktiviteter ska ske, var aktiviteterna ska hållas exempelvis inomhus eller utomhus samt hur man som förskollärare samspelar med barnen under aktiviteterna. De didaktiska valen förskollärarna gör grundas på både yttre och inre faktorer. Exempel på detta är yttre faktorer såsom lokaler, miljö och styrdokument och inre faktorer såsom att se till den enskilde individens lärande och att förmedla fysisk aktivitet på ett roligt vis. Miljön, både dess förutsättningar och begränsningar, ses som den faktor som påverkar förskollärarnas didaktiska val mest. Resultatet visar att samspelet mellan förskollärare och barn och att ha roligt tillsammans är en viktig del i arbetet med att stimulera barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Angående den tredje frågeställningen anser förskollärarna att det finns tydligt samband mellan utövning av fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik, då de anser att det ena stimuleras automatiskt av det andra.

  • 197.
    Johansson, Emilia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Larsson, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Den goda eller ojämlika introduktionen?: En studie om fyra förskolechefers syn på nyexaminerade förskollärares introduktionsperiod2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att synliggöra förskolechefers beskrivningar av nyexaminerade nyanställda förskollärares introduktionsperiod. Detta ville vi göra i relation till förskolans kvalitet som vi anser kan kopplas samman med introduktionsperioden som alla nyanställda förskollärare generellt har rätt till. Eftersom ansvaret för utformningen av introduktionsperioden ligger på förskolechefen intervjuade vi fyra förskolechefer rörande ämnet. Studien utgick ifrån tre frågeställningar. Den första behandlade förskolechefers beskrivningar av introduktionen på förskolan. Detta ansågs av oss vara av vikt eftersom det är deras syn på introduktionen som till stor del påverkar hur den formas. Chefernas syn låg också till grund för studiens andra frågeställning som beaktade fördelar och vilka som gynnas av introduktionsperioden. Den tredje frågeställningen åsyftade att synliggöra vilka nackdelar/svårigheter och hinder som kan finnas för genomförandet. I resultatet framkom att förskolecheferna hanterar introduktionsperioden olika gällande upplägg. Trots att den nyanställde förskolläraren har rätt till introduktionsperiod med mentor under minst ett läsår, enligt Skolverkets föreskrift (2014:44), är det inte alla som ges det. Ändå är samtliga chefer eniga om att det är av hög relevans att den nyanställde ska trivas på den nya arbetsplatsen. Det som framhävs som det allra viktigaste för att kunna ge en god introduktion är att den nyanställde känner sig välkommen och att tid ges. Tiden beskrivs dock som en ständig bristvara i förskolan och det är denna som tillsammans med ekonomin också lyfts som de största hindren för att ge en god introduktion. Introduktionsperioden visar sig därmed vara en svår ekvation att lösa.

  • 198.
    Johansson, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Bedömning av lämplighet inför antagning till yrkeslärarprogrammet2019Ingår i: Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet / [ed] Lars Fonseca, Per Gerrevall & Barbro Gustafsson, Linnaeus University Press, 2019, s. 195-204Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 199.
    Johansson, Maria C.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    The institutionalisation of validation and the transformation of vocational knowledge: The case of admission into Vocational Teacher Education in Sweden2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to understand the validation of vocational knowledge prior to entry into vocational teacher education in Sweden with regard to conceptions and understandings of vocational knowledge, and also to understand how institutional conditions, such as ideas of how to organise validation, influence the content and form of the validation practice. From this aim the following research questions were developed: What ideas about the organisation of validation stand out in the policy and practice of validation? What conceptions and understandings of vocational knowledge is the organisation of validation built on and what do they entail? Who has the agency to describe and decide upon vocational knowledge in the policy and practice of validation? What institutional arrangements appear in the practice of validation?

    To conduct the studies in the thesis a multimethods approach was adopted, combining policy analysis and interviews. For theoretical support, new institutional theories were used and also theories of knowledge. The results revealed that the regulative elements of validation have transformed vocational knowledge to fit a frame similar to formal education. In terms of norms and values, it appears as if validation is more of a social and economic project than one of accounting for vocational knowledge and vocational pride. Cultural/cognitive matters that are taken for granted when considering vocational knowledge differ quite significantly between agents involved in validation. Validation of vocational knowledge exhibits a conceptual confusion having different conceptions of knowledge simultaneously at play. This confusion blurs the boundaries between concepts of knowledge, learning, and the learning context. In the complexity of ideas of how to organise validation and different knowledge conceptions, institutional arrangements appear to be based on a sense of belonging, either to academia or to the trade. The agency of those with vocational knowledge is limited in several ways within validation.

  • 200.
    Johansson, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Klope, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Validation and its potential for including or excluding vocational knowledge: The case of hairdressers.2018Ingår i: Presented at ECER 2018, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
1234567 151 - 200 av 474
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf