lnu.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 2123
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hälsostödjande familjesamtal2013In: Palliativ vård: begrepp & perspektiv i teori och praktik, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, 1, p. 453-464Chapter in book (Other academic)
  • 202.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nurses' perspective of hope in cancer care2013In: European Journal of Cancer, ISSN 0959-8049, E-ISSN 1879-0852, Vol. 49, p. S49-S49Article in journal (Other academic)
  • 203.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hagberg, Margaretha
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University, Sweden.
    Hälsostödjande familjesamtal2017In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, p. 65-86Chapter in book (Other academic)
  • 204.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hagberg, Margaretha
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University, Sweden.
    Relationen mellan familj och sjuksköterska - ett systematiskt förhållningssätt2017In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, p. 53-64Chapter in book (Other academic)
  • 205.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hagberg, Margaretha
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University, Sweden.
    Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad2017In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, p. 33-52Chapter in book (Other academic)
  • 206.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hagberg, Margaretha
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University, Sweden.
    Varför ska familjen ses som en enhet?2017In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, p. 27-32Chapter in book (Other academic)
  • 207.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Olin, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Persson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    ‘You put it all together’: families' evaluation of participating in family health conversations2015In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, no 1, p. 136-144Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims and objectives

    To evaluate the Family Health Conversations from the perspective of families living with chronic illness.

    Methodological design and justification

    This study has a descriptive qualitative design using semi-structured evaluative family interviews and conventional content analysis.

    Ethical issues and approval

    The study was approved by a Regional Ethical Review Board.

    Research methods

    Family Health Conversations were used as an intervention with 14 families living with chronic illness. The outcome measures consisted of evaluative family interviews.

    Results

    Families' experiences of the conversations embraced their structure and the interactions with the conversation leaders. All families were satisfied with the conversations, pointing to the importance of having them early in the illness process. The opportunity to talk with someone outside the family was strongly emphasised as promoting well-being. The experienced significance of the conversations was captured in four categories: creating a whole picture, that is, being given the opportunity to listen to other family members' experiences and fill in potential memory gaps; making the situation manageable, that is, receiving support from other participants in order to handle problems and gain control; facilitating healing, that is, being able to tell their story about what had previously been ‘the unspeakable’; and strengthened family cohesion, that is, increased understanding for each other's experiences, thus bringing family members closer together.

    Study limitations

    Most families were partners, which could possibly limit transferability of the findings to families constituted by couples.

    Conclusions

    Family Health Conversations should be offered as a part of standard care shortly after diagnosis and at various transitions in life.

  • 208.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Persson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University, Sweden.
    Syrén, Susanne
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Metoder inom familjecentrerad forskning2017In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2, p. 107-122Chapter in book (Other academic)
  • 209.
    Berensson, Camilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Andersson, Maja
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att vara sjuksköterska i mötet med suicidala handlingar: En kvalitativ litteraturstudie ur sjuksköterskans perspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Suicid är idag ett stort samhälls- och folkhälsoproblem och den största dödsorsaken hos människor i åldern 15–29 år. Sjuksköterskan behöver inneha en stor kompetens för att bemöta suicidala patienter. Sjuksköterskan ska kunna stödja och ha en förståelse för patienten. Varningstecken och signaler som kan leda till ett suicidförsök samt egna känslor som kan uppkomma i mötet ska uppmärksammas.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av det vårdande mötet med suicidala patienter.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskans upplevelser sammanställdes i tre kategorier med åtta underkategorier. De kategorier som framkom var; Känslosamma utmaningar, växa i sin yrkesroll och behov av kunskap och kompetens.

    Slutsats: Sjuksköterskan upplever sig oförberedd inför mötet med suicidala patienter. Sjuksköterskan bör ha god kompetens inom området, men de brister som finns leder till ett lidande för sjuksköterskan.

  • 210.
    Berg, Amelie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Striegel, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Värkstimulering med oxytocin: En granskning av PM från Sveriges samtliga förlossningskliniker2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: In Sweden there are 45 delivery wards. Every ward has their own guidelines for different conditions and their management. They are composed to relieve the work and promote equal care. There are risks of both administering oxytocin and to refrain from it. It is therefore important that the course of action taken is used in a way that minimizes the risk for both the mother and the child at the same time increasing the probability for a positive delivery outcome.

    Purpose: To map the Swedish delivery wards local guidelines in inducing delivery with oxytocin during active delivery in regards to the following issues: are the delivery wards guidelines formed according to National Medical Indication and do they uphold the high quality standard according to the assessment tool Appraisal of Guidelines Research and Evaluation II (AGREE II).

    Method: A quantitative study with descriptive and comparable design.

    Results: The result is based on all delivery wards local guidelines for inducing delivery with oxytocin during active delivery. In comparison to NMI there are large differences in the content of the guidelines. In 25 guidelines (69%) there were one or several parts of content missing. The result according to AGREE II showed that only 20 local guidelines (56%) could be recommended for clinical use.

    Conclusion: The quality of the local guidelines vary and the delivery wards that have followed National Medical Indication recommendations are also the ones that present the best results according to AGREE II.

  • 211.
    Berg, Edith
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Axelsson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Vem ska ge mig stöd, uppmuntran och kärlek?: En litteraturstudie om att leva i en parrelation med någon som har Alzheimers sjukdom2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Alzheimer’s disease is the fourth most common cause of death in Sweden and is also called the relative’s disease. Alzheimer has a big impact on everyday life, not only for the one affected by the disease but also for the relatives. Aim: The aim with the study was to illustrate a partner’s experiences of being in a relationship with a person affected by Alzheimer’s disease. Method: Qualitative literature study based on autobiographies, analyzed with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman’s method. Result: The disease results in changes in the relationship and everyday life, the healthy partner has to take on a new role and new responsibilities in the relationship. The healthy partner is exposed to a big burden which impacts health. The partner has to find new strategies to be able to manage everyday life. Conclusion: Living with a person affected by Alzheimer’s disease means changes in everyday life that can decrease the wellbeing of the partner and the health care system has an important task to facilitate the couple’s life.

  • 212.
    Berg, Emma
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Pettersson, Charlott
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hälsa i centrum: En enkätundersökning som utvärderar besöken på en studentledd hälsomottagning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Vårterminen 2010 startade Linnéuniversitetet i Växjö upp en studentledd hälsomottagning som fungerar som en utvecklande lärmiljö. På Hälsomottagningen i Växjö handleds studenterna av lärare som innehar sjuksköterskelegitimation, de bedriver ett kostnadsfritt och hälsofrämjande arbete tre dagar i veckan och vem som helst är välkommen att besöka Hälsomottagningen. Studenterna ges även möjlighet till att använda den vårdvetenskapliga teorin i närvaro av lärarledd handledning i vårdvetenskap.

    Syfte: Att utvärdera besöken på en studentledd hälsomottagning.

     

    Metod: Studien baserades på enkäter och är genomförd utifrån en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik.  Resultatet har bearbetats med tematisering och kvantifiering som analysmetoder.

    Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Tillgänglighet, kvalitet, innehåll och övrigt. De största fynden var att majoriteten av besökarna är positivt inställda till Hälsomottagningen, specifikt bra var vårdmiljön och bemötandet från studenterna. Flertalet av besökarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till Hälsomottagningen i Växjö.

    Slutsats: Majoriteten av besökarna på Hälsomottagningen är överlag nöjda med vårdmiljön, bemötandet från studenterna och Hälsomottagningens tillgänglighet. Hela 92,5 % uppger att de gärna besöker Hälsomottagningen igen, troligtvis finns det ett samband mellan detta och förnöjsamheten med vårdmiljön och bemötandet.

  • 213.
    Berg, Hanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Svanström, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Betydelsen av preoperativ aktiv värmning för att minska risken för perioperativ hypotermi: En systematisk litteraturstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Hypothermia means a core temperature below 36 ° C and is a common complication during the perioperative process. In the event of anesthesia, the body's normal physiological temperature control is disturbed. Hypothermia can lead to a number of serious complications that can cause a patient suffering and an increased cost for society. Although research has long shown that preventive efforts reduce the risk of hypothermia, the problem persists. Aim: The aim is to identify preoperative active heat-saving methods and the effect they have on reducing the risk of perioperative hypothermia in the adult patient. Method: A systematic literature study was chosen as a method of answering the purpose. Searches were conducted in CINAHL, PubMed and Web of Science. A total of 19 quantitative scientific articles were included and data extracted by an extraction template. Result: The result is summarized in two main categories, preoperative active heat-saving methods and the effect of preoperative active warming at the patient's perioperative temperature. Five different heat-saving methods were identified. The result shows that preoperative active heat methods have a positive effect on reducing the appearance of hypothermia during the perioperative process. Conclusion: Perioperative hypothermia can be prevented through increased awareness of healthcare professionals around the problem and through active heat-saving methods during the perioperative process.

  • 214. Berg, Katarina
    et al.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Linköpings universitet, Ersta Sköndal University College .
    Kjellgren, Karin
    Postoperative recovery from the perspective of day surgery patients: A phenomenographic study.2013In: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 50, no 12, p. 1630-1638Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Today, many patients undergo surgical procedures in a day surgery setting. The shift from inpatient care to care at the patients' own home following discharge places various demands on patients and their families during the recovery process. There is a need for knowledge of how the postoperative recovery process is perceived, as research indicates a lack of support for patients managing recovery at home. OBJECTIVE: To explore day surgery patients' different perceptions of postoperative recovery. DESIGN: A qualitative design with a phenomenographic approach was used. METHODS AND SETTINGS: Semi-structured interviews with 31 patients undergoing an orthopaedic, general or urologic day surgical procedure were carried out face to face at the patients' homes, 11-37 days post-discharge. Patients were recruited from two day surgery settings: one private unit and one unit associated with a local county hospital. RESULTS: The patients perceived postoperative recovery as comprising internal and external prerequisites and implying changes in ordinary life with varying levels of support. The effective production at the day surgery unit was perceived as having an impact on patients' prerequisites for recovery. The results are elucidated in three descriptive categories: 'Conditions for recovery at home', 'The rollback to ordinary life' and 'Being a cog in a flow of care'. CONCLUSIONS: The postoperative phase seems to be a weak link in day surgery care. From the patients' perspective, postoperative recovery following day surgery implies extensive responsibility at home. Patients need knowledge and understanding concerning what constitutes the normal range in recovery and how to manage self-care following their specific surgical procedure.

  • 215.
    Berg, Lina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans inställning och bemötande av patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 216.
    Berg, Siv Hilde
    et al.
    Stavanger University Hospital, Norway.
    Akerjordet, Kristin
    University of Stavanger, Norway.
    Ekstedt, Mirjam
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Karolinska Institutet.
    Aase, Karina
    University of Stavanger, Norway.
    Methodological strategies in resilient health care studies: an integrative review2018In: Safety Science, ISSN 0925-7535, E-ISSN 1879-1042, Vol. 110, no Part A, December, p. 300-312Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    Resilient healthcare research focuses on everyday clinical work and a system’s abilities to adopt or absorb disturbing conditions as opposed to risk management approaches, which are based on retrospective analyses of errors. After more than a decade of theoretical development and a large quantity of empirical work, the field of resilience is beginning to recognize the methodological challenges related to operationalizing and designing studies of complexity. This paper reviews a sample of empirical articles on studies of resilient healthcare to describe and synthesize their methodological strategies. The review found that data collection by resilient healthcare studies has predominantly been conducted at the micro level (e.g. frontline clinical staff). Data sources at the meso level (i.e. hospital/institution) have been limited, and no studies were found that collected macro-level data. We argue that the methodological focus in the field should increase its embrace of complexity and the adaptive capacities of the system as a whole by integrating data sources at the micro, meso, and macro levels. To improve the methodological designs, we argue that the resilience construct, in which the complexity of multiple levels is integrated, must be developed. Improving the transparency and quality of future resilient healthcare research might be accomplished by reporting thorough descriptions of analytical strategies, in-depth descriptions of research design and sampling strategies, and discussing internal and external validity and reflexivity.

  • 217.
    Bergdahl, Elisabeth
    et al.
    Erstaköndal Högskola.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Ersta Sköndal Univ Coll, Dept Palliat Care Res, Stockholm, Sweden.
    Ternestedt, Britt-Marie
    Ersta Sköndal Högskola.
    Elmberger, Eva
    Ersta Sköndal Högskola.
    Andershed, Birgitta
    Ersta Sköndal Högskola.
    Co-creating possibilities for patients in palliative care to reach vital goals: a multiple case study of home-care nursing encounters2013In: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 20, no 4, p. 341-351Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Co-creating possibilities for patients in palliative care to reach vital goals – a multiple case study of home-care nursing encountersThe patient’s home is a common setting for palliative care. This means that we need to understand current palliative care philosophyand how its goals can be realized in home-care nursing encounters (HCNEs) between the nurse, patient and patient’srelatives. The existing research on this topic describes both a negative and a positive perspective. There has, however, been areliance on interview and descriptive methods in this context. The aim of this study was to explore planned HCNEs in palliativecare. The design was a multiple case study based on observations. The analysis includes a descriptive and an explanation buildingphase. The results show that planned palliative HCNEs can be described as a process of co-creating possibilities for thepatient to reach vital goals through shared knowledge in a warm and caring atmosphere, based on good caring relations. However,in some HCNEs, co-creation did not occur: Wishes and needs were discouraged or made impossible and vital goals werenot reached for the patients or their relatives. Further research is needed to understand why. The co-creative process presentedin this article can be seen as a concretization of the palliative care ideal of working with a person-centered approach.

  • 218.
    Bergdahl, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Möller, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Vårdkvalitet: -En litteraturstudie om vårdkvalitet inom psykiatrisk vård2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Quality of care is a multi-faceted concept that cannot be described in a unilateral way. Quality of care can be seen from many different perspectives, where the patient perspective is one. The concept of participation appears as central when the quality of care is described. The patient's involvement in the development of health and medical care is regulated by law and the patient is seen as a natural part of the development work. Previous studies show that patients emphasized interpersonal process as most important, for how care quality was perceived.

    Purpose: The aim is to compile research from a patient perspective regarding the quality of care in psychiatric care.

    Methodology: A literature study based on 8 reviewed qualitative articles. The analysis was carried out in accordance with Evans' four-way method. Key concepts were identified and then themes and sub-themes were created that generated the result.

    Result: The quality of care according to the patients is a combination of several factors. The most prominent are the staff who care about good treatment and where the patients may be involved. The care environment is also an important factor for the patients to experience quality of care and then it includes a safe and aesthetic environment. The result is presented in two themes, Staff who care and A quiet, beautiful and safe environment with four sub- themes; Treatment, Participation, Aesthetics and Security.

    Conclusion: Staff with an ability to create a meeting that involves participation in safe forms in a beautiful environment is a prerequisite for patients in the psychiatric care to experience quality of care. The literature study contributes with a compilation of knowledge about what patients within psychiatric care experience is quality of care, why it can be used to promote development, patient involvement and the staff's ability to give patients a good quality of careregardless of the health context.

  • 219.
    Bergerstam, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Aakre, Nina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Stressens påverkan på sjuksköterskans arbete2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 220.
    Bergevi, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Från passiv passagerare till delaktig co-pilot: Gravida kvinnors förväntningar på att få tillgång till sin journal från mödrahälsovården via nätet. En Intervjustudie.2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Patients having access to their health records is becoming a more widespread phenomenon within the healthcare sector in Sweden. It is implemented to achieve patients’ possibilities of becoming more involved in their care, in line with person centered care. No research has been conducted in Sweden on pregnant women and access to heath care records from prenatal care via internet. To know what pregnant women think about the phenomenon can be valuable information for midwifes, as record access from prenatal care will be possible in the near future.

    Aim:The aim of the study was to describe pregnant women’s expectations of getting access to their healthcare records from their prenatal care via internet.

    Method: An empirical study with qualitative approach was conducted. Data collection was made through semi structured interviews. Data from nine interviews was analysed through content analysis and an inductive approach.

    Results: The five following categories emerged from the analysis: A more participating roll, Obtaining more control , Getting more knowledge about the pregnancy, Identification of possible risks and Perceptions of own feelings predicting usage. The five categories led to one main theme:”Shift in power; from passive passenger to participating co-pilot”.

    Conclusion: The women had mostly positive expectations of getting access to their health records from prenatal care. The increasing transparency was realized by the women to strengthen their position in their own care. Hence, giving pregnant women access to their health records may be one potential way of working according to a more person centered approach.

  • 221.
    Bergevi, Charlotte
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lendahls, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Region Kronoberg.
    Crang-Svalenius, Elizabeth
    Lund University.
    Oscarsson, Marie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    From passive passenger to participating co-pilot - Pregnant women's expectations of being able to access their online journal from antenatal care2018In: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 15, p. 35-39Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of the study was to describe pregnant women's expectations of being able to access their electronic health records from antenatal care. Methods: Nine pregnant women passing 25 full gestational weeks were interviewed individually. Collected data were analysed with an inductive approach using content analysis. The study was performed in antenatal care units in southern Sweden. Results: The following five categories emerged from the analysis: Being able to achieve increased participation, being able to have more control, being more knowledgeable about the pregnancy, identification of possible risks, and perceptions of one's own well-being can predict usage. The five categories led to one main category: 'Shift in power from passive passenger to participating co-pilot'. Conclusion: The pregnant women expected that having access to electronic health records would give them more control, make them more knowledgeable and increase their participation. Access to electronic health records may empower pregnant women and contribute to a more person-centred approach. This could provide greater knowledge for the woman and her partner about her health, thus, allowing them to make evidence-based choices in relation to the newborn baby and the woman's health.

  • 222.
    Berggren, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Gustafsson, Matilda
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Homosexuellas upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården: En systematisk litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Uppskattningsvis beräknas 2–3 % av världens kvinnor samt 3–5 % av männen vara homosexuella. Enligt svensk lag får ingen diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning. Oavsett detta har det visat sig vara skillnader på kvalitén av vården mellan olika sexuella läggningar, såväl inom Sverige som övriga världen. Det kan bero på vårdpersonalens personliga förförståelse och heteronormativa åsikter. Fram till år 1979 ansågs homosexualitet vara en psykisk sjukdom i Sverige.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur individer med homosexuell läggning upplevde vårdpersonalens bemötande inom hälso- och sjukvården.

     

    Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar vilka kvalitetsgranskats. Elva artiklar inkluderades totalt i litteraturstudien vilka utgjordes av mixed method, kvalitativ och kvantitativ ansats. Induktiv ansats har använts till dataanalysen.  

     

    Resultat: Resultatet visade på en heteronormativ kultur inom hälso- och sjukvården där individer med homosexuell läggning beskrev att bemötandet upplevdes vara diskriminerande på grund av deras sexualitet. För en bättre upplevelse av bemötandet framkom betydelsen av ökad kunskap för vårdpersonal om sexuella läggningar.

     

    Slutsats: Bemötandet individer med homosexuell läggning upplever inom hälso- och sjukvården är heteronormativ, homofobisk och vårdpersonalen har betydande kunskapsbrister. Bemötandet gentemot den homosexuella individen påverkar individens livsvärld, vilket får konsekvenser för individens upplevelse av att få vara den unika individ hen är. 

  • 223. Berghamre Heinz, Agneta
    et al.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Furenbäck, Ingela
    Barn som anhöriga: Alla barn ska få möjlighet till hälsa och personlig utveckling2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Alla barn och unga har rätt att växa upp under trygga och goda förhållanden och få det skydd och stöd som kan behövas för en gynnsam fysisk och social utveckling. Vad gäller barn som anhöriga utsätts de för mångfaldigt större risker att drabbas av såväl sjukdom som sociala problem jämfört med andra barn. Samhället kan gemensamt verka förebyggande genom att minska risk- och stärka skyddsfaktorer för barnen och deras familjer och utveckla och systematiskt följa upp riktade stödinsatser för barnen. Genom utveckling av organisatoriska strukturer och rutiner, enskilda initiativ och engagemang kan bättre förutsättningar för alla barn stärkas. Nka arbetar för att bidra till sådant stöd att närståendes svårigheter inte inkräktar på barnets hälsa, utveckling och skolgång. I denna folder finner Ni flera intressanta exempel på rutiner och insatser till barn som anhöriga. Låt er inspireras och vara delaktiga i detta viktiga uppdrag, att alla barn ska få möjlighet till hälsa, personlig utveckling, utbildning och social delaktighet.

  • 224.
    Bergholtz, Saga
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    JAG KAN LIXOM INTE VARA EN SPONTAN PERSON LÄNGRE: Upplevelsen av att leva med typ 1-diabetes, en literaturstudie baserad på bloggar.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes är en autoimmun ärftlig sjukdom som innebär att individens insulinproduktion upphör att fungera. För att kunna leva måste individen ta insulininjektioner i samband med varje måltid. Typ 1 diabetes kan vara en svår sjukdom att hantera, både fysiskt och mentalt. Individen kan uppleva känslor som rädsla, depression och ångest. Genom kunskap kan sjuksköterskan stötta individen till en bättre egenvårdsförmåga.

    Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med typ 1 Diabetes, för individer i åldrarna 15–30 år.

    Studien grundades på en kvalitativ metod baserad på fyra bloggar. Materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och tre kategorier med sju underkategorier framkom.  

    Andras fördomar och oförståelsen i samhället va en stor del av upplevelsen av att leva med typ 1 diabetes. Sjukdomen framkallar känslor som ilska, ensamhet, en känsla av att vilja ge upp och kan upplevas svår att acceptera. Det finns saker som underlättar vardagen med diabetes men sjukdomen upplevs också påverka det dagliga livet. 

    Att leva med diabetes ger upphov till både mentala och fysiska påfrestningar. För att gynna den bästa möjliga egenvårdsförmågan bör man som sjuksköterska hjälpa individen med strategier i vardagen och stötta individen att göra sjukdomen till en del av livet.

  • 225.
    Bergkvist, Christel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Holgersson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Beskriva sjuksköterskeledd intervention vid livsstilsförändringar hos personer med typ-2 diabetes2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

     

    Bakgrund. Diabetes mellitus är en folksjukdom. Det finns flera olika typer av diabetes, typ 1 och typ 2 är de vanligaste formerna, cirka 85–90 procent av de som har diabetes har typ-2 diabetes. Diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen och sjuksköterskan har en stödjande och betydelsefull roll.

    Teoretisk referensram Litteraturstudien utgår från personcentrerad vård. Patienten är en person som har vilja, förmåga och behov.

    Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskeledd intervention vid livsstilsförändringar hos personer med typ-2 diabetes.  

     Metod Metoden som använts var en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansatts valdes ut.

    Resultat Tre kategorier identifierades i analysprocessen: Möte på personens nivå, Stöd från gruppen och Telefonkontakt. Intervention på personens nivå var en betydande faktor för att lyckas med livsstilsförändring. Gruppbaserad undervisning gav deltagarna en känsla av stöd från andra och ett utbyte av erfarenheter. Telefonbaserad intervention är enkel att implementera i vården, kostnadseffektiv och kan pågå under längre tid.

    Slutsats Kontinuerlig långsiktig kontakt med sjukvården på personens nivå underlättar och bibehåller livsstilsförändringar. Interventioner via telefon och i grupp ses som kostnadseffektivt. 

  • 226.
    Berglund, A.
    et al.
    Karolinska Inst, Sweden.
    Heikkilä, Kristiina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Bohm, K.
    Karolinska Inst, Sweden.
    Schenck-Gustafsson, K.
    Karolinska Inst, Sweden.
    von Euler, M.
    Karolinska Inst, Sweden.
    Obstacles and facilitators in emergency calls about stroke: Nurses' skills enable identification of stroke2015In: International Journal of Stroke, ISSN 1747-4930, E-ISSN 1747-4949, Vol. 10, p. 113-113Article in journal (Other academic)
  • 227.
    Berglund, Annika
    et al.
    Södersjukhuset Hospital Stockholm ; Karolinska Institutet.
    Heikkilä, Kristiina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Bohm, Katarina
    Södersjukhuset Hospital Stockholm.
    Schenck-Gustafsson, Karin
    Karolinska Institutet.
    von Euler, Mia
    Södersjukhuset Hospital Stockholm ; Karolinska Institutet.
    Factors facilitating or hampering nurses identification of stroke in emergency calls2015In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 71, no 11, p. 2609-2621Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims. To explore the factors that facilitate or hamper identification of stroke in emergency calls concerning patients with stroke who have fallen or been in a lying position.

    Background. Early identification of stroke in emergency calls is vital but can be complicated as the patients may be unable to express themselves and the callers generally are bystanders. In a previous study, we found presentation of fall or the patient being in a lying position to be the major problem in 66% of emergency calls concerning, but not dispatched as acute stroke.

    Design. A qualitative study using interpretive phenomenology.

    Methods. Analysis of transcribed emergency calls concerning 29 patients with stroke diagnoses at hospital discharge, in 2011 and presented with fall/lying position.

    Findings. Patients' ability to express themselves, callers' knowledge of the patient and of stroke, first call-takers' and nurses' authority, nurses' coaching and nurses' expertise skills facilitated or hindered the identification of stroke. Certain aspects are adjustable, but some are determined by the situation or on callers' and patients' abilities and thus difficult to change. Nurses' expertise skills were the only theme found to have a decisive effect of the identification of stroke on its own.

    Conclusion. To increase identification of stroke in emergency calls concerning stroke, the first call-takers' and nurses' action, competence and awareness of obstacles are crucial and if strengthened would likely increase the identification of stroke in emergency calls. In complicated cases, nurses' expertise skills seem essential for identification of stroke.

  • 228.
    Berglund, Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hantering och stöd vid kritiska incidenter: En studie av blåljuspersonalens upplevelser2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    En kritisk incident orsakar upplevelser av oväntat starka emotionella reaktioner som har potential att inverka på förmågan att fungera i yrkesrollen eller senare i tillvaron. För att minska incidentens inverkan på den egna förmågan behöver känslornas hanteras efter en kritisk incident.

    Syfte

    Beskriva upplevelser och hantering av kritisk incident inom blåljuspersonalen polis, brandmän och ambulanspersonal.

    Metod

    Kvalitativ intervjustudie av totalt 10 deltagare från polisen, räddningstjänsten och ambulanssjukvården med deskriptiv, induktiv design och en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Exponering av kritiska incidenter kan bero av en känslomässig påverkan där farhågor att eller associationer till den egna livsvärlden framträder samt upplevelser av att vara otillräcklig. Detta genererar individuella varningssignaler som behöver bemästras. Arbetsklimatets inverkan på bemästringen inkluderar jargong på arbetsplatsen, ett oförlåtande arbetsklimat samt ett förlåtande arbetsklimat. Bearbetning kan ske på olika vis och en individuell bearbetning kan likväl som en kollegial berabeting vara till hjälp på samma sätt som en organisatorisk hantering kan leda till ett ökat välmående och minska riskerna vid en kritisk incident men även medföra att någon får mer information än önskat och därmed förvärra en upplevelse.

    Slutsats 

    Att personal inom blåljusprofessionen påverkas av kritiska incidenter är ofrånkomligt. Inom samtliga tre blåljusprofessioner återfinns ett behov av att lyfta fram vikten och kunskapen av att kunna hantera sin upplevelser efter en kritisk incident på såväl organisatorisk nivå som på grupp och individnivå. Som fortbildning föreslås interprofessionell utbildning och ökad samverkan mellan blåljusorganisationerna.

  • 229.
    Berglund, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Andersson, Martina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att mötas i livets slut: Sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård för unga vuxna inom hemsjukvården - en intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: In home health care has the number of patients under 65 years increased significantly in recent years in Sweden. In hospitalization many nurses see difficulties in caring for these young dying patients, but a literature search has revealed that there is a lack of research on how nurses in home health care experience this.

    Aim: The purpose was to illuminate nurses' experiences of caring for young adults at the end of their lives in home health care.

    Method: The study was designed according to a qualitative research method using a semi-structured interview technique. The study participants consisted of legitimate nurses with at least one year of experience working in the home health care and who had cared for patients at palliative stage in the 18-45 age group in home health care.

    Result: The content analysis resulted in three main categories and thirteen subcategories. The main categories were The meaning and attitude of the caregiver relationship, Emotions of varying nature and Facilitating means at the meeting. The nurses could, among other things, relate a great deal to their own lives and felt that caregiving for the patients relatives was a major part in the care for young adults at the end of their lives. Working with care that affects contributed to an increased need for processing the nurses' own feelings during the course of care.

    Conclusion: The study's result showed that the nurses experienced caring for young adults at the end of their lives was affected by being able to relate much of the patient's situation to their own lives. This provided to a deeper understanding of the patient's and the relatives suffering. When caring for young adults, the nurses experienced the patient and their relatives very involved in the care, which was seen as a great asset but also resulted in an increased need for family care. However, the support given to the relatives by the nurses disappears suddenly when the patient dies. This can lead to the positive feeling of caring for their relatives perishing and it is therefore of great importance with continued professional support from home health care to relatives even after the patient has died. It could also be concluded that nurses 'experience was a contributing factor in meeting patients' needs at the end of their lives. The study finally showed the need for reflection in connection with and after the care of younger palliative adults for extended treatment for the nurses at and after the care of this patient group.

  • 230.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Axberg, Ulf
    University of Gothenburg.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Sheffield, UK.
    When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers2017In: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, p. 1-15, article id 39Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The death of a parent is a highly stressful life event for bereaved children. Several studies have shown an increased risk of mental ill-health and psychosocial problems among affected children. The aims of this study were to systematically review studies about effective support interventions for parentally bereaved children and to identify gaps in the research.

    Methods: The review’s inclusion criteria were comparative studies with samples of parentally bereaved children. The focus of these studies were assessments of the effects on children of a bereavement support intervention. The intervention was directed towards children 0–18 years;but it could also target the children’s remaining parent/caregiver. The study included an outcome measure that dealt with effects of the intervention on children. The following electronic databases were searched up to and including November 2015: PubMed, PsycINFO, Cinahl, PILOTS, ProQuest Sociology (Sociological Abstracts and Social Services Abstracts). The included studies were analysed and summarized based on the following categories: type of intervention, reference and grade of evidence, study population, evaluation design, measure, outcome variable and findings as effect size within and between groups.

    Results: One thousand, seven hundred and six abstracts were examined. Following the selection process, 17 studies were included. The included studies consisted of 15 randomized controlled studies, while one study employed a quasi-experimental and one study a pre-post-test design. Thirteen studies provided strong evidence with regards to the quality of the studies due to the grade criteria; three studies provided fairly strong evidence and one study provided weaker evidence. The included studies were published between 1985 and 2015, with the majority published 2000 onwards. The studies were published within several disciplines such as psychology, social work, medicine and psychiatry, which illustrates that support for bereaved children is relevant for different professions. The interventions were based on various forms of support: group interventions for the children, family interventions, guidance for parents and camp activities for children. In fourteen studies, the interventions were directed at both children and their remaining parents. These studies revealed that when parents are supported, they can demonstrate an enhanced capacity to support their children. In three studies, the interventions were primarily directed at the bereaved children. The results showed positive between group effects both for children and caregivers in several areas, namely large effects for children’s traumatic grief and parent’s feelings of being supported; medium effects for parental warmth, positive parenting, parent’s mental health, grief discussions in the family, and children’s health. There were small effects on several outcomes, for example children’s post-traumatic stress disorder (PTSD) symptoms, anxiety, depression, self-esteem and behaviour problems. There were studies that did not show effects on some measures, namely depression, present grief, and for the subgroup boys on anxiety, depression, internalizing and externalizing.

    Conclusions: The results indicate that relatively brief interventions can prevent children from developing more severe problems after the loss of a parent, such as traumatic grief and mental health problems. Studies have shown positive effects for both children’s and remaining caregiver’s health. Further research is required including how best to support younger bereaved children. There is also a need for more empirically rigorous effect studies in this area.

  • 231.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Barn som är anhöriga när en förälder avlider: en kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt handlar om stöd till barn när en förälder avlider. En utgångspunkt är tilläggen i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2009:979) § 2g och Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) kap. 6 § 5 om att samhällets hälso- och sjukvård ska beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning; har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada; är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel; eller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

    Syftet med kunskapsöversikten är att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider. Ett syfte är vidare att identifiera fortsatt kunskapsbehov. Följande frågeställningar är i fokus för översikten:

    • Hur ser kunskapsläget ut om effekter av interventioner för att ge stöd till barn vars förälder avlider?
    • Vilka metoder har prövats och utvärderats med fokus på effekter för barnen?
    • Vilket behov av ny kunskap kan identifieras utifrån resultaten i kunskapsöversikten?

    I arbetet med kunskapsöversikten har drygt 1700 referenser granskats för att finna relevanta effektstudier. Vid urvalet har Socialstyrelsens metodbeskrivning för genomförande av systematiska översikter varit vägledande, vilken vilar på The Cochrane Handbook for Systematic Review of Interventions (http://handbook.cochrane.org/). Studiedesignen kan vara randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller kvasiexperimentell studie. Då effektutvärderingar av denna typ är relativt få inom området har även studier med design som bygger på pre-test och post-test inkluderats.

    Urvalskriterier i processen har varit att interventionen riktas till barn i åldern 0-18 år. Interventionen kan förutom att riktas till barnen också riktas till de kvarlevande föräldrarna. För att inkluderas i översikten ska något utfallsmått handla om interventionens effekt för barnen. Efter selektion har slutligen 16 vetenskapliga referenser inkluderats. Dessa har publicerats under perioden 1985-2014, de flesta under 2000-talet. Inkluderade studier har publicerats inom flera ämnen såsom psykologi, socialt arbete, medicin, psykiatri, vilket illustrerar att frågan om stöd till barn vars förälder avlider är relevant för flera yrkesgrupper.

    De utvärderade interventionerna beskrivs relativt ingående i kunskapsöversikten, för att ge inspiration till utvecklingsarbete. De beskrivna interventionerna bygger på olika stödformer: gruppinterventioner, familjeinterventioner, föräldrastöd, lägerverksamhet. I tre av 16 studier har interventionen i första hand riktats till barnen, men det vanligaste är att den har riktats till både barnen och deras kvarlevande föräldrar. Avsikten med att inkludera föräldrar har varit att ge stöd till föräldrarna för att de i sin tur ska få bättre förmåga att stödja sina barn.

    De flesta inkluderade studier har randomiserad kontrollerad studiedesign. En studie bygger på kvasiexperimentell design och en på pre-post-design, där mätning av symtom har gjorts före och efter intervention, för att mäta effekter. En intervention utmärker sig i översikten, The Family Bereavement Program, då den ingår med tio artiklar. Programmet har utvärderats utifrån olika sätt att mäta utfall och med en uppföljningstid på upp till sex år. I de inkluderade studierna används en mängd olika utfallsmått för att mäta interventionernas effekter, flest relaterar till barnens hälsa, framför allt den psykiska hälsan, och till den kvarlevande förälderns föräldraförmåga.

    Översikten visar att interventioner har gett signifikanta effekter för barn och föräldrar inom flera områden. Studierna visar sammantaget att förhållandevis begränsade insatser kan förebygga att barn utvecklar svårare problem. Utifrån aktuellt kunskapsläge ger översikten stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och barnets kvarlevande förälder/omsorgsgivare.

  • 232.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Bereavement for children when a parent dies2015In: Presented at the 6th International Carers Conference - Care and caring: future proofing the new demographics, Gothenburg, Sweden, September 3-6, 2015, 2015Conference paper (Refereed)
  • 233.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider: Kortversion av Kunskapsöversikt 2014:12015Report (Other academic)
  • 234.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner: En kunskapsöversikt2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt har fokus på anknytningsbaserade interventioner till spädbarn och yngre barn (0–5 år) och deras närmaste omvårdnadspersoner. Anknytning handlar om barns behov av trygghet och närhet till minst en anknytningsperson för att kunna utvecklas och använda sina egna resurser. En trygg anknytning i relationen mellan barn och omvårdnadsperson är relaterat till positivt långsiktigt utfall för barnen.

    I ett internationellt perspektiv har ett flertal behandlingsmetoder utvecklats under de senaste decennierna för att främja samspel och barns anknytning. Det är effekter av sådana interventioner som är i fokus för denna översikt.

    Syftet är att systematiskt kartlägga, granska och sammanställa kunskap om effektstudier av metoder för samspelsbehandling samt att göra en analys av kunskapsläget i ett effektsammanhang. Följande frågeställningar är i fokus: Vilka metoder för samspelsbehandling har utvärderats med fokus på behandlingens effekter för barns anknytning och omvårdnadspersoners lyhördhet? Hur ser kunskapsläget ut vad gäller effekter av utvärderade metoder? Vilka slutsatser kan dras om behov av fortsatt forskning?

    Översikten är avgränsad till interventioner som ges av professionella och där populationen tillhör någon riskgrupp i ett anknytningsperspektiv. Mer än två tusen referenser har granskats. Slutligen har 31 referenser inkluderats vilka behandlar 16 olika metoder. Samtliga studier har randomiserad kontrollerad design. De har genomförts i USA, Nederländerna,Kanada, Storbritannien, Portugal och Sverige.

    Metoderna syftar till att förbättra omvårdnadspersonernas förmåga att uppfatta sina barns signaler och ge dem ett lyhört gensvar. Medan några metoder är inriktade på att förändra omvårdnadspersonernas beteende är andra inriktade på att förändra deras egna anknytningsrepresentationer. I det senare fallet är avsikten att omvårdnadspersonerna ska bli medvetna om hur deras egna tidigare relationserfarenheter kan påverka deras relation till sitt barn. Behandlingen syftar till att ge omvårdnadspersonerna en korrektiv emotionell erfarenhet som i sin tur ska öka deras lyhördhet och intoning i relation till sina barn. Det finns också metoder som är inriktade på att ge socialt stöd till omvårdnadspersonerna.

    De flesta metoder ges i familjernas hemmiljö. Det finns en stor variation i omfattning, alltifrån tre sessioner upp till behandling under flera års tid. I några interventioner arbetar behandlarna med videoinspelningar där omvårdnadspersonerna får feedback på samspelet med sina barn. Behandlingen har i de allra flesta fall getts till dyaden mor-barn.Det är få fäder som deltar i interventionerna. Det finns exempel på metoder som riktas till fosterbarn och deras omvårdnadspersoner.

    Flera studier har visat signifikanta effekter för barns anknytning och/eller omvårdnadspersoners lyhördhet/känslomässiga tillgänglighet. Det finns studier som har visat effekt i form av minskad andel barn med desorganiserad anknytning, vilket är det anknytningsmönster som är tydligast förknippat med problem för barn senare under utvecklingen. Det finns även studier som förutom effekter för anknytning och samspel har visat effekter för barnens hälsa och utveckling samt omvårdnadspersonernas hälsa, upplevelse av stöd och förbättrade relationer till personer i deras närmaste omgivning. Det är betydelsefulla resultat i sammanhanget för att främja barns anknytning och omvårdnadspersoners lyhördhet.

  • 235.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Stöd till barn när en förälder avlider2015In: Att se barn som anhöriga - om beroende i relationer, interventioner och omsorgsansvar: Antologi / [ed] Ulrika Järkestig Bergren, Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Linnéuniversitetet , 2015, p. 201-227Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att förlora en förälder i dödsfall är mycket påfrestande för barn under uppväxten. När en förälder avlider innebär det en kris och omvälvande förändring. Förlusten får stora konsekvenser, då det rör sig om att förlora en person som står för kärlek, trygghet och daglig omsorg. Förutsägbarhet och stabilitet i tillvaron påverkas negativt.  Förlusten av en eller båda föräldrarna har samband med en större utsatthet och sårbarhet för barn. I kapitlet behandlas konsekvenser för barnen vid en förälders dödsfall, riskfaktorer och skyddande faktorer för barnen, aktuellt forskningsläge om effekter av stödinterventioner riktade till barnen, samt forskning om barns upplevelser av sina behov och av vad som har varit till stöd för dem efter förlusten.

    De utvärderade interventionerna bygger på olika former av stöd till barn och föräldrar, såsom stödgrupper och lägerverksamhet för barn, familjestöd samt föräldrastöd. Forskningsgenomgången om effekter av stöd ger indikation på att stödinterventioner kan förebygga att barn utvecklar allvarligare problem efter förlusten av en förälder. Utifrån aktuellt kunskapsläge finns det stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och till barnets kvarvarande förälder/omsorgsgivare. Stöd till kvarvarande föräldrar kan förbättra deras egen hälsa och främja deras föräldraförmåga, så att de kan ge bättre stöd till sina barn. Samtidigt behöver stöd riktas direkt till barnen. Därutöver har gemensamt stöd till barn och föräldrar med fokus på familjeinteraktion och familjekommunikation visats ge positiv effekt.

    Kvalitativa studier visar att barnen har uppskattat att delta i stödinterventioner då det har hjälpt dem att se att de inte är ensamma i sin situation. Vidare beskriver barn att det har varit till hjälp för dem att få ge uttryck för känslor, sorg, förlust, att känna sig förstådd, att få kunskap och förståelse, samt att även få göra roliga saker/aktiviteter trots sorgen.

  • 236.
    Bergman, Magdalena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nyblom Myrhage, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Den gravida kvinnans upplevelse av hälsosamtaletmed barnmorska på mödrahälsovården: En kvalitativ intervjustudie medd gravida kvinnor med BMI 30 eller mer2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Övervikt och fetma hos fertila kvinnor ökar i västvärlden och är och kommer vara en av de största utmaningar inom obstetrik. Andelen överviktiga gravida kvinnor vid inskrivningen på Mödrahälsovården var 25% respektive med fetma 13% år 2014. I arbetet som barnmorska ingår det att aktivt förebygga och identifiera hälsorisker för den gravida kvinnan, och vid behov motivera till förändrade levnadsvanor. Alla gravida kvinnor erbjuds därför ett hälsosamtal på mödrahälsovården med sin barnmorska för att få kunskap och verktyg samt stöd i sin hälsoutveckling.

    SYFTE: Att beskriva hur gravida kvinnor med BMI 30 eller mer upplevde hälsosamtalet med barnmorska på mödrahälsovården.

    METOD: En kvalitativ empirisk studie där intervjuer med  åtta gravida kvinnor med BMI 30 eller mer ligger till grund för resultatet. Resultatet analyserades med hjälp utav innehållsanalys.

    RESULTAT: Kvinnornas upplevelse över att vara gravida och lida av fetma gav dem en känsla av skuld och skam. Många ansåg att det var för mycket fokus kring deras vikt och de kände inte att de kunde glädja sig över sin graviditet. De flesta kvinnorna uttryckte att de inte kände sig delaktiga i sitt hälsosamtal och att barnmorskan bara gick efter en mall. Många var överens om att barnmorskan inte gav tillräcklig information och att de skulle vilja ha mer stöd och motivation från sin barnmorska. Kvinnorna efterfrågade en mer individuell plan för hur de skulle kunna hålla vikten under sin graviditet.

    SLUTSATS:De flesta kvinnor ville ha ett mer indivianpassad utformat samtal där barnmorskan inte bara gick efter de vanliga rutinerna för samtalet. Kvinnorna önskade också att få vara mer delaktiga i samtalet.

     

  • 237.
    Bergmark, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Dahl, Evelina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    När livet tar en ny vänding: En litteraturstudie om föräldrars upplevelse av att ha ett barn med cancer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Nästan varje dag får en familj beskedet att deras barn drabbats av cancer. Detta innebär ett stort psykiskt påfrestande för föräldrarna och de tvingas omvärdera sina prioriteringar i livet. Föräldrarna känner sitt barn bäst och därför har de en mycket viktig roll i vårdandet. Sjukvården måste involvera hela familjen genom att ha en familjecentrerad vård.

     

    Syfte: Syftet var att få mer kunskap kring upplevelsen av att vara förälder till ett barn som lever med cancer.

     

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes. Fem självbiografier som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv analyserades med hjälp av innehållsanalys.

     

    Resultat: Att ha ett barn med cancer innebär olika upplevelser för föräldrarna. Deras vardag förändras och de känner ett lidande som visar sig i form av maktlöshet, att inte räcka till, rädsla och otrygghet. Föräldrarna behöver känna välbefinnande som de uppnår på olika sätt men även en känsla av hopp för att de ska orka med sjukdomstiden. En känsla av trygghet är också väsentlig för föräldrarna.

     

    Slutsats: Att ha ett barn med cancer är en upplevelse som förändrar vardagen sett ur många aspekter. Föräldrarna har många känslor och det är av största vikt att sjuksköterskan uppmärksammar även deras välmående då barnet och föräldern inte ska ses som delar av ett system utan som en sammanhörande helhet.

  • 238.
    Bergqvist, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Reffel, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som har stressrelaterade symtom: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Statistics from Försäkringskassan (2016) show that stress-related illness claims due to burnout have significantly increased over the last few years. Whereas this increase is greatest amongst women, it is also twice as common amongst them when compared to men. This is mainly due to the demands and expectations of everyday life, as well as the difficulties in being able to balance them. Working preventively to prevent sick leave due to stress is important and lifestyle medical center can be an arena for it.

    Purpose: The purpose is to illustrate the experiences of nurses at a lifestyle medical center when it comes to working with women that have stress-related symptoms.

    Method: The study is empirical and based upon a qualitative design with an inductive nature. Six nurses participated in the study, and semi-structured interviews were performed. Qualitative content analysis has been used to analyze the data.

    Results: The following categories emerged; The efforts of nurses in the case of stress-related symptoms, which clarifies the nurse's efforts in the meeting with the woman, Teamwork, which describes existing/non-existent teamwork between professions. Preventative work is requested, where nurses´ experience of how preventive stress work could be designed and The need for development of competencies pertaining to stress and exhaustion when it comes to work concerning stress-related symptoms, where nurses´ experience of difficulties in clarifying the stress of stress on the woman.

    Conclusion: The experiences of nurses show that there is a lack of competence when it comes to dealing with the treatment of stress at lifestyle medical centers. The results of the study highlight the importance of getting nurses involved when working with stress.

  • 239.
    Bergström, Aileen L.
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    An integrative review of information and communication technology based support interventions for carers of home dwelling older people2017In: Technology and Disability, ISSN 1055-4181, E-ISSN 1878-643X, Vol. 29, no 1-2, p. 1-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND A growing number of studies of informal carers of older people reveal positive results concerning support via Information and Communication Technologies (ICT). Systematic examination of factors that have a potential impact on carer outcomes are needed to inform future research.

    OBJECTIVE To explore studies concerning ICT support of adult carers of older people and to identify study characteristics that have a potential impact on carer outcomes.

    METHODS This integrative review includes 123 studies published since 2005. Fundamental questions for designing sensitive support interventions; ‘who, what, and how’ were applied to a synthesis of the results.

    RESULTS Identified characteristics from the studies responding to the who question included variables of the carers, such as their relationship with the care recipient or their ethnicity. Characteristics related to the what question related to the types of interventions, and the how question concerned the different services or programs offered, the idiosyncratic needs of the carers, and the types of technologies used.

    CONCLUSION Results are discussed according to micro, meso and macro levels of analysis. This extensive review can inform future studies and highlight the evidence in the area for decision makers, practitioners and/or NGOs working with innovative forms of support for carers of older people

  • 240.
    Bergström, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Qvarsell Kicsi, Ida
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mödrars och barnmorskors erfarenheter av eftervård2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background:The time after childbirth is known as the most critical but also the most neglected time in every new mothers life. It is part of the midwifes’ task to care for the mother during the postnatal period and assess the need for follow-up. It has been shown that there are shortcomings and a need for development in the postpartum care. There are few or no studies which examines the strengths of the Swedish postpartum care.

    Purpose:To examine the experiences of postpartum care among midwifes and mothers.

    Method:Qualitative interviews with an inductive approach, which were analyzed with a qualitative content analysis. Four new mothers and four midwifes in a region in the south of Sweden were interviewed.

    Results:The mothers were mostly satisfied with the postpartum care but there was a wish for an earlier follow-up after birth and better breastfeeding support. The midwifes described that most mothers are feeling well and that there are no serious shortcomings with the postpartum care today. They do however wish for an earlier follow-up after birth in order to establish an individual plan of care for every family, more education and a better cooperation between different instances.

    Conclusion:The postpartum care has been designed in the same way for a long time and is inflexible with few resources. There is a need for improvement and development as well as a wish for more individualized care.

  • 241.
    Bergström, Emmeli
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Bjerkert, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på en hälsocentral2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Telephone advisory service is a great part of the district nurse work at a health care centre. The work involves assessing, referral, provide advice and support and to perform nursing care. The district nurse must also adapt their work and decisions related to economical, technical, organisational and scientific aspects.

    Purpose: The purpose was to elucidate district nurses' experiences of working with telephone advisory service in a health care centre.

    Method: A qualitative descriptive approach was used. Semi structured interviews were conducted with ten district nurses, working in six different primary health care centres. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    Results: During the analysis six main categories emerged; a professional reception is important to the patients, organisation and structure are crucial for the work, the work environment affects the work in different ways, collegial collaboration in the workplace is important, improvements can be made, difficulties and challenges in the work. The district nurses emphasised the importance of listening to the patient, and the importance of professionalism and good communication. District nurses could become bad listeners due to stress and lack of time, which could result in wrong advice to the patient. Language barriers amongst the patients could sometimes be problematic, as well as responding to agitated patients in a professional manner.

    Conclusion: Telephone advisory service is a challenging, stimulating and sometimes a difficult work. It requires a multi-faceted experience and broad competence to perform the work with telephone advisory service as well as possible. It is therefore important to have more continuous education than what is available today. To perform the work in the best way it is important with a calm and adapted working environment. It is also important to not work to long shifts with telephone advisory service. Greater use of decision aid software program could assure the quality of telephone advisory service.

  • 242.
    Bergström, Jennie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Blum, Alexandra
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    En kvinnas tysta hemlighet: En studie om våldsutsatta kvinnors upplevelser2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 243.
    Bergström, Lena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Karin, Gunnartz
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hur sjuksköterskan bedömer, åtgärdar och följer upp nutritionsstatus hos äldre i särskilt och ordinärt boende2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

     

    Background: One of the nurse's responsibilities include the care of nutrition for older people in special or regular housing. Several studies show that there is a risk of malnutrition among older people, due to for example, lack of food intake, poor oral status, multiple medications. To investigate the nutritional status in older people, nurses or other health professionals should use an assessment instrument. In order to maintain good nutritional status among older people, a well-functioning cooperation between different professions is necessary.

    Aim: Was to investigate how the nurse assesses, addresses and monitors the nutritional status of older people living in particular and ordinary housing.

    Method: The study is cross-sectional and is reported by descriptive statistics. The population was nurses who worked in special and regular housing. Questionnaires were sent to 112 nurses of which 65 were answered.

    Results: The study showed that few of the respondents were district nurses. There was inadequate training in nutrition, and a large proportion of the nurses described that their managers did not work enough with nutrition issues. The assessment instrument MNA is used in most cases. Lack of procedures regarding reporting of risk of malnutrition was described. Cooperation between nurses and dietitians was considered small by respondents.

    Conclusion: There is a need of education in nutrition for health care professionals.  There is a need for more support from the organization such as procedures/guidelines of how risk of malnutrition should be reported between different care institutions. To maintain good nutritional status in older people  it is important to have a good cooperation between various professional categories. 

  • 244.
    Bergström, Philip
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Pousette, Matilda
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Livskvalitet hos personer som drabbats av stroke i tidig ålder: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Antalet insjuknanden har generellt minskat däremot ökat i tidig ålder. Flertalet får svåra funktionsnedsättningar efteråt vilket kan försämra möjligheten att klara sig själv. Litteraturstudien förankrades i Antonovskys begrepp ”känsla av sammanhang”.

    Syfte: Syftet var att undersöka livskvalitet hos personer som drabbats av stroke i tidig ålder.

    Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som kvalitetsgranskades. Totalt inkluderades nio kvantitativa artiklar i resultatet som analyserades genom en integrerad analys.

    Resultat: Tre kategorier identifierades Fysiska begränsningar, Sociala relationer och Psykiska påfrestningar. Att drabbas av stroke påverkade den fysiska och psykiska hälsan vilket ledde till försämrad livskvalitet. Faktorer som hade negativ inverkan på livskvalitet var nedsatt fysisk funktion, nedstämdhet och förlorade relationer. Faktorer som hade positiv inverkan var familjerelationer, förmåga att utöva fritidsintressen och att återgå till arbetet.

    Slutsats: Flera olika faktorer påverkar en persons livskvalitet och de som drabbats av stroke skattade genomgående en lägre livskvalitet. Sjuksköterskor bör ge anpassad information till personer som drabbats av stroke men även förstå vikten att upptäcka nedstämdhet tidigt. Resultatet kan ge ökad kunskap som i sin tur kan öka livskvalitet hos personer drabbade av stroke.

  • 245.
    Bergström, Robin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Blom, Johan
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Den självdestruktiva hälsan2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 246.
    Bergström, Tyra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Svensson, Ann-Charlott
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Användandet av värmebevarande omvårdnadsinsatser för att förebygga hypotermi under knä- och höftplastikoperationer - en tvärsnittsstudie 2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Perioperativ hypotermi är en vanlig komplikation under generell och regional anestesi. Med hypotermi menas uppmätt kärntemperatur under 36 °C. Patienter som opereras för knä- och höftplastik är en utsatt grupp. De har ofta flera riskfaktorer som ökar risken att drabbas av perioperativ hypotermi. Eventuella komplikationer kan leda till ökat lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället relaterat till längre sjukhusvistelser och sjukskrivning. Området är väl beforskat. Forskning visar att förebyggande omvårdnadsåtgärder bör göras med både passiva och aktiva metoder men trots detta kvarstår problemet. Syfte: Syftet var att observera vilka omvårdnadsåtgärder som vidtas för att förebygga hypotermi hos patienter under knä- och höftplastiksoperationer. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design och observationer som datainsamlingsmetod. Studien analyserades deskriptivt. Resultat: Studien genomfördes vid två olika sjukhus. Totalt observerades 22 knä- och 18 höftplastiksoperationer. Resultatet visade att båda sjukhusen vidtog omvårdnadsåtgärder men på ett varierande arbetssätt. Vid alla operationer användes passiva omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Studien visar att omvårdnadsåtgärder vidtas men det finns fortfarande förbättringsområden vid båda sjukhusen. Riktlinjer och PM förekommer men författarna eftersöker nationella riktlinjer för att säkerställa att alla sjukhus arbetar utifrån samma grund för att förebygga perioperativ hypotermi. 

  • 247.
    Bergvall, Hanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Aronsson, Matilda
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Allt eller inget: En litteraturstudie om livet med en ätstörning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många faktorer påverkar om en individ utvecklar en ätstörning och ofta har individen fler än en ätstörning under sjukdomstiden. Ätstörningen kontrollerar individen och förvränger tankar och uppfattningen om sig själv. Vården är präglad av okunskap inom området vilket orsakar fördomar mot drabbade individer. Dock tillfrisknar 70-80 % från sin ätstörning.  

    Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor och män upplevde sin ätstörning och hur livet formades av den.  

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på fem självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.    

    Resultat: Fem huvudkategorier och tolv subkategorier framkom under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var: krav, kontroll, känslor, tankar och vårdrelation. Det var tydligt att självuppfattningen och kraven på sig själv hade en stor roll under sjukdomstiden. Vardagen kontrollerades av inarbetade mönster och många känslor och tankar kom till uttryck som påverkade individen både positivt och negativt. Tillfrisknandet var en lång process och det krävdes mycket kraft från individen själv med stöd från vården för att bli frisk.

    Slutsatser: Ätstörning är en mångsidig sjukdom som påverkar den psykiska och fysiska hälsan. Det är svårt att upprätthålla en fungerande vardag. Mer kunskap behövs inom området för att öka förståelsen för sjukdomen och skapa ett bättre bemötande inom vården.

  • 248.
    Bergvall, Petronella
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Karlsson, Julia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Isoleringsvård- patientens erfarenhet av vårdpersonal2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Isoleringsvård är idag vanligt förekommande på infektionsavdelningar och andra somatiska vårdavdelningar. Det finns olika former av isoleringsvård, då det kan vara att man är bärare av en resistent bakterie och behöver vårdas i isolering för att skydda andra eller i form av skyddsisolering vid exempelvis nedsatt immunförsvar. Oavsett anledning är det en vård som innebär strikta restriktioner gällande hygien och där patienten är bunden till att vara inne på rummet, i isolering. Kontakt med andra kan därför reduceras, då onödig brytning av isolering bör minimeras.

    Syfte: Syftet var att belysa patienternas erfarenhet av vårdpersonal vid isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning.

    Metod: En systematisk litteraturöversikt gjordes baserat på 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen gjordes med sin grund i Friberg, (2012).

    Resultat: Flertalet av patienterna hade erfarenheter kring hur viktiga vårdpersonalen var under deras isoleringsvård. Det belystes många brister hos vårdpersonal gällande information, kommunikation och bemötande. För att isoleringsvården skulle vara hanterbar för patienterna var kontinuerlig kontakt med vårdpersonal betydelsefull och ständig uppdatering gällande sin behandling av stor vikt.

    Slutsats: Vårdpersonal bör ägna mer tid till de isolerade patienterna, uppdatera dem med adekvat information och bemöta dem med respekt och värdighet. Arbeta på ett sådant sätt att vårdlidande inte skapas och kommunicera väl. Mer information och kunskap om varför isoleringsvård är nödvändig och mer kunskap till patienterna om deras sjukdomstillstånd för att skapa förståelse och minska den oro och rädsla som ofta uppkommer vid isoleringsvård.

  • 249.
    Bergön, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Gustavsson, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Patienters upplevelser av att få vård i hemmet för sin hjärtsvikt: - en intervjustudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: The risk of heart failure increases with age, and experiences of living with heart failure varies. This condition can affect the daily life and lead to individual care needs. If necessary, patients with heart failure should be offered attendence at home. The home health care is more advanced now than before.

    Aim: The aim of the study was to illuminate the experiences of heart failure patients whom received care at home.

    Method: An inductive interview study with semi-structured questions were used. Six informants emerged from a strategic sampling. During the study of the interview material, a qualitative content analysis was used.

    Results: The results showed that attendance at home was designed individually, and the informants received the care they needed. Interaction between different professions made this possible. The relationship between the resident and the caregiver was important, and it also led to social company. It meant security to be involved in the creating of the care plan, and the continuity of care was important. The possibility to contact the caregiver at different care needs, and to stay at home were important. Feelings about the future and the home health care varied.

    Conclusion: Home health care for patients with heart failure is enabled by collaboration between different professions. Even during the progression of heart failure, the patient may still be given the opportunity to stay at home. The attendence at home affects the perception of being safe and enables conditions for good health.

  • 250.
    Berlin Hallrup, Leena
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    The meaning of the lived experiences of adults with intellectual disabilities in a Swedish institutional care setting: a reflective lifeworld approach2014In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, no 11-12, p. 1583-1592Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. This study describes the meaning of the lived experiences of adults with intellectual disabilities in a Swedish institutional care setting. Background. Despite the general intention of the Swedish law to give care and support for adults with intellectual disabilities in small settings in the community, large institutional care settings exist in Sweden. It is also known that adults with intellectual disabilities have more influence over their care and support when living in small settings than in large institutions. There is a dearth research in regard to studies that focus on how adults with intellectual disabilities experiences their everyday life in such settings. Design. A qualitative design was used to gain a deeper understanding of the lived experiences of adults with intellectual disabilities in an institutional care setting in Sweden. Methods. Fieldwork from September 2006 to June 2009 in an institutional care setting including participant observation and in-depth interviews with 12 residents was used. Verbatim-transcribed text was analysed using a phenomenological reflective lifeworld approach. Results. The essential picture of the phenomenon was experienced 'as a meaningful and meaningless existence' and was reflected in residents' descriptions of their everyday life in the setting. It was characterised by the constituents: ambiguous dependency, social interactions and everyday life in a restricted area. Conclusion. The results reveal the importance of paying close attention to what adults with intellectual disabilities have to say about their everyday life when living in an institutional care setting. For caring practices of people with intellectual disabilities, it is scarcely satisfactory that residents experience an ambivalent dependency and of having to live in a restricted area. Relevance to clinical practice. The results of this study contribute to better insight and deeper knowledge of the lived experiences of adults with intellectual disabilities, enabling the staff and management to further enhance the well-being for residents. In addition, the findings provide feedback to staff, managers and researchers working in the intellectual disabilities field.

2345678 201 - 250 of 2123
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf