lnu.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 352
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Lundberg, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gustafsson, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Från förskola till förskoleklass: Pedagogers uppfattning om behovet av information vid övergången2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattning av vad viktig information ska innehålla. Vad anser pedagogerna i förskolan är det centrala i informationen som de lämnar och vilka förväntningar har pedagogerna i förskoleklassen kring informationen som de ska få vid övergången. På vilket sätt används informationen om barnets förmågor i en kommande pedagogisk verksamhet? Vi har genomfört en kvalitativ forskningsstudie där vi har intervjuat nio pedagoger som är yrkesverksamma i förskola och förskoleklass. I analysen har vi lutat oss mot en fenomenografisk metod vilket innebär att kartlägga och hitta skillnader och likheter i det som framkommit av intervjuerna och därmed få en djupare förståelse för informationens betydelse i övergången. Resultatet har speglats genom ett sociokulturellt perspektiv och Nilholms (2011) olika perspektiv kopplat till specialpedagogik: kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. En viktig grundsten  i analysen och bearbetningen av materialet är det relationella och kategoriska perspektivet, samt betydelsen av en relationell pedagogik i mötet med olika barn. Det  handlar också om hur olika förväntningar i en övergång kan påverka barnet (Persson, 2011).

    Studien visar att det finns behov av att förskolan ger mer specifik och tydlig information till förskoleklassen kring hur barnet varit en del av verksamheten. Förskolans pedagoger fokuserar på hur barnet lärt sig och vad som fångar intresset. Förskoleklasspedagogerna riktar in sig på att informationen som lämnas bör innehålla barnets sociala förmåga, hur samspelet fungerat med kompisar och pedagoger i miljön som erbjudits. En viktig mening som blivit framträdande är att det borde framgå tydligare i informationen hur barnet upplevt tidigare förändringar. Hur ser barnets erfarenheter ut när det handlar om olika förändringar eller då barnet lämnat en trygg och invand miljö och blir en del av det nya? Relationens betydelse är en avgörande faktor för hur övergången och starten ska upplevas. Barnet möter en ny verksamhet med nya krav, pedagoger och kompisar. Samverkan på olika plan mellan förskolorna, förskoleklass och vårdnadshavare kan skapa en delaktighet och förståelse som kan ge en positiv upplevelse av övergången.

     

  • 202.
    Lundbäck, Birgitta
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Fälth, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Leisure-time activities including children with special needs: a research overview2019In: International Journal for Research on Extended Education, ISSN 2196-3673, E-ISSN 2196-7423, Vol. 7, no 1, p. 20-35Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden and the other Scandinavian countries children are offered a curricular based combination of care and teaching before and after compulsory school hours. These leisure time centers, so-called fritidshem, are offered to children aged between 6 and 12 whose parents’ study or work, as well as to children that require special development support. The aim of this systematic literature review was to investigate how similar activities are described in international research. The focus was on children aged 6-12 who have been assessed to need special support. The initial step in this literature survey was the reading of 108 abstracts from academic articles. The second step included 21 articles that were read in their entirety. Fourteen of them met the sampling criteria and were included in the result section. The Nordic model combines care and curricular activities before and after compulsory school hours. In other countries activities taking place after school hours are separated into activities meeting children’s need of care and activities supplementing school. Another result that became clear in this research is the need of further studies to map pre- and after-school activities where children are simultaneously offered development support and care, with special focus on children in need of extra support.

    The full text will be freely available from 2020-11-01 16:19
  • 203.
    Lundh, Malin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Norbe, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Övergång och samverkan - En Analys av Specialpedagogers uppfattningar2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är dels att analysera uppfattningar av specialpedagogers roll vid övergången från grundskola till gymnasieskola, för elever i behov av särskilt stöd, dels att analysera hur samverkan mellan olika professioner inom gymnasieskolan uppfattas av specialpedagoger, vid en övergång från grundskola till gymnasieskola. De teoretiska utgångspunkterna är, fenomenologi och symbolisk interaktionism. Studiens empiriska grund är semistrukturerade intervjuer med sju informanter från sju olika skolor i södra Sverige. Aktörer i studien uppmärksammar att de är en del av ett större sammanhang i elevhälsan, där allas roll är av betydelse. Studien visar även på, att specialpedagoger upplever att de har en viktig roll även efter det att övergångarna ägt rum och flera av dem beskriver att övergången endast är en del av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. För specialpedagoger förefaller arbetet med elever i behov av särskilt stöd fortsätta i flera år efter en övergång. Studiens informanter beskriver även betydelsen av god samverkan mellan olika professioner vid en övergång. Samtliga specialpedagoger uttrycker att samverkan konstateras som en viktig förutsättning för elevens fortsatta lärande, vilket gäller både elever i behov av särskilt stöd, men även generellt för alla elever.

     

  • 204.
    Lundin, Emma
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Krantz, Marie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att leda för kvalitet: En kvalitativ studie om hur chefer uppfattar och skapar delaktighet i kvalitetsarbetet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning chefer inom offentlig verksamhet har om kvalitetsarbete och hur chefer inom offentlig verksamhet anser att de gör sina medarbetare delaktiga i verksamhetens kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete ses idag som en väl integrerad del i de flesta verksamheter, offentliga som privata. Utgångspunkter i studien är Total quality managment (TQM) och transformativt ledarskap. TQM är ett arbetssätt för kvalitetsarbete vilket är omfattande och bygger på en helhet med fokus på kvalitet från hela organisationen. Flera forskare förespråkar delaktighet som en viktig del i kvalitetsarbete. Vägen till kvalitet och medarbetarnas delaktighet i kvalitetsarbetets kantas av utmaningar. Förutsättningarna i en organisation, specifikt inom offentlig verksamhet är varierande och begränsande. Studien är en kvalitativ studie. Som kvalitativ metod har författarna genomfört semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom offentlig sektor som respondenter. Författarna har använt sig av ett målstyrt urval. Resultatet visar att kvalitetsarbetet anses viktigt men också svårt då en hel del av de aktiviteter som ingår resulterar i administrativa uppgifter istället för kvalitetsutveckling. Ett närvarande ledarskap är en framgångsfaktor gällande skapandet av medarbetarnas delaktighet i kvalitetsarbetet.

  • 205.
    Lundin, Mattias
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Torpsten, Ann-Christin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    The ’flawless’ school and the problematic actors: research on policy documents to counteract discrimination and degrading treatment in schools in Sweden2018In: European Journal of Education, ISSN 0141-8211, E-ISSN 1465-3435, Vol. 53, no 4, p. 574-585Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, the anti‐discrimination initiatives and the efforts against degrading treatment are promoted by two laws indicating self‐regulatory and transparent actions toward preventing both. To be successful, it is important that everybody involved in the work has the same understanding of the task and that everybody understands written formulations of local policy documents, here labelled eq‐uity plans, in order not to reinforce inequalities when counteracting discrimination and degrading treatment. Our aim is to explore the world‐views that are expressed by the schools in their equity plans. We ask what are the perceived causes of discrimination and degrading treat‐ment within the schools, what solutions in the equity plans emerge and which subject positions are constructed and made possible. The analysis rendered three discourses of which we can see recurring signs in the material and these have been labelled The perfect school discourse, The desig‐nated discourse and The educational discourse. These dis‐courses are different in how they relate to discrimination and degrading treatment in school and they also provide different opportunities for students. We conclude that policy‐making is important as a means to change discrimi‐natory patterns and we suggest how to avoid drawing on discourses that are likely to counteract the goals.

  • 206.
    Lundquist, David
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Vad elever upplever är viktigt för att de ska närvara i skolan: En kartläggning bland elever i årskurs 92019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Närvaro i skolan har positiva samband med elevers kognitiva utveckling, socialisering och lärande, därför är det betydelsefullt att elever ges goda förutsättningar att kunna och känna lust att närvara i skolan då utbildningen ges. Med utgångspunkten att elevers perspektiv är viktiga i skolans närvarofrämjande arbete kartläggs i denna studie, med hjälp av webbenkäter och en kvantitativ ansats, vad elever upplever är viktigt för att de ska närvara i skolan. I korthet visar resultatet att det finns stor variation och vissa betydande likheter i elevers upplevelser av vad som är viktigt för att de ska närvara i skolan. I en jämförelse mellan elever med problematisk frånvaro och andra elever fanns stora likheter mellan grupperna och fåtalet mindre skillnader i deras upplevelser av angivet fenomen. Studiens resultat diskuteras i ljuset av tidigare forskning och denna diskussion genererar slutsatsen att elevers närvaro påverkas positivt av samspel i skolan som eleverna uppfattar som meningsfulla, engagerande samt trygg- och gemensamhetsskapande. Med stöd i denna slutsats argumenteras för att elevers olikheter, förutsättningar och behov bör vara en central utgångspunkt i skolans arbete med att främja närvaro, förebygga och åtgärda frånvaro, tillika för att inkludering kan vara en metod som främjar närvaro i skolan.

  • 207. Läkartidningen, Författarintervjun
    4 frågor till Italo Masiello2017In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 114, no 43-44Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Italo Masiello, docent, universitetslektor och chef för Södersjukhusets Utbildnings- och innovationscenter, har tillsammans med Anna Mattsson, med dr, skrivit en artikel om medicinsk simuleringsträning.

  • 208.
    Mach, Jon
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Strategier för att behålla medarbetare: ur ett chefsperspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att analysera vilka strategier sex olika organisationer har för att behålla medarbetare. Kvalitativ metod har använts. Sammanlagt har sex personalansvariga chefer intervjuats med hjälp av en strukturerad intervjuguide. Resultatet visar vilka strategier cheferna använder för att behålla sina medarbetare. Dessa områden är delaktighet, kommunikation och information, ut-vecklingsmöjligheter samt lärande i arbete. Slutsatsen är att cheferna arbetar aktiv med att värna om sin personal. De anse om medarbetaren trivs på arbetsplatsen finns det stora möjligheter för medarbetaren att fortsätta att arbeta för företaget.

  • 209.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reneland-Forsman, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Mångfald-en nyckel till vetenskapligt tänkande i lärarutbildning2018Conference paper (Refereed)
  • 210.
    Mahdavi, Baback
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Centrala hinder för SFI-elevers språkinlärning och SFI-lärares strategier för att överbrygga dessa2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elever på svenska för invandrare består av en heterogen grupp människor vilka står inför många utmaningar för att kunna ta sig in i det svenska samhället och arbetsmarknaden och i detta avseende spelar behärskning av det svenska språket en nyckelroll. Studien handlar om att utifrån SFI-lärares perspektiv, genom kvalitativa intervjuer undersöka de centrala hindren för SFI-elevers språkinlärning samt undersöka vilka strategier SFI-lärararna använder sig av för att stödja eleverna att övervinna dessa hinder. Resultatet pekar på en rad olika samverkande faktorer så som psykisk och fysisk ohälsa, elevers tidigare bakgrund samt organisatoriska omständigheter som påverkar elevers förutsättningar och även lärarnas möjligheter att främja en god språkinlärning. Den relationella aspekten anses spela en fundamental roll i all inlärning och studien analyseras utifrån teorin om relationell pedagogik. Lärarna är engagerade och anstränger sig men kan inte utöva relationell pedagogik i någon större utsträckning.

  • 211.
    Malmqvist, Johan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Jönköping University, Sweden.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Möllås, Gunvie
    Jönköping University, Sweden.
    Rose, Richard
    Univ Northampton, UK.
    Shevlin, Michael
    Univ Dublin, Ireland.
    Conducting the Pilot Study: A Neglected Part of the Research Process? Methodological Findings Supporting the Importance of Piloting in Qualitative Research Studies2019In: International Journal of Qualitative Methods, ISSN 1609-4069, E-ISSN 1609-4069, Vol. 18, p. 1-11, article id 1609406919878341Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the development of research to compare the processes and impact of inclusive education in Sweden with results obtained from a study undertaken in Ireland, a pilot study was conducted and documented. The pilot study had three aims: (1) to gather data to provide guidance for a substantive study adapted to Swedish conditions through modification of Irish research procedures and instruments, (2) to critically interrogate how we as researchers could most effectively conduct a pilot study utilizing observational and video-recorded data, and (3) to use the Irish theoretical model as a tool of analysis for studying inclusion in two Swedish schools. Although pilot studies are frequently conducted to assess the efficacy of research instruments for use in qualitative research projects, few publications have drawn upon empirical findings related to such studies. Additionally, while methodological texts recommend the use of pilot studies in qualitative research, there is a lack of reported research focusing on how to conduct such pilot studies. We argue that our methodological findings may contribute to greater awareness of the important role that a pilot study may have for full-scale qualitative research projects, for example, in case study research where semi-structured qualitative interviews are used. This argument is based on the assumption that researchers, and especially novice researchers, having conducted a pilot study will be better informed and prepared to face the challenges that are likely to arise in the substantive study and more confident in the instruments to be used for data collection. A proper analysis of the procedures and results from the pilot study facilitates the identification of weaknesses that may be addressed. A carefully organized and managed pilot study has the potential to increase the quality of the research as results from such studies can inform subsequent parts of the research process.

  • 212.
    Matta, Corrado
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Policy Evaluation and Mixed Methods2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, I assess the claim that mixed methods are especially appropriate methods for evaluating policy. The aim of my discussion is to clarify in what way mixing different methods can be instrumentally beneficial when evaluating policy initiatives. 

    Social researchers concerned with the issue of evaluation have claimed on many occasions that mixed methods are especially appropriate for the aim of building program theories (Chen 2006; White 2008, 2009). A program theory is a model of a policy intervention that represents the intervention, its context and its outcome as a causal chain. The primacy of mixed methods as a specifically appropriate methodological approach for program theory has been justified in a contrastive way. As it is claimed, evaluation based on statistical studies can only account for the effect of an intervention on a particular phenomenon (White 2008). In contrast, program theory requires understanding how the intervention generated the measured effect (Chen 2006). For this reason, it has been claimed that effect size studies must be complemented with studies that provide an account of the causal path or mechanism that leads from the intervention to the outcome in its original context. It is interesting to note that several philosophers have shared this concern about certain statistical methods (Cartwright 2007; Grüne-Yanoff 2016; Runhardt 2015). 

    However, the literature concerning mixed methods shows that the very term “mixed methods” is vague, covering a plethora of different techniques for the collection and analysis of empirical data. Therefore, it is implausible to think that the simple use of any mixed method is a sufficient condition for avoiding the limitation of statistical methods and for providing a good program theory. This poses a problem for the assessment of the claim of the superiority of mixed methods for program evaluation. 

    In order for circumventing this problem, I categorize the mixed methods in groups, according to their characteristic integration strategy. The literature on mixed methods typically distinguishes three such strategies: i) method integration ii) data integration iii) model integration. 

    The next step in my argument consists in the definition of a criterion for the explanatory aims of program theory. As it is claimed in the literature about program theory, an appropriate model of a program ought to describe some mechanism connecting the intervention to its outcome. Following Cartwright and Stegenga (2012), I define a mechanism as an answer to a how-question that accounts for the INUS condition (Insufficient but Necessary parts of Unnecessary but Sufficient conditions) that influence the outcome of the intervention. Therefore, the capability of the integration strategies to account for mechanisms can be assessed by comparing their capability of accounting for INUS conditions. Using examples from the evaluation of a large-scale professional development program for mathematics teachers recently introduced in Sweden, I proceed with the comparison of integration strategies. 

    References 

    Cartwright, Nancy. 2007. “Are RCTs the Gold Standard?” BioSocieties 2 (1): 11–20. 

    Cartwright, Nancy, and Jacob Stegenga. 2012. A Theory of Evidence for Evidence-Based Policy. Oxford University Press/The British Academy. 

    Chen, Huey T. 2006. “A Theory-Driven Evaluation Perspective on Mixed Methods Research.” In Research in the Schools, 75–83. 

    Grüne-Yanoff, Till. 2016. “Why Behavioral Policy needs Mechanistic Evidence.” Economics & Philosophy 32 (3): 463–83. 

    Runhardt, Rosa W. 2015. “Evidence for Causal Mechanisms in Social Science: Recommendations from Woodward’s Manipulability Theory of Causation.” Philosophy of Science 82 (5): 1296–1307. 

    White, Howard. 2008. “Of Probits and Participation: The Use of Mixed Methods in Quantitative Impact Evaluation.” IDS Bulletin 39 (1): 98–109. 

    ———. 2009. “Theory-Based Impact Evaluation: Principles and Practice.” Journal of Development Effectiveness 1 (3): 271–284.

  • 213.
    Matta, Corrado
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Qualitative Research Methods and Evidential Reasoning2019In: Philosophy of the social sciences, ISSN 0048-3931, E-ISSN 1552-7441, Vol. 49, no 5, p. 385-412Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses the concept of evidential reasoning in the context of qualitative research methods in the social sciences. A conceptualization of qualitative evidential reasoning is proposed. This conceptualization is based on the analysis of an example of qualitative methods applied to the study of music education. I argue that this conceptualization identifies specific and nontrivial conditions for qualitative evidential reasoning and, at the same time, supports the claim that there is no essential methodological separation regarding evidence between quantitative and qualitative methods.

  • 214.
    Mekic Lindberg, Adisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Fritidshem och elevhälsa i samverkan?2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka samverkan mellan elevhälsan och fritidshemmet. Studien syftar också till att ta reda på hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med att stödja alla elevers utbildning och lärande. Metoden som används har varit enkäter där kontakt med informanter främst tagits genom Facebook. Den teori som använts har varit Bronfenbrenners ekologiska modell där nivåerna exo, meso, och mikro har fått representera relationer mellan olika personer och relationernas påverkan på elevernas utveckling.

     

    Resultat visar att den samverkan som sker oftast sker i form av formella möten som elevhälsomöten och arbetslagsmöten. Dessutom används elevhälsopersonal för ”experthjälp” av fritidspedagogerna. Resultatet visar också att både elevhälsopersonal och fritidspedagoger önskar utveckla samverkan. Resultatet för studiens andra frågeställning visar att fritidspedagogerna arbetar för alla elever men att det finns olika organisatoriska hinder så som trångboddhet och obehörig personal. Pedagogerna erbjuder olika sorters aktiviteter där oftast socialutveckling är huvudfokus. Ett sätt att erbjuda alla elever fritidspedagogik, även de som inte är inskrivna på fritidshemmet, har varit att erbjuda fritidsverksamhet under skoldagen.

  • 215.
    Milehag, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindén, Märta
    Naturen som undervisningsarena: En didaktisk studie om förskollärares erfarenheter och upplevelser inom utomhuspedagogik2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur undervisning kan bedrivas utomhus. I studien intervjuas fyra förskollärare verksamma i uteförskolor och förskolor med uteprofilering. Vi vill lyfta deras erfarenheter och upplevelser om undervisning utomhus. De två forskningsfrågor som besvaras i studien är; Vad upplever förskollärarna att utomhuspedagogiken får för innehåll, metod och syfte? och Vilka villkor för undervisning upplever förskollärarna påverkar utomhuspedagogiken? Den insamlade datan analyseras genom ett didaktiskt perspektiv samt de villkor för undervisning som kan upplevas. Analysen visar att informanterna inte kan se några hinder för utomhuspedagogik, men att det finns villkor som påverkar undervisningens utformning. Vidare visar analysen att naturen används både som metod för att förmedla undervisningen samt som innehåll i själva undervisningen. Den främsta fördel som samtliga informanter lyfter är den hälsoaspekt som naturen kan medföra, barnen får frisk luft, får sina rörelsebehov tillgodosedda och får lära och uppleva med hela kroppen.

  • 216.
    Modell, Nina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att tävla för betyg: gymnasieelevers bild av ämnet idrott och hälsa genom bedömningspraktiken2018Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim is to study and reach an understanding of how upper secondary school students perceive the subject of physical education and health through the assessment practice they experience. Part of the interest concerns the content of the assessment practice and the picture of the subject emerging from this. Another part is to study what students perceive to form the basis of the actual assessment. A third field of interest is directed towards the assessment practice at large and the ways in which students perceive how far this gives them equal opportunities of showing their knowledge and skills.

    Focus group interviews were carried out inspired by different vignettes, based on various dilemmas identified through earlier research. Four upper secondary schools from southern Sweden are represented, with 38 interviewed students. To further understand and analyze student perceptions, a New Institutional perspective is applied focusing on normative, regulative and cultural conditions1 (Scott 2008). The regulative and normative conditions are understood on the basis of different policy documents, and the cultural conditions are interpreted through previous research in the field.

    It can be established that institutionalized club sport receives priority both before school policy documents and the less institutionalized health field. Some normative elements are perceived to be important, especially those linked to club sport, like cooperation, consideration, understanding and fair play, while other normative and regulative requirements are neglected or not mentioned at all, like outdoor education. The interpretation may be that above all the culturally based requirements in the form of sport affect students’ perception of the subject of physical education and health.

    The interviewed students perceive physical education and health as an unfair subject. There are those students who have learned to perform ”correctly” according to sport norms, while at the same time there are those who do not have these skills, and none of the students perceive that they master the sport norms correctly.

  • 217.
    Modin, Veronika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Jörneklint Finvåg, Moa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    "Strunt samma om de är flickor eller pojkar...": Om inkludering och genus i skolans arbete med flickor med ADHD eller ADHD-problematik.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur skolan uppmärksammar flickor med ADHD eller ADHD-problematik, hur specialpedagoger och skola arbetar med insatser för flickor med ADHD eller ADHD-problematik samt om flickor och pojkar med ADHD eller ADHD-problematik behandlas olika i skolan?

    Syftet med studien är att undersöka hur rektorer och specialpedagoger ser på arbetet med flickor med ADHD eller flickor som uppvisar ADHD-problematik i skolan. Det är en kvalitativ studie där rektorer och specialpedagoger intervjuas. De teoretiska perspektiven som vi valde att analysera utifrån är genus och inkludering.

    Resultatet visar att skolan inte uppmärksammar flickor med ADHD i särskilt hög grad. Flickorna bemöts inte utifrån kön, utan utifrån ett individperspektiv samt utifrån generella arbetssätt gentemot barn med ADHD, vilket gör att flickorna inte får de stödinsatser som de behöver. Studien visar att skolan behöver kompetensutbildas inom NPF (Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) och genuspedagogik för att flickorna ska uppmärksammas och erbjudas tidiga stödinsatser för att undvika framtida konsekvenser.

  • 218.
    Molbaek, Miriam
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ljungsten, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Skolverksamhetens arbete med särskilt stöd i de frivilliga skolformerna: Statens granskning av verksamheterna2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att studera Skolinspektionens granskningar av förskolans och gymnasieskolans verksamheter. Fokus har varit på det särskilda stödet utifrån hur det genomförs, vad som upptäcks och vilka åtgärder som behöver utföras. Bakgrunden till studien är att det särskilda stödets arbete skiljer sig mycket åt, trots att det finns gemensamma lagar som ligger till grund och som ska styra verksamheterna. Den metod som används är en dokumentanalys där vi sökte förklaringar till hur det särskilda stödet ges i de frivilliga skolformerna. Vi har sökt vår information främst från Skolinspektionen och Skolverkets SIRIS rapporter. Vi har utifrån våra 90 granskningar tillsammans analyserat innehållet från förskolans och gymnasieskolans verksamheter och gjort jämförelser mellan de olika granskade kommunerna. Den teoretiska utgångspunkten utgår från ett systemteoretiskt perspektiv som ger en helhetsyn där olika delar påverkar varandra. Förskolan det första steget in i utbildningssystemet och gymnasiet är det sista steget ut.Vår avsikt är att ta reda på hur Skolinspektionens granskningar ser ut inom de två frivilliga skolverksamheterna, hur det dokumenteras, vilka brister som finns samt vilka åtgärder som Skolinspektionen vanligtvis kräver. Resultaten vi fick från våra åtta strategiska granskade skolverksamheter visar att bristerna i det särskilda stödet ligger främst på organisationsnivå.

  • 219.
    Muhamedagic, Amra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Entreprenöriellt lärande med avseende på barn i behov av särskilt stöd i förskolan2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Entreprenöriellt lärande är ett relativt nytt begrepp inom förskolan. Enligt direktiv från regeringen så ska det entreprenöriella lärandet likna en röd tråd genom det svenska utbildningsystemet. Studiens bakgrund består av en litteraturgenomgång som beskriver det entreprenöriella lärandets väg från regering till förskola. I det dagliga arbetet på förskolan möts vi av många olika barn med olika förutsättningar och behov. Det är av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkar det entreprenöriella lärandet med avseende på barn i behov av särskilt stöd.

    För att få en tydlig bild av vilka faktorer som påverkar, skickades enkäter till förskolechefer i olika kommuner. Det råder delade meningar kring hur arbetet sker men även vem som är i behov av särskilt stöd. Med hjälp av en egen konstruerad hermeneutisk spiral tolkas resultatet, där växer olika faktorer fram så som hinder och möjligheter. Organisationen har en avgörande roll i arbetet med entreprenöriellt lärande. När det gäller definiering och arbete med barn i behov av särskilt stöd så är det beroende av förskolechefens kunskapsnivå. 

  • 220.
    Månsson, Lizette
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Sundström, Marina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Skrivutveckling i specialpedagogisk verksamhet: Hur pedagoger arbetar och stöttar elever i sin skrivutveckling2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i specialpedagogisk verksamhet. Det gjordes nio observationer av lektioner med skriftspråksaktiviter i de båda verksamheterna, informella samtal i anslutning till observationerna, fyra intervjuer av pedagoger från respektive verksamhet samt elva intervjuer av elever i olika årskurser från respektive verksamhet. Studien följer således kvalitativa metoder, då resultatet utgår från de observationer och intervjuer som har gjorts. Resultatet har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt scaffolding. Resultatet visade att de använde sig av stöttning, att de utgick från varje individs behov och förutsättningar genom att interagera och använda stödstrukturer samt till viss del använda sig av olika överlappande metoder vid tillämpandet av sin skrivundervisning. Pedagogerna var olika medvetna om vilka metoder de använde och de hade olika lång erfarenhet av arbete med elever i läs- och skrivsvårigheter, vilket påverkade den repertoar av metoder de använde sig av. Vid samtliga observationer och pedagogintervjuer framkom således att de använde sig av interaktionen och språket parallellt med stöttning och guidning utifrån elevernas individuella förutsättningar som en del av lärandet för att nå utveckling i skrivandet.  

  • 221.
    Niklasson, Annika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Jais Nielsen, Tove
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Släcka bränder och tända gnistor.: Elevhälsoteamets arbete med hälsofrämjande och förebyggande insatser.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteams erfarenhet och uppfattning gällande samverkan i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det är en kvalitativ studie av två skolors elevhälsoteam, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer och ville belysa hur professioner inom elevhälsan tolkar sitt uppdrag. Tidigare forskning visar att en lyckad skolgång leder till en god psykisk och social hälsa. Elevhälsans uppdrag har förändrats och till följd av lagförändringar har perspektivet flyttat från det patogena (det sjukliga) till att se det salutogena (det friska). Vi tillämpade KASAM, Antonovskys teori, känsla av sammanhang, ramfaktorteorin och det systematiska kvalitetsarbetet vilka lämpar sig i analysering av empiriskt material och kommer till sin rätt i skolutvecklingsfrågor. Resultatet visar att elevhälsoteamen har en medvetenhet gällande sitt uppdrag, vilket är att förebygga och hälsofrämja. Båda skolorna har påbörjat framgångsrika utvecklingsområden som gynnar den enskilda individen där deras ambition är att alla elever ska lyckas i sin utveckling. Däremot är samverkan inte alltid genomförbart på grund av bristande planering och strukturering. Det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete som leds av rektor där alla skolformer är betydelsefulla och avgörande faktorer för att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete sker. Sammanfattningsvis ser vi, i det kommande uppdraget som blivande specialpedagoger, att för att lyckas måste vi samverka med elever, lärare, föräldrar och andra yttre aktörer som exempelvis socialförvaltning och BUP. En fungerande samverkan och tidiga insatser är inte endast en framgångsfaktor i sig utan sett i ett långsiktigt perspektiv också samhällsekonomiskt.

  • 222.
    Nikolaou, Dimitrios
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att ansöka om tilläggsbelopp: -en fråga om pedagogisk grundsyn2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka om pedagoger i förskolan söker tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt svensk skollag 2010:800 som berör all utbildningsverksamhet och alla som deltar inom utbildning och undervisningssammanhang. För att få svar på studiens frågeställningar har studien haft tillgång till ett underlag från två kommuner. Från den ena kommunen har underlag varit ansökningshandlingar, svar av enkät- och andra frågor samt pedagogiskt material från utbildningsnämndens enhet som arbetar med barn i behov av särskilt stöd för att stödja pedagogerna i sin kartläggning. Från den andra kommunen har underlaget varit en intervju med två personer med anknytning till en övergripande roll i pedagogisk ledning- en förskolechef och en t.f. biträdande utbildningschef som har arbetat som samordnare för barn och elevhälsa och handläggare för barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen har använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Studiens har använt sig av Bronfenbrenners ekologiska systemteori och resultatet redovisas i tre kategorier - barn i behov av särskilt stöd, vetenskapligt förhållningsätt och special-pedagogiska perspektiv. Resultatet visar att barn i behov av särskilt stöd är en fråga som grundar sig i vilken pedagogisk grundsyn som råder i makro, exo och mikrosystem. Otydlighet på makrosystemnivå främjar olika modeller för att möta barn i sitt lärande på exo systemnivå. Grundsynen på ett mikrosystem återspeglar den pedagogiska grundsynen på exosystemet som är ett resultat av de material och de processer som finns för att barn ska få sin rätt till stöd. Ett vetenskapligt förhållningsätt som använder sig av faktakunskaper kan förebygga tolkningen att det är barnen som är i behov av särskilt stöd då det istället kan vara verksamheten som är i behov av att höja sin kvalité.

  • 223.
    Nilfyr, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Dokumentationssyndromet: En interaktionistisk och socialkritisk studie av förskolans dokumentations- och bedömningspraktik2018Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to contribute with knowledge about preschool documentation and assessment practice. The starting point is the interaction taking place in situations where teachers and/or children simultaneously conduct some form of documentation. The focus lies on the way this interaction and, consequently, these situations can be perceived from a socialinteractionist and social-critical perspective.

    Goffman’s social interaction theory has been used to analyze and interpret the interaction arising in documentation situations. Reed’s concept of maximal interpretation with a utopian referent has also been useful in the analyses. The empirics consist of video observations of everyday documentation situations comprising interaction between teacher and child. The primary interaction theory concepts used in the analysis include definition of a situation, framing and secondary adaptation.

    The analysis shows that, on the basis of different interaction patterns, teachers and children make different definitions and framings of documentation situations. Teacher definitions seem task-oriented, including a predetermined goal and the expected result of the activity. Children appear more spontaneously driven and seem to act on the assumption that the activity tends to change. The analysis also indicates that the teacher largely tries to make children share her definition by speaking in questions. Maintaining the activity as such and hence its definition seems to be an overarching aim among the teachers. In cases when the expected outcome does not harmonize with the actual one but results in a performance gap, a transformation takes place in that things are reinterpreted into something else. What also emerges from the result is that both teachers and children seem to adapt to current institutional documentation and assessment practice expectations and demands. Teachers’ adaptation is expressed in that they seem to act as though there is no performance gap between the predetermined and the actual result. This gives rise to an as if practice. The children on their part seem to adapt by directing their performance to harmonize with what seems to be expected by the teacher.

    To create meaning in what is said or done in the specific activity, the aim of the situation must be clarified by the participant. In other words, teachers and children need to arrive at a mutual definition of what is going on or what is intended to go on. The result indicates that no clarification has been made of what a documentation situation can or should mean. Both parties seem to interact on the basis of implicit or taken-for-granted definitions of what is or is supposed to be going on in the situation. The vulnerability of reaching a mutual framing of the situations and of different adaptations indicates the necessity of considering what learning or what other aspects can be made visible through the documentations taking place in the analyzed situations and in what ways preschool documentation and assessment practice may promote or restrain children’s lifelong urge to learn.

  • 224.
    Nilsson, Angelica
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Rudolfsson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ventlinger, Annie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Vår tids miljöhjältar: Att undervisa om hållbar utveckling i skolan med hjälp av barnlitteratur2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka elevers kunskaper och relation till frågor om ekologisk hållbarhet, med utgångspunkt i arbete med en skönlitterär text. Vår studie utgick från forskning kopplat till barnlitteratur och dess värden, undervisning inom hållbar utveckling samt ekokritisk läsning. Vi har analyserat bilderboken Rädda Rosala. Analysen bestod av en text- och bildanalys samt en ekokritisk läsning. Vi har även genomfört ett undervisningstillfälle där en elevgrupp fick lyssna på en uppläsning av boken Rädda Rosala för att därefter reflektera över bokens budskap och tema. Efterföljande samtal genomfördes i par och gemensamma diskussioner. Vi var intresserade av vilka ekologiska aspekter eleverna uppmärksammade. Studien visade att det är givande att arbeta med litteratur i undervisningen om hållbar utveckling, eftersom vi såg att eleverna blev engagerade och tillsammans började utveckla ett intresse för frågor om miljö. Ett annat resultat som framkommit är vikten av för- och efterarbete i arbetet med komplexa frågor, såsom hållbar utveckling. Att analysera material som ska användas i undervisning ser vi som väsentligt då vår text- och bildanalys samt vår ekokritiska läsning gjorde att vi kunde göra ett kritiskt motiverat val. Vi har även reflekterat över skolans uppdrag och den outtalade ambitionen att utveckla barnen till vår tids miljöhjältar.

  • 225.
    Nilsson, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Förändringsarbete i förskola: En kvalitativ studie av kommunala verksamheter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om ledarens erfarenhet av förändringsarbete i förskolan. Undersökningen tar reda på förskolechefens syn på medarbetarnas delaktighet i förändringen samt vilka faktorer som påverkar genomförandet med anknytning till medarbetarnas lärande och utveckling. En kvalitativ metod har använts där sex stycken förskolechefer i intervju har berättat om sina erfarenheter. Resultatet visar att medarbetarna behöver förstå och se meningen med förändringen, dess syfte och mål för att kunna verkställa själva genomförandeprocessen. Faktorer som påverkar medarbetarnas engagemang i förändringsprocessen är kommunikation, känsla av delaktighet och samarbete. Det framkommer att ledaren har en betydande roll i förändringsarbete. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar både ekonomiska och organisatoriska för att medarbetarna ska kunna fullfölja förändringen.

  • 226.
    Nilsson, Arline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Johansson, Carolina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Den otydliga utvärderingen av specialpedagogik i förskolan2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt arbete handlar om att ta reda på hur och var de specialpedagogiska insatserna utvärderas i förskolan och var de finns. Vår förförståelse som förskollärare och blivande specialpedagoger är att utvärderingen är otydlig. Utan utvärdering sker ingen framåtsyftande utveckling med verksamheten. Meningen med utvärdering är att ta reda på nuläge, mål och vägen dit. Vi har i föreliggande studie valt att intervjua några specialpedagoger och förskolechefer i tre olika kommuner för att sedan jämföra likheter och skillnader dem emellan. Frågorna vi ställde handlade om utvärdering och specialpedagogik i förskolan. Vi har även tittat på de dokument om pedagogisk utvärdering som kommer till nämnderna i kommunerna. Vad står där om specialpedagogik och utvärdering? I vårt arbete har vi även tagit del av flera artiklar och en hel del litteratur, samt tagit del av några tidigare gjorda examensarbeten. Vi har fått börja att definiera vad specialpedagogik är. Ett av svaren är fördjupad kompetens inom pedagogik och förhållningssätt. Ett gemensamt drag i alla dessa olika källor är att den specialpedagogiska utvärderingen inte är tydlig. Om inte alla som tar beslut som påverkar förskolan, från pedagoger till utbildningsnämnd är medvetna om vad specialpedagogik är och hur specialpedagoger kan användas är det svårare att utvärdera.

     

  • 227.
    Nilsson, Carl-Arvid
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kompetensförsörjning inom rekryteringsbranschen: En kvalitativ studie om synen på kompetens för rekryterare2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det är idag allt vanligare att företag tar hjälp av en extern part för att hantera rekrytering av personal och eftertraktade spetskompetenser. Dessa rekryterare har i uppgift att bedöma kandidater och deras kompetenser, men vilka kompetenser rekryteraren själv bör besitta diskuteras inte lika ofta. Syftet med studien var att utreda vilka kompetenser som rekryterare behöver för att på ett professionellt sätt kunna bedöma andras kompetenser. För att kartlägga vilka kompetenser som rekryterare behöver i sin arbetsroll, är det av intresse att granska deras tillvägagångssätt i rekryteringar av arbetssökande. Studien utgår från kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har använts tillsammans med befintlig teoretisk litteratur och tidigare forskning för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av studien visade att totalt fyra kompetensområden och förmågor ansågs vara viktiga för rekryterare att kunna bedöma andras kompetenser. Dessa var följande: social kompetens, teknisk kompetens, analytisk och kommunikativ förmåga var centrala begrepp.

  • 228.
    Nilsson, Catarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    ”Jag kan om jag vill, typ...”: En kvalitativ studie om hur elever förstår sitt lärande och hur undervisningen förebyggande kan stödja eleverna i lärprocessen.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att med utgångspunkt i elevernas förståelse för sitt lärande öka förståelsen för hur lärare i ett förebyggande arbete, utifrån hur undervisningen struktureras och organiseras, kan stödja elevernas lärande. Hur kan eleverna ges stöd men även möjlighet till att kunna vara delaktiga och ta ansvar i sin lärprocess? Kunskap om hur lärandet ser ut från elevperspektivet är viktigt för lärare att veta, så de kan planera en undervisning som möter elevernas behov. Kvalitativ metodansats har använts i observationer och intervjuer. Den proximala utvecklingszonen är den teori som tillsammans med formativ bedömning, entreprenöriellt lärande och metakognition samspelar i en analysmodell (figur 4:5) där elevens inre motivation, delaktighet och ansvar är central.

     

    Det mönster som framträder i resultatet är att de elever som i sina tidigare skolor getts möjlighet att bli medvetna om hur de lär sig också är de elever som beskriver att de når de högre kunskapskraven. Deras utsagor visar på ett samspel mellan förmågan att arbeta självständigt och lära nytt. De har en större tillit till sin egen förmåga att lära. När ett tydligt varför framträder ur elevens livsvärld ökar deras motivation, delaktighet och ansvar.

  • 229.
    Nilsson, Elina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Rasmussen, Christian
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Riskfaktorer och alkohol- och narkotikaproblematik: En tvärsnittsstudie vid Maria-mottagningar i Sverige. 2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien är att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan missbrukets svårighetsgrad av alkohol och narkotika och ett antal riskfaktorer hos ungdomar som varit inskrivna på någon av landets Maria-mottagningar. Ytterligare ett syfte är att undersöka om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i detta avseende.

    Studiens frågeställningar är: Påverkar missbrukets svårighetsgrad förekomsten av riskfaktorer i uppväxtmiljö och social situation? Finns det könsskillnader när det gäller missbrukets svårighetsgrad och riskfaktorer? Den metodologiska utgångspunkten är kritisk realism, som modifiering av positivistisk utgångspunkttveckling. faktorer. ORER. lket  av agerat it med uppgifter för vidare kunskaps- och forskningsutveckling. faktorer. ORER. lket  med en kvantitativ ansats. Studien är en tvärsnittsstudie med UngDOKs inskrivningsformulär som grund. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan hög svårighetsgrad och låg svårighetsgrad samt en del signifikanta könsskillnader både i låg svårighetsgrad och i hög svårighetsgrad. Resultat visar på att ungdomarna i hög svårighetsgrad är mer belastade med riskfaktorer än ungdomarna i låg svårighetsgrad. Gruppen hög svårighetsgrad var procentuellt mer belastade i 14 av 17 riskfaktorer jämfört med gruppen låg svårighetsgrad. De riskfaktorer som utmärker sig mest grupperna emellan är under kategorin skola och kamratrelationer. Fler av ungdomarna i hög svårighetsgrad har problematiska kamratrelationer och umgås i högre utsträckning med vänner som tar droger och vänner som begår brott. Gällande könsskillnader visar resultat på att i 8 av 17 externa riskfaktorer finns signifikanta skillnader i både låg och hög svårighetsgrad där flickorna är mer belastade än pojkarna. Den mest uppmärksammade skillnaden mellan pojkarna och flickorna var psykiskt- och/eller sexuellt våld där flickorna var överrepresenterade i båda riskfaktorerna. I både låg och hög svårighetsgrad har flickorna i större utsträckning varit med om mer traumatiska händelser i sitt liv.

  • 230.
    Nilsson, Ella
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindman, Jessica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Medarbetares upplevelser av en omorganisering: Hur medarbetare upplever en omorganisering med fokus på motstånd och organisationsengagemang2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka om medarbetare på ett vårdboende har upplevt motstånd och/eller organisationsengagemang till den genomförda omorganiseringen på deras arbetsplats och i så fall på vilket sätt, vad upplevelserna kan grunda sig i samt om motstånd och organisationsengagemang kan upplevas samtidigt. I studien tillämpades en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien framgick att vissa medarbetare upplevde motstånd, och att samtliga upplevde ett organisationsengagemang, och i vissa fall har dessa upplevts samtidigt. Motstånd upplevdes genom känslor av frustration, ilska och rädsla, och skulle kunna grunda sig i bristande kommunikation och delaktighet, stress och att inte se förändringen som givande. Organisationsengagemang upplevdes genom att medarbetarna försökte göra det bästa av situationen, uppvisade samarbetsvillighet, anpassade sig till situationen, samt att de gjorde vad som var bäst för vårdboendet. Detta skulle kunna grunda sig i en vilja eller en skyldighet, men även en identifikation och lojalitet gentemot vårdboendet.

  • 231.
    Nilsson, Fredrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Arbetsmiljölagens krav på ledare2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka ledarskapsstilar som kommer till uttryck i arbetsmiljölagen. Studien går igenom olika ledarskapsstilars utveckling med ett fokus på den transformativa ledarstilen. En beskrivning av hur den moderna forskningen ser på ledarskapets påverkan på arbetsmiljön görs kortfattat. Studien utgår från en innehållsanalys på arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) samt vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, 2015:4. Innehållsanalysen görs med en deduktiv ansats där texten analyseras utifrån chefskap, transaktionellt samt transformativt ledarskap. Analysen visar på att samtliga tre nämnda begrepp finns i de undersökta texterna. Resultatet visar på att lagen ställer administrativa krav i form av chefskap. Det transaktionella ledarskapet syns tydligt i lagstiftningskravet gällande övervakning och kontroll. Genom att fokusera på medarbetarnas hälsa ställs det krav på ett transformativt ledarskap.

  • 232.
    Nilsson, Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gustavsson, Ellen
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    En spindel i nätet: En kvalitativ studie om socialpedagogers funktion och roll i skolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studies syfte har varit att belysa socialpedagogers erfarenheter och upplevelser av sitt arbete, sin funktion och roll i skolan ur ett professionsperspektiv. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer har genomförts med sammanlagt sex socialpedagoger. I studien har vi utgått från Brantes (2009 & 2014) och Olofsson och Peterssons (2011) teori om professioner. Resultatet av studien visar på uppbyggnaden av en mångfacetterad profession där förmågan att vara flexibel beskrivs som en betydande egenskap att besitta. Studien visar hur professionen rekonstruerats till att bli såväl en avlastning som ett komplement till övriga pedagoger inom skolan. Resultatet skildrar även hur samarbetet mellan socialpedagoger, annan personal inom skolan och andra myndigheter har en positiv påverkan på arbetet. Slutsatsen av studien tyder på att den socialpedagogiska kompetensen är relativt ny i skolan och att det kan vara vagt vad en socialpedagog gör. För att uppnå en uttalad profession krävs struktur med tillhörande arbetsuppgifter och samarbeten.

  • 233.
    Nilvius, Camilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Response-to-intervention (RTI) i svensk skolkontext2018In: Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, ISSN 1401-2480, Vol. 23, no 4, p. 6-13Article in journal (Other academic)
  • 234.
    Noori, Nora
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ngabirano, Elvira
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Våga anmäla: en kvalitativ studie utifrån socialarbetares perspektiv om barn till föräldrar med missbruksproblematik2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här kvalitativa studien belyser hur socialarbetare beskriver barn till föräldrar med missbruksproblematik, hinder och utmaningar i arbetet med dessa barn och samverkan mellan de olika yrkesgrupperna i arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblematik. Ytterligare belyser studien de stöd och insatser som de olika verksamheterna erbjuder för dessa barn. Undersökningen utfördes i två olika kommuner i södra Sverige. Utifrån den valda kvalitativa metoden nåddes ett resultat från informanternas berättelser. Resultatet påvisar att det finns en mängd olika orsaker till varför det finns svårigheter i att upptäcka barn till föräldrar med missbruksproblematik. En återkommande orsak i resultatet är föräldrarnas förnekelse om sitt missbruksproblematik. I resultatet framkommer det att alla barn påverkas av föräldrarnas missbruksproblematik, dock är påverkas barnen individuellt. Det påvisas att ett samarbete sker mellan de olika yrkesgrupper dock kan samverkan förbättras. Slutsatsen är att samhället behöver mer kunskap om barn i missbruksfamiljer och att fler skall våga anmäla.

  • 235.
    Nordin Andersson, Clara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lundstedt, Amanda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ledarskap för medarbetares kompetensutveckling: En kvalitativ studie om hur ledare kan stimulera medarbetares vilja till kompetensutveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur ledare arbetar för att påverka medarbetare till att vilja kompetensutvecklas samt vilka organisatoriska villkor som ledare uppfattar styr kompetensutvecklingsinsatser. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Till studien har sex ledare med personalansvar intervjuats. Resultatet visade att ledarna uppfattar att det krävs en balans mellan vad medarbetaren har för behov och vad företaget kan erbjuda gällande kompetensutveckling. Respondenterna framhöll att kompetensutveckling måste förhållas till organisatoriska villkor som ekonomi, relevans och krav. Resultatet problematiserades utifrån teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av Bass beskrivning av transformativt och transaktionellt ledarskap samt tekniskt-rationell och institutionell strategi för kompetensutveckling. Dessa två strategier är inhämtade från tidigare forskning. Utifrån respondenternas uttalanden blir slutsatsen att ledares förhållningssätt kan påverka medarbetares inställning till kompetensutveckling. Ledare kan använda kommunikation, tillåtande klimat och delegering av ansvar som åtgärder för att stimulera medarbetarna till att vilja kompetensutvecklas.

  • 236.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    A data-driven school crisis2019In: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Christina Eldestad Mølstad & Daniel Pettersson, London: Routledge, 2019, p. 127-144Chapter in book (Refereed)
  • 237.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    On the normativity of data-driven curriculum work: a discursive and non-affirmative approach2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper raises a critical argument on the normativity of data-driven curriculum work shaping and reshaping education at all levels along an evaluative rationale. The critique evolves in two steps, the first step is deconstructive in character and draws on the work of Porter (1995) and research on data-driven curriculum work. The second step is reconstructive in character making use of the non-affirmative theory in education (Uljens & Ylimaki, 2015, 2017; Uljens, 2016, 2018) to elaborate on a more reflexive position. The critical examination shows how competitiveness, objectivity and distance operate as educational ideals within the discourse of data-driven curriculum work, narrowing the educational imagination to what can be expressed in league tables and ranking lists and promoting easy answers to complex questions of what works. These ideals are challenged by non-affirmative theory proposing a more reflexive approach to curriculum work emphasising process rather than outcome, and questions rather than answers as drivers of these processes.

  • 238.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    The idea of distance in data-driven curriculum policy making: a productive critique2018In: Transnational Curriculum Inquiry, ISSN 1449-8855, Vol. 5, no 2, p. 26-37Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to develop a productive critique of the neoliberal idea of distance as it has come to be expressed within the context of data-driven curriculum policy making. The argument is structured around three expressions of distance (spatial, methodological, and relational) related to different levels of policy making. A critical examination shows that the production and use of numerical data have come to influence policy makers at all levels, equating what is of educational value with what can be made measurable and therefore comparable. Furthermore, it shows that standardizing the way education is thought and acted out by policy makers and practitioners according to an evaluative rationale leads to problematic reduction of the educational imagination, distancing educational actors from each other. Non-affirmative educational theory is used to develop a more reflexive position understanding that the answer to what is of educational value emanates from communicative interactions allowing different educational aims to coexist and influence each other. The productivity of the critique developed in this article, therefore, lies in its ability to enrich the educational discourse and to widen the imagination of the alternatives scenarios of educational futures at hand.

  • 239.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    The idea of ‘distance’ in data-driven education: a productive critique2019In: Presented at CIES 2019, 2019Conference paper (Refereed)
  • 240.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    United in fear: Governing knowledge in a state of crisis2018In: Presented at NERA2018, 2018Conference paper (Refereed)
  • 241.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    United in fear: governing knowledge in a state of crisis2018Conference paper (Refereed)
  • 242.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Exploring Curriculum Change Using Discursive Institutionalism: A Conceptual Framework2018In: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 50, no 6, p. 820-835Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article aims to explore to what extent and in what ways discourseinstitutionalism can contribute to the understanding and analysis ofcurriculum change in a globalized context. By focusing specifically oncurriculum change, this article proposes how discourse institutionalismcan contribute to the so-called ‘crisis of curriculum theory’ by addressing(i) the non-linearity of change, (ii) the process of the translation of ideasand (iii) actor agency. The text is structured in three sections. In the firstsection, we elaborate on the notion of curriculum change as a vitalconcept for the field of curriculum theory in a globalized context, focusingon processes of recontextualization and the translation of curriculumcontent. In the second, we elaborate on discourse institutionalism as acontributing approach to the analysis of such processes of curriculumchange, constructing a conceptual framework. In the third and finalsection, we give some examples of how the conceptual framework canbe used in analysing curriculum change, using the 2011 Swedish curriculumreform (Lgr 11) as an empirical reference, and the result showsthat the conceptual framework offers a wide repertoire of possibleapproaches to analysing curriculum change, both vertically andhorizontally.

  • 243.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Uljens, Michael
    Åbo Academy University, Finland.
    Hardy, Ian
    University of Queensland, Australia.
    Sivesind, Kirsten
    University of Oslo, Norway.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Smeds-Nylund, Ann-Sofie
    Åbo Academy University, Finland.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Alexiadou, Nafsika
    Umeå University.
    Examining Educational Change Within and Between National Policy Spaces Using Discursive Institutionalism2018Conference paper (Refereed)
  • 244.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reform of 2015/2018 in Sweden: A gathering for school - national strategy for knowledge and equivalence2019In: NERA 2019, Education in a Global World, 6-8 March, Uppsala, Sweden: Abstract book, 2019-03-06, 2019, p. 813-814Conference paper (Refereed)
  • 245.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reform of 2015/2018 in Sweden, the renewal entitled: A gathering for school – National strategy for knowledge and equivalence2019In: NERA 2019 Education in a Globalized World, 6-8 March 2019, Uppsala, Sweden: Abstract Book 2019-03-06, 2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In times of global competition there has been a growing demand for reliable evidence among national policy makers to raise educational performances. The challenge they face has to do with gathering and evaluating the relevant sources to include, often produced by different actors operating at different policy levels. In this paper we examine what official policy knowledge was selected and used as the evidence base for the latest Swedish compulsory school reform and how they were used to legitimate national reforms. The three research questions are: How do Swedish policy-makers draw on national and regional/international knowledge in formulating a Swedish education policy reform? What knowledge sources count as evidence in the 2015/2018 educational reform? What sort of reform does the Swedish 2015/2018 reform represent?

    The empirical data consists of one white paper and eight green papers, together making up the official evidence base for the reform and the nine source documents of the study. Using text-based network analysis, the citations and references in the source documents have been examined in order to find the social structures of policy coalitions, and interpret the various epistemic discourse coalitions they make up. The preliminary result shows that every document draws heavily on evidence, and that although the OECD plays a special (and unusual) role in this school reform since the Swedish government themselves turned to the OECD asking for guidance in setting the goals for the national educational reform agenda, domestic policy still plays an important role at the national levels. Looking at the Swedish case

  • 246.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reform of 2015/2018, the renewal entitled: A gathering for school - national strategy for knowledge and equivalence2019In: Presented at CIES 2019, 2019Conference paper (Refereed)
  • 247.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Teacher Quality Beyond Measurability: a Connoisseurship and Criticism Approach2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    For quite some time now the premises set up for teachers and teaching within the neo-liberal project, have been heavily criticized (e. g. Apple, 2008; Ball, 2003; Hopmann, 2008; Kliebard, 1995; Nordin, 2016; Wahlström, 2015). Following Tesar (2016) we argue that thinking policy and philosophy together can open up for new imaginaries, new futures for thinking quality in education. We argue that the American curriculum theorist Elliot Eisner (1979, 2002, 2005) and his concepts of connoisseurship and educational criticism is a constructive starting point for rethinking both teacher quality and policy.

     

    The purpose of this paper is twofold. The first purpose involves a critical examination of the way ‘teacher quality’ is discursively constructed in transnational authoritative texts. The second purpose is to explore the possibilities of rethinking teacher quality as it is set out in a mainly neo-liberal setting, using the concepts of connoisseurship and educational criticism as productive means to explore alternative meanings, both regarding teacher quality and the character and potential of policy texts. The two research questions are: How can Eisner’s concepts of connoisseurship and educational criticism contribute to going beyond an agenda of teacher quality based on “evidence” and a dominating scientific efficiency approach? Drawing on Eisner (1979), how can a linking between philosophy and policy contribute to critically examining contemporary education policy texts by taking seriously the meaning of the term criticism as "reeducation of perception"? (Eisner 1976/2005; Dewey 1934).

     

    We make use of Eisner’s’ idea of an ‘ecology of schooling’ in trying to understand educational reforms and their impact on educational practices. To think comprehensively about school reforms, Eisner (1992/2005) identifies five dimensions which one has to take into account. The first is the intentional aspect that refers to exploring the tension between conventional arguments for what the reform aims to. Secondly, the understanding of a reform needs to observe the consequences of the structural aspects of the reform. A third aspect is the possible changes of curriculum content. The fourth aspect is the pedagogical factor that is indispensable for the transformation from an intended to an operational curriculum. The fifth dimension of a reform, finally, is evaluation. The way assessment of students’ knowledge is defined directs what should count as knowledge in a subject and how teaching takes shape in the classroom.

     

    In addition we make use of Eisner’s concept of educational connoisseurship as an alternative to technological approaches; instead of laws, professional judgments are taken as the basis for the quality of schooling (Biesta 2017).  A connoisseur ‘appreciates’ what she encounters; that is, a connoisseur is aware of and understands what is experienced. Appreciation in this context has to do with a genuine curiosity around shared interests (Hansen, 2017; Uhrmacher, et al., 2017). A necessary complement to connoisseurship is educational criticism. Eisner (1976/2005, p. 41) distinguishes between the two by pointing out the following difference. ”If connoisseurship is the art of appreciation, criticism is the art of disclosure”. The language of critics is a language where metaphors, suggestions and implications are important tools in order to help us see. Following Eisner, (1976/2005), educational criticism has to consider three interrelated aspects, a descriptive, an interpretative and an evaluative aspect of educational criticism. The descriptive aspect has to do with describing the qualities of an educational phenomenon, the interpretative aspect signifies the effort to understand the meaning various forms of action have for those involved, and the evaluative aspect, finally, asks the question: ‘What is the educational import or value of what is going on?’ (Eisner, 1976/2005, p. 44). Educational criticism directs attention to the qualitative aspects of schooling rather than the quantitative.

     

  • 248.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Transnational policy discourses on ‘teacher quality’: an educational connoisseurship and criticism approach2019In: Policy Futures in Education, ISSN 1478-2103, E-ISSN 1478-2103, Vol. 17, no 3, p. 438-454Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article, we analyse key policy documents on teacher quality produced by the OECD andthe EU during the period 2005 to 2017 using an educational connoisseurship and criticismapproach. The purpose of this article is to explore how Eisner’s concepts of educational connoisseurshipand educational criticism can be understood and used to analyse educational policy,especially how teacher quality is discursively constructed in transnational authoritative texts oneducation policy. Eisner’s three aspects of criticism, description, interpretation and evaluation canbe utilised in a differentiated critical approach to the analysis of transnational policy documentson education. While the critical descriptive discourse can be viewed as ‘identifying a simplerelationship’ between social development and educational needs, the interpretative critical discoursecan be regarded as ‘recognising the complexity’ of teachers’ tasks in changing societies andthe critical evaluative discourse as ‘recognising and problematising contradictory interests’ thataffect teachers’ work. We argue that the philosophical concepts of connoisseurship and criticismcontribute to policy research by demonstrating that a multifaceted concept of teacher quality isneeded to capture the complex nature of education.

  • 249.
    Nordström, Thomas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Andersson, Ulrika B.
    Linköping University, Sweden.
    Fälth, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gustafson, Stefan
    Linköping University, Sweden.
    Teacher inquiry of using assessments and recommendations in teaching early reading2019In: Studies in Educational Evaluation, ISSN 0191-491X, E-ISSN 1879-2529, Vol. 63, p. 9-16Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous research point to difficulties for teachers to interpret reading assessment data with regard to instructional decisions. This study explored Swedish primary teachers' use of assessments and recommendations, in order to be able to target individual needs. Eight teachers participated in a reading program and were interviewed in focus-group meetings. The analysis of teacher narratives stemming from assessment use resulted in three themes: Awareness of student learningChanges in the organization of teaching, but not regarding individualized content and Strengthened teacher role, but modest professional growth. The themes indicated that the teachers had become aware of their students’ learning, had employed teaching based on informed decisions, and showed initial professional growth.

    However, the assessment details and the recommendations allowed for more adjustments than was evident in the teachers’ narratives. The results point to the relative difficulty of targeting individual needs in the general classroom education, and to the challenges of changing teaching practices.

  • 250.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Strandberg, Camilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    En verksamhetsintegrerad lärarutbildning - möjligheter och utmaningar2018Conference paper (Refereed)
2345678 201 - 250 of 352
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf