lnu.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 402
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Kraus, Anja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sensitive Threshold: Awakening Aspects of the Corporeal-Auditive Reflexivity of Teenagers in the Classroom2018In: Learning Scenarios for Social and Cultural Change: «Bildung» through Academic Teaching / [ed] Lara Rodriguez Sieweke, London & New York: Peter Lang Publishing Group, 2018, p. 203-216Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This article refers to humanistic European pedagogy and didactics as an explicit normative framework for the modelling of classroom education. In continuation of this approach and at the same time as a critique of its normativity, it will be argued that many relevant aspects of the knowledge that is decisive for our acting, intuitions, preferences, and decisions defy articulation. As tacit dimensions they influence the questions we ask, successful or failed learning processes, and precarious or promising personality development. Bodily phenomenological research explores these dimensions.

    Making use of an example of art-based didactics, which follows the idea of phenomenological research in education, the question is raised as to how corporeality forms an integral moment of learning processes. Especially of interest is the reflexivity created in a specific art-based project space in terms of distinct learning effects. The project space is constituted by the interactive sound installation Sensitive Threshold that the author developed as a means of learning, didactics, and art-based research for exploring the corporeal, auditive, and artistic modes of learning and reflexivity. The concept of Sensitive Threshold was influenced by the work of the author as a teacher at the Free Comenius School Darmstadt (grades 1-9) in 2003. This free school applies humanist pedagogy and didactics in the tradition of John Amos Comenius.

  • 202.
    Kraus, Anja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    The Pupil in Didactics and the Practice Theory Approach2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In English-speaking countries, Didactics counts as theory of instruction (cp. Fitch 1880), still carrying the meaning of teaching moral contents and of putting the pupils initiatives aside. In this presentation, the models of the pupil´s role within Didactics will be followed up and, by this, a quite different image will be presented.

  • 203.
    Kraus, Anja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Was sich wie an Praktiken zeigt: eine Studie zur Performativität und Phänomenologie von sozialem und sozial distanziertem Handeln2018In: Interdisziplinäre Videoanalyse: Rekonstruktionen einer Videosequenz aus unterschiedlichen Blickwinkeln / [ed] Maud Hietzge, Opladen, Farmington Hills: Verlag Barbara Budrich, 2018, 1, p. 231-254Chapter in book (Refereed)
    Abstract [de]

    An der vorliegenden Videosequenz springt die wohlbekannte Tatsache förmlich ins Auge, dass Nähe und Distanz, Inklusion und Exklusion, Akzeptanz und Ablehnung, Angepasstheit und Protest, kurz diverse Formen der An- und Abwesenheit, zentrale Strukturmomente des sozialen Lebens resp. sozialer und sozial distanzierter Praktiken sind.

    Zugleich sind An- und Abwesenheit prägnante Kennzeichen methodischer Verfahren (vgl. Fuery 1995). In meinem Beitrag wird dies für die leibphänomenologische Methodologie sowie für methodologische Schlussfolgerungen gezeigt, die sich aus dem aktuellen Performativitätsdiskurs ableiten lassen. - Worin bestehen unter empirischer Perspektive Parallelen und wo Unterschiede zwischen den beiden Methodologien? Was ergibt sich daraus für die Analyse der vorliegenden Videosequenz? Was kann diese Filmanalyse zur näheren Bestimmung der beiden methodologischen Ansätze beitragen?

    Die Analyse der Filmsequenz gilt also nicht allein deren Themen (wie etwa Schulhofgestaltung, Pausenaktivitäten etc.). Sie ist auch mit methodologischen und methodischen Fragen befasst, und zwar erstens mit solchen, die an den aktuellen Diskussionsstand einer phänomenologisch ausgerichteten Praktikenforschung anschließen, Zweitens geht es um Fragen, die mit einer Praktikenforschung verbunden sind, die am aktuell geführten Performativitätsdiskurs orientiert ist. Die Darlegung dieser beiden Ansätze wird daher in diesem Beitrag einen relativ großen Raum einnehmen.

  • 204.
    Kraus, Anja
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Rodriguez Sieweke, Lara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Introduction2018In: Learning Scenarios for Social and Cultural Change: «Bildung» through Academic Teaching / [ed] Lara Rodriguez Sieweke, London, New York: Peter Lang Publishing Group, 2018, p. 7-11Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Research on university within the humanities, and cultural and educational sciences is relatively rare and has mostly been neglected in the general discourses on university (e.g., see Heinrich 1987, Hug 1996, Bourdieu 2002, and Derrida 2004). Among other disciplines, the arts have had representatives such as Beuys, Böll, Staeck and Eliasson, who have been involved in both the conceptualization and creation of universities. The latter takes up the importance of the experiment. In Eliasson’s words, “by engaging in experimentation we can challenge the norms we live by.” Eliasson, supported by the Berlin University of the Arts, founded the Institut für Raumexperimente e.V. (Institute for Spatial Experiments), a project which collaborated with numerous international universities and institutions, and aimed at investigating various “learning situations of uncertain certainty.” Furthermore, the institute aimed to integrate a “multiplicity of voices” and to establish “a school of questions rather than of answers.”

    We depart from the fundamental idea of university as being deeply connected to the ideal of Bildung, and to cultural (democratic) values.

  • 205.
    Krause, Andreas M
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Gynnas vissa skolformer i PISA-studierna?: En fallstudie som jämför Sveriges skolsystem med det bayerska (Tyskland) skolsystemet.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    PISA (Program for International Student Assessment) är ett välkänt verktyg för utbildningsmonitorering. Dessa studier, som avser mäta hur väl den framväxande generationen är förberedd på kommande utmaningar, genomförs vart tredje år och publicerar en skolsystemrankning som får allt större uppmärksamhet. År 2015 deltog 72 länder i studien. I det här arbetet presenteras två olika skolsystem för att besvara frågan om man borde ta hänsyn till läroplaner i en studie som PISA och om det finns vissa skolformer som gynnas i PISA-studien. Nämda skolsystem, det svenska och det bayerska, beskrivs utifrån dessas styrdokument. Social bakgrund, undervisningstider och ämnets innehåll jämförs mellan de olika skolformerna. Resultaten visar sig att det inte finns något samband mellan undervisningstid och PISA-resultat, men att de skolformer som har en mer teoretisk inriktning och har mer detajlerade styrdokument gynnas i PISA studien.

  • 206.
    Lagergren, Anniqa
    et al.
    Halmstad university, Sweden.
    Holmberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barn och förskollärare i digitala aktiviteter.2019In: Lek och lärande i digitala aktiviteter i nordiska förskolor: Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015-2019 / [ed] Kristina Holmberg, Anniqa Lagergren, Torfi Hjartarson, Elin Bøen, Copenhagen: Nordisk Ministerråd, 2019, p. 15-34Chapter in book (Refereed)
  • 207.
    Lagerlöf, Elisabeth
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Claesson, Jennie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Teknik i förskolan: En studie om hur förskollärare arbetar med ämnet teknik2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att belysa hur förskollärare definierar ämnet teknik och hur de arbetar med ämnet i verksamheten. Dessutom kommer de hinder förskollärarna upplever i arbetet med teknik belysas. Ursprunget till studien är våra tidigare erfarenheter, där vi upplevt att ämnet teknik inte arbetas med i större utsträckning i förskolan. Teknik är ett intressant och aktuellt ämne som är relativt nytt i förskolans läroplan och som kommer att lyftas ännu mer i den kommande läroplanen 2018. Empiri har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare. Deltagare kommer från fem olika förskolor belägna i tre olika kommuner. Resultaten som framkommit tyder på att förskollärare har skilda uppfattningar om vad0 teknik är och att ämnet upplevs som svårt av många. Detta påverkar vad som undervisas och hur undervisningen genomförs, vilket medför att barn i olika förskolor inte får samma möjligheter till en likvärdig utbildning. En likvärdig utbildning är något som ska eftersträvas enligt förskolans styrdokument. Vidare framkommer i resultatet att ett medforskande arbetssätt förespråkas av förskollärarna i studien. Detta arbetssätt framkommer dock inte i resultatet hos de flesta förskollärarna i studien när det gäller ämnet teknik. Den förförståelse och de erfarenheter vi hade med oss in i denna studie har delvis besannats, men däremot förvånades vi över att tidpunkten för när förskolläraren gick sin utbildning inte verkar ha någon betydelse.

  • 208.
    Larsson, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Multivariat dataanalys för att undersöka skillnader i undervisnings- och bedömningspraxis i kursen kemi 22018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trots att det inom forskningsvärlden propageras för formativ bedömning, kan man i dagsläget notera en mycket stor variation gällande införlivandet av, samt effekter av, formativ bedömning i skolor. Metoder för att kartlägga formativ bedömningspraxis fordras för att kunna särskilja på ”god” respektive ”mindre god” formativ bedömningspraxis.

    Syftet med föreliggande uppsats var att, med hjälp av en elevenkät och multivariata projektionsmetoder såsom PCA och PLS-DA, kartlägga, och särskilja, formativ bedömningspraxis hos sex olika gymnasieklasser som genomfört kursen kemi 2. Ett sekundärt syfte var även att, med samma verktyg, försöka karakterisera och särskilja frekvenser av olika genomförda undervisningsmoment inom samma kurs och klasser.

    Studien visade, på ett grafiskt och illustrativt sätt, en stor variation av upplevelser av formativ bedömning inom de tillfrågade klasserna. Vidare visade sig PCA vara ett utmärkt verktyg för att identifiera elevsvar som låg utanför den ”normala” variationen. Genom en PLS-DA-analys påvisades en skillnad i frekvenser av genomförda undervisningsmoment mellan två kommunala och en privat skola – även om dessa resultat bör tolkas med en viss försiktighet.

  • 209.
    Larsson, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barns tillhörighet i förskolan - ur föräldrars och pedagogers perspektiv2019In: Abstracts, Pedagogisk forskning syd, Linnéuniversitetet, Kalmar, 20190829, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Studien placerar sig inom värdepedagogisk forskning och är en del av det internationellaforskningsprojektet: Politics of belonging- promoting children’s inclusion in educationalsettings across borders. Syftet är att bidra med kunskap om vad som är viktigt för att främjabarnets möjligheter att skapa tillhörighet i förskolan, genom att fokusera på föräldrars ochpedagogers perspektiv.Tillhörighet förstås som något eftersträvansvärt, ett värde som bygger på delaktighet ochgemenskap, ställt i relation till utanförskap i en globaliserad värld. Kunskap om barnetstillhörighet nås utifrån Yuval-Davis (2011) tredimensionella syn i mötet mellan individen,institutionen och samhället.Data avseende barnets möjlighet att skapa tillhörighet konstrueras genom intervjuer medföräldrar och pedagoger, samt genom observationer av dagliga möten mellan barn, föräldraroch pedagoger i samband med överlämningar. Talet om barnets tillhörighet formar diskursersom definierar hur tillhörighetspolitik i förskolan tar sig uttryck. Värden och värdedilemmanidentifieras för att förstå diskursernas prioritet på en individuell, institutionell och samhällelignivå.Genom att studera föräldrars och pedagogers perspektiv, kan studien bidra med kunskap omhur barnets tillhörighet i förskolan kan främjas och utanförskap motverkas.

  • 210.
    Larsson, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Parent's experiences of children's belonging in early childhood education institutions2019In: 29th EECERA Annual Conference, Early Years: Making it count, Aug 20-23, 2019, Thessaloniki, Greece.: Abstract book, 2019, p. 250-250Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This study is within the field of values and values education. The aim is to provide knowledge of how to promote children's belonging in early childhood education by focusing on parent's experiences. The study is part of the international research project Politics of belonging - promoting children's inclusion in educational settings across borders, funded by NordForsk. Researchers have pointed out that values education as an educational practice is a neglected field in research (e.g. Puroila, et. al. 2016). A growing concern is how to prevent children’s exclusion and improve their belonging (Johansson, 2017; McKay, 2014). The study applies to Habermas’ (1995) dual perspective of the world: life-world and system. This allows for explorations of belonging in ECEC from both the participants' point of view and a broader societal context. The study has a critical hermeneutic approach. Data will be collected by interviews with parents and observations of the intermediate knowledge domain between the family and the institution. The project has been ethically proved. Ethical dimensions will be conducted continuously and cautiously. The study will provide empirical knowledge about parents' views on children's belonging in ECEC and what is important values in the intermediate knowledge domain between the family and the institution. It will provide societal and practical outcomes to promote children´s inclusion and sense of belonging in everyday life in ECEC. By enhancing parents' experiences the quality of values education in the ECEC institutions may increase. The project will inform educational policy and child outcomes for citizenship.

  • 211.
    Larsson, Lisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    van den Berg, Jessica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fritidshemmets fysiska inomhusmiljö: En kvalitativ studie om legitimerade fritidslärares personliga uppfattning om inomhusmiljön på fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att få mer kunskap om hur lärarna arbetar med utformandet av de lokaler de har till sitt förfogande på fritidshemmet. Vi undersökte hur lärarna arbetade med att utforma den fysiska inomhusmiljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande. Våra frågeställningar var följande: Hur arbetar legitimerade lärare i fritidshem med den fysiska inomhusmiljön med utgångspunkt i didaktiken? Hur utformar lärarna i fritidshem den fysiska miljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande? Hur beskriver lärarna att miljön påverkar deras pedagogiska planering? 

    Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har gjort personliga intervjuer med fyra legitimerade lärare mot fritidshem. Efter intervjuerna har svaren transkriberats och kategoriserats. När kategoriseringen var klar kunde vi uppnå ett resultat. Empirin har visat att fritidshemmen delar lokal med skolans verksamhet, vilket gör det svårt att forma den fysiska inomhusmiljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande. Planeringstiden används i första hand till att planera verksamheten, men de didaktiska frågorna finns med i tankarna. Sammanfattningsvis menar lärarna att det är svårt att forma klassrumsmiljön efter fritidsverksamheten, då de måste plocka iordning efter sig till dagen efter.

  • 212.
    Lena, Adolfsson
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Grannspråksundervisning i den svenska och norska skolan: Några faktorer som påverkar elevernas grannspråkskompetens2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks, dock med stort bortfall, om det föreligger skillnader i grannspråksundervisningen mellan norska och svenska skolor, som förklarar det faktum att norska elever uppvisar större grannspråkskompetens än svenska elever. Utifrån analys av svar från svenska och norska pedagoger framkom några faktorer som kan bidra till att förklara skillnaden. Majoriteten av de svenska lärarna ansåg att ämnet var svårt eller delvis svårt att undervisa i, både på grund av bristande kompetens och på grund av brist på läromedel. Dessutom ansåg många lärare att ämnet var mindre viktigt. Även paradoxer som ett större ointresse för grannspråk hos norska elever framkom. Det framstod en stor diskrepans mellan politiska ambitioner och den verklighet som dessa ska förverkligas i, och här efterlyser undersökningen tydligare direktiv kring hur de politiska intentionerna ska realiseras.

  • 213.
    Lindahl, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Chemistry and Biomedical Sciences.
    Folkesson, Anne-Mari
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Zeidler, Dana L.
    University of South Florida, USA.
    Students' recognition of educational demands in the context of a socioscientific issues curriculum2019In: Journal of Research in Science Teaching, ISSN 0022-4308, E-ISSN 1098-2736, Vol. 56, no 9, p. 1155-1182Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Students’ difficulties in interpreting what counts as knowledge have been addressed in past research on science education. The implementation of progressivist pedagogy in terms of more student-active classroom practice and the introduction of a variety of discourses into the science classroom deepens students’ difficulties.The integration of different forms and demands of knowledge and discourses typified by Science-in-Context initiatives, such as within the Socioscientific framework, exemplifies this development in science education. Here, the diffuse boundaries between school subjects and other silos of knowledge leads to considerable difficulties for students to interpret what is expected from them. Such contexts having diffuse boundaries between, for example, subject discourses and other fonts of knowledge, have been describes as contexts with weak classification. The present study aims to explore students’ interpretation of what knowledge or meaning they are requested to produce in contexts with weak classification, here exemplified withinan SSI-task. We use Bernstein’s concepts of recognition rulesand classificationto analyse how 15-16 year-old students develop their discussions in groups of 4-6 students. This study reports how students’ recognitionof the educational demands enabled integration of different discourses in their discussion, and that the use of both universalistic and particularistic meanings can produce new understandings. Students who had not acquired recognition ruleswere found to keep discourses apart, expressed either as rejection of the relevance of the task, answering questions as in a traditional school task, or just exchange of personal opinions. Furthermore, they included discourses irrelevant to the issue.An important outcome of the study was that socioscientific thinking was hampered when students kept universalistic and particularistic meanings apart. This hampering results from the inhibition of dynamic exploration during SSI discussions. The results provide new insights with relevance for teachers’ guiding students towards a fruitful SSI-discourse.

  • 214.
    Lindahl, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Chemistry and Biomedical Sciences.
    Lundin, Mattias
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att göra etiska överväganden kring stoff och arbetssätt kring medicinska frågor: [ ingår i Lärportalens modul Medicin, hälsa och ohälsa, Del 3: Etik i klassrummet, gymnasieskolan ]2019Other (Other academic)
  • 215.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Mälardalen university, Sweden.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Klope, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Johansson, Maria
    Malmö university, Sweden.
    (Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?: En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan2020Report (Other academic)
  • 216.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    En gång lärare alltid lärare2018In: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, no 21 september, p. 4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Lärare trivs och stannar länge i yrket. Möjlighet till variation, vidareutbildning och tillfälliga pauser är ofta avgörande. Det visar en studie av lärare under ett kvarts sekel.

  • 217.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Notions of discretionary power. Images over time2018In: Teacher Education & Practice, ISSN 0890-6459, Vol. 31, no 3, p. 404-422Article in journal (Refereed)
  • 218.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Separating the wheat from the chaff" - failures in the practice based parts of swedish teacher education2018In: International Journal of Learning, Teaching and Educational Research, ISSN 1694-2493, E-ISSN 1694-2116, Vol. 17, no 1, p. 83-103Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The present case study is part of a larger project where the overall ambition is to understand how an organization, through its way of arguing for the failures in student teaching, at the same time constitutes what is accepted as sufficient teacher quality. The article examines the students short comings from the supervisors and teacher educators perspectives. The analysis shows that the indicators of failure include passivity and rigidity, lack of posture, social timing and selfawareness. The indicators can be categorized into two groups of failures, "those that are of too light weight" and "those carrying some weight". Critical for the categorization was the time for the discovery of the short comings as well as the assessors' experiences of hope for development. The result is then set in relation to the on-going discussion in Sweden about the possibility of introducing an aptitude test before admission to teacher education.

  • 219.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Alleviation or obstruction?: Teachers, teacher assistants and negotiations on professional domains2018Conference paper (Refereed)
  • 220.
    Lindvall, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskolebarnets stress vid måltidssituationer2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Min studie syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger upplever förskolebarnets stress vid måltidssituationer. Studien utgår ifrån det salutogena sättet att se på hälsa, vilket syftar till att befrämja en individs aktuella hälsosituation. En kvalitativ metod har varit mitt tillvägagångssätt för att utföra studien. Kvalitativ forskningsmetod skapade möjligheten att kunna bidra med en nyanserad bild över hur pedagoger inom förskolans verksamhet upplever förskolebarnets stress vid måltider. Det forskningsverktyg som jag använt har varit semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex stycken pedagoger. De arbetar på olika förskolor i olika områden i en liten stad. Förskolorna avviker från varandra i storlekssammanhang och personaltäthet. Gemensamt för förskolorna är att de har tillgång till ungefär lika stora utrymme och samma materiella ting. Gemensamt är också att pedagogerna på de olika förskolorna upplever att barnen är eller lätt kan bli stressade vid måltidssituationer. Stressen kan uppstå genom flera olika moment som de intervjuade pedagogerna beskrivit. Det kan till exempel vara så att pedagogens stress kan smitta av sig till barnet. Barnet kan drabbas av olika psykiska tillstånd så som neofobi, aversion och matvägran med den gemensamma nämnaren att barnet inte äter på grund av upplevd stress. Barnets stress kan yttra sig på olika sätt. Det kan vara genom att barnet blir högljutt, apatiskt, oroligt eller att barnet får svårt att sitta stilla. Pedagoger kan minska barnets stress genom att vara en förebild som föregår med gott exempel. Förebilden verkar som en inidvid för barnet att imitera under måltider. Till exempel är det av vikt att förebilden har ett gott bordsskick för barnet att efterlikna. Pedagogerna som intervjuats anser att även vårdnadshavare bör vara goda förebilder till barnet vid måltider i hemmet. Det är viktigt att vårdnadshavare upprätthåller måltider där alla familjens medlemmar tillåts delaktighet. Pedagogerna menar att det även är av vikt att också hemifrån berikas av förebilder för att barnet ska veta hur hen ska föra sig vid måltider i förskolan. Resultatet bidrar till en bild av att pedagoger i förskolan idag generellt behöver fler verktyg och mer erfarenhet för att kunna bemöta samt rusta förskolebarnet med detsamma för att kunna hantera sin stress.

  • 221.
    Ljung, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Holgersson, Maja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Motorik och fysisk aktivitet i förskolans miljö: Förskollärares arbetssätt med motorik genom fysisk aktivitet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien handlar om motorik och fysisk aktivitet i förskolan. Forskning som tidigaregenomförts inom motorik visar att beroende på vilket utrymme barnen har att rörasig på påverkar deras fysiska aktivitetsnivå. Detta gör det relevant att undersöka hurförskollärare arbetar med motorik genom fysisk aktivitet och i vilka av förskolansmiljöer de arbetar med motorik. Syftet med studien är att undersöka hurförskollärare arbetar med motorisk utveckling genom fysisk aktivitet i förskolanolika miljöer. Studien bygger på intervjuer från 7 förskollärare som har minst 5 årerfarenhet av förskolläraryrket. Resultatet som framkommer i studien är attförskollärarna främst arbetar med grovmotorik utomhus då det är större ytor att rörasig på, miljöerna inomhus inbjuder istället till finmotorik som kräver mindrerörelser. De flesta förskollärarna planerar aktiviteter som gynnar motoriken.Resultatet analyserades genom sociokulturellt perspektiv där det framgår att barn lärsig av varandra och förskollärarna utförde gruppaktiviteter med barnen. Genomuppsatsen kan man få en fördjupad kunskap inom motorisk utveckling i förskolan,hur det påverkar barnet, vilken roll förskolläraren har och hur viktigt miljön är för barnen.

  • 222.
    Ljunggren, Oliver
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Den flexibla musikläraren: en studie i hur ramfaktorer påverkar ledarskap och pedagogiskt förhållningssätt hos musiklärare i gymnasieskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur musiklärare i den svenska gymnasieskolan uppfattar och anpassar sina ledarroller och deras generella pedagogiska förhållningssätt utifrån ramfaktorerna elevantal och elevgruppsammansättning. Den vetenskapliga metod som använts för att generera ett empiriskt underlag för studien är kvalitativ intervju och totalt fem yrkesverksamma gymnasielärare inom ämnet musik deltog i intervjun. I studien visade det sig att det råder enighet i fråga om hur elevantal i undervisningssituationer påverkar musiklärarnas ledarskap. Samtliga fem musiklärare anser att de tenderar att anta ett mer styrande ledarskap och bli mer tydliga och uppgiftsorienterade i deras pedagogiska förhållningssätt ju fler elever som deltar i undervisningen. Musiklärarna har skilda åsikter i vad orsaken till dessa anpassningar är och poängterar aspekter så som tidsbrist och brister i kommunikation. Samtliga deltagande musiklärare anser att relationer är en avgörande aspekt i fråga om hur de anpassar sin ledarskapsroll. Tre av de deltagande musiklärarna anser att det i deras erfarenhet råder ett växelspel emellan att låta relationerna forma ledarskapet och att låta ledarskapet forma relationerna. Resterande två deltagare anser att relationerna och kommunikationen formar deras ledarroll. Samtliga deltagare anser dock att elevantal och elevgruppsammansättning är påverkande faktorer i deras ledarskap. Resultatet tyder på att musiklärare i den svenska gymnasieskolan i generell bemärkelse innehar ett flexibelt förhållningssätt i sitt pedagogiska ledarskap i relation till det elevantal som deltar i undervisningen.

  • 223.
    Ljungström, Hampus
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lövgren, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Kartläggning i förskolan: Att hjälpa eller att stjälpa2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Educational mapping in preschool

    To benefit children or to cause difficulties for them

     

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om varför en kartläggning i förskolan blir aktuell, utifrån förskollärares perspektiv. Följande frågeställningar låg till grund för undersökningen: Vad ska kartläggningen leda till? Och hur går en kartläggning till? Metoden som använts för att svara på forskningsfrågorna är semistrukturerade intervjuer som genomförts med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor i samma kommun. Resultatet i denna studie pekar på att förskollärare ser den pedagogiska kartläggningen som ett hjälpmedel i arbetet med att erbjuda alla barn ett likvärdigt lärande i förskolan. Undersökningens resultat pekar även på att förskollärare inte anser att en diagnos skall vara nödvändig för att barn ska få det stöd de behöver i förskolan, det framkommer dock att det finns svårigheter i att erbjuda alla barn det stöd de behöver utan att det finns en diagnos. Svårigheter i att anpassa miljön efter alla barns behov uppges bottna i ekonomiska frågor samt hur lokalerna är utformade.

  • 224.
    Lund, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Immigrant incorporation in Education: High school students’ negotiation of belonging.2019In: The Nordic Civil sphere / [ed] Jeffrey C. Alexander, Anna Lund & Andrea Voyer, Cambridge: Polity Press, 2019, 1, p. 203-228Chapter in book (Refereed)
  • 225.
    Lund, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice. Linnaeus University.
    Talangidentifikation och idrottskulturer2018In: Att leda lärande: en vänbok till Per Gerrevall / [ed] Joakim Krantz & Daniel Sundberg, Växjö/Kalmar: Linnaeus University Press, 2018, p. 111-130Chapter in book (Other academic)
  • 226.
    Lund, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lund, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences. Stockholm university.
    "Eftersom vi skrattar åt det så fastnar det bättre": Humor och relationell lärarauktoritet2018In: Auktoritet / [ed] Mats Trondman & Malin Lennartsson, Göteborg: Daidalos, 2018, p. 239-258Chapter in book (Other academic)
  • 227.
    Lundberg, Andrea
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk beröring - en grundsten i barns utveckling?: En kvalitativ studie om förskollärares inställning till fysisk beröring i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få veta mer om förskollärares inställning till fysisk beröring som ett pedagogiskt verktyg. Då beröring i olika former har varit ett aktuellt ämne under den senaste tiden i form av ”#metoo”, ”Stopp! Min Kropp!” och ”Förskolebrevet”, fann jag det intressant att få veta mer om vad förskollärare tänker kring beröring i förskolan. Två frågeställningar utformades för att uppnå syftet, dessa var: På vilket sätt beskriver förskollärarna att de använder beröring gentemot barnen? Hur förhåller förskollärarna sig till fysisk beröring som ett pedagogiskt verktyg? För att få svar på frågeställningarna använde jag mig av en kvalitativ metod där fyra yrkesverksamma förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. En fenomenografisk ansats användes som teoretiskt ramverk för analys och tolkning av intervjusvaren. Resultatet visade att alla förskollärarna ansåg att fysisk beröring är viktigt för människan. Alla fyra använde sig av beröring gentemot barnen och beskrev olika syften med denna. Under intervjuerna framkom det även att förskollärarna kunde se en förändring i synen på och användandet av beröring under de senaste åren, och detta främst med avseende på pedagogens könstillhörighet.

  • 228.
    Lundberg, Gustaf
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Uppfyller läroböcker i fysik kursmålen?: en analys av fyra läroböcker i Fysik 2 kopplat till de kvantmekaniskt relaterade delarna av kursplanen.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har fyra läroböcker för Fysik 2 i gymnasieskolan studerats för att utreda hur väl de följer ämnesplanen och kursplanen. De delar av kursböckerna som har en kvantmekanisk koppling har identifierats och analyserats. Analysen har dels varit kvantitativ, men även kvalitativ. Den kvalitativa delen av analysen har skett med ett sedan tidigare utvecklat analysverktyg som kopplar samman ämnesplanens centrala innehåll med kunskaper och förmågor i läroplanen.

    Analysen visar att läroböckerna generellt sett följer ämnesplanen och det centrala innehållet, men att det böckerna sinsemellan finns tydliga skillnader i hur de väljer att presentera innehållet samt i vilken utsträckning de kopplar samman det centrala innehållet med kunskaperna och förmågorna från läroplanen.

  • 229.
    Lundin, Mattias
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Torpsten, Ann-Christin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    The ’flawless’ school and the problematic actors: research on policy documents to counteract discrimination and degrading treatment in schools in Sweden2018In: European Journal of Education, ISSN 0141-8211, E-ISSN 1465-3435, Vol. 53, no 4, p. 574-585Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, the anti‐discrimination initiatives and the efforts against degrading treatment are promoted by two laws indicating self‐regulatory and transparent actions toward preventing both. To be successful, it is important that everybody involved in the work has the same understanding of the task and that everybody understands written formulations of local policy documents, here labelled eq‐uity plans, in order not to reinforce inequalities when counteracting discrimination and degrading treatment. Our aim is to explore the world‐views that are expressed by the schools in their equity plans. We ask what are the perceived causes of discrimination and degrading treat‐ment within the schools, what solutions in the equity plans emerge and which subject positions are constructed and made possible. The analysis rendered three discourses of which we can see recurring signs in the material and these have been labelled The perfect school discourse, The desig‐nated discourse and The educational discourse. These dis‐courses are different in how they relate to discrimination and degrading treatment in school and they also provide different opportunities for students. We conclude that policy‐making is important as a means to change discrimi‐natory patterns and we suggest how to avoid drawing on discourses that are likely to counteract the goals.

  • 230.
    Lungu, Daiana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Extra anpassningar i högstadielärares matematikundervisning2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka olika typer av extra anpassningar som erfarna högstadielärare använder för elever i matematiksvårigheter.

    Studiens frågeställningar är: Vilken uppfattning har högstadielärare i matematik om extra anpassningar? Vilka extra anpassningar använder högstadielärare i matematikundervisningen? Hur stödjer de valda extra anpassningarna eleverna i matematiksvårigheter?

    Metod: Studien har en kvalitativ ansats, som omfattas av en semistrukturerad och personlig intervju med två matematiklärare, samt lektionsobservationer. Lärarna i studien har arbetat i minst tjugo år som matematiklärare och har samarbetat de senaste sjutton åren, på samma skola.

    Resultat: Resultatet har visat att begreppet extra anpassningar inte har tolkas enligt Skolverkets rekommendationer och även att en del arbete, som anses vara särskilt stöd, används och dokumenteras på samma sätt som extra anpassningar. Trots missuppfattningarna kring begreppet, har resultatet visat att lärarna gör många extra anpassningar  som har  positiva effekter för elevers utveckling och lärande.

    Slutsatser: Arbetet med extra anpassningar upplevs inte som tidsbesparing för lärare, som det var tänkt när det introducerades år 2014. Lärarna upplever tidsbrist och på grund av det, hinner de inte att bland annat hålla sig uppdaterade vid förändringar och nyheter. Oftast är lärarna tvungna att blint följa lokala regler, som kan vara felaktiga och  missgynna både lärare och elever. Studiens huvudslutsats är att lärarnas kompetens och intresse för den enskilda elevens utveckling är skolans viktigaste framgångsfaktor.

  • 231.
    Långh, Robert
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk aktivitet: Lärares erfarenheter och förhållningssätt av pulsträning för elevernas lärande i skolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter och förhållningssätt till hur pulsträning ökar elevernas koncentrationsförmåga och lärande i skolan. Eleverna i dagens samhälle har en mer stillasittande livsstil än för några få generationer sedan. Den fysiska aktiviteten i skolan får här en central roll. Studien undersöker om varför lärare anser att det är viktigt med fysisk aktivitet och pulsträning på morgonen innan lektionerna startar. Detta undersöks genom kvalitativa och personliga intervjuer med 5 yrkesverksamma lärare i fyra olika skolor. Studiens resultat visar att pulsträning anses ha positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, kreativitet och minne samt att det blir ett bättre klimat för eleverna i klassrummet. Lärarna anser dessutom också att eleverna får bättre kondition som en bonus efter ett pulsträningspass, att elevernas sociala kompetens ökar och de får mer ansvar och inflytande. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt till att delta i undervisningen i idrott och hälsa, vilket också motverkar hemmasittare. Lärarna berättar att de ser en progression på elevernas utveckling av pulsträning efter två till tre månader.

  • 232.
    Magnusson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sandahl, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Högläsningens påverkan på barns språkutveckling i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om högläsningens påverkan på barns språkutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att högläsning påverkar barns språkutveckling genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring högläsning i förskolan. Ämnet högläsningens påverkan på barns språkutveckling var intressant att undersöka eftersom tidigare studier har visat att högläsning är av betydelse för barns språkutveckling samt att vårdnadshavare läser allt mindre för sina barn i hemmet. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärare med högläsning för att främja barns språkutveckling? Vilka resurser har förskollärare för att främja barns språkutveckling i samband med högläsning? För att kunna undersöka och få ta del av förskollärarnas uppfattningar valde vi att utgå från en kvalitativ ansats med semistrukturerade personliga intervjuer med fyra verksamma förskollärare. Vi lyssnade på de inspelade intervjuerna, sammanställde och kategoriserade intervjusvaren utifrån olika mönster och fick fram ett resultat som vi därefter analyserade utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Slutligen diskuterades resultatet och analysen i relation till våra tolkningar och uppfattningar. Resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare i studien hade en uppfattning om att högläsning är ett betydelsefullt verktyg för att främja barns språkutveckling. Det framhölls att det är genom utvecklande samtal om böcker och texter i samband med högläsning där barn får inflytande och delaktighet som är avgörande för att barns språk ska kunna utvecklas. Förskollärarna nämnde dessutom att en lugn miljö är en förutsättning för att samtalen vid högläsning ska bli av god kvalité.

  • 233.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pramling, Niklas
    University of Gothenburg.
    In ‘Numberland’: play-based pedagogy in response to imaginative numeracy2018In: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 26, no 1, p. 24-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The overarching interest of this study concerns how to outline learning opportunities and support in early childhood education (ECE) without losing its play-based character. More specifically, the study reports an empirical investigation into the evolving activity of a 6.5-year-old child and an adult conversing about the child’s drawing of ‘Numberland’. What the child’s drawing and his discussion about it with the adult tell us about his emergent mathematics skills is analysed. How the child shifts between speaking and enacting as if and as is, and how the adult supports his mathematics understanding through entering into the play-frame are analysed. How imaginary, play-based activities like this can provide the means for ECE and what this implies for the teacher are discussed.

  • 234.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    University of Gothenburg.
    Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär2019In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, no 1, p. 23-43Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on thematic work related to playing “shop”. Teachers, as well as children, have different roles, both in the continuation and in the development of the shop over time. The study is part of a larger project on play-based teaching in early childhood education. Empirical data for the current study consist of video observations of recurrent play in a preschool. The purpose of the study is to study how literate tools come into play between children and between teachers and children in the topic of “shop”. The results show: (i) what early literate tools (concepts, distinctions) are introduced and actualized in the play and (ii) how these are appropriated and given importance to the continuation of the play. The aspect of writing that becomes particularly important is the communicative functions of symbols. The literate content becomes significant for the development of play as well as how the teacher in play responds to children’s actions. Through empirical analysis, the study gives an example of teaching on the basis of play in preschool.

  • 235.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    University of Gothenburg, Sweden.
    Förskollärares undervisningsstrategier: skriftspråkets funktion2019In: Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv / [ed] Martina Norling & Maria Magnusson, Stockholm: Liber, 2019, , p. 180p. 168-178Chapter in book (Other academic)
  • 236.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reneland-Forsman, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Mångfald-en nyckel till vetenskapligt tänkande i lärarutbildning2018Conference paper (Refereed)
  • 237.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Svensson, Ann-Katrin
    Åbo Akademi University, Finland.
    Jusslin, Sofia
    Åbo Akademi University, Finland.
    Preschool teacher students´view of how to support children´s writing2018Conference paper (Refereed)
  • 238.
    Malabarba, Gioele
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Vetenskapliga teorier och "naivt tänkande": En kvalitativ studie av elevers tankeprocesser kring fysikalisk problemlösning utifrån Force Concept Inventory2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftade på att undersöka elevers tankeprocesser när de ställs framför fysikaliska problem, med ett särskilt fokus på samspelet mellan vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar. Kvalitativa tekniker valdes som forskningsmetod då elevers tankeprocesser är svåra att klassificera på ett kvantitativt sätt. Totalt 15 elever valdes ur två klasser på det sista året av en italiensk gymnasieskola och intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick ifrån frågor från Force Concept Inventory som diskuterades muntligt med eleverna. Intervjuerna spelades in och analyserades för att försöka hitta mönster och få insikter om elevernas tankeprocesser. Studiens resultat pekade på att vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar kan samexistera och stå i konflikt under en och samma uppgifts lösning, men att elever oftast tacklar fysikaliska problem antingen på ett sätt eller det andra. Samspel mellan de två tankesätten är därför mer sällsynt. Ett ytterligare möjligt mönster hittades i eleverna uttryck och ordval, som verkades vara relaterade till deras tankeprocesser.

  • 239.
    Malmdal, Emil
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Olsson, Ricard
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Samverkan mellan skola och fritidshem: Klasslärare och lärare i fritidshemmet berättar2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbete är att visa vilka hinder och möjligheter för samverkan mellan fritidshemmet och skolan, som klasslärare och lärare i fritidshemmet ger uttryck för samt hur samverkan skulle kunna utvecklas. Studien uppmärksammar framförallt vilka behov lärare i fritidshem och klasslärare uttrycker av samverkan. Studien har även för avsikt att synliggöra hur samverkansprocesser i skolan kan utvecklas samt vilka positiva effekter en fungerande samverkan har för skolverksamheter. I vår studie har vi utifrån en kvalitativ metod valt ett strategiskt urval av respondenter, samt semistrukturerade intervjuer. Tre legitimerade klasslärare och tre legitimerade lärare i fritidshem medverkade. Resultatet visar att båda yrkesgrupperna, lärare i fritidshem och klasslärare, uttrycker ett behov av att ha planeringstid tillsammans för att samverkan ska fungera. Framgångsfaktorerna som nämns i resultatet kan ge en vägledning på hur samverkan kan utvecklas. Lärare i fritidshem uttrycker även ett behov av tydligare styrning och ledning av rektorer på grund av den, som de beskriver det, otydliga läroplanen. Klasslärare menar också att rektorer kan ha en avgörande roll i samverkan. Av klasslärare beskrivs det dessutom att det inte bara finns positiva effekter med samverkan för samtidigt beskrivs samverkansprocesser vara någonting som är för tidskrävande att hinna genomföra. Studiens resultat påvisar brister i samverkan mellan verksamheterna, det i sin tur gör att skolans och fritidshemmets potentiella utvecklingsprocesser stagnerar. 

  • 240.
    Mandry, Antonia
    et al.
    Columbia University, USA.
    Arjmand, Reza
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Islam and Democracy in Muslim Educational Settings2018In: Handbook of Islamic Education / [ed] Holger Daun, Reza Arjmand, Cham: Springer, 2018, 1, p. 289-310Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter seeks to explore the relationship between education and democracy in Muslim educational settings. The chapter will examine existing scholarship on Islam, democracy, and education with first, an overview of concepts and definitions and second, a review of educational systems regarding democracy and religion in selected Muslim-majority nations.

  • 241.
    Marquez Montano, Astrid
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Grip, Lina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ”Tänka om, tänka nytt, lära nytt”: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om Läslyftet som kompetensutvecklingsmodell inom språk-, läs- och skrivdidaktik.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mätningar av barn i skolåldern har visat en försämring inom läs- och skrivförmåga. Genom att utveckla och fördjupa lärarnas kompetenser om barns lärande inom språk-, läs- och skrivdidaktik, stärks barnens språkliga förmåga redan från tidig ålder. Denna utveckling och fördjupande av lärarnas kompetenser inom språk-, läs- och skrivdidaktik sker genom Läslyftet. För att synliggöra vad läslyftet har haft för påverkan på förskollärarna och verksamheten är det genom denna studie syftet att beskriva förskollärares uppfattningar om Läslyftet som metod för kompetensutveckling. Frågeställningarna för studien är: Vilka uppfattningar har förskollärare om Läslyftet? På vilket sätt har Läslyftets kollegiala lärande främjat kompetensutveckling inom språk-, läs- och skrivdidaktik? Hur påverkar förskollärares inställning till Läslyftet sin kompetensutveckling inom språk-, läs- och skrivdidaktik? 

    Ämnet undersöks genom kvalitativa intervjuer där sex förskollärare medverkade. Förskollärarnas uppfattningar om Läslyftet analyserades med hjälp av ramfaktorteorin och Learnings Studies två nivåer om lärande. Utgångspunkterna från ramfaktorteorin är personramen och den fysiska ramen och Learning Studies två nivåer om lärande, lärarens lärande och elevers lärande. 

    Resultatet visar att det kollegiala lärandet har varit en genomgående faktor för förskollärare att utveckla sina kompetenser inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Läslyftets ämnesinnehåll och modell för kompetensutveckling har överskådligt uppfattats som positiv och givande. Förskollärarna uppfattar en förändring i sin inställning kring språk-, läs- och skrivdidaktik samt att det kollegiala har varit meningsfull för en gemensam utveckling för arbetslagen.

  • 242.
    Martinsson, Pernilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Söderholm, Alice
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskolechefer om ekologisk utveckling: en fenomenologisk studie om ekologisk utveckling i förskolans verksamhet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om hur förskolechefer beskriver arbetet med ekologisk utveckling i förskolan. Ytterligare ett syfte är att belysa vilka utmaningar och möjligheter förskolechefer ser med arbetet av ekologisk utveckling. Undersökningen ska även bidra till mer lärdom om vad ekologisk utveckling kan vara i förskolans verksamhet. Ekologisk utveckling har blivit ett aktuellt ämne i dagens samhälle där många är engagerade i miljöfrågor och vad man kan göra för att jordens resurser ska räcka längre. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer där sex stycken förskolechefer från olika verksamheter blev intervjuade. Litteraturen har haft utgångspunkt i vad ekologisk utveckling innebär, vad det finns för lagar eller riktlinjer inom ämnet, hur man kan arbeta med ekologisk utveckling i förskolans verksamhet samt vad förskolechefer har för roll i arbetet. Ramfaktorteorin har använts som teorianknytning för analys. Studien visar att samtliga chefer anser att det är ett viktigt ämne att jobba med. De flesta tycker dock att det är ett svårfångat begrepp som sitter hårt sammansvetsat med huvudbegreppet hållbar utveckling. I resultatet framkom det att engagemang och intresse kan ses som en stor möjlighet när personal är drivna i ämnet. Det visade även att engagemang och intresse kan bli en utmaning, då det inte alltid finns personal som lägger fokus på arbetet med ekologisk utveckling. 

  • 243.
    Masiulé, Dalia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Varför I Ur och Skur?: En studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarnas val av I Ur och Skur förskola2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    AbstraktWhy outdoor preschool?A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their children.Syftet med arbetet är att, utifrån en studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarens val av I Ur och Skur-förskola, bidra med kunskaper som kan leda till förbättrat samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna, och i allmänhet leda till förbättringar inom verksamheten. För att få svar på detta gjordes en enkätundersökning på två I Ur och Skur förskolor. Vårdnadshavarna svarade på tio frågor, sex slutna och fyra öppna. Resultatet av studien visar att det finns ett mönster i deras val av förskola. Det kom fram både positiva och negativa kommentarer om utomhusförskolor som kan leda till att förbättra förskolornas verksamhet. Vårdnadshavarna anser att det är viktigt med utomhuspedagogik, genusaspekter, barnens hälsa och kunskaper om naturen och att vara rädd om den. Det kom fram att det är önskvärt att barnen får mer tid inomhus för att träna mer finmotorik. Vissa dagar anser de att det är för kallt att vistas ute och att det borde vara mer lärarledda aktiviteter istället för fri lek. Undersökningen ger en djupare förståelse för hur vårdnadshavarna uppfattar utomhusverksamheten och vilka möjligheter de ser med utomhuspedagogiken. Litteratur och forskning som studien utgår ifrån lyfter fram viktiga aspekter inom I Ur och Skurs verksamhet och vårdnadshavarnas val av förskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Denna teoretiska modell hjälper oss att förstå sammanhang i individens utveckling.

  • 244.
    Mazon Larson, Erik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hur gymnasieelever upplever lättlästa texter inom naturvetenskapsprogram2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt Sveriges skola har eleverna rätt till anpassad undervisning. Den stöd kan ta form av anpassad material som lättläst anpassade texter, versioner av texter som är lättare att förstå för elever med lässvårigheter. Däremot finns det för lite eller inget lättläst material alls för elever i naturvetenskapsprogram på gymnasienivå.

    Denna studie ställer fram åsikten som gymnasielever i naturvetenskapsprogram har om lättlästa texter, med speciell fokus på elever med ett annat modersmål än svenska.

    I studien sammanfattas rekomendationer för lättlästanpasning och appliceras dem i anpassning av en text om geologi på gymnasienivå. Därefter samlas elevernas åsik om den ursprungliga och anpassade materialen. Den insamlade data bearbetas både kvantitativt och kvalitativt.

    Resultat visar att ingen grupp av elever uppskattar lättlästa texter betydligt över vanliga mer komplexa och krävande gymnasiala texter. Men det finns en viss tendens bland elever med svenska som modelsmål att starkt opponeras mot lättlästa texter. Och en viss tendens bland elver med ett annat modersmål att tycka att lättläst material kan få plats i gymnasieskolan.

  • 245.
    Mellgren, Elisabeth
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Heilä-Ylikallio, Ria
    Åbo Akademi University, Finland.
    Jusslin, Sofia
    Åbo Akademi University, Finland.
    Magnusson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Svensson, Ann-Katrin
    Åbo Akademi University, Finland.
    Den samtida textmiljön i förskolan2019In: Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv / [ed] Martina Norling & Maria Magnusson, Stockholm: Liber, 2019, , p. 180p. 129-142Chapter in book (Other academic)
  • 246.
    Merdanov, Samir Nuhov
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Kopplingen mellan lärares och elevers attityder: en analys av elevers uppfattning om fysik och hur de upplever sina lärare i ämnet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med den här undersökningen är att försöka hitta ett samband mellan elevernas attityder gentemot fysikämnet och hur de upplever lärarens attityd. I tillägg till detta undersöks elevernas preferenser när det gäller deras lärares sociala kompetens och ämneskompetens.Undersökningen består av enkätundersökningar på två skolor, dels bland elever på högstadiet i en grundskola och dels bland gymnasieelever med teknisk inriktning. Slutsatsen från resultaten och analysen är att det finns någorlunda stark koppling mellan de valda variablerna. Detta visas genom bivariat regressionsanalys av variablerna och resultatet visade hög statistisk signifikans. Såsom hypotesen formulerades är sambandet positivt och visar att om eleverna upplever en positiv attityd hos läraren, leder detta till positiv inställning till ämnet bland eleverna, vilket även stämmer överens med tidigare forskningar. Som blivande lärare i fysik är det viktigt att veta vilka föreställningar eleverna har om ämnet och vad som förväntas av en bra lärare. Att kunna hitta balansen i relationer med eleverna och lyckas motivera dem till lärande, är en av de stora utmaningarna som lärare.

  • 247.
    Milebe Malanda, Fleury Florence
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    La place de la littérature francophone dans les manuels de FLE utilisés pour le lycée suédois2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Francophonie is a term that is often used in FLE studies because it refers to all countries and people who use French as an official language or language of communication. Indeed, the Francophonie aims to highlight the fact that the French language is spoken not only in France, but also in several countries of the world.

                          The purpose of this work was to find out how "La Francophonie" is used by FLE teachers in Swedish high schools. To achieve our objectives, we have adopted two methods namely: a study of themes related to the Francophonie in the textbooks Escalade 3, Escalade 4 and Escalade 5 which are used by the students of the levels of French 3, 4 and 5 in Swedish high schools. This textbook study, however, was supplemented by a survey of FLE teachers in high school to see how they use this term in their teaching. The survey was done thanks to Google forms and published on the Facebook pages of the groups '' Språklärarnas riksförbund '' and “Franska 6-9 och gy ''.

                                 The results of the study indicate that on the one hand, the analysis of the textbooks demonstrated that the theme of the Francophonie is present in all the textbooks studied, and on the other hand, the results of the survey confirmed that the Francophonie is present in the teachings of FLE in Sweden. However, some teachers have some difficulties in teaching it. Today, the computer tool (websites for example) is also widely used by teachers of FLE in Sweden and allows to integrate this theme in their teachings.

  • 248.
    Monemar, Susanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bergqvist, Christina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Matematik i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar om relationen mellan barns lek och deras tidiga lärande i matematik2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare beskriver relationen mellan barns lek och deras tidiga lärande i matematik. Ur ett sociokulturellt perspektiv ses leken ha stor betydelse för barns lärande. Givet matematikens utökade plats i förskolans verksamhet och det positiva förhållandet mellan barns lek och lärande får förskolläraren stor betydelse. Frågeställningarna rör vilken matematik barnen kan lära sig i leken, den egna rollen i leken med avseende på lärande i matematik och pedagogiska utmaningar med att använda barns lek för att stimulera deras lärande i matematik. Vi har utfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultaten visar att förskolläraren behöver vara öppen för att se matematiken i barns lek. Fri och styrd lek behövs då det ena ger förutsättning för det andra gällande barns matematiklärande. Förskolläraren kan direkt påverka inramningen av leken och skapa ett möte mellan sin och barnens förväntan på lärandet. Förskollärarens uppmuntran samt lagom svåra frågor och utmaningar utefter barnets förkunskaper spelar roll, där förskollärarens närvaro och engagemang är viktiga faktorer. Även behöver läraren ge barnen chans att lösa matematiska problem i verkliga situationer och ge tid till eget utforskande. Läroplanen anses vara en positivt bidragande ramfaktor. Barnens intresse ses som en nyckel in i läroplanen. Leken ses som ett sätt att få med sig barnen i ett matematiklärande. Förskolläraren behöver ta vara på barnens drivkraft och vända den till att lära matematik.

  • 249.
    Mukarker, Lana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Betyg och bedömning i skolan: Lärarens erfarenhet av betygssättning i årskurs sex2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den kvalitativa intervjustudien är att fördjupa förståelsen för betygsättning i tidigare åldrar genom att synliggöra hur matematiklärares resonemang om det nya betygsystemets tydlighet samt dess inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Studien har följande tre centrala frågor:

    1. Hur upplever lärarna att det nya betygssystemets kunskapskrav har påverkat betygsättningen?

    2. Hur upplever lärarna att betygen påverkar elevernas lärande/kunskapsutveckling?

    3. Hur resonerar lärarna kring hur betyg i tidigare åldrar har påverkat relationen mellan summativ och formativ bedömning?

    Den empiriska undersökningen består av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 5 lärare som undervisar från årkurs 4–6. Lärarnas erfarenheter samt studiens empiriska material utgör grunden i arbetet. Det framkom i studien att urval lärare hade positiv inställning för betygsättning i tidigare åldrar. Dock var de medvetna om nackdelar med betygsättning och vilken komplexitet den har. Slutsatsen innefattar både högpresterande och lågpresterande elever där både är påverkade av tidig betygsättning. Studien diskuterar även de bakomliggande faktorer till det och synliggör lärarens roll i detta. Studien visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var riktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Lärarna upplever att både summativ och formativ bedömning kompletterar varandra och att eleven inte får en rättvis bedömning om hen bedömas endast summativ eller formativ.

  • 250.
    Munira, Numanovic
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Mångkulturalitet i förskolan: en kvalitativ studie om förskollärares arbetssätt med mångkulturalitet 2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att söka djupare förståelse för hur förskollärare arbetar för att skapa en mångkulturell verksamhet som inkluderar hela barngruppen, utifrån ett interkulturellt perspektiv. Studien genomförs med kvalitativ metod, via semistrukturerade intervjuer och observationer av den fysiska miljön. Resultaten bygger på intervjuerna av sju olika förskollärare på tre olika förskolor med mångkulturell profil i södra Sverige. Analysen genomförs övergripande från ett interkulturellt perspektiv samt följande forskningsbegrepp; en målsättning för de andra, osynliggjord mångfald och möjliga identifikationer.

     

    De arbetssätt som framkommer i resultaten med mångkulturellt arbete är; inkluderande i temaarbete, språk, digital media, temadagar med mångkulturellt perspektiv, mångkulturellt material och passivitet. Arbetssätten bidrar till gränsöverskridande processer för alla barn i barngruppen med undantag för arbetssättet passivitet. Det framkommer även att innehållet i vissa aktiviteter styrs från flerkulturella barns individuella bakgrund. Till följd av detta kan det skapas en obalans i fördelning mellan deltagande och påverkande möjligheter i barngruppen, där enspråkiga barn då tilldelas en deltagande roll i aktiviteterna.

2345678 201 - 250 of 402
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf