lnu.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 678
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ottesjö, Cajsa
    Göteborgs universitet.
    Identiteten ”jämlikt lekande barn”: vuxna stödpersoner och pedagoger i interaktion med barn med och utan funktionsnedsättning2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I projektet LekBot utvecklades en talande och lekande robot för barn med funktionsnedsättning (Ljunglöf m.fl. 2011) och i fortsättningsprojektet Aktiv lek analyserades inspelade interaktioner mellan LekBot-systemet, barn med och utan funktionsnedsättning och vuxna, med fokus på barnens agerande (Ferm m.fl.). Syftet med LekBot-systemet var bl.a. att barn med och utan funktionsnedsättning skulle leka tillsammans på ett jämlikt sätt och oberoende av vuxna. I detta föredrag granskar vi kritiskt hur detta syfte formar de vuxnas språkliga agerande i inspelade interaktioner, specifikt hur de vuxnas professionella identiteter som stödpersoner, logopeder, pedagoger och forskare samspelar med deras språkliga försök till skapande av identiteterna ”lekande barn”, ”jämlikt lekande barn” och ”oberoende lekande barn”. Vi ställer följande frågor:

     

    • Hur ser de vuxnas bidrag ut när de går in i interaktionen?
    • Vad föregår de vuxnas bidrag sekventiellt, och vilka blir effekterna?
    • Hur samspelar de vuxnas språkliga agerande med kontexten i form av projektets syften och inspelningssituationens utformning, dvs. a) hur formar denna kontext de vuxnas professionella identiteter och de identiteter hos barnen som de vuxna försöker skapa, och b) hur bidrar dessa identitetsskapande processer till att forma synen på LekBot-interaktion som (i någon mån) lekfull, jämlik och oberoende?

     

    Materialet består av 12 videoinspelningar à 30-60 minuter, med inspelningar från två olika grupper. Varje grupp består av två förskolebarn - varav ett med cerebral pares och ett utan funktionsnedsättning - en vuxen stödperson och två logopeder/pedagoger/forskare. Materialet analyseras med en CA-inspirerad metod. Resultatet visar bl.a. hur olika språkliga kanaler används (tal, tecken, gester och blickar, symbolkartor) i identitetsarbetet och att de vuxnas bidrag riktar in sig på barnens turtagning, att prata med och lyssna på, ge utrymme för ett barn att uttrycka sig, att hjälpas åt och göra tillsammans, få fram förslag på hur gå vidare, starta och avsluta lek.

  • 202.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ottesjö, Cajsa
    Ferm, Ulrika
    Claesson, Britt
    Att leka på lika villkor och ha roligt: Interaktion mellan barn med och utan funktionsnedsättning och LekBot2013In: Abstractsamling för OFTI 31 den 26-27 september 2013, Uppsala, 2013, p. 4-4Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns inte mycket tidigare forskning om barn med och utan funktionsnedsättning i lek med varandra, och den forskning som finns visar att barn med funktionsnedsättning intar en passiv roll. Roboten LekBot är utvecklad för att bland annat främja lek på lika villkor och rolig lek mellan barn med och utan funktionsnedsättning. Utifrån ett material bestående av totalt 18 videoinspelade interaktioner mellan barn med cerebral pares, deras lekkamrater, LekBot-systemet och vuxna medhjälpare, undersöker vi här jämlikhet mellan barnen och uttryck för rolighet i interaktioner med lekroboten. Analysen visar bland annat hur leken kan bli rolig till följd av funktionalitet i själva systemet och genom både barns och vuxnas kreativa användning av LekBot. Leken är dock långtifrån alltid rolig. Vad gäller jämlikhet syns ett komplext mönster med både passivitet och aktivitet hos barnen, med exempel på både jämlikhet och ojämlikhet, och med vuxnas arbete för att främja deltagande och jämlikhet.

  • 203.
    Eriksson, Catharina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hur likvärdig är svensk skola i praktiken?: Att upptäcka barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter  2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur några pedagoger upptäcker barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter. Styrdokumenten talar om likvärdighet i undervisningen, vilket bör innebära en likvärdighet i på vilka grunder extra hjälp ochsärskilt stöd ges till barn. Materialet omfattar 15 intervjuer med pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig kompetenta att finna dessa barn i ordinarie verksamhet främst genom att lyssna av deras talspråk. Det är svårt att finna tydliga regler för vilka nivåer av språksvårigheter som renderar uppföljning. Eftersom insatser ofta bygger på pedagogers subjektiva uppfattning av situationen finns antagligen en risk för skillnader mellan pedagoger på vilka grunder uppföljning görs, även om metoderna för att upptäcka problemen är snarlika. De flesta av de intervjuade pedagogerna anser sig ha god hjälp av samtal med kollegor och specialpedagoger för att bli mer säkra på sin bedömning. Däremot påtalas i flera fall en upplevd resursbrist och begränsade fortbildningsmöjligheter, vilket riskerar att påtagligt påverka att barn blir uppmärksammade och vid behov utredda. Resursbristen påverkar också möjligheten att i den ordinarie verksamheten aktivt hjälpa de som har extra behov. Förutom pedagogernas kontinuerliga observationer förekommer även generella tester av barnens språkförmåga i förskoleklass och skolår 1, men innehåll och tidpunkt varierar, i regel beroende på huvudman.

  • 204.
    Eriksson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Gustafsson, Julia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    "Här ligger jag, dit ska jag, och såhär gör jag för att komma dit": Åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar av formativ återkoppling i svenska 12018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är dels att undersöka åtta elevers erfarenheter och uppfattningar av den formativa återkoppling som de upplever sig ha fått på sina texter i svenska 1, och dels analysera om elevernas upplevelser skiljer sig beroende på om de läser ett yrkes- eller studieförberedande program. Studien har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med en fenomenografisk ansats och insamlingsmetoden har bestått av semistrukturerade intervjuer. En innehållsanalys gjordes av materialet med hjälp av mid-range coding, vilket innebär att både induktiv och deduktiv metod har använts. Resultaten visar att sju av åtta elever generellt har positiva erfarenheter och uppfattningar av formativ återkoppling, men fem av dem saknar antingen tydliga mål, konkret återkoppling eller ett individanpassat stöd för sin skrivutveckling. Resultaten visar också att elevernas uppfattningar skiljer sig beroende på om de studerar på ett yrkes- eller studieförberedande program, bl.a. genom lärarnas sätt att stödja dem, möjligheten till muntlig återkoppling, samt användandet av betyg och bedömningsmatriser.

  • 205.
    Eriksson, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    "Jag måste mera lära svenska": Motivation hos vuxna elever som läser SFI2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The need for second language learning is increasing in today’s multicultural and globalized society, and adult studies are becoming more common. Teachers must encourage all students, and all schools need to promote equality. Motivation is one of the most important factors for positive learning and progress, and it can be helpful for second language teachers to know more about this subject. The aim of this study was to examine which motivational factors that influence adult immigrants to learn Swedish through SFI education in Sweden. The importance of different motivational factors in studying was examined. Results were produced through a combined method of a survey among 44 SFI students, and interviews with six of these students. A future job was the factor that had the greatest impact on the informants’ motivation to study SFI. Also the ability to help their children with school work was essential to them. It is important to know Swedish in Sweden and that contributes to the desired independence. Meaningfulness, future goals and positive expectations are important for motivation. The study cannot be generalized to a larger population, but it can say something about the diversity in today’s schools. Further studies are proposed in the conclusion.

  • 206.
    Erlandsson, Daniella
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lindström, Jennica
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    "Arbetet med nyanlända elever ger mig erfarenhet": En intervjustudie med sex lärare om nyanlända elevers måluppfyllelse i svenska som andraspråk Författare2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    The aim of the study is to investigate how class teachers and Swedish L2 teachers perceive their work with recently arrived immigrant pupils in grades F to 3. Six teachers were interviewed about how they teach so that these pupils will achieve the target skills in Swedish as a second language in grade 3, and about their view of the integration of newly arrived pupils in the ordinary class and the preparatory class.

    In the study the teachers say that they lack shared guidelines for receiving newly arrived pupils and that the charting of the pupils is inadequate. The teachers prefer direct placement in the ordinary class because the pupils learn from others and improve in their zone of proximal development. The informants feel that they have sufficient training to teach newly arrived pupils and that working with them contributes to their professional development. The results of the study indicate that development-based teaching can benefit newly arrived pupils. The teachers say that they teach many words and concepts and use concrete material.

  • 207.
    Escoz, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    SVAN-provet: - en föråldrad kvarleva eller är det användbart?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    1983 tillkom de s.k. SVAN-proven i ämnet svenska som andraspråk för grundskolan. Syftet med proven var att kunna bedöma tvåspråkiga elevers färdighet i svenska och ge underlag för rättvis resursfördelning. Dessa prov används fortfarande av vissa pedagoger i ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Eftersom proven nu är över 30 år gamla och har ett annat fokus än vad dagens kommunikativa språkundervisning syftar till kan man därför fråga sig om de är användbara samt vilka eventuella konsekvenser det kan få om provresultaten används som underlag för beslut. För att få svar på frågan om provet är användbart för bedömning har 30 elever med svenska som modersmål genomfört det skriftliga SVAN-provet för grundskolans årskurs 9. Dessutom har enkäter skickats ut till 100 lärare i svenska som andraspråk för att ta reda på i vilket syfte proven fortfarande används. Eftersom analysen visar att nio elever med svenska som modersmål inte klarar provet kan man fråga sig om det är användbart. Resultatet visar att man som testanvändare måste analysera resultaten noggrant och inte endast räkna felsvaren, för att få en så säker bedömning som möjligt. Det är inte själva innehållet i provet som valideras, utan tolkningen av innebörden av testresultatet som är avgörande om ett prov är giltigt eller ogiltigt. Eftersom SVAN-provet fortfarande används är det viktigt att man som pedagog ser till att syftet med provet överensstämmer med dess konstruktion och användning.

  • 208.
    Estberger, Annika
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Språket utanför klassrummet: en kvantitativ studie av flerspråkiga elevers kumulativa exponering för svenska i relation till deras nivå i PT2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att med en enkät undersöka 39 flerspråkiga gymnasieelevers exponeringstid för svenska utanför klassrummet. Det totala antalet timmar, kumulativ exponeringstid, ställs i relation till elevernas språkliga nivå, testat med språktest avsett att mäta högsta nivån i processbarhetsteorin (PT).

    Resultatet visar att kumulativ exponeringstid är ett relevant mått på elevers språkliga input och att detta värde korrelerar med språklig nivå, så att 89 % av eleverna med en kumulativ exponeringstid över 10 000 timmar har nått den högsta nivån. Mindre än 16 % av eleverna med en exponeringstid under 10 000 timmar har nått motsvarande nivå. Detta tyder på att elevernas språkliga exponering för målspråket utanför klassrummet har en central roll för deras språkutveckling.

    Resultatet visar också stora skillnader i elevernas förmåga att producera bisatser. Nästan alla elever använder subjektsrelativer. Objektsrelativer, ett av kriterierna för högsta nivån i PT, tycks kräva betydligt högre språkförmåga och vållar svårigheter, även för de elever som uppnått högsta nivån mätt med andra kriterier.

  • 209.
    Fagerström, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Elevers meningsindelning: Användningen av interpunktion, konnektivbindning ochsatsradningar i elevtexter från årskurs 3 i svenska och svenska som andraspråk2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study is to analyse how pupils in grade three use punctuation and howthey divide texts into sentences. The material in the study consists of 41 texts by pupils,divided into two types: narrative text and analytical text, written both by pupils withSwedish as their first language and by pupils with Swedish as their second language. Inthe study the pupils’ use of connectives and comma splices has been studied, and therelationship between graphical and syntactical sentences in the texts. The studycompares the results for narrative and analytical texts and the differences between L1and L2 pupils. The study is a follow-up of Per Ledin’s (1998) study of pupils’ use ofpunctuation in the low and intermediate levels of compulsory, and therefore the resultsof this study are compared with those obtained by Ledin. This study shows that in thisrespect L1 and L2 pupils produce texts that do not differ to any great extent. The mostprominent differences between the types of text are that the narrative texts have aclearer flow and a seemingly more logical link between sentences and clauses than theanalytical texts. The results of this study largely agree with Ledin’s results.

  • 210.
    Fagerström, Emelie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Karlsson, Lizette
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ett utökat urval av litteratur till elever med lässvårigheter: Kan elever med lässvårigheter läsa icke lättläst barnlitteratur?2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study is to analyse how children’s literature for ages 6 – 8 is adapted to pupils with reading difficulties. The material used for analysis in this study is six children’s books, examining some of the criteria by which a text is classified as easy-to-read. The result of the analysis shows that there is a possibility for pupils with reading difficulties to read something other than easy-to-read literature if it is carefully selected. The result also shows that the different criteria for an easy-to-read text cannot alone indicate whether a book as a whole is easy-to-read or not.

  • 211.
    Falk, Linnéa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Väl förberedd för högre studier?: Vetenskapligt skrivande i läromedel i svenska på gymnasieskolan.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstract

    Tidigare forskning visar på att studenter som påbörjar universitetsstudier inte har tillräckliga kompetenser inom vetenskapligt skrivande. I denna studie undersöks hur fyra läroböcker, vilka är skrivna för Svenska 3 på gymnasiet, motiverar och beskriver de tre grundkompetenser som krävs för vetenskapligt skrivande, i syfte att förbereda elever för högre studier. De tre kompetenserna som undersöks är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner och språklig stil. Läroböckerna har analyserats genom närläsning, och analysenheter inom varje kompetens har identifierats. Studiens resultat visar på att de fyra läroböckerna motiverar och beskriver de tre kompetenserna i olika grad, och att ingen av dem kan anses förbereda elever tillräckligt för vetenskapligt skrivande vid högre studier. Detta beror på otillräcklig information om de tre kompetenserna, brist påexempel och otydliga formuleringar som lämnar öppet för tolkning om regler. Läroböckerna innehåller också formuleringar som tonar ner vikten av vetenskapligt skrivande.

  • 212.
    Fast, Jessica
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Analys av språkutveckling: Att använda konnektorer och nominalfraser för att genomföra delar av en performansanalys på andraspråkstexter2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Performansanalysen är en metod att synliggöra andraspråkselevers utveckling inom språkliga strukturer och metoden lämpar sig för både skriftligt och talat språk. Det är inte alltid nödvändigt att genomföra en fullständig performansanalys utan ibland kan det räcka med att fördjupa sig inom ett eller några områden. Lix står för läsbarhetsindex och är ett instrument för att mäta en texts svårighetsgrad och graderas i fem olika nivåer. Lix mäter de ytliga strukturerna i en text till skillnad från performansanalysen som går mer på djupet. I lix har jag valt att mäta texternas läsbarhet och resultaten visar på en lite annorlunda utveckling jämfört performansanalysen vilket kan vara intressant att se. I performansanalysen har jag valt att fördjupa mig i nominalfraser och konnektorer som speglar textbindningen. Materialet är hämtat från 2 elever som har skrivit 4 texter vardera och löper under en 2-års period. Analysen börjar med att nivå-bestämma texterna utifrån de olika nivåerna i performansanalysen. Resultaten visar tydligt elevernas språkutveckling inom de områden i performansanalysen jag valt att fördjupa mig i.

  • 213.
    Ferm, Ulrika M.
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital, Sweden.
    Claesson, Britt K.
    Sahlgrenska University Hospital, Sweden.
    Ottesjö, Cajsa
    University of Gothenburg, Sweden.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Participation and Enjoyment in Play with a Robot between Children with Cerebral Palsy who use AAC and their Peers2015In: Augmentative and Alternative Communication: AAC, ISSN 0743-4618, E-ISSN 1477-3848, Vol. 31, no 2, p. 108-123Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explores children with complex communication needs, their peers and adult support persons in play with the talking and moving robot LekBot. Two triads were filmed playing with LekBot at pre-school. LekBot was developed to facilitate independent and enjoyable play on equal terms for children with significant communication disabilities and their peers. Using Conversation Analysis, participatory symmetry and enjoyment were investigated in relation to spoken and gestural communication, embodied stance, gaze, and affective display. Data originated from three video-recorded sessions that were approximately 2 hours long. Four different interaction situations were identified and explored: Participatory Asymmetry, Adult Facilitation, Greater Participatory Symmetry and Creativity, and Turn-taking and Enjoyable Play with LekBot. Neither participatory symmetry nor enjoyment were easily achieved in the play sessions and may require considerable effort, including adult involvement, but creative, spontaneous and highly enjoyable play, correlating with participatory symmetry to various degrees, was observed in a few instances. The findings are discussed with regard to play, AAC and the future development of robots to facilitate play.

  • 214.
    Flodell, Gunvor
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för språkstudier.
    Greggas Bäckström, AnnaUmeå universitet, Institutionen för språkstudier.Westum, AsbjörgLinnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Umeå universitet, Institutionen för språkstudier.
    Ord i nord: vänskrift till Lars-Erik Edlund 16 augusti 20032003Collection (editor) (Other academic)
  • 215.
    Flood, Ingegerd
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Talar mallarna klarspråk?: En undersökning av begripligheten i textmallar på ett miljökontor2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval av

    textmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet,

    hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,

    delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare,

    företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna på

    miljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet för

    beslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.

    Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men det

    finns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höja

    begripligheten i texterna som skrivs i mallarna.

  • 216.
    Flood, Ingegerd
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Talar mallarna klarspråk?: En undersökning av begripligheten i textmallar på ett miljökontor.2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammandrag

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet,hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare,företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna påmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna.

  • 217.
    Florheden, Felicia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Aronsson, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    "Jag vill jättegärna läsa mer när jag egentligen är jättetrött och ska sluta": En studie om barns utsagor om känslor vid läsning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study examines what motivates pupils to read a particular text and seeks to arrive at a greater understanding of how pupils are motivated to read. The studied material consists of interviews with pupils in grade 4 who talk about a book they liked and say why the book appealed to them. Theories of reading propounded by Burke, Langer and Csíkszentmihályi are applied using a hermeneutic method. The results showed that the most important factor motivating pupils to read a book is whether it contains some kind of suspense. The study therefore focuses on the concept of suspense and the different forms of suspense mentioned by the pupils. The emotions expressed by the pupils are also linked to different theories of positive reading experiences and being in a state of flow.

  • 218.
    Forslid, Torbjörn
    et al.
    Lund University.
    Helgason, Jon
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lenemark, Christian
    University of Gothenburg.
    Ohlsson, Anders
    Lund University.
    Steiner, Ann
    Lund University.
    Litterära värdepraktiker: aktörer, rum, platser2017 (ed. 1)Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Fem litteraturvetare reder ut hur böcker får sitt värde på dagens komplexa bokmarknad, mellan bästsäljarnas lastpallar, läsecirklarnas gemenskaper och de litterära prisernas hierarkier. Här finns också en sakkunnig analys av bokmässan i Göteborg, som ger en bra bakgrund till de senaste årens intensiva debatt och till beskedet nyligen, att mässan säger nej till Nya Tider som utställare 2018.

  • 219.
    Forsström, Christina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Låt texten tala!: En studie om röst och kausalitet i tre samhällskunskapsböcker för grundskolans senare år2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I studien undersöks i vilken grad läsbarhetsvariablerna röst och kausalitet förekommer i tre läroböcker för samhällskunskap i grundskolans senare år. De tre läromedlen, av vilken en enligt förlaget är bearbetad till lättläst språk, jämförs avseende dessa variabler och resultatet sätts även i relation till Läsbarhetsindex (LIX), ett annat mått på läsbarhet. Hypotesen är att den lättlästa versionen innehåller en högre grad av kausalitet och röst för ökad läsbarhet.

    Resultatet visar att alla böckerna har inslag av både röst och kausalitet men att dessa skulle kunna utvecklas för att öka läsbarheten. Inget av läromedlen når upp till högsta nivå när det gäller kriterierna för röst och det som saknas är ofta närhetsskapande drag som läsartilltal, frågor och förtrolighetsskapande pronomen som "du" och "vi". I alla tre textutdragen förkla-ras orsakssammanhang med kausala konnektorer, men i olika grad. Den lättlästa texten har ett lätt språk men den är inte mer läsbar än de övriga texterna när det handlar om röst och kausa-litet. Hypotesen om det lättlästa läromedlet stämmer alltså inte. Texterna hamnar på samma nivå vid en LIX-beräkning, trots att texterna är mycket olika både avseende röst och kausali-tet. En slutsats är därmed att läsbarhet inte bör studeras utifrån enstaka läsbarhetsvariabler utan en kombination av olika variabler ger ett mer heltäckande resultat.

  • 220.
    Fransson, Carina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Fröjd, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Förskolebarns språk- och läsutveckling i självvalda aktiviteter.: - en studie om pedagogers föreställningar av och arbetsmetoder kring självvalda aktiviteter.2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka vilka föreställningar det finns hos pedagoger i samband med barns självvalda aktiviteter kopplat till språk- och läsutveckling. Vi har också valt att titta på vilka arbetsmetoder som användes i praktiken för att främja barns språk- och läsutveckling. Studien är utförd i form av en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och observationer.

    Studien visar att det finns tankar och förhållningssätt hos pedagogerna som utmanar förskolebarnen i deras språk- läsutveckling. Pedagogerna betonar att en viktig utgångspunkt är att bygga vidare på barnens intresse i de självvalda aktiviteterna. De menar också att pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten, för att utveckla och gynna barnens språk- och läsutveckling. På de båda undersökta förskolorna uppmuntrar pedagogerna barnens intressen och aktivteter för att främja deras språk- och läsutveckling. Vår upplevelse är att det finns möjlighet att utveckla detta område ännu mer.

  • 221.
    Fredriksson, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Gustafsson, Jessica
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Illustrationers betydelse för elevers förståelse av text: En studie om elevers syn på illustrationer i högläsningsböcker för årskurs 1 och 22019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Målet med denna studie är att undersöka illustrationernas betydelse i böcker för elevernas förståelse av skönlitterär text. Metoden som används är kvalitativa gruppintervjuer med två olika årskurser för att förstå deras inställning och erfarenheter av illustrationer i kombination med text i böcker. Undersökningen genomfördes med fyra boksamtal som följdes av gruppintervju. Materialet för studien är de transkriberade gruppintervjuerna. Teorier som använts i studien är hermeneutiken och Vygotskijs proximala utvecklingszon.

    Resultatet har analyserats i diskussionen utifrån studiens frågeställningar med den hermeneutiska cirkeln som utgångspunkt.

    Resultatet visar att eleverna hade en positiv attityd till illustrationer i böcker och att illustrationer tillsammans med text behövs för att förstå texten. Vidare visar resultatet att det finns fler fördelar än nackdelar till användningen av böcker med illustrationer, då eleverna markerade att de ville ha en illustration till texten för att förstå textens innehåll. I gruppintervjuns resultat framkom att elever var missnöjda med studiens högläsningsböcker, vilket ledde till ytterligare en fråga för studien som ansågs relevant. Resultatet för sistnämnda frågan besvarades med att elevers förväntan beror på deras tidigare erfarenhet.

    För studien används två noveller ur samlingen Sagorna (Lindgren 1980), Draken med de röda ögonen och Allrakäraste syster, samt Draken med de röda ögonen, med illustrationer av Ilon Wikland (Lindgren 1985) samt Allrakäraste syster med illustrationer av Hans Arnold (Lindgren 1973).

  • 222.
    Fredriksson, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Gustafsson, Jessica
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Läsutveckling i förskoleklass och årskurs 1: En kvalitativ studie om lärares kunskap i förhållande till teori om elevers läsutveckling2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Målet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärares erfarenhetsbaserade kunskaper om elevers läsutveckling i både förskoleklass och årskurs 1 förhåller sig till teorin A Simple View of Reading (Gough & Tunmer 1986; Hoover & Gough 1990). Vidare undersöktes också hur lärarna stödjer elever som har svårigheter i läsningen och hur lärarna konstatera att en elev kan läsa.

    För att undersöka lärarnas kunskap om elevers läsutveckling ställdes åtta öppna frågor i tio kvalitativa internetbaserade intervjuer. Lärarnas yrkeserfarenhet varierade mellan 5– 45 år. Resultatet visade att lärarnas beskrivningar av läsutveckling var likartade och att deras svar i förhållande till teorin uppvisar betydelsefulla likheter. På frågan om hur läraren stödjer elever med problem i läsutveckling framkom skilda svar, dock med vissa likheter. Resultaten visade att om en av aspekterna avkodning och språkförståelse inte var tillräckligt stark fick eleven problem med läsningen. När det kommer till frågan om hur lärare konstaterar att en elev kan läsa fanns det meningsskiljaktigheter i lärarnas svar, eftersom hälften av lärarnas svar överensstämde mot teorin A Simple View of Reading

  • 223.
    Fridell, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    PT-nivåer på SFI: I jämförelse med grammatikbedömning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva vilken grammatisk språknivå elever uppnår på kurs B, C och D på SFI inom ramen för studieväg 2. Grammatisk språknivå beskrivs och analyseras med utgångspunkt i processbarhetsteorin och elevernas uppnådda PT-nivå i fri produktion jämförs med elevers grammatikbedömningar. Dessutom är frågeställningen om undervisningstid på SFI eller vistelsetid i Sverige kan förklara elevernas grammatiska nivå. Resultatet visar progression för elever genom SFI, enskilda elevers uppnådda PT-nivå och i jämförelse mellan fri skriftlig produktion och grammatikbedömning presterar knappt två tredjedelar av deltagarna likvärdigt oavsett uppgiftens utformning. En viss korrelation mellan undervisningstid och PT-nivå kan beläggas medan vistelsetid i Sverige inte visar något samband med elevernas grammatiska utvecklingsnivå.

  • 224.
    Fristedt, Desirée
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Språk och genrer i skolan2016In: Språk i alla ämnen för alla elever: Forskning och beprövad erfarenhet / [ed] Ewa Bergh Nestlog, Desirée Fristedt, Växjö: Linnaeus University , 2016, 1, p. 13-20Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 225.
    Fristedt, Desirée
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att främja studenters akademiska skriftspråksutveckling2013In: Universitetspedagogik i praktiken.: Sexton lärartexter om pedagogisk utveckling. / [ed] Henrik Hegender & Martin Stigmar, Växjö/Kalmar: Linnéuniversitetet , 2013, p. 32-39Chapter in book (Other academic)
  • 226.
    Frost, My
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Alexandersson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Förväntningar på och upplevelser av litteratursamtal: - En studie i en klass i årskurs 52018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien berör hur ett litteratursamtal kan se ut i en klass i årskurs 5. Syftet är att

    finna de förväntningar läraren har på litteratursamtalet, vilka upplevelser denna undervisning kan skapa hos eleverna samt att undersöka relationen mellan lärarens förväntningar och elevernas upplevelser i litteratursamtalet. Som teoretisk referenspunkt har fenomenologi och sociokulturellt perspektiv använts. Detta för att fastställa synen på elevernas uppfattningar som sanningsbärande fenomen samt fastställa studiens förhållningssätt till lärande och text. All använd data är av kvalitativ art och är insamlad med hjälp av intervjuer som sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens förväntningar berörde elevernas diskussioner och reaktioner på boken samt att eleverna skulle få en större förståelse för den lästa texten. Elevernas upplevelser var många, bland annat att de får fler perspektiv genom att diskutera med varandra och därigenom en djupare förståelse för det lästa. De berörde även upplägget av litteratursamtalet, helklass eller smågrupper, och vilka fördelar och nackdelar som eleverna upplevde med respektive upplägg. Studien visar att det finns en relation mellan lärares förväntningar och elevers upplevelser bland annat då lärares förväntningar styr upplägget som eleverna i sin tur baserar sina upplevelser på. 

  • 227.
    Funseth, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Falegård, Elin
    En flicka som superhjälte?: Sju utvalda situationer i boken Handbok för superhjältar. Del 1: Handboken. om hur en flicka förhåller sig till det traditionella könsmönstret2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur en kvinnlig huvudkaraktär i Handbok för superhjältar. Del 1: Handboken förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Vi har valt ut sju situationer från boken. För att ta reda på hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret kommer diskursanalytiska verktyg och Nikolajevas schema användas. Sju situationer är utvalda eftersom situationerna gör det möjligt att använda text- och bildanalys för att undersöka hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Nikolajeva har skapat ett schema för att skildra pojkars och flickors egenskaper i skönlitteratur. Dessa egenskaper är skapade utifrån rådande normer, hur flickor och pojkar förväntas vara och bete sig i förhållande till verkligheten (Nikolajeva, 2017:191ff).

    Resultatet visar att författarna medvetet förhåller sig till genus och på olika sätt visar sig vara medveten om det traditionella könsmönstret. Lisa har egenskaper som Nikolajevas schema visar är typiskt för pojkar och flickor i skönlitterära barnböcker. 

  • 228.
    Fälth, Johannes
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Undervisning med ett sponsrat läromedel på gott och ont: En intervjustudie om hur gymnasielärare har arbetat med Alla borde vara feminister i svenskundervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study aims to investigate how secondary school teachers have used We should all be feminists and the accompanying teacher’s guide and if they used the material in a problematizing way, given that it is sponsored. Hilary Janks’ model of critical literacy served as theoretical basis in this study. To collect data, qualitative interviews were conducted, that included five secondary school teachers. The transcribed material was processed and analyzed by the method Qualitative Content Analysis and with a deductive approach. The main results show that teachers primarily used the material as a way to meet the criteria of the curriculum and to train students in certain moments of the Swedish subject, rather than as a material for the discussion of feminism and gender equality. The study’s most conspicuous result was that none of the teachers had reflected on the fact that the material was sponsored by a numerous of organizations. The teachers viewed the sponsors as harmless and the material as a text from a fiction writer, rather than a material from trade unions and foundations who wish to exert influence in the classroom. In the analysis by Janks’ model of critical literacy, the results show that all of the teachers had worked with critical literacy in the classroom to some extent, but that they had not realized all of Janks’ criteria on how to work with critical literacy in classrooms.

  • 229.
    G. Wikström, Sanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Användning av bilder och modaliteter under högläsning i årskurs 1–32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att studera lärares högläsningspraktik i årskurs 1–3 med fokus på användningen av bilder och andra modaliteter. Genom att observera sex lärare under deras högläsningstillfällen studeras hur de ger elever förutsättningar att utveckla olika kunskaper och förmågor. Den teoretiska ramen för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande som menar att vi lär oss i en social kontext, av varandra och vår omgivning. Studien utgår även från det multimodala perspektivet på texter som innebär att själva förmedlingen av en text innehåller olika aspekter som påverkar hur budskapet tolkas. Studien visar att samtliga lärare undviker att använda sig av bilder annat än i undantagsfall. Lärarna har huvudsakligen två högläsningspraktiker möjligen beroende på två skilda syften med högläsningen. Några lärare använder inte röstregister och kroppsspråk för inlevelsefull läsning utan talar mer sakligt och bjuder ofta in eleverna till samtal. Syftet med denna högläsningspraktik kan vara att skapa förståelse, utveckla kunskaper och göra eleverna delaktiga i undervisningen. Andra lärare väljer att läsa relativt sammanhängande och använda sig av röst och kroppsspråk mer inlevelsefullt. Syftet med denna högläsningspraktik kan vara att främst ge eleverna en gemensam stund för inlevelsefull och känslomässig upplevelse.

  • 230.
    Gardstig, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Arvidsson, Danny
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ett inkluderat litteratursamtal: En studie med andraspråkselever i fokus2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att undersöka på vilka sätt lärare arbetar med litteratursamtal där det både finns elever med svenska som förstaspråk och som andraspråk. Studiens fokus är på lärares planering av litteratursamtalet och tankar om vad som är mer eller mindre framgångsrikt för andraspråkselever. I studien deltog tre mellanstadielärare och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar mot är den sociokulturella, då den precis som litteratursamtalet har som teori att kunskap uppnås genom social interaktion. Genom studien har vi kommit fram till att lärare lyfter fram olika typer av sätt att arbeta med litteratursamtal. Alla lärare inkluderar andraspråkselever med förstaspråkselever i grupper och betonar stöttning som en viktig del. Resultatet visar att förutom stöttning är val av böcker, förförståelse och val av böcker som viktiga delar för andraspråkselever vid ett litteratursamtal. Hur läraren agerar och ställer frågor under samtalet spelar också en stor roll för lärandet. Svårigheterna som kan uppstå med litteratursamtalet är att den språkliga nivån kan bli för svår för andraspråkselever vid tillfällen, att valet av bok spelar roll för läsförståelsen och när eleverna får arbeta för självständigt utan stöttning.

  • 231.
    Ghassan, Halla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    ”Migration betyder att människor flyttar mellan olika länder.”: En studie om läsbarhet i samhällsläromedel för nyanlända andraspråkselever och för gymnasieelever2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I studien undersöktes hur texter i läromedel för nyanlända andraspråkselever förhöll sig till begreppet läsbarhet i jämförelse med två läromedel för studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Läsbarheten i dessa analyserades med den systemiska funktionella lingvistiken som metod för att undersöka läromedlens användning av verbprocesser, agens i materiella verbprocesser och nominaliseringar som grammatiska metaforer.   Resultaten visade att läromedlet för nyanlända förhöll sig till läsbarhet genom att använda frekventa verb i texten för att förklara nominaliseringar som utgjorde de centrala begreppen för kapitlet. Användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer var i samtliga läromedel väldigt lik med undantaget att läromedlen för de studie- och yrkesförberedande programmen använde sig av fler icke-mänskliga agenser för att dölja deltagare och fler skriftspråkliga grammatiska metaforer som skyldigheter. Inga stora skillnader mellan användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer identifierades mellan de två läromedlen för gymnasieprogrammen. Resultaten visade tydligt att ju högre nivå på läromedlet desto större krav ställer det på elevers förkunskaper och språkregister. 

  • 232. Goldheart, Mirela
    et al.
    Johansson, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    ”Man måste ju tänka lite själv också”: – En studie om tredjeklassares synpunkter på tre olika kommentarmetoder2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs 3 förstod, uppfattade och värderade tre olika kommentarmetoder på elevtexter: two stars and a wish, comment only-technique och kommentarer i enlighet med Dysthes texttriangel. Studien genomfördes genom att elever intervjuades när de bearbetade en elevtext från de svenska nationella proven för årskurs 3 med hjälp av de ovannämnda kommentarmetoderna. Att elevernas synpunkter i intervjuerna beaktades innebar att ett barnperspektiv användes. Av de 14 eleverna som intervjuades uppgav 93 % att de förstod kommentarerna i texttriangeln, medan 70% av dem förstod two stars and a wish. Samtidigt var 14% av dem osäkra på kommentarerna i comment only-technique. Dessutom värderade eleverna kommentarmetoderna olika, vilket gjorde att vi sammanställde tre råd om lärarrespons: ledtrådar, tips och vägledning. Dessa sattes under paraplybegreppet individanpassning. Studien visade att det inte var någon av kommentarmetoderna som på ett tydligt sätt föredrogs framför de andra, det relevanta var om den specifika metoden passade eleven och dess behov. Utifrån ett barnperspektiv skulle det i vissa fall vara mer värdefullt att använda en annan kommentarmetod för att anpassa lärarkommentarerna till den specifika elevens behov. 

  • 233.
    Gundermann Wikström, Sanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Konstantakis, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lindström, Rasmus
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hur fem lärare i årskurs 1-3 förhåller sig till poesi2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur grundskollärare i årskurs 1–3 arbetar med och resonerar om poesi i sin undervisning. Vilken attityd lärare har till poesi i allmänhet respektive i skolan, hur de beskriver sin poesiundervisning och vilka ramfaktorer som finns i arbete med poesi i skolan var också de frågor vi ville få svar på. Fem lärare på lågstadiet intervjuades på plats i sina respektive skolor. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Grounded Theory och tre argument som representerar olika förhållningssätt gentemot undervisning i och om poesi. Dessa argument berör bland annat poesins frigörande möjligheter, dess funktion samt dess kulturella värde. Resultatet visade att lärarnas syn på poesi i allmänhet utmärktes av litteraturargument (kulturellt värde) och emancipatoriska (frigörande) argument, deras syn på poesi i skolan dominerades av funktionella argument medan när lärarna beskrev sin undervisning var litteraturargument mest framträdande. Studien visade också att det faktum att poesi inte nämns utförligt i styrdokumenten upplevdes som både möjliggörande och begränsande för lärarnas undervisning. 

  • 234.
    Gustafsson, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Yrkeselevers svenskkunskaper 1977 och 2014: En studie av två elevgruppers resultat på ett centralprov2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate how the Swedish language proficiency of pupils in vocational programmes in 1977 was measured and assessed with the aid of a national achievement test, and to investigate whether vocational pupils today, in 2014, have similar language proficiency to that of pupils in the 1970s. The study also discusses how the design of the national achievement test from 1977 reflects the view of knowledge that prevailed in society and in the policy documents. The material for the study consists of a total of 75 national achievement tests, 40 of which were taken by pupils on a vocational programme in 1977 and 35 by pupils on a vocational programme in 2014. The national achievement test consists of two parts, the first of which focuses on isolated elements of language proficiency, while the second involves free text production. The material was analysed quantitatively in accordance with the correction material from 1977. The tests were also studied qualitatively through a close reading and analysis of content and text structure, correct language usage, and style. The pupils’ results were then quantified according to the assessment scales from 1977. The results of the study show that both groups of pupils had difficulties with many parts of the test. The pupils from 1977, however, performed better on both parts of the test than the pupils from 2014. The pupils’ often inadequate results in the test raise questions about the design of the national achievement test from 1977 and vocational pupils’ proficiency in Swedish.

  • 235.
    Gustafsson, Johan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde: En analys om läsbarhet i fyra läroböcker i svenska som andraspråk2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks och analyseras läsbarhet i tre kapitel ur fyra läroböcker i svenska som andraspråk. Två av läroböckerna är utgivna innan den senaste kursplanen i svenska som andraspråk utgavs, 2011, och två läroböcker är utgivna efter det årtalet. Syftet med studien är att få klarhet i om läsbarheten skiljer sig mellan de två äldre och de två nyare läroböckerna med tanke på den senaste kursplanen i ämnet. För att få svar på studiens syfte har en analys använts för att undersöka läsbarheten genom tre olika läsbarhetsfaktorer: nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde. Resultatet visar att läsbarheten skiljer sig i den mån att lägst och högst läsbarhet återfinns i båda de nyare läroböckerna. Resultatet visar även att läsbarheten skiljer sig mellan läroböckerna, men att det inte finns ett generellt samband mellan utgivningsår och läsbarhet.

     

  • 236.
    Gustafsson, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Gymnasielärares attityder till nyanlända elevers språkliga resurser2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att se vilka attityder lärare i programgemensamma ämnen på gymnasiet intog till nyanlända elevers språkliga resurser och hur dessa attityder, enligt informanterna, yttrar sig i undervisningen. Dessa attityder delades upp i en treenighet av komponenter bestående av kognitiv, affektiv och konativ komponent. Studien utfördes på en större gymnasieskola i södra Sverige där 20 lärare i programgemensamma ämnen, både teoretiska och praktiska, deltog i en enkät, varpå sex lärare valdes ut för uppföljande intervjuer utifrån hur tydligt de tagit ställning i olika frågor i enkäten. Resultaten visar att lärarna tenderar att uppvisa en negativ attityd till nyanlända elevers språkliga resurser då det rör svenska språket som upplevs ligga på en otillräcklig nivå för undervisningen. Även för de nyanlända elevernas språkliga resurser i form av andra språk så som modersmålet uppvisade lärarna en negativ attityd då detta utnyttjades i undervisningssituationen i liten grad.

  • 237.
    Gustafsson, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hunter, Rebecca
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Textlängd, meningslängd och fundamentslängd: En studie om andraspråkselevers skrivutveckling i årskurs 1 och 22018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att prova en hypotes om att textlängd, meningslängd och fundamentslängd ökar i takt med att yngre andraspråkselever blir mer erfarna skribenter. I studien belyser vi elevers skrivutveckling genom dessa tre aspekter. Vårt material består av 32 elevtexter skrivna av andraspråkselever under årskurs 1 och 2. Studien bygger på en kvantitativ metod och är därför baserad på positivism som teoretisk utgångspunkt. Materialet analyseras med ett digitalt textverktyg som används för att beräkna text- och meningslängden.

  • 238.
    Gustavsson, Catarina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. 1973.
    Efter tio sekunder slocknar ljuset och de hör bara hans hemska skratt försvinna genom tunneln: En analys av spänningsskapande element i Arkeologdeckarna2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In todays´s Swedish society you need to have good reading skills. Every day life contains many occasions when you have to read and understand what it is you are reading. This can be anything from reading the newspaper to paying a bill. The Swedish curriculum states that all pupils should be given the opportunity to develop strategies so that they will be able to create their own texts and to understand other people´s texts. One way to achieve these goals is to allow pupils to read various texts, ranging from factual texts to fiction. Fiction contains many different genres, and one of the genres that appeal to many children is the detective story. This genre contains various suspence-creating elements that attract the reader to read further, which helps pupils to develop their reading strategies. Therefore, this study describes a text- and image-analysis of two books in a book series named The Arkeolog Sleuths. The study focuses on suspence and on how suspence can be created in a book written for children. The scientific theoretical perspective that this study is based on is Hermeneutics and the hermeneutic circle which means that you starts to examine the entirety, goes into the details and then out to the whole again. The scientific method being used is Narratology that answers the questions of what is told, and how it is told. The results of the analysis shows that the child detective story contains several elements that creates suspence in a text. Some of these suspence-creating elements are highlighted as well as the interaction between text and illustration to enhance these. 

  • 239.
    Gustavsson, Catarina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Muntlig redovisning i klassrummet.: Lärares uppfattningar om sin undervisningspraktik.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte är att undersöka vilka åsikter fem lärare har om sin undervisningspraktik i momentet muntlig framställning. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivets syn på lärande som en social process, och i fokus står de inre respektive yttre stödstrukturer som lärarna använder för att stödja sina elevers utveckling i muntlig framställning. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna medvetet arbetar för att skapa en miljö där både inre och yttre faktorer lyfts fram och bearbetas i undervisningen. Resultatet visar att en trygg miljö, en stöttande och närvarande lärare, en gradvis ökande svårighetsgrad, en god kontakt mellan talare och åhörare samt mottagaranpassning är stödstrukturer som hjälper eleverna på vägen mot en väl genomförd muntlig redovisning.

  • 240.
    Gustavsson, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Självbedömning i förhållande till uppnått resultat: Nationella prov och processbarhetsanalys på sfi2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to investigate which of the goals in the syllabus, and with that what knowledge of Swedish, four students taking the SFI (Swedish for Immigrants) level 3 course believed themselves to have attained and to compare their self-assessments with their results on the National Test of Swedish for adult immigrants.

    The method used for the investigation is the individual interview. In addition to taking the National Test, the participants in the investigation were asked to mark the goals they believe themselves to have attained.

    The results show that the informants who best demonstrated awareness of their own knowledge are able to talk freely about their knowledge and difficulties, and when they mark the goals they believe they have attained, these correspond, on the whole, to how they responded in the interviews.

    One of the informants finds it more difficult than the others to assess her knowledge. A comparison between her experiences and the National Test results revealed several inconsistencies. For example, she claims that she can communicate in Swedish, but still she didn’t pass the test.

  • 241.
    Gustavsson, Emil
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Dramatisera mera!: En studie om hur drama kan användas i arbete med läsförståelse i skolan2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka på vilka sätt mening skapas i klassrummet med hjälp av ett dramapedagogiskt arbete, samt hur arbetet kan bidra till utvecklad förståelse av en text. I studien används forskningsfrågorna: vilka meningsskapande processer sker när elever arbetar med dramatisering av text? och: på vilka sätt rör sig eleverna genom olika litterära föreställningsvärldar under processen? Studien nyttjar ett sociosemiotiskt perspektiv, men skriv- och dramaprocesser analyseras också utifrån byggandet av litterära föreställningsvärldar. Med ett etnografiskt förhållningssätt utfördes dels en deltagande observation av arbetet med en dramatisering av ett stycke ur Alf Henrikssons bok Asken Yggdrasil, och dels en serie semistrukturerade intervjuer av eleverna i den berörda klassen. Analysen av resultatet visar att de meningsskapande processer elever får uppleva bidrar till ett ökat engagemang och glädje inför arbetet. Flera förmågor tränas samtidigt som förståelse av en text arbetas med. Med hjälp av drama som en estetisk lärprocess ges eleverna möjlighet att förstå världen tillsammans med andra och på så sätt skapa betydelse i sitt eget lärande, och sina egna liv.

  • 242.
    Gustavsson, Josefin
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att uppmärksamma könsroller i den visuella världen: En genusanalys av fokalisering och genuslekt i tv-serien 13 Reasons Why ur ett didaktiskt perspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån Maria Nikolajevas feministiska narratologi uppmärksamma och undersöka stereotypa könsroller i serien 13 Reasons Why. Dessa stereotypa könsroller analyseras med hjälp av en genusteori kring det sociala könet som socialt konstruerat som feminina och maskulina karaktärsdrag. Undersökningen bygger på en narratologisk analys som utgår ifrån fokalisering (synvinkel) och genuslekt (studier i språket relaterat till kön) och studerar därmed hur kön presenteras genom olika berättarperspektiv och språkmönster. Materialet som ligger till grund för undersökningen är serien 13 Reasons Why, som visualiserar könsstereotypa situationer som ligger till grund för undersökningens analys. Analysen visar att serien är starkt influerad av feminina och maskulina karaktärsdrag och att språket i serien innehåller stora könsskillnader. Vidare styrker studien tidigare forskning om kvinnan som objekt, eftersom det genom tv-seriens val av fokalisering är tydligt att flickorna är de som är betraktade i samtligt analyserade scener. Detta är problematiskt eftersom det frångår skolans mål om att elever ska uppmuntras att finna sin unika egenart utan fördomar om kvinnligt och manligt och påverkar deras bild av hur flickor och pojkar bör vara. 

  • 243.
    Haglund, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Kan man prata engelska på svenska?: Vuxnas och ungdomars attityder till engelska inslag i svenska språket2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstract

    Syftet med studien är att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska språket hos vuxna och ungdomar på ett småstadsgymnasium. De forskningsfrågor som ställs är om språkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns någon skillnad mellan åldersgruppernas språkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkät genomfördes med ungdomar i åldern 15–17 och till vuxna i åldern 21–63. Samtliga informanter studerar eller arbetar på samma gymnasium. Undersökningen visar att majoriteten av informanterna har positiva språkattityder till engelska inslag i svenskan. Ungdomarna är mer positiva än de vuxna, men även majoriten vuxna är positivt inställda. Varken ungdomarna eller de vuxna gör någon skillnad på om orden visar anpassning till svenska språket eller inte. Det är möjligt att acceptansen av orden snarare beror på vad orden har för användningsområde, betydelse och känsloladdning. Båda åldersgrupperna visar mer acceptans för engelska ord och uttryck i kommunikationsfälten ungdomstidningar och sociala media. Två andra fält, nyhetstidningar och skoltexter, har en mer seriös prägel och informanterna gör en viss skillnad på vilka fält orden kan användas i.

  • 244.
    hagman, johanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Strukturer och Redskap: En studie av fyra lärares syn på arbetet med elevers läsförståelse2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of the present study is to examine four teachers’ experience of pupils’ reading comprehension, with special focus on their perceptions of reading comprehension, their experience of pupils’ changed attitudes to reading in the last ten years, and the reading strategies the teachers use in their teaching The result shows that the teachers have a relatively unanimous view of what reading comprehension means, but they use different reading strategies and they have differing experiences of pupils’ attitudes to reading. The pupils’ decreasing motivation to read means that they need more guidance today than before. The teachers give the pupils a chance to develop their reading ability by revealing different reading strategies, but the lack of motivation in the pupils is an obstacle to their development.

  • 245.
    Hallberg, Ingrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Kamratrespons i högre utbildning: - att sätta texter i rörelse2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Many students who come to universities and colleges find it difficult to acquire a well-functioning academic language, especially in writing. This is confirmed in several studies (Ahlm m.fl. 2009, Ask, 2005, 2007, Hoel 2010). One measure that is called for is concerted activities, which help to socialize students into the academy. The aim of this essay is to use the students’ experiences to elucidate and analyse the conditions for peer response in process-oriented writing in higher education, the difficulties it entails, and its consequences for teach-ing and learning. The students’ experiences of and attitudes to peer response in relation to academic literacy are studied and analysed critically in a course on the use of academic lan-guage. The empirical section presents the implementation and results of the selected methods – a questionnaire and interview with 30 and 5 students respectively on a professional educa-tion programme during their first year of study. The result shows a close correspondence be-tween the students’ experiences of peer response linked to their experiences of their develop-ment of academic writing, but also between their experiences of peer response and attitudes to and experiences of their knowledge of academic writing. The study also demonstrates the students’ experiences of success factors and pitfalls of peer response. The success factors concern metalanguage, working with a clear structure, reading and discussion of texts, and the need for an open, secure climate. The students’ experiences of the pitfalls of peer response concern, on the one hand, socio-emotional and psychological aspects in relation to the other students, for example the difficulty of balancing the response, and especially of daring to crit-icize a text sharply. On the other hand, it concerns the fear of not being good enough because of inadequate knowledge of academic language and academic text.

  • 246.
    Hallbrink, Sofi
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Progression i läromedelstexter: En analys av nio texter från läsprojektet En läsande klass2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine nine texts used as teaching material in the reading project A Reading Class in terms of three different text-analytical structures. The texts analysed are non-fiction texts intended for grades 1–3. The analysis focuses on the similarities and differences in the textual, ideational and interpersonal structure of the texts and how the progression in the texts is revealed.

     

    The result of the analysis shows that there are considerably more similarities than differences between the texts as regards the analysed structures. The analysis cannot find any clear progression between the texts in certain respects, although the analysed material is intended for pupils in different grades, while in other respects it is possible to see some notion of progression. The result also shows that the concept of progression is problematic to apply in a text analysis alone, since it is affected by how teachers work in practice with the material in the classroom.

  • 247.
    Hallesson, Yvonne
    et al.
    Uppsala University.
    Visén, Pia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Från källtext till elevtext: spår av lästa ämnestexter i elevtexter i en årskurs 5-klass2018In: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 4, no 1, p. 98-120Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the article 37 student-texts written by 19 students in year five in Swedish middle school in thesubject of civics are analysed. The texts are written as the last step in a teaching cycle inspired by thereading pedagogy Reading to Learn (R2L). The aim of the study is to reveal how content and textualpatterns from two subject texts the students have read are reflected and adapted in the student-texts,as well as to discuss what those results can say about the students’ learning and socialisation into disciplinaryliteracy. The results showed that all student-texts retrieve general textual structure as well asmain genre structure from the read texts, as well as some linguistic features, but that the student-textsdiffered as to how students handled the contents from the source text. Three groups of texts couldbe distinguished which can be regarded as three steps of socialisation into disciplinary literacy. Theresults indicate that the teaching cycle within the R2L pedagogy can support students to take one ormore steps into disciplinary literacy. However, at the same time the strictly held structure might limitstudents’ own reflections and creativity, depending on how the task is formulated.

  • 248.
    Hallesson, Yvonne
    et al.
    Uppsala University.
    Visén, Pia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Textkulturer i samhällsorienterande ämnen i årskurs 5 och på gymnasiet2017In: Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer : Karlstad 24-25 november 2016 / [ed] Birgitta Ljung Egeland, Christina Olin Scheller, Marie Tanner, Michael Tengberg, Karlstad: Karlstads universitet, 2017, p. 195-216Chapter in book (Refereed)
  • 249.
    Hallesson, Yvonne
    et al.
    Uppsala University.
    Visén, Pia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Folkeryd, Jenny
    Uppsala University.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala University.
    Four classrooms - four approaches to reading: examples of disciplinary reading in social science subjects in years five and twelve2018In: L1-Educational Studies in Language and Literature, ISSN 1567-6617, E-ISSN 1573-1731, Vol. 18, p. 1-29Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, we aim to explore and exemplify what opportunities to develop disciplinary reading literacy students are given access to in particular types of classroom reading environments in social science subjects. The investigation focuses on how the teacher organizes activities around reading, on what content is approached in text-related discussions and on whose perspectives are allowed space in the classroom discourse. The empirical data consists of classroom observations from two classes in year five and two classes in the Swedish upper secondary school, using different approaches to teaching reading, one being Reading to Learn. With a theoretical base in systemic functional linguistics (SFL), dialogism and reception theory, the classroom discourse was analysed in terms of sequential reading stages, text movability and dialogicality. The findings reveal how differently organized reading environments provide different support structures for students’ disciplinary reading. For example, the findings indicate that text activities that support the reading process in several stages bring about a larger potential for the development of reading literacy. However, the picture changes depending on to what extent students are given room to express their reception of the text, and thereby contribute to an active understanding of text in a dialogical classroom.

  • 250.
    Hammar, Gunnel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Från klarspråk till lättläst: En jämförande textanalys av myndighetsinformation om att starta företag2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar.

    Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal. Huvudstrukturen är tydlig och textbindningen är överlag god, vilket är bra för läsbarheten. Till det som är mindre bra ur läsbarhetssynpunkt hör en stor andel sammansatta substantiv, bilder som inte är informativa, att bildtexter och annan koppling mellan text och bild saknas och att det inte finns några sammanfattningar. Skillnader mellan broschyrerna finns bland annat i innehåll, behandling av fackord och hur avsändarens syn och förväntningar på läsaren märks i texten. Slutligen visar undersökningen att båda broschyrerna är heterogena i flera avseenden. Det gäller till exempel informationstäthet, användningen av tilltal och omtal och mängden grafiska element.

2345678 201 - 250 of 678
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf