lnu.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 715
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Feinbaum, Susanne
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Patienters upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har man uppmärksammat vårdgivares bemötande till patienter i vården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Tre män och sju kvinnor intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskrev patientens upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. De intervjuade uppfattade sjukgymnastens uppriktighet i att vilja förstå varför patienten sökte. Tillvägagångssättet var genomgående att sjukgymnasten ställde frågor i kombination med en undersökning. I samtalet upplevde patienten sjukgymnastens särskilda intresse av att få en förståelse för individen och få en helhetsbild. Patienterna kände att de blev tagna på allvar och ansåg att sjukgymnastens fullständiga uppmärksamhet var riktad mot patienten som noggrant hann beskriva sina symtom i kombination med att sjukgymnasten kom fram till en funktionsdiagnos med fortsatt behandlingsstrategi. Sammanfattning: Resultatet av studien visade på många förhållanden som ledde fram till ett bra möte. Samspelet mellan patient och sjukgymnast byggde på att sjukgymnasten visade ett intresse, hade empati och gav motivation samt lyssnade till patientens berättelse. 

    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 202.
    Flintzberg, Kajsa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Einarsson, Vendela
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
     Sjuksköterskors attityder och upplevelser av palliativ vård i livets slutskede: En systematisk litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 203.
    Forsberg, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Två olika perspektiv:: Upplevelser av relationen mellan en person med Borderline personlighetsstörning och dennes närstående2012Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 204.
    Frank, Catharina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Tillfället gör delaktighet: Patienters och vårdares erfarenheter av patientdelaktighet på akutmottagning. En deskriptiv, metodutvecklande och utvärderande studie2010Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of the present thesis was to examine, develop and evaluate patient participation in emergency department (ED) for promoting the relief of suffering for patients in care relations, from the perspective of patients and caregivers.

    Method: The explorative studies (I, II) were based on reflective lifeworld approach and analyzed by phenomenographic method. Data were collected from interviews by patients (9) and caregivers (11) about their conception of patient participation in ED. The methodological study (III) performed analyses and were tested for content, construct and criterion validity as well as homogeneity and stability reliability. The sample for study (III, IV) consisted of 356 patients consecutively cared for in EDs in Sweden. In the evaluating study (IV) the questionnaire Patient Participation Emergency Department (PPED) was used. The statistical methods handled were Student’s t-test, one-way ANOVA and Spearman correlation.

    Findings: The patients’ conception of patient participation means: being acknowledged; struggling to become involved; and having a clear space (I). The caregivers’ conceptions of patient participation can be divided into three different descriptive categories: Caregivers offer the opportunity for participation, Patients demand participation and Mutual participation (II). A 17- item questionnaire was developed. Two separate factor analyses revealed a distinct four- factor solution which was labelled: Fight for participation, Requirement for participation, Mutual participation and Participating in getting basic needs satisfied. Criterion validity presented showed 9 out of 20 correlations equal or above 0.30. Cronbach’s alpha coefficient ranged from 0.63 - 0.84 and test- retest varied between 0.59 and 0.93(III).The results show that patient participation is low in two dimensions (Fight for participation, Participation in getting basic needs satisfied), reasonable in one dimension (Mutual participation), and high in one dimension, Requirement for participation (IV).

    Conclusions: Participation does occur on occasion when the circumstances are right despite international and national guidelines that lay down the need for patient participation. Patient participation in EDs is perceived when patients are in contact with caregivers and there is space for collaboration in situations of consistency. However, patient participation cannot be offered in a one-sided caring action. In collaboration patient participation contributes to the relief of suffering in the process of health and patients participate when they are allowed to be the point of departure for caring. However, the results point to a lack of strategy for patient participation and for increased patient participation to take place improvements in external organization requirements are required. The results indicate an amplified clarity in how patient participation can be understood for EDs, in education and community and a scientific tested instrument has made it possible to evaluate patient participation.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT02
  • 205.
    Fransson, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Schmidt, Sandra
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges till patienter vid deras sista tid i livet och målet är att lindra patienters lidande och främja livskvaliteten. För att sjuksköterskorna ska kunna skapa god omvårdnad krävs kunskap, helhetssyn och förmågan att förmedla trygghet.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård.

    Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade nio artiklar från tre olika databaser. Artiklarna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Lundman & Graneheim (2008).

    Resultat: I resultatet framkom att palliativ vård är väldigt krävande för sjuksköterskor och det behövs mycket resurser för att de som arbetar inom detta område ska orka med sitt arbete. Huvudfynden presenterades i Sjuksköterskors professionella förhållningssätt, Innebörden av att arbeta med palliativ vård samt Sjuksköterskornas behov av coping-strategier.

    Slutsats: Sjuksköterskors personliga egenskaper och kvaliteter hade stor betydelse för att ge god palliativ vård. Stort behov av stöd i form av exempelvis handledning krävdes för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter palliativt. Sjuksköterskor kan ta lärdom av varandras erfarenheter och med hjälp av dessa förbättra den palliativa vården.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 206.
    Fransson, Malin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Edin, Pia
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Är motiverande samtal effektivt för att reducera riskabel alkoholkonsumtion?: Systematisk litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    Bakgrund Alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige sedan början av 1990-talet vilket får följder för vår folkhälsa. Vården har uppmärksammats som en viktig arena för det alkoholförebyggande arbetet. Som sjuksköterskor har vi till uppgift att stödja människor som vill förändra livsstil genom hälsofrämjande val. Tidigare forskning har visat motstridiga resultat gällande användning av motiverande samtal som ett verktyg för olika livsstilsförändringar.

    Syftet med litteraturstudien var därför att undersöka om motiverande samtal kan vara en effektiv metod för att minska skadlig alkoholkonsumtion.

    Resultatet visade att motiverande samtal är effektivt för att reducera alkoholkonsumtion. En konsekvens för hälso- och sjukvården skulle kunna vara att utveckla mer interaktiva verktyg för att initiera egenvård som skulle ha som syfte att minska alkoholintag. Aktuella områden för framtida forskning är bland annat hur modern teknik och Internet kan användas för att fler ska kunna erbjudas stöd vid livsstilsförändring.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT
  • 207.
    Fransson, Rebecca
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Sund, Magdalena
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Patienters upplevelser av att leva med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 208.
    Franzén, Irene
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Vad innebär det att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare?2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning visar att anhörigvårdaren upplever glädje och närhet tillsammans med närstående trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare. Intervjuer med fem anhörigvårdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hälsa. Inre nycklar till stärkt hälsa innebar en ökad kunskap och därmed ökad förståelse för sig själv, närstående och andra. När anhörigvårdarens förståelse växte fram använde hon parallellt avkopplingen, vårdandet av sig själv, naturen samt kreativitet som nycklar. Få känna glädje och göra roliga saker själv och tillsammans med närstående var betydelsefullt. Inre nycklar var också mening och hopp, att få vara självständig samt att hantera vardagen.

    Yttre nycklar till stärkt hälsa innebar att relationen mellan anhörigvårdare och närstående var betydelsefull. Innebörden i detta var att ha gemensamma minnen samt roligt tillsammans. Ett socialt nätverk med familj, vänner och kommunens service som stöd var centralt. Studien har betydelse för förståelse för anhörigvårdarens hälsa. Slutsatsen blir att trots ett tungt ansvar så uppfattar anhörigvårdaren att hon med inre och yttre stöd har möjlighet att bevara sin hälsa.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 209.
    Franzén, Jenny
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Klasson, Cornelia
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
      Alzheimers sjukdom – hur anhörigas livskvalitet påverkas2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen medför bördor för anhöriga. Anhöriga får göra uppoffringar på sitt eget liv och många faktorer i livskvaliteten påverkas. Syfte: Syftet är att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigas livskvalitet när en familjemedlem har Alzheimers sjukdom.

    Metod: Sökorden var Alzheimers sjukdom, anhöriga och livskvalitet och sökningen utgick från tre databaser. Studien är litteraturbaserad och grundad på nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.  Resultat: Fyra teman inspirerade av Naess (1987) definition av livskvalitet; Att vara aktiv, Att ha bra relationer med andra människor, Att ha bra självkänsla och Att ha grundkänsla av lycka utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att ta hand om en familjemedlem med Alzheimers sjukdom hjälpte anhöriga att uppskatta vad som var viktigt i livet men anhöriga blev också isolerade och nästan hälften av alla anhöriga visade tecken på depression. Slutsats: För att underlätta anhörigas situation krävs det mer stöd, hjälp och utbildning om Alzheimers sjukdom.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 210.
    Fredriksson, Lisette
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Eliasen, Petra
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Lavås, Pija
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hindrande faktorer för önskad viktnedgång: Varför är det så svårt att bli lätt?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning. Syfte. Syftet var att belysa hindrande faktorer som finns för önskad viktnedgång hos individer med övervikt och fetma. Metod. Systematisk litteraturstu- die baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Kvalitetsgranskning med modifierade versioner av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsmallar. Kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Resultatet visade att de inre faktorerna var klart övervägande gällande viktnedgång, vilka in- kluderar; personliga resurser, personlighetsaspekter, brist på insikt och emotionella barriärer. Motivation visade sig vara en essentiell personlig resurs vid viktnedgång. Yttre faktorer såsom stress och professionellt stöd spelade till viss del roll medan fysiska faktorer i liten grad var betydande för att lyckas med viktminskning. Slutsats. Komplexiteten är stor gäl- lande pro-blematiken kring övervikt och viktnedgång. Utformandet av behandling och stöd som är individanpassad och vetenskapligt beprövad är av vikt men framförallt krävs en insats på samhällelig nivå för att stoppa och om möjligt reversera denna ohållbara utveckling rö- rande övervikt som ses.

    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 211.
    Friberg, Emilie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Brandt, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: KOL är en sjukdom som karakteriseras av en irreversibel luftflödesbegränsning. Symtom vid KOL kan vara dyspné, hosta, sekret, ångest, oro och cyanos. Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2030 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning och sjukdomen anses vara en folksjukdom.

    Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL.

    Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Tolv artiklar som överensstämde med uppsatt syfte inkluderades.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; begränsad aktivitet, beroende, isolering och emotionell påverkan. Andfåddhet och rädslan över att bli andfådd var bidragande orsaker till fysiska begränsningar i det dagliga livet. Patienterna upplevde svårigheter i att vara beroende av andra människor men var medvetna om att de behövde hjälp. Sjukdomen påverkade möjligheten att medverka i sociala sammanhang vilket kunde bidra till isolering och försämrad livskvalitet. Många kände skuld inför att ha orsakat sjukdomen själva genom rökning.

    Slutsats: Att leva med KOL är något som inverkar på det dagliga livet för den drabbade. Vara beroende av andra och samtidigt försöka behålla självständigheten upplevdes problematiskt. Att inte orka utföra olika aktiviteter kunde leda till begränsning och resulterade i isolering. Många kände skuld till att ha orsakat sjukdomen själv men även rädsla och ångest över att inte kunna andas. Kunskap och insikt hos sjukvårdspersonal kring patienternas upplevelse är nödvändigt för att kunna bemöta och förstå dennes situation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 212.
    Friberg, Emma
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Söderström, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Patientsäkerhet och delaktighetens betydelse: En intervjustudie ur ett patientperspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under ett år drabbades 105 000 patienter av vårdrelaterade skador. Vården har ett lagbundet ansvar att arbeta för patientsäkerhet samt att göra patienten delaktig i detta arbete. Delaktighet innebär att patienten har möjlighet att påverka sin vård, men sannolikheten att som patient ifrågasätta vården har visat sig vara liten. Istället får patienterna kämpa för att ens bli hörda, vilket skapar ett vårdlidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas perspektiv på hur deras delaktighet i vården påverkar patientsäkerheten. Metod: Studien är kvalitativ. Intervjuer genomfördes med sju informanter. Intervjuerna ljudinspelades, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patientsäkerheten upplevs öka med delaktighet då det leder till ökade krav på vårdpersonalens kompetens samtidigt som patientens kunskap används. Bra bemötande upplevs minska risken att missa information, vilket ger följsamhet till behandlingen samt skapar trygghet och minskar vårdlidandet. Slutsats: Delaktighet är viktigt för patientsäkerheten, då det kan minska vårdskadorna och vårdlidandet. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientsäkerhetsarbetet då denne har huvudansvaret i att involvera patienten i detta arbete. Detta görs genom tvåvägskommunikation och förståelig information, där patienten får dela med sig av sin kunskap. Vården har dock huvudansvaret för att patienten får en god och säker vård.

    Download full text (pdf)
    Patientsäkerhet
  • 213.
    Fried, Hanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hydvall, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hur hälsan påverkas av viktreducerande kirurgi2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som har fördubblats under de senaste 20 åren. Ett flertal sjukdomar är direkt relaterade till övervikt. Många väljer i dag att genomgå viktreducerande kirurgi i sin kamp mot fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur hälsan påverkades av viktreducerande kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes vilken inkluderade nio artiklar varav fyra artiklar var kvalitativa, fyra kvantitativa samt en kvalitativ/kvantitativ. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån granskningsmallar. Analysen utgick från två teman och resulterade i sex kategorier. Resultat: Patienter som led av fetmarelaterade sjukdomar blev markant bättre efter viktreducerande operation vilket resulterade i förbättrad hälsa. Flertalet patienter upplevde dock någon form av fysisk eller psykisk komplikation. Ett antal patienter trodde att operationen och efterföljande viktnedgång skulle lösa flertalet problem vilket det inte gjorde. Detta ledde i vissa fall till en försämrad hälsa då patienterna hamnade i ett missbruk av alkohol och droger istället för mat. Slutsats: Både positiva och negativa erfarenheter präglade patienternas upplevelser av viktreducerande kirurgi. Majoriteten av patienterna var trots negativa bieffekter nöjda med operationen. Precis som Eriksson anser bör omvårdnaden präglas av värme, omtanke och förståelse för problematiken.

     

    Nyckelord: Upplevelse, överviktsreducerande kirurgi, hälsa

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Fried Lang, Hanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Dalin, Petra
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Föräldrars erfarenheter av kontakten med Barnhälsovårdens sjuksköterskor: En intervjustudie ur ett föräldraperspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

     

    Bakgrund: Barnhälsovården växte fram under 1900-talet med primärt fokus på att förebygga plötslig spädbarnsdöd men har i dag övergått till att framförallt arbeta promotivt i samråd med familjen genom att stärka deras egna resurser. Alla familjer har olika behov som skall tillgodoses av barnhälsovårdens sjuksköterskor. Tidigare forskning har visat att föräldrar är i behov av bekräftelse, att barnhälsovårdens sjuksköterskor har stort inflytande på dem och att barnhälsovårdens sjuksköterskor upplever stora krav på sig i den rollen.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars erfarenheter av kontakten med barnhälsovårdens sjuksköterskor.

    Metod: En induktiv kvalitativ ansats användes som metod. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer och tio föräldrar deltog i studien. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod.

    Resultat: Resultatet beskrevs i tre huvudkategorier. “Relationen med barnhälsovårdens sjuksköterska” beskrev hur förtroende, sjuksköterskans förhållningssätt och vikten av kontinuitet i kontakten påverkade relationen med barnhälsovårdssjuksköterskan. “Föräldrars behov” beskrev deras tillfredsställelse över tillgängligheten och de råd och stöd som gavs och hur de togs emot. “Upplevelsen av barnhälsovårdsprogrammet” belyste första mötet i form av hembesök och bedömningarna som gjordes över barnets utveckling och tillväxt på barnhälsovården.

    Slutsats: Barnhälsovården har en viktig funktion i att hjälpa föräldrar att känna trygghet med barnets hälsa och utveckling samt att öka tilltron till föräldrarnas egna förmågor. Detta genom att barnhälsovårdens sjuksköterskor är lyhörda inför föräldrars önskemål.

     

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Fröberg, Sanne
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Petersson, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Öronakupunktur: En intervjustudie om patienters upplevelser i samband med öronakupunktur2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akupunktur är en behandlingsmetod som i Asien har använts flera tusen år. Öronakupunktur är däremot ett relativt nytt fenomen som upptäcktes på 1950-talet. Utgångspunkten är att varje kroppsdel finns representerat i örat. Genom att stimulera utvalda punkter i örat erhålles effekt på motsvarande kroppsdel.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser i samband med öronakupunktur.

    Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes utifrån fem intervjuer. Informanterna var tre kvinnor och två män i åldrarna 47-62 år. De hade fått mellan sex och tio behandlingar inom det senaste året. En manifest innehållsanalys användes som analysmetod.

    Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier; upplevelser under respektive efter behandlingen. Upplevelserna under behandlingen utmärktes av varierade smärtupplevelser, att relationen till akupunktören var viktig för hur behandlingen upplevdes samt att miljön påverkade hur effektiv behandlingen blev. Upplevelserna efter behandlingen var övervägande positiva. De utmärktes i huvudsak av förändringar i kroppen som trötthet, avslappning, emotionella reaktioner, symtomlindring och en förundran över att metoden fungerade.

    Slutsats: Resultaten som jämförts med andra studier visar att upplevelserna av en behandling med öronakupunktur inte skiljer sig från en behandling av kroppsakupunktur. Det är viktigt att sjuksköterskan förbereder patienten på upplevelser som kan förekomma, både under och efter behandling.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 216.
    G. Pärssinen, Janina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Estetik som ett omvårdande verktyg: en enkätstudie ur sjuksköterskans perspektiv2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 217. Galvin, Kathleen
    et al.
    Ekebergh, Margaretha
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hörberg, Ulrica
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Todres, Les
    Ozolins, Lise-Lotte
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Dahlberg, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    From Phenomenology to Caring Science: Directions for qualitative research and practice2010Conference paper (Refereed)
  • 218.
    Gehander, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Värbrand, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    HIV - Att leva med en obotbar sjukdom2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Glans, Anton
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Jensen, Filip
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    INTIMITET INOM RÖNTGENVERKSAMHET: Manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av intima radiologiska undersökningar med kvinnliga patienter2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 220.
    Glans, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Nordenhem, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Massage som omvårdnad för att lindra lidande hos patienter med cancer2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att leva med cancer innebär ett stort lidande, som kan te sig i olika former. Beröring kan användas vid omvårdnad för att skapa kontakt och förtroende. Massage är en form av beröring som ökar i popularitet.

    Syfte: Syftet är att beskriva olika intentioner med massagebehandling vid omvårdnad av patienter med cancer.

    Metod: Systematisk litteraturstudie där sökning i databaser och manuell sökning gav 10 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Efter analys framkom sju teman. 

    Resultat: Beröring i form av massage kan minska smärta, minska ångest, erbjuda patienten fysisk avslappning och en känsla av mental avslappning. Det kan även skapa en relation mellan vårdpersonal och patient, ge patienten uppmärksamhet och bekräftelse samt erbjuda patienten en positiv upplevelse och ett avbrott från sjukdomen.

    Slutsats: Massage kan lindra lidande hos patienter med cancer. Resultaten visar hur viktigt det är med fysisk beröring inom vården.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 221.
    Granat, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Einarsson, Susanne
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Barncancer – föräldrars erfarenheter av och önskningar från sjukvårdspersonalen.: En systematisk litteraturöversikt2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar 250 000 barn i cancer. Det gör att barncancer är den sjukdom som dödar flest antal barn. Sjuttiofem procent av barnen i industriländerna som drabbas av cancer överlever. Överlevnaden beror på rätt behandling. När ett barn drabbas av cancer, påverkas hela familjen. Den psykologiska och existentiella utmaningen kan påverka föräldraskapet i många år. Föräldrar måste få ett socialt stöd för att upprätthålla det psykiska och fysiska välbefinnandet på grund av att ett lidande skulle kunna uppstå. Erikssons (1994) teori om lidande används i arbetet som teoretiska referensram.

    Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter och föräldrars önskningar från sjukvårdspersonalen, när deras cancersjuka barn vårdas på sjukhus.

    Metod: En systematisk litteraturöversikt. Nio artiklar inkluderades; fyra kvalitativa, tre kvantitativa och två mixade. Databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO användes vid sökförfarandet. Artiklarna är granskade utifrån modifierade granskningsmallar av Willman och Stoltz (2002), samt Forsberg och Wengström (2008). Innehållsanalysen inspirerades av Forsberg och Wengström (2008).

    Resultat: Föräldrar till cancersjuka barn upplevde ett behov av information och bekräftelse. Information ansågs vara viktigt för föräldrarnas förståelse angående barnets sjukdom och behandling. Bekräftelse i form av stöd var något föräldrar önskade från sjukvårdspersonalen. När stöd inte infann sig kände föräldrarna ett ökat lidande. Att behöva lämna över ansvaret till någon annan kunde uppfattas som jobbigt. Dock ansåg föräldrarna ha stor tillit till sjukvårdspersonalens kunskap.

    Slutsats: Föräldrar upplevde information, bekräftelse och tillit betydelsefullt när deras cancersjuka barn vårdades på sjukhus. Vidare forskning kring enbart fäders erfarenheter är av intresse.

    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 222.
    Granath, Kristin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Fridell, Josefine
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Partners erfarenhet av information vid hjärtinfarkt: En systematisk litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt påverkar patienten och dess partner emotionellt under lång tid vilket gör det betydelsefullt med god information till båda parter.

    Syfte: Syftet var att belysa partnerns erfarenhet av information när deras make/maka har drabbats av hjärtinfarkt.

    Metod: Studien var systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO. Av de tolv artiklar som har använts var fem kvantitativa och sju kvalitativa vilka analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2012) innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet presenteras under rubrikerna: Informationskällor, informativt stöd, informativa brister och informationsbehov. 

    Slutsatser: Rutiner vid informationsprocessen kunde hjälpa sjuksköterskan att ge adekvat information. Partnern upplevde det positivt att tala med andra som varit i liknande situationer vilket var något som sjuksköterskan kunde utnyttja i sitt arbete.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Granberg, Tora
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Gjana, Negjla
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Anhörigvårdares upplevelser av att vårda närstående med demenssjukdom: En systematisk litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    C-uppsats
  • 224.
    Grandahl, Maria
    et al.
    Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet.
    Tydén, Tanja
    Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    Gottvall, Maria
    Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    Westerling, Ragnar
    Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala .
    Oscarsson, Marie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Immigrant women’s experiences and views onprevention of cervical cancer: a qualitative study2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    BackgroundSweden is a multicultural country, nearly 20% of the population has an immigrant background. Certain ethnic groups have lower attendance rates in cervical cancer prevention programs.Recently a school-based HPV vaccination program free of charge was introduced for girls age 11-12.  The HPV vaccination raises questions and concerns about whether it will be accepted among all ethnic groups

    Aim.To explore immigrant women’s experiences and views on the prevention of cervical cancer.

    Methods. An exploratory qualitative study. Eight focus group interviews were conducted with 50 women aged 18-54, who studied Swedish for immigrants. Years in Sweden; 0-2 years N=17, 3-5  years N=30, > 6 years N=3. The women represented many countries from different geographic areas; Middle east N=24,  Africa N=16, Asia N=6 and East Europe N=4. Data were analysed by latent content analysis. The Health Belief Model (HBM) was used as a theoretical model; the results are discussed according to HBM.

    Results The women were positive to the prevention of cervical cancer. However, several barriers were identified: difficulties in contacting healthcare, limited knowledge of the relation between sexually transmitted infections (STI) and human papillomavirus virus (HPV), cultural aspects and not being used to regular health check-ups in home countries.

    ’When I came to Sweden I received a paper and I didn’t understand anything, after 4 month, I read it, and I understood that it was a cancer test, but I can’t call and make an appointment’  

    The women would accept HPV vaccine for their daughters but wanted adequate information before consent. The women spoke openly about sexual transmitted infections and emphasized both genders responsibility for prevention.

    ‘It [the vaccine] is really good, it is good for the future health.’

    ‘Yes, value not so good but the man is always first, second is woman. And think like this that diseases are not so important.’

    ‘Why must woman do everything? Doesn’t a man also infect?’

    Conclusion.The women wanted to participate in cervical cancer prevention programs and would accept HPV vaccination for their daughters, but expressed difficulties in understanding information from healthcare.Information about preventive programs needs to be in different languages and provided through different sources. Healthcare professionals should consider immigrant women’s difficulties concerning cultural norms and pay attention to their experiences.

  • 225.
    Gren, Jenny
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Söder, Martina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    I klorna på kung alkohol: En självbiografisk studie om den alkoholberoendes livsvärld2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. Slutsats: Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation.    

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 226.
    Grip, Rebecca
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Joas, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Forsberg, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada: - En systematisk litteraturöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården syftar begreppet livskvalitet till att leva ett gott liv. Vårdandets syfte är att lindra lidande och finna vägar till att möjliggöra välbefinnande, vilket kan upplevas trots närvaro av till exempel sjukdom och lidande. I Sverige drabbas årligen mellan 1800 och 4000 människor av frakturer i kotpelaren till följd av trauma, där omkring 120 människor får en ryggmärgsskada som följd. Beroende på skadans lokalisation och utbredning kan det resultera i fysiska konsekvenser som förlamning och ett liv i rullstol. Traumat i sig kan dessutom innebära psykologiska följder som exempelvis depression.

    Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att beskriva livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada.

    Metod: Systematisk litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med en modifierad latent innehållsanalys respektive syntetisk metod.

    Resultat: Resultatet visade att livskvalitet var ett svårdefinierat begrepp som upplevdes unikt och det grundade sig bland annat i personliga erfarenheter. I resultatet framkom flertalet bidragande faktorer för vad som utgör livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Några positiva faktorer som framkom var acceptans och anpassning till det nya livet, möjlighet till sysselsättning samt stöd från familj och omgivning. Det framkom även faktorer som negativt påverkade upplevelsen av livskvalitet och välbefinnande, som till exempel begränsningar i samhället och en känsla av att bli stämplad av omgivningen.

    Slutsats: Med utgångspunkt i resultatet identifierades stöd från omgivningen och anpassning till den nya livssituationen som centrala delar för positiv upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Begränsningar, otillgänglighet i samhället och känsla av att betraktas som annorlunda var erfarenheter som negativt påverkade livskvalitet och välbefinnande. Dock identifierades endast ett fåtal faktorer som beskrev välbefinnande. Med mer kunskap om vad välbefinnande och livskvalitet innebär för människor med traumatisk ryggmärgsskada skulle sjuksköterskan och samhället kunna bemöta dem på ett annorlunda sätt.

     

     

    Download full text (pdf)
    c-uppsats
  • 227.
    Grybäck, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Dahlgren, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Omhändertagande av våldtagna kvinnor: En litteraturstudie som belyser sjuksköterskans roll och omhändertagande i samband med vård av våldtagna kvinnor2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden visade att det finns ett stort mörkertal inom anmälningar av våldtäkter i Sverige, att det sker ungefär lika många våldtäkter per år som antalet hjärtinfarkter. Sjuksköterskor möter våldtagna kvinnor överallt i vården och sjuksköterskor ska vara professionella i sitt bemötande av våldtagna kvinnor. Den omvårdnadsteoretiska grunden var hämtad från Joyce Travelbee. Syftet var att belysa sjuksköterskan roll och omhändertagandet i samband med vård av våldtagna kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Använda databaser var PubMed, Cinahl och PsycINFO. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån en modifierad version av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsmodell. Resultatet redovisas i tre kategorier, betydelsen av information i sjuksköterskans roll vid omhändertagandet av våldtagna kvinnor, sjuksköterskans bemötande av våldtagna kvinnor, forensisk undersökning av våldtagna kvinnor, sjuksköterskans roll med respektive subkategorier. Resultatatet presenterade att sjuksköterskan har en stor roll i den våldtagna kvinnans fortsatta rättsprocess och välbefinnande. Slutsatsen var att våldtagna kvinnor upplevde sjuksköterskans fysiska och psykiska närvaro samt information från sjuksköterskan som mycket betydelsefull. 

    Download full text (pdf)
    Grybäck & Dahlgren
  • 228.
    Guallar, Eliseo
    et al.
    Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health, USA ; Johns Hopkins School of Medicine, USA ; Johns Hopkins Medical Institutions, USA ; National Center for Cardiovascular Research (CNIC), Spain.
    Banegas, José R.
    Universidad Autónoma de Madrid, Spain ; Instituto de Salud Carlos III, Spain.
    Blasco-Colmenares, Elena
    Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health, USA.
    Jimenez, Javier F
    AstraZeneca Europe, -.
    Dalongeville, Jean
    Institut Pasteur de Lille, France.
    Halcox, Julian P
    Cardiff University, Walws.
    Borghi, Claudio
    University of Bologna, Italy.
    Massó-González, Elvira L
    AstraZeneca Farmacéutica Spain, Spain.
    Tafalla, Mónica
    AstraZeneca Farmacéutica Spain, Spain.
    Perk, Joep
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    De Backer, Guy
    University of Gent, Belgium.
    Steg, Phiilippe G
    Assistance Publique-Hôpitaux de Paris, France ; Paris Diderot University, France.
    Rodriquez-Artalejo, Fernando
    Universidad Autónoma de Madrid, Spain ; CIBER of Epidemiology and Public Health, Spain.
    Excess risk attributable to traditional cardiovascular risk factors in clinical practice settings across Europe: The EURIKA Study2011In: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 18, no 11, article id 704Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    Physicians involved in primary prevention are key players in CVD risk control strategies, but the expected reduction in CVD risk that would be obtained if all patients attending primary care had their risk factors controlled according to current guidelines is unknown. The objective of this study was to estimate the excess risk attributable, firstly, to the presence of CVD risk factors and, secondly, to the lack of control of these risk factors in primary prevention care across Europe.

    Methods

    Cross-sectional study using data from the European Study on Cardiovascular Risk Prevention and Management in Daily Practice (EURIKA), which involved primary care and outpatient clinics involved in primary prevention from 12 European countries between May 2009 and January 2010. We enrolled 7,434 patients over 50 years old with at least one cardiovascular risk factor but without CVD and calculated their 10-year risk of CVD death according to the SCORE equation, modified to take diabetes risk into account.

    Results

    The average 10-year risk of CVD death in study participants (N = 7,434) was 8.2%. Hypertension, hyperlipidemia, smoking, and diabetes were responsible for 32.7 (95% confidence interval 32.0-33.4), 15.1 (14.8-15.4), 10.4 (9.9-11.0), and 16.4% (15.6-17.2) of CVD risk, respectively. The four risk factors accounted for 57.7% (57.0-58.4) of CVD risk, representing a 10-year excess risk of CVD death of 5.66% (5.47-5.85). Lack of control of hypertension, hyperlipidemia, smoking, and diabetes were responsible for 8.8 (8.3-9.3), 10.6 (10.3-10.9), 10.4 (9.9-11.0), and 3.1% (2.8-3.4) of CVD risk, respectively. Lack of control of the four risk factors accounted for 29.2% (28.5-29.8) of CVD risk, representing a 10-year excess risk of CVD death of 3.12% (2.97-3.27).

    Conclusions

    Lack of control of CVD risk factors was responsible for almost 30% of the risk of CVD death among patients participating in the EURIKA Study.

  • 229.
    Gunnarsson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Nylander, Linnea
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    FÖRÄLDER TILL EN ÄNGEL: Upplevelser av välbefinnande och lidande efter att barn avlidit i cancer2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer. Metod: Studien utgår från fem självbiografier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att förlora sitt barn skapar många blandade känslor hos föräldrarna, allt från sorg till lättnad. Föräldrarna är i behov av stöd efter den livsomvälvande upplevelsen. Barnen är en del av familjerna då minnena alltid lever kvar. Syskonen är en avgörande faktor för föräldrarnas kamp att fortsätta den nya vardagen. Föräldrarna lär sig att leva med saknaden och sorgen. Slutsats: Att förlora ett barn är en traumatisk händelse som skapar många olika känslor. Att få bra stöd är viktigt för föräldrarna som bearbetar händelsen på olika sätt. Minnena av barnen finns alltid hos föräldrarna så länge de lever och de genomgår förändringar efter att barnen har avlidit.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 230.
    Gustafson, Anita
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    I DA VINCIS FOTSPÅR: - en litteraturstudie om pedometern som metod i det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma hos barn2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
  • 231.
    Gustafsson, Annie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Eriksson, Linnda
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
     Kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hjärtinfarkt: - en intervjustudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lider hundratusentals kvinnor av hjärt- kärlsjukdom och varje år dör drygt 20 000 kvinnor. Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig många gånger ifrån de klassiska symtomen med bröstsmärta och andningssvårigheter. På grund av detta sätts symtomen inte alltid i samband med hjärtat, något som kan få livshotande konsekvenser eftersom de oklara symtomen gör att kvinnorna väntar med att söka vård.

    Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt.

    Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats med information som samlats in från fem informanter som haft en hjärtinfarkt. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet av intervjuerna.

    Resultat: Kvinnorna upplevde olika symtom vid insjuknandet och ingen av dem satte dessa i samband med en hjärtinfarkt och avvaktade därför med att söka sjukvård. Livsvärlden förändrades i både positiv och negativ mening efter hjärtinfarkten. Kvinnorna upplevde vården samt bemötandet ifrån personalen som mestadels positivt.

    Slutsats: Att drabbas av en hjärtinfarkt var en livsomvälvande händelse för kvinnorna. Det är viktigt att det fortsätter att uppmärksammas och medvetandegörs att kvinnors symtom på hjärtinfarkt ofta är atypiska för att de som drabbas snabbt ska komma under vård och behandling.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Gustafsson, Christina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Nilsson, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Resurser för att orka leva vidare: En narrativ studie utifrån bloggar skrivna av kvinnor med cancer2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en sjukdom som leder till döden tidigare än förväntat kan göra att livsvärlden raseras. Syftet med studien var att belysa de resurser som har betydelse för kvinnor som drabbats av en obotlig cancersjukdom. En narrativ studie med en kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Som analysmetod användes en innehållsanalys. Urvalet var fem kvinnor i åldrarna 25-40 år med olika cancerdiagnoser. Resultatet presenteras utifrån teman; resurser i relationer med kärlek och stöd, copingresurser för att orka leva med sjukdomen, resurser i må-bra-saker samt positiv inställning till livet. Fynden framkom i form av resurserna föräldrar, förmågan att förtränga sjukdomen, bry sig om sitt utseende samt att kunna leva i nuet.

    Denna studie ger inblick i vilka resurser som fanns hos cancerdrabbade kvinnor och vad som är viktigt för vårdpersonal att uppmärksamma. Resurserna är viktiga att uppmärksamma för att kunna individanpassa vården och därmed främja till ökat välbefinnande för varje enskild patient.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 233.
    Gustafsson, Helén
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Karlsson, Elisabeth
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i sent palliativt skede på allmänmedicinsk avdelning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Döende patienter väcker mycket känslor hos dem som vårdar. Denna vård ställer också mycket höga krav på professionellt bemötande från sjuksköterskorna. Svårigheter kan uppstå eftersom många patienter i palliativt skede vårdas på avdelningar som inte är specialiserade för detta.

    Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i sent skede i sluten somatisk vård på allmänmedicinsk avdelning.

    Metod: En enkät skickades ut till femtio sjuksköterskor på en medicinsk klinik och svarsfrekvensen var 44 % (n= 22). Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att anhörigbemötande och symtomlindring var viktiga men svåra områden. De önskade mer utbildning och stöd i form av reflektion. Tidsbrist var en bidragande orsak till att de inte kunde ge den vård de ville ge.

    Slutsats: Sjuksköterskor på allmänmedicinsk avdelning behöver mer utbildning i palliativ vård och önskar stöd i form av regelbunden reflektion. Information till anhöriga och patienter i form av brytpunktssamtal är en viktig aspekt för att kunna ge bra vård i livets slut.

     

     

     

    Nyckelord: Palliativ vård, allmänmedicinsk avdelning, sjuksköterskor, upplevelser

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 234.
    Gustafsson, Klara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Therese
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    BEMÖTANDET I VÅRDEN: En analys av dokumentärfilmer2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Download full text (xml)
    fulltext
  • 235.
    Gustafsson, Lovisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Noack Löf, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Att leva med Multipel Skleros: På vinst och förlust2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Multipel skleros är en kronisk sjukdom som vanligen debuterar i tidig medelålder. Incidensen i Sverige är relativt hög. Symtomen är neurologiska och kommer i skov eller kontinuerligt över tid. En individs självbild kan påverkas av att leva med en kronisk sjukdom vilket i sin tur kan leda till antagande av olika perspektiv på livet. Syfte: Att belysa individers erfarenheter av att leva med multipel skleros. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som inkluderar nio kvalitativa studier med hermeneutisk ansats. De inkluderade studierna hämtades från de elektroniska databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Data analyserades med hjälp av en metasyntes. Triangulering användes för att höja trovärdigheten på analysen. Resultat: Två huvudteman formades, förluster och tillgångar som konsekvenser av multipel skleros. Resultatet visade mer förluster än tillgångar. Förlusterna påverkade individernas självbild och uppfattning av egenvärde negativt. Känslor av att vara beroende, att inte vara kapabel att uppnå mål i livet samt förlust av kroppskontroll var några av de förluster som togs upp. Förlusterna var förenliga med perspektivet illabefinnande i förgrunden. Dock tillförde multipel skleros även tillgångar. Tillgångar som höjde känslan av egenvärde berörde särskilt den personliga utvecklingen samt en ökad tacksamhet i livet. Tillgångarna var förenliga med perspektivet välbefinnande i förgrunden. Slutsats: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som för med sig förluster och tillgångar till individens liv. Genom att få kunskap om individer med multipel skleros erfarenheter kan en fördjupad förståelse nås, vilket är en förutsättning för att kunna utföra evidensbaserad vård.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 236.
    Gustafsson, Ylva
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Patienters upplevelse av information efter hjärtinfarkt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt.

    Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades. Kvalitetsgranskning inspirerades av Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmall. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys beskriven i Lundman och Hällgren- Graneheim (2008).

    Resultat: Patienternas upplevelse av information berörde informationsbehov, den mellanmänskliga kommunikationen vid information samt informationsinnehållet. Resultaten kan implementeras i klinisk verksamhet genom att sjuksköterskor kan får större förståelse för upplevelsen av information och då kan individanpassa informationen bättre.

    Slutsats: Patienterna överlag har upplevelser som kan värderas negativt. Sjuksköterskor bör individanpassa informationen ytterligare för att bidra till en bättre upplevelse av information.

    Download full text (pdf)
    Ylva Gustafsson Examensarbete HT12
  • 237.
    Gustafsson Åkesdotter, Birgitta
    et al.
    Dept. of NVS, Div. of Nursing, Karolinska INstituttet.
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Dept of NVS, Div. of Nursing, Karolinska Institutet.
    Ponzer, Sari
    Karolinska Institutet.
    Heikkilä, Kristiina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    The hip and knee replacement operation:: a throrough life event2010In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, no 4, p. 663-670Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background:  A total hip replacement and a total knee replacement have shown to effectively reduce pain and disability in patients with osteoarthritis of the hip and knee joint despite associated risks. Even though the intervention primarily concerns older people with additional health problems, the patients stand on their feet the day after the operation and are discharged a few days later. Previous research indicates that reflections about life are related to the operation.

    Aim:  The aim of this study was to illuminate the meaning of reflections related to hip and knee replacement surgery.

    Method:  A phenomenological hermeneutical approach with a longitudinal design was chosen in order to study the participants’ experiences of the hip and knee replacement intervention across the entire perioperative period.

    Findings:  Four themes emerged from the structural analysis; choosing the challenge, past memories connect to the current situation, moving from happiness to ordinary everyday life and moving from despair towards reluctant acceptance of unexpected bad conditions for everyday life. There was inner negotiations about having surgery or not, and existential anxiety that reminded people that life cannot be taken for granted.

    Conclusion:  Our findings indicate the operation was seen as an extensive life event including reflections about life and death and about hope and fear. Previous bad experiences of care seemed to influence the way patients dealt with fear and hope. Fear had to be overcome by inner negotiations about undergoing surgery or not. Relief was expressed about surviving the actual operation, but soon after fears arose about how to manage on the actual road to recovery. Hope for a good life grew either stronger or weaker, depending on the progress following the operation. The outcome eventually generated a transition from happiness to ordinary everyday life, or a transition from despair towards reluctant acceptance of unfulfilled expectations.

  • 238.
    Gustafsson Åkesdotter, Birgitta
    et al.
    Dept of NVS, Div of Nursing, Karolinska Institutet.
    Heikkilä, Kristiina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Dept of NVS, Div. of Nursing, Karolinska Institutet.
    Ponzer, Sari
    In the hands of formal caregivers: older patients' expereinces of care across the perioperative period for hip and knee replacements2010In: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 14, no 2, p. 96-108Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Summary

     

    Total joint replacements of the hip or knee have become standard surgical

    procedures and lately more focus has been placed on the patient’s perspective.

     

     

    Aim:

     

    The aim of this study was to illuminate the meaning of care from all formal

    carers before, during, and after joint replacement surgery of the hip or knee.

     

     

    Study design:

     

    A qualitative longitudinal design was chosen to capture the

    patients’ experiences from the time they were placed on the waiting list until

    one year after the operation. Analysis revealed that, initially, the operation itself

    was regarded as the key for reaching the goal of independence in every-day life.

    Patients became aware that all care related to the operation was essential. The

    meaning of care from formal carers appeared to be: wanting to be ‘in safe hands’

    with competent formal carers across the entire perioperative period for the

    replacement surgery.

     

     

    Conclusion:

     

    Our findings indicate that for a good outcome care characterized by

    continuous guidance from formal carers with expert knowledge of care and joint

    replacement surgery (competent) was necessary for patients to feel that they were

    ‘in safe hands’ across the perioperative period. This requires organisation of care

    that can offer guidance across the perioperative period.

     

     

     

     

     

     

  • 239.
    Gustafssson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Kihlström, Andrea
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändring: En systematisk litteraturstudie som beskriver vårdpersonals och patienters erfarenheter av motiverande samtal2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Livsstilsförändringar har säkerställd effekt på våra folksjukdomar. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmodell användbar i vårdarbete för att hjälpa patienten att nå livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals och patienters erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: En systematisk litteraturstudie grundad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades, analyserades och ledde fram till fem teman av erfarenheter av motiverande samtal. Resultat: vårdpersonalen beskrev att lära nytt och byta tankesätt till MI var svårt. Vårdpersonalen tyckte att de fick mer feedback då de var tysta och lärde sig att lyssna aktivt. Vårdpersonalen uppfattade en förbättrad kommunikation efter MI utbildning. Samtidigt beskrevs erfarenheten av att känna sig för passiv som vårdpersonal. Vårdpersonal har beskrivit att de tyckte MI samtalen tog för mycket tid. Efter MI träning kände vårdpersonalen ett ökat självförtroende att tala om livsstilsförändringar med patienterna. Patienterna redogjorde för att MI gav ett ökat personligt engagemang och en möjlighet att själva upptäcka sina problem. Patienterna uppskattade vårdpersonalens empatiska och mindre fördomsfulla framställning vid MI. Slutsats: Området är dåligt utforskat och vi efterfrågar mer forskning. Dels allmänt om erfarenheter av MI men speciellt kring varför vårdgivare och patienter erfar MI på det sätt resultatet visar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 240.
    Gustavsson, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av hjärtstopp utanför sjukhus2012Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 241.
    Gustavsson, Emma
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Salomonsson, Sandra
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Jag är rädd att förlora honom: En litteraturstudie om närståendes upplevelser efter hjärtinfarkt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt blir allt vanligare i världen och när en person insjuknar upplevs detta kaotiskt för de närstående, och deras vardag kan förändras dramatiskt. För närstående kan det innebära stora känslomässiga påfrestningar, samtidigt som de ofta upplever ett bristande socialt stöd.

    Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser efter att deras partner drabbats av hjärtinfarkt.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar. Studien utfördes ur ett livsvärldsperspektiv och en manifest innehållsanalys användes.

    Resultat: Av resultatet framkom att i det närmaste alla närstående till personer som drabbats av hjärtinfarkt upplevde en förändrad livsvärld i form av negativa och positiva aspekter. De utvecklade olika strategier för att stödja sin partner i återhämtningsprocessen, och för att själva kunna hantera situationen. De upplevde också att sjukvården inte var tillräckligt stödjande och informativ.

    Slutsats: Närståendes livsvärld förändras och de upplever mycket rädsla och oro tiden efter deras partners hjärtinfarkt. De är ett viktigt stöd i partnerns tillfrisknande och behöver själva mycket stöd för att kunna hantera vardagen på ett bra sätt. Det är viktigt för vårdare att ha en god dialog med närstående för att kunna ge den information de behöver, så att de kan klara den nya vardagens olika påfrestningar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 242.
    Gustavsson Ramström, Carina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hultqvist, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Distriktssköterskors erfarenheter av att stödja familjer med ett överviktigt barn till en mer hälsosam livsstil2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Obesity is an international health problem. Early intervention of child care is important and can avoid and prevent future complications.

    Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurses' experiences of supporting families with an overweight child to a healthier lifestyle.

    Methodology: Qualitative interviews were conducted with eight district nurses in child health care in southern Sweden. The analyses of the interviews were done by manifest qualitative content analysis.

    Results: Study findings are reported in three categories:”Relationships between district nurses and parents”, “The importance of parents' awareness and willingness to change” and “Supporting families to healthy nutrition and exercise”. The study showed that parents understanding and willingness to change and motivation was the key to change to a healthier lifestyle when a child was overweight. Trying to support a family when parents lacked insight was a difficult balancing act that required a professional approach. District nurses' pre-understanding, experiences, prejudices and attitudes may affect their treatment and family reactions consciously or unconsciously. They could sometimes feel frustration when families were not interested in the support they had to offer. Multidisciplinary collaboration was infrequent.

    Conclusion: It is significant that district nurses are aware of that not all perceive obesity as a problem. Own preconceived ideas and values can affect the interaction with families. Parents’ knowledge and motivation are determining factors for district nurses to support families to a healthier lifestyle.

    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 243.
    Gynnerstedt, Klara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Svantesson, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    ATT LÄRA GENOM MISSTAG: en studie av händelseanalyser efter avvikelserapporter2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Från det att hälso- sjukvårdlagen antogs i Sverige år 1982 har patientsäkerheten varit en aktuell och omdiskuterad fråga. En viktig del i arbetet för ökad patientsäkerhet är att vårdpersonalen rapporterar avvikelser. Inom sjukvården finns det alltid en risk för att misstag begås på grund av interaktionen mellan olika system och faktorer, samt på grund av komplexiteten i själva vårdandet. Forskning har kunnat visa att återkoppling är ett centralt element i förbättrandet av patientsäkerheten. Det har visat sig att vårdpersonal lär sig genom egna och andras misstag och därmed har risken minskat för att samma misstag skall upprepas.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa situationer där sjuksköterskan varit inblandad i avvikande händelser av allvarlig art.

    Metod: Datamaterialet består av händelseanalyser som genomförts av det aktuella landstinget. Socialstyrelsens handbok för riskanalys och händelseanalys har använts för att utreda händelseförlopp och faktorer som kan ha påverkat händelseförloppet. Av de tillgängliga händelseanalyserna gjorda under åren 2007-2011 inkluderades 47 stycken i studien. Datan har genomgått en manifest kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Granheim och Lundman (2008). 

    Resultat: Resultatet visar att kommunikationen mellan sjuksköterskor och medarbetare eller patienter har brustit på olika sätt. Det har även framkommit att sjuksköterskan inte har uppmärksammat viktiga symtom vilket har lett till fördröjd vård. Situationer där roll- och ansvarsfördelningen varit otydlig har lett till att patienters behov inte blivit tillgodosedda. I händelser där sjuksköterskan har frångått existerande rutiner eller där sjuksköterskan har handlat utan att efterfråga rutiner har fått konsekvenser för patienter. Problem har visats uppkomma då sjuksköterskan har varit inriktad på en del av patienten eller på ett symtom utan att se till helheten.

    Slutsats: Ett antal faktorer som rör sjuksköterskors roll i allvarliga incidenter har framkommit. Ytterligare forskning inom området skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet rörande ämnet och på sikt förbättra patientsäkerheten. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 244.
    Göransson, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Andersson, Jeanette
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hur upplever patienter med Mb Crohn kontakten med vårdpersonal?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En person som drabbats av den inflammatoriska tarmsjukdomen Mb Crohn är under ett svårt skov ofta i behov av sjukvårdskontakt. Skovet kan innebära blodiga diarréer flera gånger per dygn, buksmärta och feber. För att minska patientens lidande är det viktigt att sjukvårdskontakten blir positiv för patienten.

     

    Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Mb Crohn upplevde kontakten med vårdpersonal samt vilka faktorer som påverkade kontakten. Den metod som användes var en kvalitativ innehållsanalys som gjordes av text från sex bloggar skrivna av personer med Mb Crohn. En blogg kan beskrivas som en dagbok, publicerad via internet.

     

    Resultatet visade att kontakten med vårdpersonal gav både positiva och negativa upplevelser. Faktorer som gjorde upplevelsen positiv var när personalen fanns tillgänglig samt gav möjlighet till delaktighet. Då personalen visade sig kompetent, engagerad och empatisk upplevdes trygghet och bekräftelse. Faktorer som gjorde upplevelsen negativ var när personalen gav fel eller bristfällig information och behandling, inte gav utlovade besked i rätt tid eller inte visade intresse för patienternas åsikter. Känslor som då upplevdes var otrygghet, maktlöshet, frustration och förlorad autonomi. De negativa faktorerna övervägde.

     

    Slutsatsen av denna studie är att vårdpersonal kan utveckla sin förmåga i kontakten med patienter med Mb Crohn. Att vårdpersonal vid utbildningstillfällen reflekterar över informanternas erfarenheter i vårdsituationer, är förslag som kan leda till en bättre vård

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Habbe Didriksson, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Jensen, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Att leva med en person som har bipolär sjukdom: -ett närståendeperspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 246.
    Hadziabdic, Emina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    The use of interpreter in healthcare: Perspectives of individuals, healthcare staff and families2011Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on the use of interpreters in Swedish healthcare. The overall aim was to explore how individuals, healthcare professionals and family members experience and perceive the use of interpreters in healthcare.

    The study design was explorative and descriptive. The thesis included Serbo-Croatian(Bosnian/Croatian/Serbian)speaking individuals(n=17), healthcare professionals(n=24), official documents(n=60)and family members(n=10)of individuals using interpreters in healthcare. Individual interviews, written descriptions, review of official documents in the form of incident reports from a single case study and focus group interviews were used to collect data. Data were analyzed using phenomenography, qualitative content analysis and qualitative data analysis of focus group interviews.

    The overall finding from all perspectives was the wish to have a qualified interpreter whose role was as a communication aid but also as a practical and informative guide in healthcare. The perception of a qualified interpreter was someone highly skilled in medical terminology, Swedish and individuals’ native language with ability to adapt to different dialects, wearing non-provocative and neutral clothes, of the same gender, with a professional attitude and preferably in personal contact through face-to-face interaction. Besides being a communication aid, the interpreter was perceived as having an important role in helping individuals to find the right way to and within the healthcare system because foreign-born individuals were unable to understand information in healthcare. Another aspect was to have a well-developed organization with good cooperation between the parties involved in the interpretation situation, such as patients, interpreter, interpreter agency, family members and healthcare professionals to offer a good interpretation situation.

    In conclusion, the use of an interpreter was determined by individual and healthcare situational factors. Individualized holistic healthcare can be achieved by offering and using high-quality interpreters and cooperation within a well-developed interpreter organization.

     

    Keywords: communication, healthcare service, patient-safe quality care, qualitative data collection, qualitative data analysis, users’ perceptions/experiences, utilization of interpreters.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Hadziabdic, Emina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Albin, Björn
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Heikkilä, Kristiina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hjelm, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Healthcare staffs perceptions of using interpreters:  a qualitative study2010In: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 11, no 3, p. 260-270Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To describe how healthcare professionals experience and perceive the use of interpreters in their contacts with patients with whom they do not share a common language.

    Methods: An explorative descriptive study. The study was conducted in different healthcare settings in Sweden and included 24 healthcare staff, of whom 11 were physicians, 9 nurses, 2 physiotherapists and 2 assistant nurses. Data were generated through written descriptions of the use of interpreters in healthcare and  analysed using qualitative content analysis.

    Findings: Two main categories emerged: 1) aspects related to the interpreter and 2) organizational aspects. It was shown that having a face-to-face, professional, trained interpreter, with a good knowledge of both languages and of medical terminology, translating literally and objectively, was perceived positively. The organizational aspects that affected the perception were functioning or non-functioning technical equipment, calm in the interpretation environment, documentation of the patients’ language ability, respect for the appointed time, and the level of availability and service provided by the interpreter agency.

    Conclusion: It is important to develop a well-functioning interpreter organization that offers trained interpreters with a professional attitude to improve and ensure cost-effective and high-quality encounters and care.

  • 248.
    Hadziabdic, Emina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Heikkilä, Kristiina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Albin, Björn
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hjelm, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Problems and consequences in the use of professional interpreters: qualitative analysis of incidents from primary healthcare.2011In: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 18, no 3, p. 253-261Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim was to explore what probklems were reported by healthcare straff in primary healthcare concerning the use of interpreters and what consequences that might lead to. A single-case study of a real life situation was implemented by analysing 60 incident reports written by different health care professionals. Qualitative content analysis was applied. The results showed that the main problems were related to language in terms of lack of available interpreters in a particular language, and to organisational routines with difficulties in availability of interpreters and access to the interpreter agency. The consequences reported were incorrect use of time and resources, with increased workload and thus delayed treatment. Other consequences were limited possibilities to communicate and consultations carried out without a professional interpreter and instead using family members.

  • 249.
    Hadziabdic, Emina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Thelin, Angelika
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Social Work.
    Tankestilar om kritiskt tänkande i sjuksköterskeutbildning2011In: Vård i Fokus, ISSN 0781-495X, Vol. 28, no 4, p. 4-8Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 250.
    Hagelin, Rebecka
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Karlholm, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Kvinnors fördröjning av uppsökandet av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt hos kvinnor uppmärksammas. Syftet: var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vård hos kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. Metod: en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som använts i studien är från och med år 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, där sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen. Artiklar har antingen blivit godkända av en etisk kommitté eller har ett etiskt övervägande. Kvalitetsgranskningen har utförts enligt Forsberg och Wengströms (2003) mall. Resultat: det framkom fem gemensamma faktorer som fördröjde uppsökandet av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Dessa var ospecifika symtom, kvinnornas förställningar, egenvårdstrategier, sjukdomserfarenheter och socialt nätverk. Slutsats: är att alla kvinnor i studierna skulle söka vård direkt vid symtomuppkomst om de visste att de insjuknat i hjärtinfarkt. Fördröjningen av uppsökandet av vård beror på kvinnornas föreställningar och samhällets brist på information och upplysningar. Det behövs mer forskning som bedrivs på kvinnor, då det nästan är lika många kvinnor som män som insjuknar i hjärtinfarkt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
2345678 201 - 250 of 715
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf