lnu.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 523
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Hovdegård, Angelica
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Thoresson, Anton
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster på fritidshemmet.: En studie om elevers fria lek ur barns perspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka könsmönster som synliggörs i elevers samtal om fria lekar och kamratrelationer på fritidshemmet. Vår studie följer den socialkonstruktionistiska teorin som menar att könsmönster och normer är konstruerade genom sociala konstruktioner. Av den tidigare forskning som finns kring könsmönster och kamratrelationer utgår forskare till övergripande del från barnperspektiv. Barns sätt att se på världen är intressant och viktig att ta i beaktning, därför kommer denna studien utgå från barns perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och baseras på kvalitativa data där elevers samtal om ämnet redogör för vilka lekar som anses könsstereotypiska, när elever är könsöverskridande i lekar och vilka lekar som är utan könsgränser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 202.
    Hrnjez, Anna Dragana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    En lärares identitet och berättelser: En autoetnografisk studie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att ge en fördjupad insikt i mitt arbete som lärare och se hur tidigare minnen, upplevelser, händelser och sociala relationer har påverkat och format mig till den läraren som jag idag är. Uppsatsen är en autoetnografisk studie. För att svara på syftet har jag skrivit en livsberättelse med vilken jag tolkar hur minnen, erfarenheter och sociala relationer i det förflutna har format mitt lärarskap och hur jag använder minnena idag. Jag använder mig av den narrativa och autoetnografiska metoden, för att få en förklaring till varför jag är den jag är, vad jag har påverkats av utifrån samt det jag varit med om och upplevt. Det är flera olika sammansatta berättelser som jag har tolkat.

    Min undersökning har gett mig en möjlighet att få en djupare förståelse av mig som person, att förstå vad som har format mig till den jag är idag. Att tolka och förstå min identitet och de berättelser som den består av har varit komplext. Samtidigt som det inte finns något direkt svar på vad som format mig till den läraren som jag är, är det en process som är föränderlig över tid. Jag har identifierat mig med de värden, kunskaper och erfarenheter som jag varit med om och som har kopplingar till min barndom och uppväxt.

  • 203.
    Hult, Gabrielle
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Framställningarna av skrivstrategier och skrivprocesser i läroböcker för ämnet svenska i årskurs nio2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks framställningarna av skrivstrategier i fyra läroböcker för årskurs nio. Frågeställningen tar utgångspunkt i centralt innehåll i kursplanen för svenska, i begreppet skrivstrategier. Syftet är att undersöka hur forskning om skrivande konkretiseras i läroböckerna, det vill säga om och hur framställningarna kan anses ha vetenskaplig grund. För att söka ytterligare perspektiv på skrivande i samband med lärande har neurodidaktiska aspekter kopplats till skrivprocessteorins centrala syn på skrivandet som problemlösning. Metoden för undersökningen är närläsning. I analysen jämförs resultatet med teorier om skrivprocesser, neurodidaktik och forskning om skrivstrategier. Studien visar att framställningarna av skrivstrategier i de flesta fall är godtyckliga genom att det saknas en tydlig och enhetlig syn på skrivprocessen som går i linje med aktuell forskning. Risken finns att elever inte får med sig så många strategier för skrivande, eftersom det saknas en begreppsvärld och struktur för detta i många av framställningarna. Forskare har belyst skrivandets individualitet, men läroböckerna förmedlar, med få undantag, endast ett sätt att skriva och utan metaperspektiv som belyser att det finns flera sätt att komponera en text. Detta kan leda till problem för elever som inte passar in i läroböckernas skrivnorm.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 204.
    Humlesol, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Den digitala verktygslådan: En studie av två bildlärares uppfattningar kring elevers digitala kompetens och användning av digitala verktyg i bildundervisning.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka två bildlärares (verksamma på gymnasiet) uppfattningar kring elevers digitala kompetens och användningen av digitala verktyg i bildundervisningen. Studien innefattar två muntliga, semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Studien visar att digitala verktyg är väl implementerade i de flesta delar av undervisningen. Eleverna får sin digitala kompetens genom att tillhöra lärarnas kulturella gemenskaper och bygger upp digital kompetens under sina år på gymnasiet. Lärarna har ett politiskt och ett pedagogiskt synsätt på digitala verktyg i bildundervisningen. Aspekter som att eleverna ska vara attraktiva på arbetsmarknaden, att digitala verktyg hjälper till att minska ojämlikhet och att arbetsprocessen effektiviseras visar sig i resultatet. Studien visar att det digitala verktyg ses som mestadels positiva för elevernas lärprocesser men det finns en oro för framtida, okända konsekvenser på elevernas lärprocesser då digitala verktyg tar över alltmer i undervisningen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 205.
    Håkansson, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att leda det systematiska kvalitetsarbetet - hur ska komplexiteten hanteras?2020In: Rektor i fokus: Kunskap, värden och verktyg / [ed] Ulf Blossing, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, 2, p. 105-137Chapter in book (Other academic)
  • 206.
    Håkansson, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att leda lärande som förskolechef - pedagogiska möjligheter och utmaningar2018In: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Krantz, Joakim & Sundberg, Daniel, Kalmar, Växjö: Linnaeus University Press, 2018, p. 233-258Chapter in book (Other academic)
  • 207.
    Håkansson, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Leadership for learning in the preschool: preschool managers’ perspectives on strategies and actions in the systematic quality work2019In: Educational Management Administration & Leadership, ISSN 1741-1432, E-ISSN 1741-1440, Vol. 47, no 2, p. 241-258Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article presents the results of a qualitative study with the aim of contributing to an under- standing of preschool managers’ leadership in systematic quality work in a Swedish context. In line with the Education Act and the preschool curriculum, systematic quality work is compulsory in all Swedish preschools. This consists of several steps, including data collection, documentation and self-evaluation for the purpose of professional development and quality improvement. With the aid of interviews, preschool managers’ perspectives on leadership actions, with an emphasis on a leadership for learning, have been analysed in relation to local conditions and previous research. The results show that preschool managers balance the demands for loyalty to the municipality’s quality system’s requirements with their own preschool’s independence in the systematic quality work. In different ways they emphasise the organisational, content-related and methodological aspects of their long-term strategies, but also use relational and organisational leadership actions and feedback to show how they expect the staff to carry out their work with the children and collaborate with colleagues. The preschool’s conditions, such as the staff’s education levels, affect how the systematic quality work is organised and led. The importance of preschool managers’ professional knowledge – a content-related dimension – is discussed in relation to previous research on the concept of leadership for learning. One of the study’s conclusions is that the preschool’s leadership emphasis on organisational solutions could impede the preschool’s quality development. 

  • 208.
    Håkansson, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Resultatanalyser på vetenskaplig grund - men vilken?2018In: Att leda skolor med stöd i forskning: Exempel, analyser och utmaningar / [ed] Rönnström, Niclas & Johansson, Olof, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 191-231Chapter in book (Other academic)
  • 209.
    Håkansson, Jan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Utmärkt ledarskap i skolan: Forskning om att leda för elevers måluppfyllelse2018 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Runt om i världen har ett nytt fjärde generationens paradigmkring skolförbättring gett forskningsresultat medstor potential för ökad måluppfyllelse. Vissa avtryck börjar nu ta form i svenska skolor, men ännu har inga större resultatförbättringar märkts. Så hur väl håller internationellt etablerade modeller som Timperleys för kollegialt lärande, eller andra metoder för utveckling av undervisningen?

    I boken Utmärkt ledarskap i skolan får vi en sammanfattning av vad den senaste internationella skolförbättringsforskningen säger om attleda utvecklingen av undervisning och lärande. Utifrån inblickar i svenska skolor uppmärksammas såväl möjligheter som fallgropar i utvecklingsarbetets olika faser.

    Genom att belysa ett hållbart ledarskap i skolan får vi de nycklar vi behöver för systematiska och långsiktiga förbättringar med fokus på elevernas lärande. I Utmärkt ledarskap i skolan får du som skolledare, förstelärare och lärare kompetensutveckling och handledning i ditt dagliga pedagogiska ledarskapsarbete.

  • 210.
    Höstfält, Gabriella
    et al.
    Stockholm university.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    The Recontextualisation of Policy Messages: The Local Authority as a Policy Actor2018In: Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, p. 67-82Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    What is significant is that the curriculum is always linked to institutional decision-making. Any such discussion must continually address multiple and interconnected issues: what subject matter is to be taught; what content should be selected; why this subject matter should be taught and this content selected; how it should be taught; for whom it should be useful; and whose knowledge it represents. Today, these questions are crucial as we face social, political and cultural changes that challenge ideas about educating citizens for new futures as well as ideas regarding the very core processes of teaching and learning.

  • 211.
    Isaksson, Amanda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Gustafsson, Nadia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Men vad menar vi med en trygg omsorg egentligen?": Förskollärares strategier för att skapa trygghet i en pressad verksamhet2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet är med den här uppsatsen är att undersöka vilka strategier som förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygghet i en pressad verksamhet. I dagens samhälle står förskolan inför många utmaningar såsom brist på utbildad personal, lokaler som inte är anpassade till verksamhetens behov och en begränsad ekonomi. Samtidigt som förskollärare upplever att deras uppdrag blir allt större upplever de också att barngruppernas storlek ökar. Många förskollärare menar att detta påverkar deras arbete i verksamheten. Därför undersökte uppsatsen vilka strategier förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygga relationer till barn och barnen emellan, samt hur förskollärare organiserar verksamheten för att skapa en social trygghet. För att undersöka detta har en digital enkät skickats ut och fyra intervjuer genomförts. I resultatet framkom det att de vanligaste strategierna var att dela upp barngruppen i mindre grupper, att inkludera barnen i arbetet med trygghet och att skapa tydliga rutiner för barnen i verksamheten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 212.
    Ivarsson, Nina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sand, Ellen
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Vi försöker verkligen peppa dem med språket": En intervjustudie som undersöker flerspråkiga barns språkutveckling i flerspråkiga förskolemiljöer2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Förskolor i Sverige får allt fler flerspråkiga barn i verksamheten. I förskolans läroplan står det att förskolans uppdrag är att stimulera barns språkutveckling, i såväl svenska som i modersmålen. Vi har därför valt att undersöka hur förskolor arbetar med språkutveckling där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska. Vårt syfte med studien är att, utifrån sociokulturella begrepp och ramfaktorteorin, öka kunskapen om hur förskollärare i flerspråkiga förskolemiljöer arbetar med barns språkutveckling. Syftet konkretiseras med hjälp av tre frågeställningar: vad förskollärare anser är viktigt för att skapa en språkstimulerande lärandemiljö, vad de ser för utmaningar med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling samt hur de stimulerar barns modersmålsutveckling. I studien har vi använt en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare för att samla in empiri. Resultatet av studien visar att det anses viktigt att ha ett öppet klimat där barnen tillåts använda hela sin språkliga repertoar. Det förskollärarna upplever som svårt i arbetet med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling är bristande förståelse i kommunikationen mellan barn och pedagog när de inte delar samma språk. Däremot anser de att modersmålslärare och flerspråkig personal är en stor tillgång för att stödja barnen i språkutvecklingen. I resultatet visar också att förskollärarna upplever att det saknas tydliga strategier och riktlinjer för hur de ska arbeta med modersmålsutveckling för flerspråkiga barn.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 213.
    Jadinge, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Gör alla uppgifter i boken!: Språkinlärning eller slöseri med tid - hur avgör läraren det?2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I studien undersöktes en metod för analys och utvärdering av språkläromedelsuppgifter med stöd av språkinlärningsprinciper. Forskningsfrågan var om metoden kunde vara till hjälp för lärare i valet av läromedel för vuxna elever på svenska för invandrare kurs D. Metoden hade i en tidigare studie visat på skillnader i språkinlärningspotentialen hos sydkoreanska läromedel avsedda för engelska som främmande språk på mellanstadienivå. Metoden fokuserade på de uppgifter inläraren förväntades utföra och strävade efter att särskilja analysen och utvärderingen. För utvärderingen användes en sammanställning av tio språkinlärningsprinciper som funnit brett stöd inom tidigare forskning. Utvalda elevuppgifter från fem läromedel undersöktes och resultatet visade att metoden differentierade mellan läromedlens språkinlärningspotential. Resultatet innebar att metoden skulle kunna vara till hjälp för läraren i valet av språkläromedel. Metoden visade sig dock ha begränsningar vad gäller tidsaspekten för olika elevuppgifters genomförande som läraren måste vara medveten om.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Jaensson, Emma
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sofie, Stjernberg
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskollärares specialpedagogiska strategier i mötet med alla barns olikheter: En kvalitativ studie om en likvärdig förskola2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att bidra med kunskap om vilka specialpedagogiska strategier som förskollärarna använder i sitt vardagliga arbete för att bemöta alla barns olikheter. Utifrån syftet har två frågeställningar konkretiserats, vilka strategier använder sig förskollärarna av i sitt arbete med att bemöta alla barns olikheter? Hur arbetar förskollärarna med strategierna till det enskilda barnet samt för hela barngruppen på ett inkluderande sätt? Studien bygger på en kvalitativ metod, där fyra förskollärare har intervjuats för att besvara frågeställningarna. Ämnet är tidsaktuellt då den kommande läroplanen 2019 har ett avsnitt som heter “En likvärdig utbildning” som innebär att alla barn ska ha rätt till en utbildning som är utformad efter alla barns olikheter. Resultatet har analyserats med hjälp av Nilholms perspektiv på specialpedagogik för att få syn på förskollärarnas förhållningssätt. I resultatet framkommer det att förskollärarna arbetar med olika strategier för att bemöta alla barns olikheter. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar övergripande med strategierna inkluderande i hela barngruppen. Barnens olikheter ansågs inte som hinder i verksamheten, trots att det framkom en del strategier för det enskilda barnet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Jakobsson, Daniela
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ahlgren, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Alla barn gynnas av TAKK": En kvalitativ studie om hur och varför förskollärare använder TAKK i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på TAKK med särskilt fokus på användning och bakomliggande intentioner. Syftet konkretiseras i två forskningsfrågor som besvaras i studien: “Hur använder förskollärare TAKK?” och “Vilka intentioner ligger bakom förskollärares användning av TAKK?”. Insamlad data analyseras utifrån ett kritiskt specialpedagogiskt perspektiv med de tillhörande teoretiska begreppen identitetspolitik och en skola för alla samt utifrån ett multimodalt perspektiv på kommunikation och lärande. För att få en djupare förståelse för förskollärares perspektiv på TAKK samlas data in med hjälp av både semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fem förskollärare på tre olika förskolor i södra Sverige. Samtliga förskollärare i studien har utbildning inom TAKK och lång erfarenhet av att arbeta med metoden i verksamheten. Det framkommer i analysen att förskollärarna som deltar i studien använder TAKK i de flesta situationerna under dagen på förskolan. Främst i samlingar, sagostunder och mat-situationer men även i den fria leken och i hall-situationer. TAKK används tillsammans med hela barngruppen oavsett om det finns barn i behov av särskilt stöd i gruppen eller inte. Analysen visar också att det finns en inkluderande och multimodal intention bakom förskollärarnas användning av TAKK. Genom att använda TAKK som ett komplement till det verbala språket anser förskollärarna att metoden gynnar den språkliga och sociala utvecklingen samt att användningen av TAKK skapar en känsla av trygghet hos barnen på förskolan. Samtliga förskollärare i studien problematiserar det faktum att TAKK är en specialpedagogisk metod eftersom de själva anser att de använder det som en självklar del i det pedagogiska arbetet med alla barn.

    Download full text (pdf)
    "Alla barn gynnas av TAKK"
  • 216.
    Jansson, Sofi
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Schjölberg, Jessica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskolans utomhusmiljö: En metaanalys av förskollärares beskrivningar av utemiljön och dess pedagogiska betydelse2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte med studien är att beskriva förskollärares tal om den pedagogiska betydelsen av förskolans utomhusmiljö. Metoden metaanalys används för att sammanställa tidigare genomförda studentuppsatsers resultat för att identifiera likheter och skillnader. Sökningarna har gjorts i uppsök.se, en nationell databas som omfattar samtliga svenska universitet. I urvalet ingår tio uppsatser, i vilka vi utgått från sådana genomförda de senaste tre åren, som innehöll två eller flera av våra sökord samt där metoden var kvalitativ med intervju som verktyg och med urvalet utbildade förskollärare som respondenter. Studiens frågeställningar behandlar förskolans utemiljö med ambition att undersöka tal om vilket lärande som sker, hur barn erbjuds delaktighet och inflytande samt hur förskolläraren ser på sin pedagogiska roll. De utvalda uppsatserna har kritiskt granskats och deras resultat har analyserats, sammanställts och diskuterats, med barnsperspektiv och barnperspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet i studien visar att förskollärare som helhet visar positiv inställning till vilket lärande som sker i förskolans utomhusmiljö och de beskriver flera aspekter av lärande. Resultatet visar fler likheter än skillnader gällande vilken delaktighet och inflytande barn ges i utemiljön. Flest likheter visar resultatet gällande förskollärarens pedagogiska roll i utemiljön och majoriteten av respondenterna redogör för begrepp som närvarande, medhjälpare och inspiratör. Skillnader i resultatet visar sig i de diskussioner som behandlar delaktighet och inflytande i utomhusmiljön och endast ett fåtal av de granskade uppsatserna talar om begreppen i framåtsträvande och verksamhetsutvecklande syfte

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Jensen, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Eidert, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Att vara en närvarande pedagog": En kvalitativ studie om hur lärande kan främjas genom den fria leken2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan tar tillvara på den fria leken samt deras syn på fri lek och hur det kan kombineras med lärande. Syftet konkretiseras i två forskningsfrågor som besvaras i studien: ”Hur tar pedagogerna tillvara på barnens fria lek för att möjliggöra lärande?” samt ”På vilket sätt anser pedagogerna att den fria leken kan möjliggöra lärande?”. Insamlad data har analyserats utifrån Deweys och Vygotskijs perspektiv på lärande där begreppenlearning by doing, scaffolding och proximala utvecklingszonen är i fokus. För att få en ökad förståelse om pedagogers användning av barnens fria lek samlas data in med hjälp av deltagande observationer samt semistrukturerade intervjuer. I studien deltar fyra pedagoger från en förskola i södra Sverige. Det framkommer i analysen att pedagogerna som deltar i studien ger barnen utrymme för fri lek under stora delar av dagen samt att de tar tillvara på barnens lek vid flera situationer och på olika sätt. Analysen visar också att pedagogernas användning av den fria leken främst handlar om stöttning och vägledning. Pedagogerna beskriver den fria leken som något barnen själva styr över och beskriver att de lär sig mycket om det sociala samspelet när de leker. Samtliga pedagoger beskriver leken som ett sätt för barnen att bearbeta tidigare upplevelser.

    Download full text (pdf)
    "Att vara en närvarande pedagog"
  • 218.
    Johannesson, Camilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barn och stress2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen belyser ämnet barn och stress. Stress är en fysisk och psykisk reaktion orsakad av krav eller press från omgivningen. Barnens värld är en spegelbild av vuxenvärlden och att vuxenstressen har smugit sig in i barnens vardag är känt sedan länge. Även om barns hälsa på många sätt blivit bättre på senare år så ligger den psykiska ohälsan på en oacceptabelt hög nivå. Med anledning av detta har jag valt att göra en enkätundersökning på en och samma skola vid två tillfällen och med 18 års mellanrum. Fritidspedagoger och lärare har svarat på vad de anser stressar barn, hur man jobbar för att undvika stress i skolan och hur man kan lära barn att hantera den stress som de oundvikligen utsätts för i sin vardag. Resultatet av min undersökning är entydigt; att barn idag känner stress råder inga tvivel om. Pedagogerna möter barn med bland annat huvudvärk och koncentrationssvårigheter som de härleder till stress, stress som de tror orsakas av stora barngrupper, för höga eller otydliga krav, tidspress eller känslor av att inte duga eller passa in

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Johansson, Amanda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Vi ska på äventyr!": -ett utvecklingsinriktat arbete med äventyrspedagogik som metod2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet i utvecklingsarbetet är att inspirera fritidshemslärarna till äventyrspedagogik och att eleverna ska uppskatta de utomhusaktiviteter som erbjuds på fritidshemmet. Nulägesanalysen baseras på intervjuer med fritidshemslärare och elever där det visade sig att utomhusaktiviteterna som utfördes kunde utvecklas. Två frågeställningar ligger till grund för arbetet, på vilket sätt kan äventyrspedagogik motivera till mer utomhusvistelse och lärande utifrån ett barns perspektiv och hur kan fritidshemslärarna arbeta med äventyrspedagogik utifrån de förutsättningar som finns. Utvecklingsarbetet pågick i 7 veckor och då utfördes det 4 äventyr samt att det utfördes anteckningar i en loggbok. Den förändring som går att identifiera är att eleverna uppskattade aktiviteterna genom att visa många tummar upp, vara glada och engagerade under aktivitetens gång samt efterfrågan efter fler aktiviteter. Även fritidshemslärarna menar att de vill sträva efter att utföra liknande aktiviteter i framtiden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 220.
    Johansson, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Hedlin, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Åberg, Magnus
    Karlstad University.
    A touch of touch: Preschool teacher education students' reflections about physical touch2018In: Issues in educational research, ISSN 0313-7155, E-ISSN 1837-6290, Vol. 28, no 4, p. 953-966Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    International research has shown that several countries have adopted a cautious attitude towards physical touch between educators and children. Physical touch in preschool is a sensitive and difficult issue that requires preschool teacher education to address the question in a considerate and thoughtful manner. Nevertheless, the question of how students are prepared for the touch that is part of an educational environment with children has only been investigated to a limited extent. The aim of the present study is therefore to study how students perceive that the question of touch is handled in Swedish preschool teacher education. Data was collected through surveys (N = 204) and through semi-structured interviews with students and graduates in preschool teacher education. The results show that the informants felt that their interests and needs were not met. Instead, they were forced to take their own responsibility for raising the issue. To the extent that discussions about physical contact were addressed in education, it was primarily negative aspects that were raised. The results are discussed, for instance from a gender perspective. The men in the program are more affected by the lack of a clear place for touch in the program.

  • 221.
    Johansson, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Åberg, Magnus
    Karlstad University, Sweden.
    Hedlin, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Touch the Children, or Please Don't: Preschool Teachers’ Approach to Touch2020In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, p. 1-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ABSTRACT Physical touch between educators and children in preschool settings is a sensitive issue in many countries. The aim of the study is to examine how future and newly graduated preschool teachers relate to touch between preschool teachers and children in the Swedish preschool context. The study was conducted using: 1) a questionnaire study (n = 204) and 2) semi-structured interviews (n = 20). The results illustrate the informants’ desire to combine physical care of children with awareness of and respect for children’s bodily integrity.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 222.
    Johansson, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Karlsson, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra hur förskollärare stimulerar barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. De frågeställningar som undersöks i studien är: Vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barn till fysisk aktivitet, vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barns grovmotorik samt vilket samband finns mellan fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med intervju som metod. Två stycken förskollärare som arbetar på samma förskola har intervjuats. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns fysiska aktivitet och utveckling av grovmotorik genom att göra olika didaktiska val. I sina didaktiska val tar förskollärarna bland annat ställning till: När under dagen fysiska och grovmotoriska aktiviteter ska ske, var aktiviteterna ska hållas exempelvis inomhus eller utomhus samt hur man som förskollärare samspelar med barnen under aktiviteterna. De didaktiska valen förskollärarna gör grundas på både yttre och inre faktorer. Exempel på detta är yttre faktorer såsom lokaler, miljö och styrdokument och inre faktorer såsom att se till den enskilde individens lärande och att förmedla fysisk aktivitet på ett roligt vis. Miljön, både dess förutsättningar och begränsningar, ses som den faktor som påverkar förskollärarnas didaktiska val mest. Resultatet visar att samspelet mellan förskollärare och barn och att ha roligt tillsammans är en viktig del i arbetet med att stimulera barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Angående den tredje frågeställningen anser förskollärarna att det finns tydligt samband mellan utövning av fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik, då de anser att det ena stimuleras automatiskt av det andra.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Johansson, Emilia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Larsson, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Den goda eller ojämlika introduktionen?: En studie om fyra förskolechefers syn på nyexaminerade förskollärares introduktionsperiod2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att synliggöra förskolechefers beskrivningar av nyexaminerade nyanställda förskollärares introduktionsperiod. Detta ville vi göra i relation till förskolans kvalitet som vi anser kan kopplas samman med introduktionsperioden som alla nyanställda förskollärare generellt har rätt till. Eftersom ansvaret för utformningen av introduktionsperioden ligger på förskolechefen intervjuade vi fyra förskolechefer rörande ämnet. Studien utgick ifrån tre frågeställningar. Den första behandlade förskolechefers beskrivningar av introduktionen på förskolan. Detta ansågs av oss vara av vikt eftersom det är deras syn på introduktionen som till stor del påverkar hur den formas. Chefernas syn låg också till grund för studiens andra frågeställning som beaktade fördelar och vilka som gynnas av introduktionsperioden. Den tredje frågeställningen åsyftade att synliggöra vilka nackdelar/svårigheter och hinder som kan finnas för genomförandet. I resultatet framkom att förskolecheferna hanterar introduktionsperioden olika gällande upplägg. Trots att den nyanställde förskolläraren har rätt till introduktionsperiod med mentor under minst ett läsår, enligt Skolverkets föreskrift (2014:44), är det inte alla som ges det. Ändå är samtliga chefer eniga om att det är av hög relevans att den nyanställde ska trivas på den nya arbetsplatsen. Det som framhävs som det allra viktigaste för att kunna ge en god introduktion är att den nyanställde känner sig välkommen och att tid ges. Tiden beskrivs dock som en ständig bristvara i förskolan och det är denna som tillsammans med ekonomin också lyfts som de största hindren för att ge en god introduktion. Introduktionsperioden visar sig därmed vara en svår ekvation att lösa.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 224.
    Johansson, Josefine
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Svensson, Alexandra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Samverkansorganisation mellan förskola och förskoleklass: En kvalitativ studie i hur förskollärare samverkar vid barns övergång från förskola till förskoleklass.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att synliggöra hur samverkan mellan förskola och skola organiseras. Detta för att skapa djupare förståelse för samverkans möjligheter och hinder. Utifrån syftet utmynnar tre frågeställningar som handlar om hur de organisatoriska förutsättningarna ser ut för att planera och genomföra samverkan mellan förskolan och förskoleklassen vid barnets övergång till grundskolan, samt hur samverkan mellan förskola och förskoleklass tar sig uttryck och vilka möjligheter och hinder förskollärare upplever finns för samverkan. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med två förskollärare från förskolan och två från förskoleklass och har analyserat resultatet utifrån samverkansteorin. Resultatet i studien visade gällande de organisatoriska förutsättningarna att extra tid för att planera och genomföra samverkan inte ges till förskollärarna i varken förskolan eller i förskoleklass. Organisationen bakom en samverkan men också som sammankallande för samverkansträffar förestår rektorer och i vissa fall specialpedagoger för. En aktiv ledning gynnar samverkan. I resultatet framgår också att offentlighets- och sekretesslagen som skulle kunna vara ett hinder inte är ett hinder för samverkan vid övergångar. I vår studie visar resultatet på att information om barnet lämnas över för barnets bästa. Lagar som till exempel Barnkonventionen är även en möjlighet som förskollärarna kan använda för att hävda barnets bästa. I tre av de verksamheter vi gjort våra intervjuer finns det planer och riktlinjer för samverkan. I den fjärde var planerna och riktlinjerna på gång. Det visade sig att gamla traditioner och skilda synsätt fortfarande finns ute i verksamheterna och att det även finns en känsla av olika status om förskolläraren arbetar på en förskola eller i förskoleklass. Men det är något som förskollärarna tycker blivit bättre och för att få en ökad förståelse för varandras verksamheter så hade de besök i varandras verksamheter, samverkansträffar, trepartssamtal, överlämningssamtal och besök i förskoleklassen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Johansson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bedömning av lämplighet inför antagning till yrkeslärarprogrammet2019In: Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet / [ed] Lars Fonseca, Per Gerrevall & Barbro Gustafsson, Linnaeus University Press, 2019, p. 195-204Chapter in book (Other academic)
  • 226.
    Johansson, Maria C.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    The institutionalisation of validation and the transformation of vocational knowledge: The case of admission into Vocational Teacher Education in Sweden2019Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to understand the validation of vocational knowledge prior to entry into vocational teacher education in Sweden with regard to conceptions and understandings of vocational knowledge, and also to understand how institutional conditions, such as ideas of how to organise validation, influence the content and form of the validation practice. From this aim the following research questions were developed: What ideas about the organisation of validation stand out in the policy and practice of validation? What conceptions and understandings of vocational knowledge is the organisation of validation built on and what do they entail? Who has the agency to describe and decide upon vocational knowledge in the policy and practice of validation? What institutional arrangements appear in the practice of validation?

    To conduct the studies in the thesis a multimethods approach was adopted, combining policy analysis and interviews. For theoretical support, new institutional theories were used and also theories of knowledge. The results revealed that the regulative elements of validation have transformed vocational knowledge to fit a frame similar to formal education. In terms of norms and values, it appears as if validation is more of a social and economic project than one of accounting for vocational knowledge and vocational pride. Cultural/cognitive matters that are taken for granted when considering vocational knowledge differ quite significantly between agents involved in validation. Validation of vocational knowledge exhibits a conceptual confusion having different conceptions of knowledge simultaneously at play. This confusion blurs the boundaries between concepts of knowledge, learning, and the learning context. In the complexity of ideas of how to organise validation and different knowledge conceptions, institutional arrangements appear to be based on a sense of belonging, either to academia or to the trade. The agency of those with vocational knowledge is limited in several ways within validation.

    Download full text (pdf)
    Doctoral Thesis (Fulltext)
    Download (jpg)
    Front Page
  • 227.
    Johansson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Klope, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Validation and its potential for including or excluding vocational knowledge: The case of hairdressers.2018In: Presented at ECER 2018, 2018Conference paper (Refereed)
  • 228.
    Johansson, Paulina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Tillsägelser i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av strategier vid tillsägelser i förskola2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie belyser hur fyra förskollärare i en mellanstor stad i södra Sverige uppfattar de strategier de använder vid tillsägelser i förskolan och om deras relation till barnet påverkar hur den blir. Studien är av kvalitativ ansats och för att undersöka förskollärarnas uppfattningar genomfördes en semistrukturerad intervju per förskollärare. De som deltog i studien var fyra förskollärare som alla hade förskollärarlegitimation och hade över tio års erfarenhet av att arbeta som förskollärare. Dessa semistrukturerade intervjuer bestod av traditionella intervjufrågor samt situationsbaserade frågor. De valda förskollärarna som deltog i studien var väl informerade om sin medverkan.

    Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar kring strategier och relationens påverkan skiljer sig mellan förskollärarna. Till viss del påträffades vissa likheter, så som att samtala med barnen och förändrat kroppsspråk. Det framkommer även att relationen med barnen var betydelsefull för hur förskollärarna går tillväga vid tillsägelser, det vill säga om förskolläraren har en relation till barnet eller inte. Svar ställdes sedan i relation till bland annat anknytningsteorin, teorin om sociala band samt direkt och indirekt vägledning. Det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen skapade förståelse till varför förskollärarna gjorde de val de gjorde. Denna studie riktar sig till de som arbetar i förskolan men även de som överväger att forska inom ämnet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 229.
    Johansson, Sam
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hargevall, Niklas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Verbal mobbning på fritidshemmet: En kvalitativ (fenomenologisk) studie om fritidslärares förebyggande arbete mot verbal mobbning.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om hur fritidslärare kan arbeta förebyggande mot verbal mobbning på fritidshemmet. För att få svar på studiens övergripande frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. De tre forskningsfrågorna i studien är: Hur arbetar fritidslärare för att förebygga verbal mobbning i verksamheten? Hur agerar fritidslärare när de upptäcker verbal mobbning i verksamheten? Upplever fritidslärare några svårigheter med arbetet mot verbal mobbning i verksamheten? Som analysverktyg har didaktisk teori använts. Studiens resultat visar att fritidslärarna använder sig av aktiviteter, exempelvis drama, olika sorters regelverk, samtal, samarbete, kartläggning av otrygga platser, fadderverksamhet och trivselledare i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Resultatet visar också att det finns internationella studier som ger vid handen att man arbetar på liknande sätt som de fritidslärare vi har intervjuat. Det kan därför bli relevant att använda sig av internationella metoder i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Svårigheter som lärarna upplever är att den verbala mobbningen oftast sker på platser där de inte befinner sig. Fritidslärarna anser att det är svårt att bedöma hur man bör agera vid situationer där verbal mobbning uppstår. Det visade sig dock att lärarna hade händelserapporter, handlingsplaner och elevhälsoteam som stöttning. Fritidslärare förhöll sig även till skolans likabehandlingsplan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Johansson Subasic, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Persson, Mirjam
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hållbart lärararbete ur ett förskollärarperspektiv: Exempel från en fallstudie2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the present study is to contribute knowledge about sustainable teacher work within the pre-school teacher profession. The focus is on preschool teachers' perceptions of what can help to maintain a full professional life. The question that is answered in the study is "What do preschool teachers consider to be important for sustainable teacher work?". This is an urgent matter to seek out as many in both the preschool teacher and childcare profession are forced to leave the profession within the preschool due to sick leave or choose to leave the profession for other reasons. The study is based on a socio-cultural perspective and when the focus is on preschool teachers' perceptions of sustainable teacher work, a phenomenographic approach is used as a method. In order to get answers to the question, interviews with four professional preschool teachers were conducted. The answers from the interviews have been supplemented by reflections from the headmaster at the preschool. The results of the study show the participating preschool teachers' perceptions of what can contribute to sustainability in the profession. According to preschool teachers, several parts are included in this and there is a certain variation in preschool teachers' perceptions of sustainability. The parts that appear to be important for sustainable teacher work are to strive to have an open climate, generosity and consensus in the college, a balance between work and recovery, a clear and well thought out organization of the work and to be able to develop both personal and professional view. What is also perceived to be important in keeping and prospering as a preschool teacher, but which is more difficult to influence, is to have a responsive and committed manager and also the children's and parents' response to the work that is being done

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 231.
    Johansson, Therese
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fridh, Tilda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Möjligheterna är ju deras initiativ och deras drivkraft, idéer, intressen och tankar som har lett fram till vad arbetet formas som": En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om barns inflytande i den planerade undervisningen 2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap gällande barns inflytande i den planerade undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ metod och använde sig av intervjuer för att få syn på förskollärares tolkning och uppfattningar gällande barns inflytande. Intervjuerna ägde rum på fyra förskolor som är belägna i samma kommun och intervjuerna gjordes med sex verksamma förskollärare. Resultatet analyserades med hjälp av det sociokulturella perspektivet och läroplansteori. Studiens resultat består av två stycken huvudkategorier som utgår från studiens frågeställningar. I studiens resultat framgår det att förskollärare har olika förhållningssätt för att nå fram till barns inflytande. I resultatet framgår det hur förskollärare tolkar begreppet undervisning, de anser att det är en målstyrd process med ett tillhörande syfte. Förskollärare uppfattar barns inflytande som en positiv faktor, undervisningen blir meningsfull om barn får utöva inflytande

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Johansson, Åsa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Entreprenöriell pedagogik i fritidshem: ”Från delaktighet till värdeskapande”2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien har varit att belysa olika perspektiv på vad entreprenöriell pedagogik i fritidshem kan innefatta samt hur lärare och elever upplever arbetet. För att klargöra olika perspektiv har undersökningen bestått av intervjuer med tre lärare och åtta elever i fritidshem.  Observationer av arbete med entreprenöriell pedagogik har också utförts i tre fritidshem. Resultatet av studien visar att arbetet med entreprenöriell pedagogik medfört att lärarna nu mera uppmuntrar eleverna att ta egna initiativ och att ansvara för aktiviteter. Det har fått till följd att aktiviteterna mera utgår från elevernas intressen. Lärarna märker dock inte så stor förändring i verksamheten men framhåller ändå att eleverna nu vågar mer och att det kan leda till att eleverna lär sig att ta ansvar, och visa respekt för varandra. Resultatet påvisar också att eleverna tycker att det är roligt att få planera och genomföra aktiviteter samt att lärarna i arbetet mera fungerar som ett bollplank för eleverna. Det har även inspirerat andra elever till att vilja ansvara för aktiviteter. Sammantaget visar studien ändock på att arbetet är i behov av utveckling då eleverna mestadels vill hålla i liknande aktiviteter, samt för att arbetet försvåras av brist på lokaler och tidsmässiga ramar. Arbetssättet visar också att mer kunskap om arbetsområdet, samverkan och utvärdering skulle kunna medföra en utveckling av arbetet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 233.
    Johnsson, Alexander
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Johnsson, Johannes
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Musik och relationsbyggande i fritidshemmet: En kvalitativ undersökning om hur fritidspersonal ser på sambandet mellan relationer och musik i fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspersonal upplever att de arbetar både med relationsskapande samt musik som ett relationsskapande verktyg. Studien vill också belysa hur fritidspersonalen upplever hur musik kan hjälpa elevernas välmående. Metoden för studien är en kvalitativ metod som utnyttjar olika former av intervjuer för att få fram empirin.    Resultatet av denna studie visar att relationer är det viktigaste fritidspersonalen kan arbeta med då all pedagogisk verksamhet bygger på goda relationer mellan elever och personal. Respondenterna överlag ställer sig positivt till att musik kan användas till relationsskapande. Respondenterna nämner även vikten av det sociala lärandet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 234.
    Johnsson, Julia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Modersmål i förskolan: - Möjligheter och utmaningar2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares arbete med barns rätt till utveckling av sitt modersmål i förskolan. Det har undersökts vilka utmaningar och möjligheter som finns i det här arbetet, samt hur barngruppens olika modersmål får utrymme i förskolans pedagogiska miljö. År 2017 var det en femtedel av alla barn i förskolan som talade ett annat modersmål än svenska, har modersmål blivit en aktuell del av förskolans vardag. Undersökningen har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare och observationer av miljön i de verksamheter där förskollärarna arbetar. Resultatet visar att förskollärarna ser det som en utmaning att få en likvärdighet mellan de olika modersmål som barnen i barngruppen talar, samt att bristen på tid gör att det kan vara svårt att hinna tillgodose alla barns olika språk. Förskollärarna beskriver vikten av att arbetslaget reflekterar över dessa utmaningar för att kunna skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sitt modersmål. Möjligheterna som framkommer är att eftersom det är så många barn som behöver stöd i sitt modersmål så har förskollärarna erövrade nya erfarenheter och genom dem har det uppkommit möjligheter och strategier i hur arbetet kan gå till. Vad gäller den pedagogiska miljön framkommer att mest fokus när det kommer till språk är det gemensamma språkandet. Barnens olika modersmål synliggörs inte i samma utsträckning som det svenska språket gör.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 235.
    Jonsson, Ida
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Ska vi kicka fotboll, fröken?": En kvalitativ studie av barns föreställningar och förväntningar på pedagoger och därav      genusskapande i förskolan.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    "Should we kick football, miss?" - A qualitative study of children´s perceptions and expectations in preschool staff and thereof their gender creation in preschool.  Det övergripande syftet med den här studien är att i förskolläraryrket, vilket är dominerat av kvinnor, få en inblick i hur barn upplever skillnader på manliga och kvinnliga pedagogers sätt att initiera aktiviteter i förskolan och därav hur genus kan skapas genom lek och aktivitet. I studien ingår semistrukturerade gruppintervjuer med 2-3 barn i varje grupp i åldern 4-5- år. Syftet med dessa intervjuer var att se om det går att urskilja hur barn ser på en verksamhet där det finns manliga pedagoger och vilka förväntningar barnen har på manliga pedagoger till skillnad från de kvinnliga pedagogerna. Intervjuerna visar att barnen inte själva uttalar någon skillnad av om pedagogerna är av kvinnligt eller manligt kön. Barnen uttrycker dock skillnader av genuspositioner då pojkar uttalar sig nedvärderande om kvinnligt kopplade aktiviteter samtidigt som flickor uttrycker sig positivt till manligt kodade lekar och sysslor. Barnen uttrycker en förväntan på de manliga pedagogerna om att få utöva manligt kodade lekar. Dessa skulle lika väl kunna utövas av kvinnliga pedagoger. Studiens resultat visar att det inte är män som manligt kodade genusmodeller som saknas i förskolans verksamhet utan det är mannen som person som behöver få ett erkänt inträde och tilldelas större utrymme i förskolans verksamhet. På så vis kan män företräda sitt kön och samtidigt inta kvinnligt kodade positioner och verka könsöverskridande, för att vidare parallellt med kvinnliga kollegor vilka antagit manligt kodade positioner, bidra till en jämställd verksamhet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 236.
    Jonsson, Michael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Blomgren, Kristoffer
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fritidshemmets övergångar: En intervju- och observerationsstudie om lärares hantering av övergångar i fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är aktuell och intressant för verksamma lärare i fritidshem, då övergångar är något som genomförs flera gånger dagligen i samtliga fritidshem. Syftet med studien är att undersöka samt bidra med kunskap kring horisontella övergångar på fritidshemmet. Mer specifikt övergången mellan skoltid och fritidstid samt övergången mellan inomhus och utomhusaktivitet. Genom observationer och intervjuer har vi med stöd av gränsteorier och genom ett sociokulturellt perspektiv, fördjupat oss i vilka specifika moment iövergångar som blir kritiska, varför och hur lärare i fritidshem hanterar dessa. Genom sex stycken observationstillfällen och sex stycken intervjuer fick vi fram resultatet. Studien visar att genom bristande tydlighet och rutiner blir övergångar kritiska. Detta innebär att lärare i fritidshem behöver ha rutin, tydlighet och flexibilitet för att lösa situationen när den uppstår. Ämnet är relativt outforskat och inget man talar om eller belyser särskilt ofta på fritidshemmet. Våra tankar och förhoppningar efter genomförd studie är att lärare i fritidshem ser och genomför övergångar med mer eftertanke, att det inte är något man bara gör på ren rutin. Samt att forskningen inom området ska fortsätta framåt

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 237.
    Juhlin, Sanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Kan elever lära sig matematik med ettor och nollor?: En systematisk litteraturstudie om lärandet av matematik med hjälp av programmering2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    För att skapa en överblick av det aktuella forskningsläget vad gäller gymnasieelevers tillägnande av matematiska kunskaper genom programmering genomfördes en systematisk litteraturstudie. Totalt valdes 14 artiklar ut för analys. Analysen visade att läraren spelar en mycket viktig roll för att programmeringen ska ha en positiv effekt på det matematiska lärandet. Programmering används framgångsrikt för att introducera och förstärka matematiska begrepp. Även det algoritmiska tänkandet och kunnandet, logiskt tänkande och resonemangsförmåga är förmågor som påverkas positivt av programmering. Vad gäller problemlösningsförmågan är resultaten motstridiga, men flera studier visar att vissa aspekter av förmågan kan påverkas positivt av programmering.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Jutterdal, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Relationsskapande i förskolan: En kvalitativ intervjustudie om mellanmänskliga möten mellan pedagog och barn2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att vinna kunskap om hur pedagoger i förskolan uppfattar relationsskapande med barn och om det i en tid då förskolans kunskapsuppdrag förstärks i deras beskrivningar finns uttryck för den relationella kvalitet som Martin Buber beskriver som det mellanmänskliga. Bubers dialogfilosofi och hans begrepp Jag och Du, Jag och Det, det sociala och det mellanmänskliga utgör studiens teoretiska ramverk. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade personliga intervjuer med fyra pedagoger och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pedagoger uppfattar relationsskapande som grundläggande för att lära känna barnen och för att skapa trygghet och trivsel. I pedagogernas beskrivningar finns uttryck för att relationsskapande med barnen syftar till att barnen ska utvecklas både som människor och som lärande individer. I deras explicita tal om syftet med relationsskapande är dock relationsskapande som förutsättning för lärande det mest framträdande. Vidare visar resultatet att pedagogerna organiserar och planerar för att möta varje barn och kan tolkas skapa förutsättningar för mellanmänskliga möten när de är närvarande med barnen, när de tar barnen på allvar och när de stödjer barnen att vara och bli sig själva. Utifrån empirin kan det mellanmänskliga tolkas framträda som ordlösa ögonblick av samförstånd mellan pedagoger och barn i förskolans vardagliga praktik.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 239.
    Jäghagen, Annie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Kan intresse bli kunskap?: Fritidslärares inställning till populärkultur i pedagogisk praktik2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete handlar om fritidslärares inställning till populärkultur i pedagogisk praktik. Syftet med arbetet var att delge hur fritidslärare upplever att populärkultur kan användas som ett pedagogiskt redskap för lärande på fritidshemmet. Utgångspunkten var följande tre didaktiska frågeställningar:

    • Vad anser fritidslärare att begreppet populärkultur innebär?
    • Hur skulle populärkulturella intressen kunna användas som ett pedagogiskt arbetssätt enligt fritidslärare?
    • Varför tycker fritidslärarna att elevernas intressen ska vara en utgångspunkt i undervisningen på fritidshemmet?

    Metoden som användes var kvalitativ, verktyget semistrukturerade intervjuer. Detta för att få en djupare förståelse för respondenternas åsikter och tolkningar. Deltagarna i studien var mellan 25–60 år gamla och representerades av båda könen. Deras utbildningsstatus skiljde sig åt, likaså antal år de har varit verksamma i läraryrket. Samtliga fritidslärare undervisade i ett praktiskt-estetiskt ämne; i bild, musik eller idrott.

    I avsnittet tidigare forskning poängterades vilken utmaning det är att beskriva innebörden i begreppet populärkultur, samt att fördelarna med ämnet inte utnyttjades i den akademiska världen. Resultatet från studiens förstärker den teorin och undersökningen belyste även datorns och mediers roll. Samtidigt påpekades även populärkulturens betydelse för eleverna på fritidshemmet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 240.
    Kadriu, Marigona
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reinhardt, Melina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hur anpassas den befinliga utegården på förskolan för barn som är rullstolsburna?: En kvalitativ & kvantitativ studie om delaktighet och lärande på förskolans utegårdar för barn som är rullstolsburna2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Kajander, Linnéa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Karlsson, Julia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ”Nej jag ska inte leka med det för det är tjejigt”: En kvalitativ studie om förskollärares genusarbete i barns egeninitierade lek2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare beskriver sitt pedagogiska arbete med stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek. För att kunna uppnå studiens syfte formulerades tre frågeställningar: Hur beskriver förskollärare stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek?, På vilka sätt beskriver förskollärare sin roll i barns egeninitierade lek? samt Hur beskriver förskollärare sin roll att pedagogiskt arbeta med stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek?. Studien är kvalitativ och genomförd med sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar på fem olika förskolor i södra Sverige. Det insamlade materialet från intervjuerna bildade ett resultat som analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning inom området. Resultatet visade att det finns en variation gällande huruvida förskollärare anser att stereotypa genusmönster förekommer i barns egeninitierade lek och vilka konsekvenser det kan få. Gällande förskollärares roll och pedagogiska arbete med stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek visade resultatet att förskollärare både organiserar inför lek, men också närvarar i leken. Organisering av leken innefattar framförallt att skapa en öppen och tillåtande fysisk miljö där barnen fritt kan utforska olika lekar och material utan att begränsas av stereotypa genusmönster. Genom att vara närvarande i barnens lek beskrev förskollärare att de möjliggör för dem att dels uppmuntra barnen till att leka varierade lekar, dels uppmärksamma och samtala med barnen om stereotypa genusmönster som uttrycks och begränsar barnen i deras lek. I samband med närvaron beskrev förskollärare sitt förhållningssätt som centralt och belyste vikten av att bemöta barnen som individer och inte utifrån stereotypa genusmönster.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 242.
    Karam, Hanan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Diagnostiska quizzar som en del av undervisningen av naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet: Synpunkter från elever och lärare2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks vad elever på naturvetenskapligt program som under 10veckor testat dagliga diagnostiska kort-svars-quizzar i biologi, kemi och bioteknikanser om sådana quizzar. Dessutom har åsikterna hos ämneslärare i sammagymnasieskola kring användningen av quizzar som hjälpmedel i undervisningeninhämtats. Eleverna anser överlag att quizzar kan bidra till att förbättra deras studieteknikgenom att hjälpa dem att minnas viktiga fakta från lektionen. Eleverna anser attquizzarna har hjälpt dem att testa sin kunskap och härigenom hjälpt dem att inse vadde behöver läsa mer om. För en del av eleverna har quizzarna uppmuntrat dem tillatt söka information innan lektionerna. En tredjedel av eleverna kände att quizzarnagjorde dem mindre stressade än vid vanliga prov, stress var högre vid muntlig quizän en skriftlig quiz. Trots att eleverna således överlag är positiva till användning avquizzar i undervisningen anser hälften av eleverna att de inte vill att de bästa 10quizzarna från hela året ska räknas in i den summativa bedömningen. Många olika ämneslärare tyckte att quizzar är användbara i deras vardagligaundervisning, och vissa ansåg att quizzar kan utgöra ett diagnostiskt hjälpmedel, t.ex. innan ett nytt avsnitt introduceras. Drygt hälften av lärarna använder quizzar isin vardagliga undervisning några gånger per månad. Nästan hälften av lärarna villinte att elevens 10 bästa quiz-resultat under läsåret ska räknas in dess slutbetyg. Både lärare och eleverna tycker att quizzar är roliga att göra.

    Download full text (pdf)
    Hanan Karam Quiz
  • 243.
    Karlsson, Agneta
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Svensson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Formativ bedömning i kombination med digitala verktyg2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker lärares erfarenheter av vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med formativ bedömning i kombination med digitala verktyg, samt hur de upplever att arbetssättet påverkar elevernas lärprocess. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio lärare på grundskola och gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna framför allt lyfter möjligheterna till förbättrad kommunikation med eleverna. Svårigheter som lärarna ser är att de digitala verktygen inte är optimalt anpassade efter lärarnas och elevernas behov och att lärarnas kunskaper inte är tillräckliga för att kunna utnyttja verktygen på ett ändamålsenligt sätt i arbetet med formativ bedömning. Lärarna ser att arbetssättet påverkar elevernas lär­process positivt. Resultatet diskuteras utifrån studiens teoretiska perspektiv och slutligen konstateras att digitala verktyg erbjuder många möjligheter att arbeta effektivt med formativ bedömning men de digitala verktygen måste anpassas och lärarna behöver kompetens­­utveckling för att arbetssättet ska kunna utnyttjas optimalt och vara till elever och lärares fördel.

    Download full text (pdf)
    Formativ bedömning i kombination med digitala verktyg
  • 244.
    Karlsson, Dennis
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Anpassningar i musikundervisningen: en studie om specialpedagogiska metoder inom ämnet musikteori2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Specialpedagogik infördes i lärarutbildningen år 2011, vilket betyder att merparten av dagens lärare inte har fått någon utbildning inom specialpedagogik. Denna studie undersöker vilka specialpedagogiska metoder som används inom de musikteoretiska ämnena, hur dessa val av metoder påverkas av lärarens erfarenhet, huruvida lärarna upplever att de kan vända sig till elevhälsan för att få stöd samt om det finns behov av fortbildning inom specialpedagogik hos musiklärare. Resultat av enkätstudien visar att extra förklaringar och anpassade läromedel är de vanligaste anpassningarna som musiklärare gör.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Karlsson, Emelie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lundström, Catja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Det är ju framtiden!: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares syn på användandet av digitala verktyg2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    "That's the future!" A study of preschool teachers' views on digital tools.

     

    Det övergripande syftet med denna forskningsstudie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på barns samspel vid användning av digitala verktyg i undervisningen samt förskollärares syn på vilka hinder och möjligheter det finns med digitala verktyg i undervisningen. Studien bygger på semistrukturerade gruppintervjuer där syftet är att få en ökad förståelse för hur förskollärare i förskolan upplever sitt arbete med digitala verktyg. Studien genomförs med sex förskollärare från två olika förskolor i olika kommuner. Resultatet av studien visar att förskollärare upplever en viss osäkerhet kring för hur mycket plats den digitala världen ska ta vid undervisningssituationer. Studien visar även att brist på kunskap hos förskollärarna och de begränsade ekonomiska resurserna inte ger dem den möjlighet som behövs för att använda sig av digitala verktyg. En central del i förskollärarnas upplevelser grundar sig i den goda känslan och de möjligheter som digitaliseringen bidrar med. Några förskollärare talar starkt för verktygen utifrån ett samhällsperspektiv, det är ett stöd och komplement för barn i behov av stöd, det ger möjlighet till fler uttrycksformer samt ökad utveckling och lärande genom barns samspel mellan barn-barn och barn-vuxen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 246.
    Karlsson, Erica
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Meuller, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk aktivitet på fritidshemmet: En kvalitativ studie om hur fritidspersonal motiverar elever till daglig fysisk aktivitet på fritidshemmet.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den svenska läroplanen och i fritidshemmets allmänna råd står det att elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet. Forskningen visar dock att barn idag inte uppnår den rekommenderade fysiska rörelsen utan är mer och mer stillasittande. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studien att undersöka hur fritidspersonalen arbetar med fysisk aktivitet i sin verksamhet utifrån de tre forskningsfrågorna: Hur definierar fritidspersonal fysisk aktivitet på fritidshemmet?, hur arbetar fritidspersonal med daglig fysisk aktivitet? och vilka svårigheter ser fritidspersonal med att arbeta med fysisk aktivitet? Metoden som användes i studien var kvalitativ, där det användes intervjuer för att svara på forskningsfrågorna och för att få fram ett upplevelsebaserat inifrånperspektiv hos fritidspersonalen. Resultatet av genomförd studie visade att fritidspersonalen använder sig av olika motivationsstrategier för att motivera eleverna till fysisk aktivitet. De svårigheter som framkom handlade om inkludering av de elever som är inaktiva samt brist på planeringstid och dokumentation. Olika syn på tävlingar var även det en svårighet hos fritidspersonalen. För att mäta den dagliga fysiska aktiviteten krävs det att fritidspersonalen dokumenterar ner styrda aktiviteter vilket saknas i den här undersökningen. Däremot visade det sig att de elevgrupper som undersöktes ofta var aktiva på eget initiativ, ett resultat som kan problematiseras.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Karlsson, Erik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Komposition på gymnasiet: en studie om hur lärare integrerar komposition i den gymnasiala musikundervisningen2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 248.
    Karlsson, Jimmy
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Formeringen av en ämneskanon?: Exemplet: Skolämnet sociologi2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the present essay is to clarify whether or not there is a core/canon in the subject of sociology and how the formation of this canon in such cases becomes a reality? Furthermore the intention is to elucidate which premises that control the subject selection at different levels of curriculum interpretation – textbook authors and sociology teachers – and how these actors legitimize their respectively selection. The theoretical basis is in large extent inspired by Michel Foucault’s view of discourses which is combined with John I. Goodlad’s concepts formal and operational curriculum. To fulfill the abovementioned purpose and answer the questions of this essay I have interviewed two authors who each individually have written a textbook in sociology and five teachers of sociology.The results indicate that the formal curriculum combined with the discourses of the sociological discipline in the form of educational content and design contributes to form what is considered to be an adequate textbook content in the subject of sociology and this selection then forms the primary basis for the sociology teachers’ operational curriculum.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 249.
    Karlsson, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Magnusson, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ”Skapa världar i den digitala plattformen Green screen”: En innehållsanalys hur digitala verktyg kan användas i förskolan utifrån en pedagogisk tidning2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap hur digitala verktyg kan användas för barns lärande i förskolan. Med innehållsanalys som metod samt utifrån ett designorienterat perspektiv genom begreppen semiotisk resurs, iscensättning och meningspotential är avsikten att undersöka vad som kan utgöra inspiration för pedagoger när de planerar undervisning med digitala verktyg i förskolan. Som empiriskt underlag valdes tidningen förskolan då stort antal pedagoger får möjlighet att läsa den. Resultatet av studien visar att undervisning med digitala verktyg i tidningen förskolan främst synliggör lärplattan med en särställning i vilket digitalt verktyg pedagoger kan bli inspirerade att undervisa med, även om en variation av digitala verktyg uttrycks. Resultatet visar även att undervisning med fördel kan ske genom kollektivt lärande, inte med ett barn i taget ensamt med ett digitalt verktyg. I undervisningen bör pedagoger vara närvarande och medforskande, vilket styrks av tidigare forskning inom ämnet. Pedagogerna bör dock fortfarande vara de pedagogiska ledarna och stötta barnen framåt i lärandet. Stort utrymme i tidningen förskolan ges åt inspiration i form av att redan med förskolebarn arbeta för att utveckla källkritiska förmågor, främst genom att manipulera bilder och filmer genom till exempel green screen och trickfilm. I tidigare forskning som presenteras i denna studie synliggörs inte källkritiskt arbete med förskolebarn med digitala verktyg, det kan därmed ses som denna studies särskilda bidrag till hur man kan arbeta med digitala verktyg för barns lärande i förskolan.

    Download full text (pdf)
    Självständigt arbete
  • 250.
    Karlsson, Josefin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Adolfsson, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Trygga relationer i den flerspråkiga förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares relationsskapande med barn som har ett annat modersmål än svenska i förskolans verksamhet2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien söker genom intervjuer kunskap om hur förskollärare i förskolans verksamhet beskriver att de arbetar för att skapa trygga relationer till barn med annat modersmål än svenska, samt hur de upplever att deras metoder stödjer barnens språkutveckling. Studien utgår från en kvalitativ ansats eftersom den söker detaljerad information av förskollärare ute i verksamheterna. Studien har även tillhandahållit teorier och teoretiska begrepp som valdes ut efter relevans i ämnet, för att kunna analysera resultatet i relation till det. Resultatet diskuteras även gentemot tidigare forskning kring ämnesområdet. Resultatet visade att flera olika arbetsmetoder används för att som förskollärare skapa trygga relationer till barn med annat modersmål än svenska. Samtliga förskollärare ansåg att tryggheten är central för att skapa relationer till barn och att det egna bemötandet och förhållningssättet ligger till grund för hur relationer utvecklas. Arbetsmetoder som förskollärare använder sig av visade sig vara bland annat tecken som stöd, olika uttrycksformer, god samverkan med vårdnadshavare och digitala böcker på olika språk. Samtliga identifierar språkförbristningar och kulturkrockar som utmaningar medan möjligheter beskrivs i form av mycket lärdomar, kulturutbyten och ett intensivt värdegrundsarbete.   Studien ger således kunskap om hur förskollärare kan arbeta för att skapa trygga relationer till barn med annat modersmål än svenska, vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet men också hur deras relationsskapande även gynnar språkutvecklingen hos dessa barn.   

    Download full text (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 of 523
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf